förtal – Nya Dagbladet

Regeringens hårdare förtalslag riskerar slå mot visselblåsare och journalister

Jan Sundstedt — Wed, 21 Jan 2026 15:09:25 +0000

Regeringen vill skärpa minimistraffet för grovt förtal från böter till fängelse, som en del av den stora straffreform som nu läggs fram. Förslaget väcker oro för att personer som varnar för redan dömda sexualbrottslingar – liksom journalister som granskar makt och övergrepp – i praktiken kan straffas hårdare än i dag. I lagrådsremissen ”Dubbla straff för brott i kriminella nätverk och skärpta straffskalor” föreslår regeringen att grovt förtal ska ge fängelse i upp till två år, med fängelse som ny miniminivå. Det motiveras med att dagens bötesnivå inte speglar den allvarliga integritetskränkning som grovt förtal kan innebära. I lagtexten omfattar förtalsbrottet den som ”utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt” eller lämnar en uppgift som kan utsätta personen för andras missaktning. I praktiken innebär skärpningen att även den som varnar allmänheten för redan dömda förövare kan riskera fängelse om domstolen bedömer att publiceringen är grovt förtal. Tidigare uppmärksammade mål, där privatpersoner fällts efter att ha varnat för dömda sexualbrottslingar i sociala medier, används nu av kritiker som exempel på hur en skärpt lag kan slå. Med de nya reglerna skulle liknande fall kunna leda till frihetsberövande i stället för böter.

Remissinstanser avstyrker

Flera remissinstanser, däribland Sveriges Kvinnoorganisationer och Roks, avstyrker den skärpta straffskalan. De pekar på hur kvinnor i vissa fall dömts för förtal efter att ha berättat om övergrepp – även när männen samtidigt varit fällda i domstol. Kritiker lyfter att förtalslagstiftningen i dag i princip bortser från om uppgifterna är sanna eller inte. Fokus ligger på skadan för den utpekade, inte på allmänintresset eller offrets behov av att kunna varna andra. I den kontexten befarar kvinnorörelsen att skärpta straff ytterligare kan tysta utsatta kvinnor och avskräcka dem från att berätta om övergrepp.

Fängelse för journalister – Sverige sticker ut

Förslaget väcker också frågor om pressfriheten. Sverige hör redan till de få europeiska länder där journalister de facto kan hamna i fängelse för publiceringar, i likhet med exempelvis Ryssland och Belarus. Ett uppmärksammat fall gäller Samnytts tidigare ansvarige utgivare, som dömdes till fängelse för grovt förtal efter publiceringar om en rättsprocess mellan två offentliga personer. Kritiker varnar nu för att den nya lagen kan öka risken för att även andra journalister frihetsberövas när de granskar personer med makt eller rapporterar om brottslighet där integritetsintressen och allmänintresse krockar. Samtidigt har regeringen inte bjudit in centrala branschföreträdare som Utgivarna som remissinstans, trots att ändringen direkt berör journalistikens villkor. Regeringen framhåller å sin sida att reformen ska göra straffrätten mer enhetlig och höja straffen för den grövsta kriminaliteten, och pekar på redan genomförda skärpningar för bland annat vapenbrott. Men frågan kvarstår: vem träffar den skärpta förtalslagen hårdast – grova nätförföljare eller de som varnar för dömda förövare och granskar sådant som makthavare helst ser odokumenterat? Jan Sundstedt

MoD:s Andreas Sidkvist anmäler Syre för grovt förtal

Jan Sundstedt — Mon, 29 Sep 2025 14:10:42 +0000

MoD-ledaren Andreas Sidkvist anser sig grovt förtalad av den vänsterextrema tidningen Syre och har anmält tidningen till tre olika myndigheter. Sidkvist vill att Justitiekanslern inleder förundersökning och att ansvarig utgivare åtalas för tryckfrihetsbrott. Andreas Sidkvist har lämnat in tre officiella anmälningar mot Syre – till Mediemyndigheten (MPRT), Justitieombudsmannen (JO) och Justitiekanslern (JK). Anmälningarna gäller en rad artiklar där Syre använt kraftigt nedsättande språk om Sidkvist och MoD, samt påstått att han deltagit i "högerextrema" och "antisemitiska" sammanhang – uppgifter som han menar är grovt felaktiga och ärekränkande. Sidkvist kritiserar att Syre, som får mångmiljonbelopp i statligt presstöd, publicerat artiklar som han menar skadar hans och partiets anseende utan saklig grund. – Jag vill att det prövas om en tidning som får miljoner i statligt presstöd verkligen ska kunna ägna sig åt grovt förtal av politiska meningsmotståndare. Är det så här våra skattepengar ska användas? I somras anmälde Sidkvist samma vänsterextrema tidning till Stockholms tingsrätt. Även i det fallet gällde anmälan förtal. [caption id="attachment_208231" align="alignnone" width="640"] Montage. Pressfoto: MoD/Expo[/caption]

"Urholkar demokratins spelregler"

Han yrkar i anmälan att Justitiekanslern inleder en förundersökning om tryckfrihetsbrott i form av grovt förtal och bedömer om ansvarig utgivare ska åtalas enligt TF 7 kap. 4 §. I anmälningarna framgår att Syres publiceringar haft mycket konkreta följder för hans person.

Han uppger att han har blivit hotad och ofredad – händelser som har polisanmälts och som han direkt kopplar till den negativa exponering han fått i tidningen. Vidare pekar han på förlorade uppdrag samt att han har blivit portad från tidigare samarbeten och blivit föremål för ryktesspridning i både sociala och professionella sammanhang.
Artiklarna har lett till att han känt sig tvungen att lämna ideella sammanhang och förtroendeposter där han tidigare varit aktiv i flera år.
Förtroendet för honom som politiker och människorättsförespråkare har allvarligt skadats, trots att inga av de påståenden som framförs är styrkta med konkreta bevis.

Andreas Sidkvist varnar för att denna typ av publiceringar kan urholka demokratins spelregler och uppmanar till en rättslig prövning för att säkerställa att offentliga medel används på ett ansvarsfullt sätt. – Det här handlar i grunden om demokratins spelregler. Om en tidning får statliga pengar för att bidra till en fri och allsidig press, måste det också finnas gränser för vad de får göra med den makten, säger Sidkvist. Tidningen Syre har ännu inte kommenterat anmälningarna.

Oppositionspolitiker stämmer vänsterextrem tidning

Redaktionen — Wed, 18 Jun 2025 11:31:05 +0000

Andreas Sidkvist, partiledare för det oppositionella partiet MoD – Mänskliga rättigheter och Demokrati – stämmer den vänsterextrema tidningen Syres chefredaktör Lennart Fernström för grovt förtal. Bakgrunden är att Sidkvist tvingades lämna sitt uppdrag i Miljömagasinet efter att den miljöprofilerade tidningen Syre våren 2023 låtit publicera två artiklar av aktivisten Daniel Vergara, långvarig medarbetare för underrättelsegruppen Expo, en grupp med rötterna i den våldsbejakande vänsterextrema miljön, även känd som "den autonoma rörelsen”. Grova anklagelser riktades i dessa mot partiledaren och omfattade bland annat ”antisemitism”, ”klimatförnekelse” och att ”sprida Kreml-propaganda”. Stämningsansökan gäller grovt förtal enligt 5 kap. brottsbalken och syftar enligt Andreas Sidkvist själv till att pröva om Tidningen Syres publiceringar brutit mot svensk lag, och om de orsakat konkret skada på Sidkvists personliga anseende, yrkesliv och demokratiska engagemang. Vid sidan av att engagemanget i Miljömagasinet påverkades uppger Sidkvist bland annat att han även uteslöts ur lokala forum på sociala medier och nekades hyra lokal i Folkets hus som en följd av artiklarna, och kopplar också ett senare ofredande till dessa. Han yrkar sammantaget på ett skadestånd om 25 000 kronor, rättelse alternativt avpublicering av artiklarna samt en offentlig ursäkt. – Det här handlar ytterst inte om mig - utan om vilket samtalsklimat vi vill ha i Sverige. Ska det vara möjligt att delta i samhällsdebatten och engagera sig i demokratin utan att smutskastas? frågar sig Sidkvist. – Det handlar om heder, inte pengar, betonar partiledaren. En offentlig version av stämningsansökan till Stockholms tingsrätt finns att ta del av här.

13-åring och jurist hängdes ut i manipulerade porrbrev

Jan Sundstedt — Fri, 16 May 2025 04:50:58 +0000

En 13-årig flickas ansikte klipptes in på en pornografisk bild som skickades anonymt till flera hyresgäster i Helsingborg. Händelsen kopplas nu till ett liknande fall i Stockholm, och åklagare har beslutat att återuppta utredningen. I februari i år fick flera boende i ett bostadsområde i Helsingborg ett anonymt brev med en manipulerad bild där ansikten på en 13-årig flicka och en äldre granne var inklippta på nakna kroppar i en sexuell situation, rapporterar Hem & Hyra. Bilden, som även innehöll familjens hund, spreds även till hyresgäster i två trappuppgångar. Under bilden, som flera grannar uppfattade som äkta, stod både flickans och mannens namn, vilket förvärrade situationen. Flickans mamma berättar att dottern tog händelsen mycket hårt. Flickan har uppgett att hon kände sig otrygg och inte ville gå till skolan av rädsla för att bilden skulle spridas vidare. – Hon har haft det rätt jobbigt. Hon ville inte att det skulle komma ut på skolan och ett tag ville hon inte gå dit. Det har varit tufft för henne, säger mamman till Hem & Hyra.

Jurist drabbad

I januari skickades ett liknande brev till boende i en trappuppgång i Stockholm, och där hade en kvinnlig jurist klippts in på en naken kropp tillsammans med en maskerad man. Texten under bilden innehöll grova förolämpningar och hotfulla antydningar. Juristen, som varit ombud för hyresvärden i en uppmärksammad uppsägningsprocess, tvingades tillfälligt lämna sitt hem och säkerheten kring henne skärptes. – Det var jätteobehagligt. De första dagarna innan jag fattade vad som hände kunde jag inte ens bo hemma. Med tanke på den tid vi lever i med en massa skjutningar och sprängningar så är det klart att många upplever det som obehagligt, säger juristen. Både juristen och flickans mamma ser samband mellan de två fallen, bland annat genom liknande formuleringar och tillvägagångssätt. De misstänker att gärningmännen är personer som nyligen förlorat sina hyreskontrakt efter konflikter med hyresvärden och grannar. Hyresnämnden har tidigare slagit fast att en kvinna och hennes vuxne son skickat falska varningsbrev, men det finns inget bevis för att de ligger bakom de manipulerade bilderna. Polisen har utrett fallen som sexuellt ofredande och förtal, men utredningarna har tidigare lagts ner på grund av brist på bevis.

13-åriga Saga klipptes in i porrbild som skickades till alla i huset – granne misstänks #nyheter #skåne #helsingborg #hyresrätt https://t.co/DGodjEyN7g
— Hem & Hyra Skåne (@hemhyraskane) May 13, 2025

Förundersökningen återupptagen

En man har hörts som misstänkt men nekar till brott och i dagsläget har inga användbara ledtrådar hittats, men efter att kopplingen mellan breven i Helsingborg och Stockholm uppmärksammats har åklagaren i Stockholm dock beslutat återuppta förundersökningen. De utpekade hyresgästerna överklagade aldrig hyresnämndens beslut som därför vunnit laga kraft och enligt domen ska de omedelbart flytta – men mer än en vecka efter att beslutet börjat gälla bor de fortfarande kvar. Rikshem kan nu vända sig till Kronofogden för att genomföra en avhysning. Bolaget har ännu inte fått någon förklaring till varför hyresgästerna stannat kvar. Mamman och hennes dotter känner sig fortsatt otrygga och överväger att flytta: – Jag vill bara att de lämnar oss ifred så att min dotter kan känna sig trygg igen, säger mamman. Fotnot: Polisen i Helsingborg vill inte lämna några kommentarer om den brottsutredning som rör mamman och hennes dotter.

Alex Jones tvingas betala halv miljard i straffavgift

Isac Boman — Mon, 08 Aug 2022 07:34:15 +0000

Infowars-profilen döms att betala ytterligare 460 miljoner kronor i straffavgift till föräldrar vars son dog i skolskjutningen i Sandy Hook. Nya Dagbladet rapporterade i veckan om hur Alex Jones av en domstol i Texas förklarats skyldig för förtal och dömts att betala 4,1 miljoner dollar – drygt 40 miljoner kronor till föräldrarna till en sexårig pojke som dödades i en uppmärksammad skolskjutning. Jones var tidigare mycket skeptisk till skolskjutningens äkthet och har bland annat kallat den för en ”gigantisk bluff” orkestrerad av anti-vapenlobbyn samt argumenterat för att de anhöriga, som efter skjutningen deltagit i nyhetsinslag och intervjuer, i själva verket kan ha varit inhyrda skådespelare. Efter att ha träffat flera av föräldrarna till offren har Jones dock backat från denna uppfattning och menar numera att skolskjutningen verkligen ägt rum och att han var fel ute i sina analyser. – Särskilt sedan jag träffade föräldrarna, det är 100 procent sant. Nu har juryn beslutat att utöver de drygt 40 miljonerna i skadestånd ska Jones även betala cirka 460 miljoner kronor (45 miljoner dollar) extra i en särskild straffavgift – en åtgärd som vanligtvis används vid särskild grova brott i syfte att avskräcka andra. Jones har beskrivit rättegången som en ”skenrättegång” och menar att det pågår en ”häxjakt” mot honom och sajten Infowars som sedan tidigare är satt i konkurs. Han menar vidare att de ständiga rättsprocesserna mot honom är att betrakta som ett hot mot yttrandefriheten och demokratin. Alla är dock inte nöjda med att Jones nu tvingas betala sammanlagt över 500 miljoner kronor i skadestånd och straffavgifter. Flera vänsterliberala aktivister och opinionsbildare hoppas istället att Infowars-profilen sätts i fängelse och förlorar alla möjligheter till framtida inkomster och nå ut till människor med sina analyser.

Oliver is right. Even if Jones is financially ruined, he would still be on the air and spreading his conspiracies. However, if his phone results in criminal charges, Alex Jones won’t be able to make money from behind bars.
https://t.co/rjjNqDmmMh via @politicususa — Sarah Reese Jones (@PoliticusSarah) August 8, 2022

”Oliver har rätt. Även om Jones är ekonomiskt krossad så kan han fortfarande sitta i rutan och sprida sina konspirationsteorier. Dock om hans telefon resulterar i ett åtal skulle Alex Jones inte kunna tjäna några pengar bakom galler”, twittrar den vänsterliberala opinionsbildaren Sarah Reese Jones. Hon syftar på att Jones advokater av misstag skickade med en fullständig digital kopia av Alex Jones telefondata till målsägarnas biträden – data som innehöll sms och mejl om skolskjutningen i Sandy Hook och annan besvärande information rörande hans ekonomiska situation.

Trump stämmer Hillary Clinton för förtalskampanj

Jan Sundstedt — Fri, 25 Mar 2022 13:45:17 +0000

Den förre amerikanske presidenten Donald Trump har lämnat in en stämningsansökan mot Hillary Clinton och flera andra högt uppsatta demokrater där dessa anklagas för att ha försökt rigga presidentvalet genom att lögnaktigt försöka koppla Trump och hans kampanj till Ryssland. ”I samverkan konspirerade de tilltalade uppsåtligt för att väva ihop en falsk berättelse om att deras republikanske motståndare, Donald J. Trump, samarbetade med en fientlig utländsk suveränitet”, står det bland annat att läsa i den 108 sidor långa stämningsansökan som lämnats in till en federal domstol i Florida. Clinton och hennes partikamrater anklagas också bland annat för att ha begått utpressning och för att ha konspirerat tillsammans för att förtala och karaktärsmörda den tidigare presidenten. I stämningsansökan framgår även att Trump vill ha kompensation och ersättning för den skada som han menar att han åsamkats på grund av smutskastningen – minst 24 miljoner dollar, en summa som enligt den förre presidenten fortsätter att öka på grund av försvarskostnader, rättegångskostnader och andra utgifter relaterade till smutskastningskampanjen. Enligt juristen Jeff Grell som specialiserat sig på utpressningsfall kan det mycket väl vara så att Trump väntat för länge innan han lämnade in stämningsansökan eftersom denna typ av anklagelser vanligtvis preskriberas efter fyra år. Han säger dock till Reuters att det för närvarande är oklart när man ska börja räkna startdatumet för denna fyraårsperiod. Enligt Grell är det också troligt att Hillary Clinton och de andra anklagade, utöver att neka till alla anklagelser, även kommer att försöka åberopa yttrandefrihet och immunitet då de är eller var statliga ombud vid tiden när förtalskampanjen ägde rum. Hillary Clinton och hennes representanter har inte kommenterat stämningsansökan. De obevisade anklagelserna mot Trump har bland annat handlat om att Ryssland påstås sitta på besvärande privat information om Donald Trump och flera av hans rådgivare och att regeringen i Moskva arbetat ”bakom kulisserna” för att se till att Clinton förlorade valet. Både Donald Trump och den ryska politiska ledningen har konsekvent förnekat all rysk inblandning i det amerikanska presidentvalet. Några faktiska bevis för att Ryssland ska ha försökt manipulera valet har heller ännu inte presenterats. Trump är precis som många av sina anhängare även av uppfattningen att hans valförlust 2020 berodde på ett omfattande valfusk orkestrerat av hans politiska motståndare och allierade till den nuvarande presidenten Joe Biden.

RT stämmer tyska Bild efter spionanklagelser

Markus Andersson — Mon, 15 Mar 2021 05:47:26 +0000

RT Tyskland kommer att ta till juridiska åtgärder mot tabloiden Bild efter att den Berlin-baserade tidningen hävdat att RT:s journalister i själva verket varit i landet för att spionera åt den ryske presidenten. I artikeln, som till stort bygger på läckta Telegram-chattar från en tidigare anställd som hävdar att han tvingades spionera åt tidningen, skriver Bild också att den ryske presidenten Vladimir Putin ”beordrat” tidningens anställda att spionera på den ryske oppositionsledaren Aleksej Navalnyj och två av hans nära allierade. Det påstådda spionaget ska ha inträffat när Navalnyj under förra året befann sig på en klinik i Berlin efter att ha blivit förgiftad. Bild hävdar vidare att Putin ska ha använt tidningen RT och två av dess tyska anställda för att genomföra spionaget. Dinara Toktosunova, ansvarig för RT i Tyskland, konstaterar att journalisterna på tidningen bara blivit ombedda att göra sitt jobb precis som vilka andra journalister som helst och skulle rapportera om händelser med stort allmänt intresse. Man avvisar också konsekvent att det skulle röra sig om någon form av spionage. Toktosunova anser att det handlar om en kampanj för att smutskasta RT:s arbete i Tyskland och aktivt hindra deras arbete. Detta sammanfaller också med att tyska banker sagt upp sina avtal med tidningen och meddelat att de kommer att stänga av RT:s bankkonto och att andra banker helt enkelt vägrat svara på tidningens förfrågan att starta upp ett konto hos dem. – Vi har all anledning att tro att RT i Tyskland är utsatta för vad som i allt väsentligt är ett finansiellt embargo, konstaterar hon. Noterbart är att det inte bara var RT som rapporterade om Navalnyjs förgiftning och hans vård i Tyskland – utan att även just Bild själva publicerade en stor mängd artiklar om denna händelse, däribland fotografier inifrån det rum som oppositionsledaren vårdades.

Islamistkritisk socialdemokrat frias från förtalsanklagelser

Osignerad — Tue, 11 Feb 2020 11:23:50 +0000

Ann-Sofie Hermansson (S), tidigare ordförande för kommunstyrelsen i Göteborg, friades under tisdagen från förtalsanklagelserna från två kvinnor som anklagats för att ha kopplingar till islamism. För bara ett par år sedan var Ann-Sofie "Soffan" Hermansson en av Sveriges mest inflytelserika socialdemokratiska politiker. 2016 blev hon utsedd till ordförande i Göteborgs kommunstyrelse, ett uppdrag som de facto kan liknas med att vara Göteborgs borgmästare. Efter Socialdemokraternas katastrofval 2018 tvingades Hermansson bort från posten som kommunstyrelsens ordförande. Hon har sedan dess blivit uppmärksammad för sin kritik mot radikala islamister och sitt arbete för att motverka dessa. I maj 2018 valde Hermansson, som då var kommunstyrelsen ordförande i Göteborg, att stoppa en filmvisning som skulle framföras i ett arrangemang som Göteborgs stad skulle stå bakom. På sin blogg anklagade Hermansson Fatima Doubakil och Maimuna Abdullahi, som skulle delta i ett panelsamtal efter filmen, för att vara "extremister" och "icke-demokrater" som hade "försvarat terrorister". Dessa uttalanden ledde till att Ann-Sofie Hermansson åtalades för förtal. Men under tisdagen valde Göteborgs tingsrätt att fria den socialdemokratiska politikern från dessa anklagelser. "Den som har lämnat förtalsgrundande uppgifter ska ändå inte dömas, om det varit försvarligt att lämna uppgifterna och de är sanna eller i vart fall finns skälig grund för dem. Tingsrätten har kommit fram till att det, med utgångspunkt i den vidsträckta yttrandefriheten som måste råda i en demokrati, varit försvarbart för politikern att framföra uppgifterna inom ramen för den offentliga debatt som uppstod i kölvattnet av beslutet att ställa in föreställningen", skriver Göteborgs tingsrätt i ett pressmeddelande. Domen innebär att Maimuna Abdullahi och Fatima Doubakil tvingas betala Hermanssons rättegångskostnader på 190 000 kronor. Källa: Göteborgs Tingsrätt

Allvarligt att hota i sociala medier

Osignerad — Mon, 02 Oct 2017 07:51:23 +0000

Just nu är en skolelev misstänkt för grovt olaga hot mot grupp efter att ha skickat ett hot i sociala medier riktat mot elever på en utpekad skola. Att skriva och lägga ut något som kan uppfattas som ett hot kan få stora konsekvenser. Måndagen den 25 september fick polisen i södra Stockholm in en anmälan om ett hot via ett meddelande i sociala medier mot en skola. Polisen startade en insats och fick med skolans hjälp reda på vem som kunde vara avsändare. Den misstänkte skoleleven greps och är nu misstänkt för grovt olaga hot mot grupp. Själv hävdar eleven att det var ett skämt. – Att hota sina skolkamrater är inte okej. Polisen kan inte avgöra om det är ett skämt och måste alltid utgå från att det är på allvar och startar därför upp en insats vilket kräver stora resurser. Så tänk till innan ni trycker på skicka-knappen, säger Johan Kust, kommunpolis i Nacka. Hot tas på största allvar Att hota att skada en annan person är ett brott som kallas olaga hot. Att skriva att man tänker slå ihjäl någon är alltså typiskt sett ett brott. – Hotar man flera personer i en skola kallas det olaga hot mot grupp. Det handlar det om när man till exempel skriver att man ska skjuta i skolan. Den här typen av hot tas alltid på största allvar av polisen, som gör allt för att spåra den som hotat, säger IT-brottsspecialisten Anders Ahlqvist vid polisens nationella operativa avdelning. När den här typen av brott utreds tar man vanligen telefonen, surfplattan eller datorn i beslag för att säkra bevis. En sådan undersökning tar relativt lång tid, och under den tiden är man alltså utan sin utrustning. Är man under 15 år kan man inte åtalas för brott. Däremot informeras de sociala myndigheterna om vad som hänt och den som begått brott kallas tillsammans med sina föräldrar till samtal. Viktigt att polisanmäla Ett råd är att agera på samma sätt på nätet som du gör när du träffar folk på skolan, på träningen eller på gatan. Skriv aldrig något hotfullt, elakt eller kränkande. Även om du skojar kan det vara ett brott om andra missförstår dig. Om man är utsatt för något som känns riktigt jobbigt, till exempel en bild i en privat situation som man inte vill att andra ska se eller att någon sprider allvarliga rykten, ska man polisanmäla det. – Det kan vara svårt att själv veta om det som hänt är ett brott. Då kan man kontakta polisen och fråga dem eller anmäla för säkerhets skull, säger Johan Kust.

Var går gränsen i sociala medier? Vet du om att det kan vara ett brott att publicera filmer och bilder på nätet? Det beror såklart på vad de föreställer. Om du sprider allvarligt kränkande bilder eller filmer om någon, eller sprider ett rykte, kan det vara ett brott som kallas förtal. Det gäller oavsett om det är sant eller inte. Man får heller inte ta andras bilder eller filmer och publicera hur som helst utan tillstånd. Vad som är brottsligt och inte brottsligt är inte alltid så enkelt.

Om man skriver något hotfullt till någon som tror att det är allvarligt menat, blir rädd och polisanmäler kan det vara ett olaga hot. Om man skriver på nätet att någon är en hora kan det vara förtal, eftersom det är något man skriver för att få andra att tycka illa om någon.
Om man skriver att någon från skolan är tjock och ful är det förmodligen inget brott, eftersom lagstiftaren har bestämt att det är viktigt att folk får säga vad de tycker. Det kallas yttrandefrihet. Men om man gör det flera gånger eller om man skriver att han är äcklig för att han är bög kan det vara förolämpning eller förtal. Det gäller särskilt om man skriver något dumt om någons hudfärg, kön eller sexuella läggning.
Om man fotar någon i duschen kan det vara kränkande fotografering. Då behöver man inte ens lägga ut bilden på nätet för att det ska vara brottsligt. Om man gör det också kan det också vara ett brott. Om man lägger ut en bild på någon som har tyckt att det var okej att man tog bilden men inte vill ha den ute på nätet kan det vara ett brott mot personuppgiftslagen.
Om man bombarderar någon med sms när personen har sagt att de inte vill ha någon kontakt kan trakasseriet vara ett ofredande. Det gäller oavsett vad man skriver i sms:en - de behöver inte ens vara otrevliga.

Källa: polisen.se

Riskerar fängelse – för Facebook-gillningar

Osignerad — Fri, 07 Apr 2017 11:35:31 +0000

En schweizisk man har åtalats på grund av att han gillat inlägg på Facebook som pekar ut en person som antisemit. Det är en 45-årig man från Zürich som anklagas för ärekränkning sedan han gillat åtta Facebook-inlägg i vilka djurrättsaktivisten Erwin Kessler pekats ut som antisemit med kopplingar till ”förintelseförnekare” och ”nynazister”, skriver tyskspråkiga Tages-Anzeiger. Gillningarna av inläggen skedde mellan juli 2015 till mars 2016 och fallet är det första i sitt slag i Schweiz. Om 45-åringen döms för ärekränkning riskerar han uppemot fyra års fängelse.