försvar – Nya Dagbladet

Sju av tio tyskar saknar förtroende för Bundeswehr

Emil Fjellstedt — Mon, 27 Jul 2026 09:49:09 +0000

Sju av tio tyskar saknar förtroende för att Bundeswehr skulle kunna skydda landet vid ett angrepp, enligt en ny YouGov-mätning. I undersökningen svarade 70 procent av de tyska deltagarna att de inte tror att de väpnade styrkorna är tillräckligt starka för att slå tillbaka ett angrepp. Mätningen omfattade 2 079 vuxna i Tyskland och genomfördes mellan den 17 juni och den 1 juli, enligt YouGovs internationella undersökning. Tyskland hade den lägsta tilltron till de egna väpnade styrkorna bland de sju länder som ingick i mätningen. I Polen svarade omkring 57 procent att de inte hade förtroende för sin försvarsförmåga. Motsvarande andel var 53 procent i både Storbritannien och Australien samt 48 procent i Kanada.

Motstånd mot hur en upprustning ska betalas

Samtidigt svarade 40 procent av de tyska deltagarna att landet lägger för lite på försvaret. Men en klar majoritet sade nej till flera sätt att finansiera högre försvarsutgifter: 77 procent motsatte sig höjda skatter, 62 procent ville inte se nedskärningar i offentlig service och 59 procent avvisade ökad statlig upplåning. Skillnaden mellan synen på försvarsmaktens kapacitet och viljan att betala för en utbyggnad framträder därmed tydligt i mätningen. I Frankrike uppgav 52 procent att de hade förtroende för sin försvarsmakt, medan andelen i USA var 77 procent. Undersökningen publiceras i en tid då Tyskland har aviserat en utbyggnad av sina väpnade styrkor och höjda försvarsutgifter. Debatten om upprustningens omfattning och finansiering fortsätter samtidigt i landet.

Nato väljer Saabs GlobalEye i ny miljardaffär

Emil Fjellstedt — Tue, 07 Jul 2026 10:04:57 +0000

Nato går vidare med Saabs radarspaningsplan GlobalEye. Den väntade miljardaffären beskrivs som en framgång för svensk försvarsindustri – men innebär också att Sverige knyts ännu tätare till krigsalliansens militära infrastruktur. Uppgifterna rapporterades först av SVT och bekräftades under tisdagen i samband med Natos toppmöte i Ankara. Enligt Saab ska Nato nu inleda formella förhandlingar om att köpa upp till tio GlobalEye-system. Nato ska ersätta sin äldre flotta av radarspaningsplan. Enligt regeringen har alliansen valt GlobalEye som sitt nya system för luftburen radarövervakning och stridsledning, AWACS. Saab betonar att något kontrakt ännu inte är undertecknat och att bolaget inte har fått någon order kopplad till beskedet. Förhandlingarna ska föras med Natos upphandlingsmyndighet NSPA.

Kan övervaka stora områden

GlobalEye bygger på ett Bombardier Global 6500-flygplan och kombinerar Saabs Erieye ER-radar med sensorer och system för ledning och kontroll. Enligt Saab kan systemet övervaka stora områden i luft, till havs och över land. SVT uppger att affären omfattar minst en handfull plan och beskrivs som både omfattande och prestigefylld. Natos befintliga radarspaningsplan är baserade i Tyskland och hör till de förmågor som ägs och drivs gemensamt av alliansen, snarare än av enskilda medlemsländer. Sverige har sedan tidigare beställt två GlobalEye-plan till Försvarsmakten. Även Frankrike och Förenade Arabemiraten har beställt systemet, medan Kanada har visat intresse.

Regeringen välkomnar beslutet

Statsminister Ulf Kristersson beskriver beskedet som en stor dag för svensk försvarsindustri. I ett uttalande framhåller regeringen att affären kan ge jobb och tillväxt i Sverige, både hos Saab och svenska underleverantörer. Regeringen lyfter också fram att Sverige bidrar till Nato genom teknisk innovation, försvarsindustriellt samarbete och ökad interoperabilitet inom både Nato och EU.

Djupare bindning till Nato

Affären kan samtidigt ses som ännu ett steg i Sveriges snabba inordning i Nato efter medlemskapet. Det handlar inte bara om export av ett svenskt försvarssystem, utan om att svensk industri blir en central leverantör till en av alliansens gemensamma militära kärnförmågor. GlobalEye ska stärka Natos förmåga att upptäcka och följa hot över mycket stora områden. Därmed får Sverige också en tydligare roll i den militära infrastruktur som knyter samman medlemsländerna i praktiken. För regeringen och Saab är beskedet en prestigeaffär. För kritiker av Nato-medlemskapet visar den samtidigt hur snabbt svensk försvarsindustri, materielplanering och säkerhetspolitik vävs in i krigsalliansens långsiktiga militära system.

Danmark rustar som under kalla kriget

Markus Andersson — Mon, 01 Jun 2026 06:53:36 +0000

Danmark bygger om sitt försvar med tydlig prägel av kalla kriget. En ny mobiliseringsmodell ska göra det möjligt att kalla in betydligt fler soldater vid krig eller långvarig kris. Det danska försvaret ska kunna mobilisera upp till 180 000 soldater vid krig eller en utdragen kris, enligt hemligstämplade dokument från försvarsministeriet som DR rapporterar om. Planen bygger på en ny mobiliseringsstyrka där färdigutbildade värnpliktiga och före detta yrkesmilitärer ska kunna kallas in på nytt. Grunden utgörs av den nya elvamånaders-värnplikten, där försvaret planerar att utbilda upp till 13 000 personer per år. Efter avslutad värnplikt ska soldaterna ingå i en operativ mobiliseringsstyrka i tio år. Under den perioden ska de kunna kallas in på nytt för övningar och kompletterande utbildning. Därefter ska en bredare reserv omfatta tidigare värnpliktiga och yrkesmilitärer upp till 65 års ålder. Iben Bjørnsson, lektor vid Försvarshögskolan i Stockholm, beskriver modellen som en återgång till ett försvarstänkande från kalla kriget. — Det här är en försvarsmodell som vi känner igen från kalla kriget. Och en hotbild som också är densamma, säger hon till DR. Enligt DR bedömer försvarsministeriet att Danmark med den nya modellen kan nå upp till omkring 40 000 soldater i mobiliseringsstyrkan år 2040. Målet på 180 000 soldater ligger därmed längre fram i tiden och förutsätter en omfattande uppbyggnad. Samtidigt riktas kritik mot att genomförandet kan gå för långsamt och att repetitionsövningarna riskerar att bli för få för att upprätthålla soldaternas färdigheter.

Varannan dansk vill se fler värnpliktiga

Jan Sundstedt — Mon, 23 Mar 2026 07:17:43 +0000

Nästan hälften av Danmarks befolkning vill fördubbla antalet värnpliktiga – från dagens 6 500 till 13 000 år 2035. Det visar en ny mätning från Epinion för DR. Totalt svarar 48,2 procent att de är helt eller övervägande positiva till en sådan fördubbling. Stödet är dock ojämnt fördelat mellan generationerna: bland dem över 56 år vill 61,1 procent skicka fler unga i uniform, medan bara knappt 30 procent av de yngsta – i åldern 18–34 år – delar den uppfattningen. Mätningen kommer i ett läge där försvarsviljan i Danmark ökat markant och landet skärpt sin försvarspolitik i flera steg.

Politiskt stöd för fördubbling

Förslaget att fördubbla värnplikten drevs nyligen av den danska försvarsministern Troels Lund Poulsen (Venstre) i en statsministerduell i DR. Danmark beslutade redan förra året att utvidga värnplikten till att även omfatta kvinnor – ett beslut som trädde i kraft 2025 och som ytterligare ökat antalet inkallade.

EU-topparna vill satsa 9000 miljarder på militären: ”En tid av upprustning”

Redaktionen — Tue, 04 Mar 2025 13:24:54 +0000

EU-kommissionen har presenterat en plan där förhoppningen är att satsa uppemot 800 miljarder euro (nästan 9000 miljarder kronor) på att stärka Europas militära kapacitet. – Vi befinner oss i en tid av upprustning, slår kommissionens ordförande Ursula von der Leyen fast. Planen, som går under arbetsnamnet ”ReArm Europe”, innebär bland annat att EU:s annars mycket strikta budgetregler upphävs, vilket möjliggör för medlemsländerna att öka sina försvarsutgifter mer än tidigare utan att riskera böter eller sparkrav för investeringar eller lån som rör det militära försvaret. Om alla EU-länder accepterar att öka sina militära utgifter med 1,5 procent av BNP skulle det innebära en satsning på 650 miljarder euro. Vidare föreslår kommissionen upprättandet av en ny EU-fond där medlemsstaterna ska kunna låna totalt 150 miljarder euro i försvarsinvesteringar. – Europa är redo att massivt öka sina försvarsutgifter, både på kort sikt för att stötta Ukraina, men också på lång sikt för att ta ansvar för vår egen säkerhet, sade von der Leyen under en pressträff.

We are living in dangerous times.
Europe‘s security is threatened in a very real way. Today I present ReArm Europe. A plan for a safer and more resilient Europe ↓ https://t.co/CYTytB5ZMk — Ursula von der Leyen (@vonderleyen) March 4, 2025

Pengarna ska bland annat gå till luftförsvarsvapen, artilleri, drönare och ammunition – och i slutändan till fortsatt militärt stöd till Kiev. – Med den utrustningen kommer medlemsländerna kunna öka sitt stöd till Ukraina enormt, på ett omedelbart sätt, fortsatte EU-toppen och deklarerade att ”Europa måste ta hand om sin egen avskräckning och sitt försvar”.

Många oklarheter

Vidare föreslås det att unionens länder ska tillåtas använda pengar som distribuerats ut via EU:s regionalstöd till militära satsningar – pengar som annars normalt brukar gå till forskning, miljöarbete och investeringar för att förbättra levnadsstandarden i EU-länderna. Än så länge finns det också många oklarheter kring mångmiljardsatsningen. Det är exempelvis inte fastställt hur den nya EU-fonden ska finansieras eller hur budgetreglerna ska förändras. Det kan också noteras att parallellt med EU-kommissionens utspel försöker unionens utrikeschef, Kaja Kallas, få igenom ytterligare ett militärt stödpaket till Ukraina på minst 200 miljarder kronor – ett förslag som både Ungern och Slovakien motsätter sig.

Ny lag kan tvinga Signal att lämna Sverige

Sofie — Wed, 26 Feb 2025 07:31:29 +0000

Regeringen vill tvinga krypterade appar att lagra alla meddelanden som skickas. Om förslaget blir verklighet planerar Signal att lämna Sverige. Lagförslaget syftar till att ge Säkerhetspolisen och polisen möjlighet att i efterhand begära ut meddelandehistorik från brottsmisstänkta. För krypterade appar skulle detta innebära ett krav på att lagra all meddelandehistorik. Regeringen vill att riksdagen röstar om förslaget redan i mars nästa år. Om lagförslaget antas uppger meddelandeappen Signal att de kommer att lämna Sverige. – I praktiken innebär det här att man ber oss bryta krypteringen som är grunden för hela vår verksamhet. Att be oss lagra data skulle underminera hela vår arkitektur och det skulle vi aldrig göra. Vi skulle hellre lämna den svenska marknaden helt, säger Signals chef Meredith Whittaker till skattefinansierade SVT. – Om du skapar en sårbarhet utifrån svenska önskemål så skulle det skapa en väg att underminera hela vårt nätverk. Därför skulle vi aldrig införa de här bakdörrarna, fortsätter hon. Försvarsmakten har nyligen uppmanat sin personal att använda Signal för att minska risken för avlyssning. I ett brev till regeringen varnar man för att lagförslaget inte kan genomföras ”utan att införa sårbarheter och bakdörrar som kan utnyttjas av tredje part”.

”Svenskt Natomedlemskap kräver folkomröstning”

Osignerad — Wed, 26 Jul 2023 13:18:57 +0000

Att bli medlem i Nato är ett stort beslut för Sverige. Det innebär en oåterkallelig förändring av den alliansfria säkerhetspolitik vi fört i över 200 år. Det är en politik som bidragit till att vi kunde hålla oss utanför Krimkriget, två världskrig samt kalla kriget.

Artikeln är en återpublicering av en text som publicerades i DN den 25 april 2022.

Nato fick först 1969 en utträdesklausul. Ingen medlemsstat har dock ännu lämnat Nato. Medlemskap i Nato består oavsett förändringar i det geopolitiska läget. I utbyte mot en kollektiv säkerhetsgaranti innebär det flera fasta åtaganden såsom medverkan i Natos militära infrastruktur; delaktighet i Natos strategiska koncept, inklusive kärnvapenpolitiken; att underställa sig Natos militära ledning i händelse av krig; skyldighet att militärt bistå andra länder. Ett medlemskap i Nato förutsätter ett omfattande opinionsstöd i landet i fråga för att man ska kunna lita på att den nya medlemsstaten menar allvar. En folkomröstning torde därvid enligt min mening ge ett klarare utslag än ett riksdagsbeslut med två tredjedels majoritet. Den avgörande frågan för Sverige är huruvida ett medlemskap i Nato stärker eller försvagar Sveriges säkerhet. Sekundära frågor är hur ett medlemskap påverkar vårt agerande internationellt respektive hur det påverkar andra länder. I den primära frågan om Sveriges säkerhet måste vi utgå från vårt geopolitiska läge i Nordeuropa nära Ryssland. Det är ett faktum att det sedan andra världskrigets slut råder stark militärpolitisk spänning mellan USA och Sovjetunionen/Ryssland. Det märks inte minst i dag i konfrontationen mellan Nato och Ryssland, förstärkt av Rysslands brutala angrepp på Ukraina. För Sveriges del har det säkerhetspolitiska läget försämrats jämfört med kalla kriget, då den militära konfrontationsaxeln mellan öst och väst gick i mellersta Tyskland, och Nordeuropa framstod som ett relativt lugnt område. Nu, efter det ryska anfallet på Ukraina, går konfrontationsaxeln betydligt närmare Sverige i södra Östersjöområdet. Det enskilt största hotet mot Sveriges säkerhet är att ett stormaktskrig mellan Ryssland och USA/Nato utbryter i Europa. Det kommer med nödvändighet att beröra Östersjöområdet och därmed Sverige. Vi ligger helt enkelt för nära Ryssland. Vi bör därför göra allt vi kan för att hindra att ett sådant krig uppstår. Det är också en god idé att som nu sker stärka vårt nationella försvar samt verka för en närmare sammanhållning inom EU. Som medlem i Nato blir Sverige en frontstat i den militära konfrontationen mellan Ryssland och USA/Nato, en konfrontation som torde bestå i många år. Med den militära strukturnärvaro på svenskt territorium som ett Natomedlemskap förutsätter, skulle Sverige i händelse av krig bli ett omedelbart krigsmål för Ryssland. I fredstid skulle ett svenskt medlemskap i Nato sannolikt leda till ökad spänning i Nordeuropa med risk för farliga incidenter på grund av Rysslands och USA/Natos övningsmönster i vårt närområde. Risken för ett isolerat, oprovocerat ryskt angrepp på Sverige framstår som osannolik. Ryssland har under de senaste 200 åren inte haft några territoriella pretentioner på Sverige. Ett angrepp på Sverige torde få lika omvälvande följder som ett angrepp på ett annat västeuropeiskt land som är medlem i Nato. Ukraina är inte ett precedensfall för Sverige. Det tragiska kriget är ett resultat av de inneboende, kvarlevande spänningarna efter Sovjetimperiets sönderfall och en sjuk, storrysk nationalistideologi hos president Putin. När de ryska utspelen om en ny europeisk säkerhetsordning gjordes i december, sades från svenskt håll att ingen annan makt skulle få bestämma Sveriges säkerhetspolitik, definitivt inte Putin. Riktigt. Det framstår då som motsägelsefullt att Putin i dagens debatt åberopas som skälet för svenskt medlemskap i Nato. Den snart 70-årige Putin kommer inte att vara för evigt. Ryssland kommer att bestå utan Putin. När Gorbatjov respektive Jeltsin var president i Ryssland var det ingen som talade om ett ryskt hot mot Sverige som ett skäl för medlemskap i Nato. Putin framstår som en i negativ bemärkelse viktig men dock undantagsfigur i Rysslands utveckling. Ska en sådan person få ändra på den framgångsrika säkerhetspolitik som Sverige fört i vått och torrt i 200 år och som uthärdat betydligt farligare diktatorer som Stalin och Hitler? Vår alliansfria säkerhetspolitik har i många år och under skiftande konjunkturer bidragit till avspänning i Nordeuropa. Det har varit till fördel för oss och våra grannländer. Denna politik har bidragit till att vi kunnat spela en positiv roll internationellt för att lindra konflikter och nöd i andra regioner. Som medlem i Nato skulle vi hamna i ett annat läge och ännu mer behöva rätta oss efter USA:s och Natos delvis föränderliga positioner, som inte alltid överensstämmer med våra grundläggande intressen och värderingar. Om Sverige vidhåller sin alliansfria politik att stå utanför Nato, är det till fördel för oss om Finland gör detsamma. Om Finland beslutar sig för medlemskap i Nato, är det till fördel för Finland om även Sverige gör det. Om Finland väljer att inte gå med i Nato, går sannolikt inte heller Sverige med. Om Sverige går med i Nato, gör Finland det säkert också. Om Finland söker medlemskap i Nato, är det däremot inte självklart för Sverige med sitt annorlunda geopolitiska läge och andra historiska erfarenheter att göra detsamma. Vad vore då fördelarna med ett svenskt medlemskap i Nato? Den största fördelen vore den ökade avskräckningseffekten i händelse av ett i och för sig osannolikt isolerat angrepp på Sverige. En annan fördel torde vara att vi genom deltagande i Nato skulle kunna få ett starkare och skarpare svenskt försvar. En tredje att vi skulle få ett närmare nordiskt samarbete genom att alla de nordiska länderna i princip skulle ha samma säkerhetspolitik. En fjärde att det på flera håll skulle uppfattas som ökad solidaritet med andra europeiska länder. Vid en sammanvägning av nackdelar och fördelar med ett Natomedlemskap överväger dock för Sveriges del nackdelarna: Vi förlorar vår självständiga säkerhetspolitiska identitet; vi blir närmare bundna till USA med risk för indragning i allehanda krigiska konflikter; vi får en förhöjd spänningsnivå i förhållande till Ryssland. Vårt geopolitiska läge har i grund och botten inte förändrats under de senaste 200 åren. Vi ligger geopolitiskt mellan Ryssland och västmakterna. Låt oss därför hålla fast vid den politik som utformats av Karl XIV Johan, Hjalmar Branting, Per Albin Hansson, Tage Erlander, Östen Undén och Olof Palme. Sven Hirdman

Sverige och Finland satsar på israeliska försvarssystem – nobbar Saab

Osignerad — Mon, 08 Oct 2018 08:53:09 +0000

Det svenska försvarsföretaget Saab har under kort tid missat två stora affärer med både svenska och finländska försvarsmakten. Istället har militära system från Israel köpts in. Under kort tid har det svenska företaget Saab, som producerar försvarsmateriel, missat två omfattande affärer med svensk och finländsk försvarsmakt. I en nyligen avslutad upphandlingsprocess, där Saab konkurrerade med sin sjömålsrobot RBS 15, beslutade Finland att istället beställa den israeliska roboten Gabriel. Beslutet ska ha fattats redan under sommaren, skriver Dagens industri. I slutat av augusti förlorade Saab en annan upphandling, där Försvarets materielverk, FMV, skulle införskaffa ett nytt ledningssystem till marinen. FMV valde då att beställa det nya systemet från just Israel, ett beslut som Saab överklagade. Varför försvarsmakten i de två nordiska länderna väljer att köpa israeliskt istället för nordiskt är oklart.

Schweiziskt nej till Gripen

Osignerad — Sun, 18 May 2014 19:04:54 +0000

Röstningsresultatet innebär att Saab AB går miste om en affär vars värde uppgår till 23 miljarder kronor, rapporterar den schweiziska tv-kanalen SRF. Sverige utrikesminister Carl Bildt varnar nu för att omröstningens resultat kan slå tillbaka mot Schweiz då deras medborgare röstat borgare röstat på fel alternativ. – Framför allt innebär detta stora problem för Schweiz. Det såg inte så bra ut för Schweiz internationellt med folkomröstningen om invandring, och det här ser inte så mycket bättre ut heller, säger han till Expressen.