<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>försurning &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/forsurning/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Thu, 05 Dec 2019 13:31:16 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>försurning &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Musslor sitter löst i sura hav</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/musslor-sitter-lost-sura-hav/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/musslor-sitter-lost-sura-hav/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 11 Sep 2016 19:18:18 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[försurning]]></category>
		<category><![CDATA[HaV]]></category>
		<category><![CDATA[musslor]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=30785</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Om haven försuras kan det leda till svårigheter för musslor att hålla sig kvar på stenar, enligt forskning från University of Washington.</strong>

I labbförsök har forskarna sett att de trådar musslorna använder för att hålla sig fast försvagas i surt vatten. Om de tappar greppet kan de blir lättare offer för rovdjur, skriver Sveriges radio.

&#160;

&#160;

<em>Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/musslor-sitter-lost-sura-hav/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>1</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Sjögräs kan minska försurning i havet</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/sjogras-kan-minska-forsurning-havet/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/sjogras-kan-minska-forsurning-havet/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 29 Aug 2016 14:05:10 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[försurning]]></category>
		<category><![CDATA[HaV]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=30795</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Växter som kelp absorbera koldioxid från haven och minska försurningen. Att odla sjögräs skulle kunna hjälpa till att minska effekterna av stigande koldioxidnivåer, enligt forskare vid Oregon State University.</strong>

Upptäckten kom när forskarna planterade ut ostron i Netarts Bay och fann att de enda som tycktes trivas var de som var omgivna av sjögräs.

–<em> Det var knappt någonting utanför sjögräsbäddarna som överlevde,</em> säger George Waldbusser, marinekologen som lett studien, som ännu inte är publicerad.

Det är inte första gången man ser en sådan effekt. Det finns ett korallrev i Florida Keys som fortfarande växer när de flesta andra på liknande platser krymper till följd av sjukdom och blekning. En av teorierna till varför just det revet klarar sig är att de närliggande sjögräsbäddarna har gjort vattnet mindre surt. Och liknande effekter har även uppmätts på andra ställen, skriver Yale Environment 360.

<strong>Mängden växtlighet under vatten</strong> har minskat till följd av sjukdomar, föroreningar, och byggprojekt längs kusterna. Sjögräs är ett av de mest hotade ekosystemen på planeten, och ansträngningar att återställa eller odla sådana växter skulle kunna få stora positiva effekter. Waldbusser varnar dock för att man inte fullt ut vet hur sjögräs påverkar haven. Vissa arter släpper sina löv på vintern, och när de bryts ned ökas koldioxidhalten i vattnet snarare än minskas. Och i områden med snabba vattenflöden kommer vattnet som växterna absorberat koldioxid från att sköljas bort innan det kan bli till hjälp för koraller eller skaldjur i området.

Sedan industrirevolutionen har koldioxid sugits upp av haven och syrligheten ökat med 30 procent. Globlat har havens pH-värde sjunkit från 8,2 till 8,1 och det kan sjunka med ytterligare 0,4 till århundradets sluts, skriver Yale Environment 360.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/sjogras-kan-minska-forsurning-havet/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Antarktiska oceanen försuras</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/antarktiska-oceanen-forsuras/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/antarktiska-oceanen-forsuras/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 12 Jan 2016 15:31:15 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Antarktiska oceanen]]></category>
		<category><![CDATA[försurning]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=25565</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Stigande koldioxidutsläpp har lett till att Antarktiska oceanen försuras i sådan takt att stora delar kan vara närmast omöjliga för nyckelorganismer i matkedjan att leva i, enligt en rapport som publicerats i Nature Climate Change.</strong>

Små havssniglar, som spelar en viktig roll i näringsväven, väntas förlora sin förmåga att bilda skal när haven absorberar mer koldioxid från atmosfären – ett fenomen som redan observerats nära Antarktis kust under kortare perioder.

<em>– Det enda sättet att minska försurningens risker för marint liv och vår matförsörjning är att dra ner på koldioxidutsläppen,</em> säger Axel Timmermann, medförfattare till studien.

Antarktiska oceanen är speciellt utsatt eftersom vattnet redan innan utsläppen var relativt surt.

&#160;

<em>Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/antarktiska-oceanen-forsuras/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Försurning fortfarande ett problem i Sverige</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/forsurning-fortfarande-ett-problem-i-sverige/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/forsurning-fortfarande-ett-problem-i-sverige/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 12 Nov 2013 20:33:53 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[försurning]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=12957</guid>

					<description><![CDATA[<strong><span style="font-size: large;">Stora områden av såväl land som vatten är fortfarande försurade i Sverige. Det visar en rapport från IVL Svenska Miljöinstitutet. Svavelnedfallet har minskat, men kvävenedfallet är, om än mindre än det har varit, fortfarande stort i södra och mellersta landet.</span></strong>

Våra mätningar visar att återhämtningen från försurningen går långsamt, vissa platser återhämtar sig inte alls. Det är därför viktigt att fortsätta arbeta med att få ner svavel- och kväveutsläppen i Europa ytterligare, säger Gunilla Pihl Karlsson på IVL Svenska Miljöinstitutet.

<strong>En orsak till den långsamma</strong> återhämtningen är ett intensivare skogsbruk, vilket enligt forskarna står för hälften av bidraget till försurningen.

Ökad tillväxt och ökat uttag av biomassa gör att de ämnen som är viktiga för återhämtningen från försurning förs bort från skogsmarken. Dessutom kan kväve börja läcka när skogens förmåga att ta upp kväve överskrids, vilket leder till ytterligare försurning. Detta är viktigt att väga in i rekommendationer bland annat vad gäller hur mycket biomassa man kan ta ut från skogen eller hur mycket man kan kvävegödsla, säger Gunilla Pihl Karlsson.

&#160;

<em>Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/forsurning-fortfarande-ett-problem-i-sverige/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
