Försvarsmakten – Nya Dagbladet

Försvarsmakten – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Mon, 31 Aug 2026 10:35:22 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1.2 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg Försvarsmakten – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 SD försvarar fortsatt Palantir-användning: ”Vi har förtroende” https://nyadagbladet.se/inrikes/sd-forsvarar-palantir-anvandning-fortroende/ Mon, 31 Aug 2026 10:34:09 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=238944 Sverigedemokraterna motsätter sig krav på att svenska myndigheter ska sluta köpa system från Palantir. Partiet säger sig ha förtroende för att användningen följer lagar och säkerhetskrav – trots att det är hemligt vilka myndigheter som anlitar den amerikanska övervakningsjätten och vad avtalen omfattar. Palantir uppger att bolaget arbetar med en ”handfull statliga myndigheter” i Sverige. Försvarsmakten är en bekräftad kund, medan Breakit i augusti skrev att även Polismyndigheten använder företagets teknik. Polisen har inte velat berätta hur systemet används. Bolagets Sverigechef Anders Fridén hävdar att kunderna själva äger och kontrollerar sin information. Om Palantir skulle ta del av uppgifterna utan tillstånd vore det enligt honom ett ”väldigt grovt kontraktsbrott”. Vilka övriga myndigheter som har avtal med företaget är fortfarande sekretessbelagt. Den bristande insynen har gjort Palantirs svenska expansion till en politisk stridsfråga. När Svenska Dagbladet frågade riksdagspartierna om deras hållning krävde flera av dem stopp eller utfasning, medan SD valde att försvara den nuvarande ordningen.

SD vill tillåta fortsatta inköp

Centerpartiet vill stoppa nya inköp, kartlägga de befintliga avtalen och därefter avveckla beroendet av Palantir. Miljöpartiet vill ersätta systemen med svenska eller europeiska alternativ. Vänsterpartiet kräver att varje avtal prövas separat med hänsyn till bland annat rättssäkerhet, insyn och diskrimineringsrisker. Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna vill däremot låta myndigheterna fortsätta köpa Palantirs system och anser att ingångna avtal ska hållas. Moderaterna och Socialdemokraterna kräver inte heller någon utfasning, utan hänvisar till de upphandlande myndigheternas bedömningar. ”Vi har förtroende för att användningen sker inom ramen för gällande lagstiftning och säkerhetskrav”, skriver SD till Svenska Dagbladet. Liberalernas försvarspolitiska talesperson Gulan Avci varnar samtidigt för att det vore ”oansvarigt” att snabbt göra sig av med tekniken. SD:s svar berör inte hur partiet ser på det långsiktiga beroendet av en utländsk leverantör eller på att allmänheten saknar insyn i avtalen.

Regeringen hänvisar till myndigheterna

Frågan har tidigare nått riksdagen. I en interpellationsdebatt i februari pressade Petter Löberg (S) justitieminister Gunnar Strömmer (M) om rättssäkerhet, insyn och risken att Sverige blir tekniskt beroende av Palantir. Strömmer svarade att Polismyndigheten själv avgör vilka it-tjänster som ska upphandlas. Han hänvisade till brottsdatalagen, intern och extern tillsyn samt ett ”fullt förtroende” för att myndigheternas behandling av personuppgifter följer regelverket. Löberg invände att Palantirs system innebär en förändring som gamla kontrollmekanismer inte självklart är anpassade för. Han beskrev lösningarna som slutna system där det är svårt att granska hur stora datamängder analyseras och varnade för ett långsiktigt beroende av en politiskt orienterad amerikansk techjätte. Justitieministern kallade tekniken ”etiskt neutral” och menade att det avgörande är vem som använder den, vilka regler som gäller och hur överträdelser kan granskas. Han medgav samtidigt att Europas digitala suveränitet och beroendet av utländska moln- och tekniktjänster är en seriös fråga.

Från underrättelsetjänster till målsystem

Palantir grundades 2003 av bland andra globalisten Peter Thiel. CIA:s riskkapitalfond In-Q-Tel blev tidigt investerare, och företaget har därefter vuxit till en central leverantör för amerikanska underrättelsetjänster, polis och försvar. NyD har tidigare granskat Palantirs Maven Smart System, som samlar underrättelser, sensorinformation och målspårning i ett militärt arbetsflöde. Företaget har också ett strategiskt samarbete med Israels försvarsministerium för krigsrelaterade uppdrag. En FN-rapportör skrev 2025 att det finns rimliga skäl att anta att Palantir har levererat automatiserad prediktiv teknik som använts för beslut och målframtagning på slagfältet. Palantir har tillbakavisat påståenden om att bolagets teknik används för att rikta angrepp mot civila. Samtidigt fortsätter bolaget att expandera i den svenska statsapparaten. SD:s besked innebär att partiet inte vill lägga några politiska hinder i vägen för fortsatta inköp, utan lämnar bedömningen till myndigheter vars avtal och system i stor utsträckning är undandragna offentlig insyn.]]> Regeringen vill ge utländsk militär polisiära befogenheter i Sverige https://nyadagbladet.se/inrikes/utlandsk-militar-polisiara-befogenheter-sverige/ Thu, 04 Jun 2026 10:01:11 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=232378 Regeringen vill ge sig själv möjlighet att släppa in Nato-, EU- och allierade styrkor i operativ verksamhet på svenskt territorium. En ny proposition öppnar samtidigt för att utländsk militär personal i vissa fall får befogenheter enligt svensk polis- och skyddslagstiftning. Förslagen finns i propositionen Förbättrade förutsättningar för operativt militärt samarbete, som regeringen lämnade till riksdagen i vår. Lagändringarna ska enligt regeringen börja gälla den 1 augusti 2026 och syftar till att anpassa svensk lag till det operativa militära samarbetet inom Nato. Kärnan i propositionen ger regeringen rätt att besluta att Nato, ett Natoland eller ett EU-land får vidta militära försvarsåtgärder på svenskt territorium. I lagtexten föreslår regeringen samtidigt att den i samband med ett sådant beslut får överlåta förvaltningsuppgifter till Nato eller den aktuella staten. Nuvarande regler knyter regeringens möjlighet att begära stöd till situationer där Sverige möter ett väpnat angrepp, befinner sig i krig eller krigsfara eller behöver hindra kränkningar av svenskt territorium. Regeringens nya formulering breddar ramen till militär verksamhet för "avskräckning och försvar".

Militär kan få befogenheter enligt polislagen

Propositionen går längre än frågan om militära operationer. Regeringen vill även kunna låta delar av polislagen gälla för utländsk militär personal när personalen upprätthåller ordningen inom den utländska styrkan. Försvarsmakten ska också få besluta att utländsk militär personal från Nato, ett Natoland eller ett EU-land bevakar vissa skyddsobjekt. När sådan personal bevakar skyddsobjekt ska regler i skyddslagen och delar av polislagen gälla även för den utländska militären. Befogenheterna rör bland annat användning av våld i vissa situationer, avvisning eller avlägsnande, kroppsvisitation och beslag inom skyddslagens ram. Regeringen beskriver själv uppgifterna som sådana som kan innebära myndighetsutövning. Polismyndigheten och Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen betonar i propositionen vikten av att militära styrkor som får polisiära befogenheter utbildas om innebörden. Flera länsstyrelser efterfrågar dessutom tydligare information om när utländska soldater bevakar skyddsobjekt och vilka befogenheter de då har. [caption id="attachment_232417" align="alignnone" width="640"]

Illustration: Nya Dagbladet.[/caption]

Varnar för maktförskjutning

Svenska Freds motsätter sig förslaget i sitt remissvar. Organisationen skriver att regeringen utan riksdagsbeslut inte bör få ge Nato eller en Nato- eller EU-stat rätt att vidta militära försvarsåtgärder på svenskt territorium och därigenom överta svenska förvaltningsuppgifter. Organisationen varnar också för att förslaget kan få direkta krigspolitiska följder. I remissvaret står: "Förslaget innebär att regeringen skulle kunna besluta om att överlåta svenskt territorium för krigföring av en annan stats militär i tredje land". Regeringens eget underlag pekar på samma principiella risk. Propositionen konstaterar att Sverige kan betraktas som part i en väpnad konflikt om allierade styrkor riktar stridshandlingar från svenskt territorium, även när svenska styrkor inte själva agerar. Kommunistiska Partiet beskriver propositionen som ännu ett steg i Sveriges Nato-integrering och jämför den med ett slags "DCA-avtal 2.0". Partiet menar att politiken genomförs utan en debatt som motsvarar beslutens räckvidd. Regeringen hävdar å sin sida att Sveriges Natomedlemskap kräver ett mer anpassat regelverk. Frågan riksdagen nu har att ta ställning till handlar därför inte bara om militär samordning – utan om vem som ska få utöva makt på svensk mark.]]> Sverige köper franska fregatter för 40 miljarder https://nyadagbladet.se/inrikes/sverige-franska-fregatter-40-miljarder/ Tue, 19 May 2026 17:06:53 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=230767 Sverige går vidare med franska Naval Group för att köpa fyra nya fregatter till marinen. Affären väntas landa på omkring 40 miljarder kronor och blir en av de största svenska försvarssatsningarna på flera årtionden. Beskedet presenterades på tisdagen vid en pressträff ombord på en svensk Visbykorvett i Stockholm. De nya fartygen blir betydligt större än dagens korvetter och ska ge Sverige en kraftigt utökad luftvärnsförmåga till sjöss. Statsminister Ulf Kristersson (M) sade enligt skattefinansierade kanalen SVT att de franska fartygen är de som bäst uppfyller de svenska kraven. — Det är en av de största försvarsinvesteringarna sedan Gripen introducerades på 1980-talet. Det är en tredubbling av den svenska luftvärnsförmågan jämfört med i dag, sade Kristersson.

Första leveransen planeras till 2030

Förhandlingarna ska nu föras mellan Försvarets materielverk, franska myndigheter och Naval Group. Om tidsplanen håller ska den första fregatten levereras 2030 och därefter ytterligare ett fartyg per år. Försvarsminister Pål Jonson (M) uppgav att priset väntas ligga på omkring 10 miljarder kronor per fartyg. Den slutliga kostnaden beror bland annat på vilken beväpning och vilka delsystem Sverige väljer. — Detta är en mycket stor affär, sade Jonson. Fartygen är av typen FDI och den svenska versionen går under namnet Luleåklassen. Enligt TT blir de omkring 120 meter långa, jämfört med Visbykorvetternas 72 meter.

Natoanpassning och franskt försvarssamarbete

Regeringen framhåller snabba leveranser som ett huvudskäl till att valet föll på Frankrike. Jonson pekade även på möjligheten att dela kostnaderna med Frankrike och Grekland, som redan använder eller har beställt samma fartygstyp. Fregatterna ska kunna användas som rörliga luftvärnsplattformar, för ubåtsjakt, för att leda marina operationer och för att skydda sjöförbindelser. De ska också kunna integreras mer effektivt i Natos gemensamma system än dagens svenska fartyg. Överbefälhavare Michael Claesson betonade att fregatterna stärker Sveriges förmåga att delta i Nato-operationer. Samtidigt innebär valet att svenska Saab inte får huvudkontraktet, även om regeringen vill att svenska delsystem från bland annat Saab och Bofors ska ingå. Affären innebär därmed både en kraftig militär upprustning till sjöss och ett nytt steg i Sveriges försvarspolitiska anpassning efter Natointrädet.]]> Barn till högutbildade gör värnplikt oftare https://nyadagbladet.se/inrikes/barn-hogutbildade-varnplikt-oftare/ Wed, 29 Apr 2026 04:41:13 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=228902 Ungdomar med högavlönade och välutbildade föräldrar kallas oftare till mönstring och skrivs oftare in till värnplikt. En ny FOI-rapport visar att den svenska värnplikten präglas av social snedrekrytering – där barn till högutbildade oftare går vidare i urvalet. Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, har på uppdrag av Försvarsmakten gått igenom registerdata för omkring 500 000 totalförsvarspliktiga ungdomar födda mellan 2000 och 2004. Resultatet visar ett tydligt samband mellan föräldrarnas utbildningsnivå och vilka ungdomar som går vidare i värnpliktssystemet. Ju högre utbildning föräldrarna har, desto vanligare är det att deras barn skrivs in till värnplikt. — Det är klart och tydligt att ungdomar uppvuxna med högavlönade och välutbildade föräldrar oftare blir kallade till mönstring än de som har en svagare socioekonomisk bakgrund. Skillnaden blir ännu större när det kommer till mönstringstester och vilka som sedan får göra värnplikten, säger FOI-forskaren Peter Bäckström i ett pressmeddelande. Särskilt tydlig är skillnaden bland dem som skrivs in till längre befälsutbildning. Där hade nästan 70 procent högutbildade föräldrar, jämfört med drygt 40 procent i hela ungdomspopulationen.

Liknar läkarutbildningen

Bäckström beskriver skillnaden som så stor att gruppen värnpliktiga på längre befälsutbildningar socialt liknar en av landets mest snedrekryterade högskoleutbildningar. — Den sociala sammansättningen bland värnpliktiga inskrivna på en lång befälsutbildning motsvarar i stort den bland studenter på läkarutbildningen, säger han i pressmeddelandet. Enligt FOI handlar utvecklingen inte om att Plikt- och prövningsverket gör ett godtyckligt urval. Myndigheten följer lagen, som säger att de mest lämpade ska skrivas in till grundutbildning. Samtidigt skapar systemet en konflikt mellan två mål: att välja ut de mest lämpade och att värnplikten ska ha bred social förankring.

Ifrågasätter värnplikten som social smältdegel

FOI pekar på flera möjliga förklaringar till snedrekryteringen. Dagens värnplikt omfattar en relativt liten del av varje årskull, vilket gör konkurrensen om platserna hård. Samtidigt har grundutbildningen blivit mer högteknologisk och vissa befattningar, exempelvis cybersoldater, ställer mycket höga krav. — Det är mycket tveksamt om den selektiva värnplikten, som den tillämpas i Sverige idag, skulle kunna fungera som en social smältdegel för ungdomar. Istället har vi en relativt homogen grupp värnpliktiga, som till ganska stor del består av ungdomar från starka socioekonomiska miljöer, säger Bäckström i pressmeddelandet. FOI lyfter även att liknande tendenser syns i USA, där militären i dag främst rekryterar från hushåll med högre inkomster än genomsnittet.]]> Regeringen vill kunna skicka värnpliktiga till krig utomlands https://nyadagbladet.se/inrikes/regeringen-vill-skicka-varnpliktiga-krig-utomlands/ Tue, 31 Mar 2026 13:01:27 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=226256 Svenska värnpliktiga ska kunna skickas utomlands för att delta i Natos militära operationer – det är innebörden av en ny utredning som regeringen nu tillsätter. Uppdraget omfattar hela konfliktskalan, från fredstida närvaro i Baltikum till regelrätt krigstjänstgöring. Värnplikten har hittills inneburit försvar av det egna landet – nu vill regeringen ändra på det. Från och med den 1 april får försvarsminister Pål Jonson (M) i uppdrag att utse en särskild utredare. Uppgiften: analysera hur värnpliktiga kan nyttjas i "Natos samlade avskräckning och försvar" – ett begrepp som i praktiken innebär att unga svenskar kan beordras att tjänstgöra i andra länder under militärt befäl. Utredningen gäller inte bara krigsplacerade värnpliktiga utan även de som genomför sin grundutbildning. Regeringen skriver själv i utredningsdirektiven att "värnplikten innebär en stor inskränkning i den enskildes fri- och rättigheter" – men väljer ändå att utvidga dess räckvidd.

"Anpassa värnpliktssystemet"

I fredstid handlar det konkret om att bemanna Sveriges militära närvaro i Finland och Baltikum med värnpliktig personal. Jonson menar att lagstiftningen behöver uppdateras. — Vi vill titta på om det finns skäl att anpassa värnpliktssystemet till att vi numera är Natoallierade, sade försvarsministern. Han försäkrar att värnpliktiga under pågående grundutbildning inte ska skickas till "utländska konflikthärdar" – men formuleringen lämnar öppet vad som händer i skärpta lägen och efter avslutad utbildning. — Under grundutbildning kommer man inte att skickas till utländska konflikthärdar för krigstjänstgöring, sade Jonson.

Bygger på redan godkänd proposition

Utredningen vilar på totalförsvarspropositionen 2025–2030, som riksdagen godkände i december 2024. Redan där slås det fast att "situationen kan vara sådan att Sverige försvaras bäst genom operationer och annan verksamhet utanför Sveriges gränser, t.ex. i ett allierat land". Det innebär att den politiska grunden redan är lagd. Utredningen handlar i praktiken om att undanröja de juridiska hindren. En referensgrupp med samtliga riksdagspartier knyts till arbetet. Jonson betonar behovet av bred samsyn – men ingen riksdagsdebatt om principen har ännu ägt rum. — Om vi ska ändra värnpliktslagstiftningen är det viktigt att vi har en bred politisk samsyn, sade han. Utredningen ska redovisas senast den 26 april 2027.]]> Anmälningar om samhällsbrott har fördubblats https://nyadagbladet.se/inrikes/anmalningar-om-samhallsbrott-fordubblades/ Wed, 04 Mar 2026 06:23:03 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=223137 Polisen tog emot över 2 000 anmälningar om misstänkta brott mot samhällsviktig verksamhet under 2025. Det är dubbelt så många som året före. Rapporterna handlar om händelser vid anläggningar som el- och vattenverk, infrastruktur och andra verksamheter som bedöms viktiga för samhället. Omkring 25 procent gällde intrång, fotografering eller andra aktiviteter vid skyddsobjekt, enligt en kartläggning från Ekot. Bakom ökningen finns flera förklaringar. Fler verksamheter har under de senaste åren klassats som samhällsviktiga, vilket gör att fler anläggningar nu omfattas av särskild lagstiftning. Kartläggningen visar också att många ärenden handlar om personer som av misstag kommit in på skyddade områden eller fotograferat utan att veta att platsen var känslig. Av alla anmälningar ledde 139 till åtal. Polisen i Västra Götaland har bildat en specialgrupp för att hantera den här typen av utredningar, som första polisregion i landet. Säpochefen Charlotte von Essen menar att myndigheterna behöver samarbeta bättre. — Vi behöver arbeta tillsammans för att upptäcka incidenter som skulle kunna handla om eventuellt sabotage eller andra hybrida aktiviteter från Ryssland eller annan främmande makt, säger hon.]]> Sverige utvecklar ”krigsapp” efter ukrainsk förebild — prototyp klar inom ett halvår https://nyadagbladet.se/inrikes/sverige-utvecklar-krigsapp-ukrainsk-forebild-prototyp/ Sat, 21 Feb 2026 15:00:32 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=222248 Myndigheten för civilt försvar (MCF) arbetar med att utveckla en mobilapp som ska varna svenskarna vid luftangrepp. Appen, som bygger på ukrainsk förebild, ska ge användarna tillgång till en aktuell luftlägesbild och direkta varningar i telefonen. En prototyp väntas vara klar inom sex månader. Men medan varningstekniken utvecklas kvarstår en grundläggande fråga: vart ska civilbefolkningen ta vägen? Sveriges skyddsrum har bara plats för omkring 68 procent av invånarna. Det var i ett inslag i Ekot som MCF:s generaldirektör Mikael Frisell berättade om planerna på den nya appen. Arbetet sker i samarbete med Försvarsmakten och innovationsmyndigheten Vinnova. — Vi jobbar med appar som man gör i Ukraina. Där medborgarna kan se en luftlägesbild och få varning i appen om vad det är för typ av hot som kommer, så vi kan liksom komplettera varningssystemet på ett helt annat sätt, sade Frisell till Sveriges Radio. Förebilden är Ukrainas app Air Alert, som larmar landets invånare när ryska missiler eller drönare är på väg mot deras område. Appen har miljontals användare och uppger sig inte samla persondata eller geolokaliseringsdata. Den svenska lösningen ska komplettera befintliga varningssystem som utomhussignalen "Hesa Fredrik" och VMA-meddelanden via Sveriges Radio. Enligt Kvartal, som också rapporterat om appen, väntas en prototyp vara klar inom ett halvår. Parallellt med apputvecklingen bygger MCF även upp ett system för cell broadcast — varningsmeddelanden som skickas ut via sms till alla mobiltelefoner inom ett visst geografiskt område. Regeringen fattade beslut om systemet i april 2025, och det ska vara på plats under 2026. Cellbroadcast och appen är tänkta att fungera som komplement till varandra. Medan cellbroadcast når alla telefoner i ett område automatiskt, ger appen möjlighet till mer detaljerad information om hotbilden.

Skyddsrummen räcker inte

En central fråga som varningsappen aktualiserar är vad människor ska göra när larmet väl går. Sverige har omkring 65 000 skyddsrum med plats för cirka sju miljoner personer — men befolkningen uppgår till drygt 10,5 miljoner. Det innebär att skyddsrummen bara täcker ungefär 68 procent av invånarna, och uppskattningsvis 589 000 personer saknar tillgång till skyddsrum helt. MCF — som bildades den 1 januari 2026 efter att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) bytte namn — har ett bredare uppdrag att stärka Sveriges civila försvar. Krigsappen är ett av flera steg i den riktningen.]]> Regeringen satsar 1,3 miljarder på militära spionsatelliter https://nyadagbladet.se/inrikes/regeringen-satsar-13-miljarder-pa-militara-spionsatelliter/ Mon, 12 Jan 2026 10:31:29 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=219603 Försvarsmakten får 1,3 miljarder kronor för att köpa in ett tiotal militära satelliter. Rymdprogrammet, som ursprungligen skulle vara i drift runt 2030, tidigareläggs med fyra år med hänvisning till försämrat säkerhetsläge. Satsningen är en del av ett större försvarspaket som försvarsminister Pål Jonson presenterar i dag, enligt Schibsted-kanalen TV4. Sverige skickade upp en militär testsatellit via SpaceX 2024, och nu ska programmet skalas upp. — Det handlar om att Försvarsmakten ska kunna köpa in ett tiotal militära satelliter för 1,3 miljarder kronor för att utveckla både försvarsunderrättelseförmågan men också för att vi ska bli bättre på targeting och utveckla vår långräckviddiga militära förmåga, säger Jonson. Den första satelliten ska skickas upp redan i år. Bakgrunden är det osäkra omvärldsläget, och beslutet grundas främst på kriget i Ukraina. Försvarsmaktens rymdchef Anders Sundeman betonar behovet av egen underrättelseförmåga. — Det finns tydligt att det är en förvarningsaspekt, att vi ska veta vad som försiggår som kan hota oss. Men det är också ett behov för att vi ska kunna ha tillräcklig information för att nyttja vår mest långräckviddiga vapenförmåga om det värsta skulle hända, säger han.]]> Halmstad bygger ”Nato-tunnel” – mot lokalpolitikernas vilja https://nyadagbladet.se/inrikes/halmstad-bygger-nato-tunnel-mot-lokalpolitikernas-vilja/ Mon, 15 Dec 2025 12:24:52 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=218528 En järnvägstunnel avsedd för den USA-ledda militärpakten Nato vid Halmstads hamn byggs trots att kommunen inte ser någon civil nytta med den och ännu inte fått klart besked om statlig finansiering. Projektet, som kostar 45 miljoner kronor av skattebetalarnas pengar, är en del av Sveriges förberedelser för Natos försvar, men väcker debatt och frustration bland lokala politiker. Kommunstyrelsens ordförande Stefan Pålsson (S) konstaterar att tunneln inte hade byggts om inte försvarsbehovet funnits. – Hade inte försvaret velat ha den så hade vi aldrig byggt den, säger han till Schibsted-ägda Aftonbladet. Tunneln, som kallas "den där jävla tunneln" av Pålsson, kommer att stå oanvänd och igenbommad när den är klar. Den är en del av ett större hamn- och infrastrukturarbete som ska möjliggöra snabba militära transporter genom Sverige vid behov.

Osäkerhet kring statlig medfinansiering

Kommunen uppger att krav från Försvarsmakten på bärighet och kapacitet har höjt kostnaderna. Samtidigt saknas besked om statlig medfinansiering eller nyttjanderättsavtal. Försvarsmaktens högkvarter skriver i ett skriftligt svar: "Gränsytan mellan Försvarsmaktens ekonomiska ramar och övriga totalförsvarsaktörer är under beredning och vi kan i skrivande stund inte föregripa detta arbete." Mot bakgrund av osäkerheten väntas kommunstyrelsen den 16 december besluta om att stoppa eller skjuta upp andra infrastruktursatsningar värda hundratals miljoner kronor. Nato-tunneln byggs dock klart - trots att den troligen inte kommer att användas på lång sikt. Det går eventuellt att söka monetärt stöd från EU eller Nato i efterhand, men det lär ändå inte täcka hela kommunens kostnader. – Staten behöver knappt göra någonting vad gäller det här. Vi projekterar, vi bygger, vi detaljplanerar, vi finansierar investeringen, vi löser rubbet. Om de åtar sig att skriva på ett nyttjanderättsavtal. Så då kan man ju verkligen säga att det är vi som tar ansvaret. Men de kan inte ens leverera ett sådant avtal, säger Stefan Pålsson.]]> Barn till invandrare mycket tveksamma till svensk värnplikt https://nyadagbladet.se/inrikes/barn-till-invandrare-mycket-tveksamma-till-svensk-varnplikt/ Thu, 04 Dec 2025 14:59:12 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=217940 En ny FOI-rapport visar att barn till så kallade utlandsfödda föräldrar är mer tveksamt inställda till att göra värnplikt än andra ungdomar. Skillnaden kan inte förklaras av socioekonomiska faktorer, utan forskaren pekar på skillnader i förtroende och upplevd tillhörighet som möjliga orsaker. För första gången har forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut undersökt hur social bakgrund påverkar svenska ungdomars inställning till värnplikt. Studien, som genomförts på uppdrag av Försvarsmakten, omfattar omkring 500 000 totalförsvarspliktiga 18-åringar födda mellan 2000 och 2004. Rapporten visar att föräldrarnas utbildning och inkomst har begränsad betydelse för ungdomarnas inställning. Däremot spelar migrationsbakgrund en större roll. — Ungdomar vars föräldrar har högre utbildning och höga inkomster är något mer positivt inställda till att göra värnplikt än de med låga inkomster och låg utbildning. Skillnaderna är dock små. Men det är tydligt att ungdomar som är födda i Sverige, men har utlandsfödda föräldrar, är mer tveksamt inställda till att göra värnplikt, säger forskaren och rapportförfattaren Peter Bäckström. [caption id="attachment_217943" align="alignnone" width="640"]

Inställning till påståendet "Jag är positivt inställd till att genomföra grundutbildning med värnplikt", bland individer födda 2004, uppdelat efter migrationsbakgrund.[/caption]

Stora skillnader inom gruppen

Studien visar samtidigt att utlandsfödda ungdomar själva har ungefär samma inställning till värnplikt som ungdomar med svenskfödda föräldrar. Det finns alltså stora skillnader inom gruppen med utländsk bakgrund. — Vad det beror på vet jag inte, men en gissning är att det har något att göra med skillnader i förtroende och upplevd tillhörighet, säger Peter Bäckström.

Behov av riktade insatser

Forskaren anser att Försvarsmakten, Plikt- och prövningsverket och den svenska skolan bör överväga att arbeta mer aktivt med att nå unga personer med invandrar bakgrund. Sedan höstterminen 2025 blir totalförsvarskunskap ett obligatoriskt inslag i gymnasieskolans samhällskunskapsundervisning, vilket kan ge nya möjligheter. Peter Bäckström efterlyser även mer samhällsvetenskaplig forskning för att förstå varför just barn till invandrare är mindre benägna att vilja göra värnplikt, medan invandrare själva inte uppvisar samma mönster. Han betonar också skillnaden mellan försvarsvilja och vilja att göra värnplikt. — En person kan mycket väl ha hög försvarsvilja, men samtidigt vara tveksam till att göra militär grundutbildning i Försvarsmakten, säger Peter Bäckström.]]>