forskning – Nya Dagbladet

Färre barn kan leda till ännu färre – forskare pekar på social smitta

Emil Fjellstedt — Fri, 09 Oct 2026 11:01:32 +0000

När färre skaffar barn kan föräldraskapet bli mindre självklart för nästa generation. Enligt en genomgång av flera studier riskerar nedgången i barnafödande att förstärka sig själv. Camilla Cavendish, författare till boken Generation Maybe, har ägnat fem år åt frågan varför allt färre blir föräldrar. I Financial Times skriver hon att en sorts social smitta kan förklara varför barnafödandet faller på ett liknande sätt i mycket olika länder och kulturer. Hennes poäng är enkel: att förbli barnlös blir lättare när alla runt omkring en gör samma val. I Europa har i dag hälften av familjerna med hemmavarande barn bara ett barn. Utvecklingen är inte bara ett fritt val. I en studie av tio länder med lågt barnafödande, gjord av Ester Lazzari och Eva Beaujouan, önskade upp till hälften av män och kvinnor vid slutet av sina fruktsamma år att de hade fått fler barn.

En fälla från 2006

Tanken är inte ny. Redan 2006 lade demograferna Wolfgang Lutz, Vegard Skirbekk och Maria Rita Testa fram hypotesen om en "lågfertilitetsfälla" i Vienna Yearbook of Population Research. Hypotesen bygger på tre mekanismer. Färre framtida mödrar ger färre födslar. Unga som ser små familjer omkring sig kan sänka sin egen bild av den ideala familjestorleken. Samtidigt kan förväntningarna på levnadsstandard stiga medan unga generationers förväntade inkomster sjunker, delvis på grund av den åldrande befolkningen. Forskarna betonade att det rörde sig om en hypotes, men menade att regeringar borde agera tidigt om mekanismerna verkligen är i gång.

Kollegor och vänner påverkar

Flera studier pekar på att barn i omgivningen spelar roll. En svensk studie från 2010 visade att kvinnor på kontor oftare fick barn om en kollega på samma nivå just hade fått det. I en studie av 6 500 tyska företag ungefär fördubblades andelen kvinnor som blev gravida med sitt första barn efter att en kollega fått barn. — Jämnårigas beteende signalerar vad människor som jag förväntas göra, och vid vilken tidpunkt i livet, säger Anna Rotkirch, forskningsprofessor vid Finlands befolkningsforskningsinstitut, till Cavendish. Bilden är dock inte entydig. En norsk registerstudie av Sara Cools och Rannveig Kaldager Hart från 2017, med cirka 170 000 personer, fann inga konsekventa signifikanta orsakseffekter av syskons barnafödande. Forskarna kunde inte utesluta att likheterna mellan syskon beror på att de liknar varandra, men studien bevisar inte att nätverkseffekter saknas överallt. Bostadspriser, ekonomisk otrygghet och att färre unga lever i parförhållanden pekas också ut som orsaker till att barnafödandet sjunker i takt med att det rasar i allt fler länder.

Bergsbyn som valde barnen

Cavendish lyfter den japanska bergsbyn Nagi som ett motexempel. När befolkningsminskningen hotade kommunens existens 2002 satsade borgmästaren på babybonus, generös barnomsorg och gratis sjukvård för barn, medan pensionärer hjälper till med barnpassningen. I dag har 47 procent av hushållen i Nagi tre barn eller fler. I resten av Japan har hälften av familjerna bara ett barn.

Norska forskare: Barn kan behöva mer än en timmes rörelse

Jan Sundstedt — Fri, 09 Oct 2026 05:24:38 +0000

Norska forskare vill pröva om barn behöver mer rörelse än dagens råd om en timme om dagen. De stöder sig på en stor internationell studie, men den slår inte fast någon ny minutgräns. Norska hälsomyndigheten Helsedirektoratet rekommenderar att barn och unga mellan 6 och 17 år är fysiskt aktiva med måttlig till hög intensitet i genomsnitt minst 60 minuter per dag. Aktiviteten ska vara varierad och främst konditionsinriktad. Minst tre gånger i veckan ska den hålla hög intensitet och stärka muskler och skelett. Nu vill forskare vid Norges idrettshøgskole pröva om råden behöver höjas. I en studie som publicerades i tidskriften JAMA Pediatrics har de samlat data från 12 874 barn och unga i 14 uppföljningsstudier från 16 länder. Deltagarna var mellan 5 och knappt 18 år, bar rörelsemätare och följdes i genomsnitt i 3,1 år. Fysisk aktivitet med måttlig till hög intensitet hade ett svagt samband med lägre insulin, LDL-kolesterol, blodfetter och en samlad riskpoäng. Någon koppling till lägre BMI fanns inte. Sambanden var små och förändrades beroende på vilken statistisk modell forskarna använde. Jämfört med den minst aktiva femtedelen hade bara den mest aktiva femtedelen tydligt lägre odds för en hög samlad riskprofil vid uppföljningen. Barnen i den gruppen rörde sig mellan 72 och 207 minuter om dagen, i genomsnitt 92,8 minuter. — De som låg i den gruppen hade i genomsnitt 92,8 minuter per dag. Det kan tyda på att rekommendationen borde ligga i närheten av 90 minuter per dag, säger forskaren Anders Husøy enligt Norges idrettshøgskole. Siffran är ett gruppgenomsnitt, ingen fastställd hälsogräns. Studien visar samband, inte att rörelsen orsakade skillnaden, och den mätte riskmarkörer i blodet och blodtrycket snarare än faktiska sjukdomsfall. Även WHO:s råd för 5–17-åringar anger minst 60 minuter i genomsnitt per dag över veckan. Det bygger på fler hälsoeffekter än de studien undersökte, bland annat kondition, skelett och kognitiv förmåga. Total stillasittande tid hade i huvudanalysen inget samband med en sämre samlad riskprofil. Forskarna påpekar samtidigt att resultatet inte utesluter negativa följder av enskilda stillasittande vanor som skärmtid.

Ojämna sovtimmar förknippas med depression och ångest

Markus Andersson — Thu, 08 Oct 2026 07:10:51 +0000

Hur människor sover, inte bara hur länge, hänger ihop med framtida sjukdomsrisk. Det visar kinesiska forskare i en stor studie av britter vars hälsa följts under flera år. Forskarna vid Peking University och Capital Medical University har analyserat data från 95 559 deltagare i den brittiska forskningsdatabasen UK Biobank. Deltagarna bar en rörelsesensor på handleden under en vecka mellan 2013 och 2015 och följdes sedan under en mediantid på 8,9 år. En algoritm uppskattade sömnstadier, sömnlängd, variation i sovtimmar mellan dagar och vaken tid efter insomnandet, så kallad WASO. Mönstren jämfördes med 1 049 sjukdomsutfall, och 156 samband höll efter sträng statistisk korrigering. Resultatet publicerades i tidskriften PLOS Medicine i september.

Samband mellan sömn och sjukdom

Tydligast var REM-sömnen, sömnfasen med snabba ögonrörelser. En större mängd uppskattad REM-sömn hängde ihop med lägre risk för 83 diagnoser. Större variation i sovtimmar mellan dagar var kopplad till högre risk för depression och ångest. Längre vaken tid efter insomnandet var kopplad till högre risk för sex andra diagnoser. Den allra kortaste sömnen var kopplad till flest samband med förhöjd sjukdomsrisk. Deltagare som sov under fem timmar stod för 37 av de 41 sambanden med förhöjd sjukdomsrisk som forskarna fann vid jämförelse med dem som sov sex till åtta timmar. Sömnstadierna uppskattades utifrån handledens rörelser, inte genom mätningar av hjärnaktiviteten. Forskarna framhåller att metoden har begränsad träffsäkerhet. Resultaten visar därför samband mellan sömnmönster och senare sjukdom – inte att sömnen orsakar skillnaderna i hälsa.

Ekologiskt ger inte alltid mindre skörd

Markus Andersson — Thu, 08 Oct 2026 06:09:32 +0000

Skördegapet krymper när grödan behöver pollinerare. För grödor som behöver mycket hjälp av insekter hittade forskarna ingen tydlig skillnad i skörd mellan ekologisk och konventionell odling. I en sammanställning av 199 tidigare studier har forskargruppen ECOPOL i Bariloche i Argentina jämfört ekologiska och konventionella skördar för 61 grödor världen över. Gruppen är knuten till forskningsrådet CONICET och Universidad Nacional del Comahue, och studien har publicerats i Proceedings of the Royal Society B. Pumpa är nästan helt beroende av pollinerare, och äpplen får större skördar med deras hjälp. Spannmål klarar sig däremot utan insekterna. Skillnaden spelar roll när ekologisk odling jämförs med konventionell. Konventionell odling ger oftast större skördar. För grödor utan pollinatörsberoende uppskattar forskarna fördelen till omkring en fjärdedel. Ju mer grödan behöver pollinerare, desto mindre blir försprånget.

Insekternas hjälp gör skillnad

Genom att flytta pollen hjälper bin och andra pollinerare blommor att bilda frukt och frö. Hur mycket skörden minskar utan dem visar hur beroende grödan är av deras hjälp. För grödor med stort beroende kunde forskarna inte påvisa någon statistiskt säkerställd skördeskillnad mellan ekologisk och konventionell odling. Analysen bevisar alltså inte att skördarna är exakt lika stora. I underlaget jämfördes ekologiska och konventionella skördar från fält, gårdar eller försöksodlingar för samma gröda och år.

En möjlighet för frukt och frö

Forskarna föreslår att fler och mer varierade vilda pollinerare i ekologisk odling kan bidra till att minska skördegapet. Kompost och annan organisk gödsling kan också ge fler blommor och mer nektar. Sammanställningen bevisar dock inte att bättre pollinering är orsaken. "Våra resultat tyder i stället på att ekologisk odling kan vara ett sätt att producera näringsrika och ekonomiskt värdefulla grödor som är beroende av pollinerare, med låg ekologisk påverkan", skriver forskarna i studien. Vete, ris och majs saknar däremot pollinatörsberoende. Fyndet stöder därför inte en generell ersättning av konventionell odling. Forskarna ser ekologiskt som ett komplement, särskilt för grödor som behöver pollinerarnas hjälp.

Mauritius ger hopp i kampen mot diabetes

Emil Fjellstedt — Thu, 08 Oct 2026 05:13:10 +0000

Mauritius har lyckats vända utvecklingen för typ 2-diabetes efter årtionden av ökning. Önationen i Indiska oceanen är det första land som kan visa en minskning med den testmetod som WHO rekommenderar som guldstandard. Andelen vuxna med typ 2-diabetes steg från 14,7 procent 1987 till 23,3 procent 2009. Vid den senaste mätningen, 2021, hade den sjunkit till 19,9 procent. Nedgången syns hos både kvinnor och män, i alla åldersgrupper och i landets olika folkgrupper. Mellan 1987 och 2009 ökade förekomsten med 61 procent bland män och 56 procent bland kvinnor. Fram till 2021 minskade den i stället med 11 respektive 16 procent. Förstadierna till diabetes föll ännu tydligare, från 24,9 procent 2009 till 15,6 procent 2021. Samtidigt krympte andelen diabetiker som upptäcktes först vid undersökningen, från 67 procent 1987 till 32,5 procent. Resultaten bygger på sju befolkningsundersökningar bland 25–74-åringar mellan 1987 och 2021, med totalt 36 744 undersökningstillfällen och ett deltagande på över 85 procent varje gång. Studien, där bland andra Umeå universitet medverkar, publicerades i The Lancet Diabetes & Endocrinology.

Lagar, mobila kliniker och avgiftsfri vård

Forskarna pekar på ett brett folkhälsoarbete snarare än en enskild åtgärd. Mauritius har nationella handlingsplaner för kost, fysisk aktivitet och tobak, lagstiftning, screening med mobila kliniker och samarbete med lokalsamhällen. Den offentliga vården, inklusive viktiga läkemedel, är gratis. — Mauritius har arbetat systematiskt för att förebygga och behandla typ 2-diabetes, både genom lagstiftning, policy och samverkan med lokalsamhällen. Tidigare erfarenheter har också visat att det är möjligt att vända en negativ utveckling på folkhälsoområdet, som man till exempel gjort med hjärt-kärlsjukdomar, säger Stefan Söderberg, professor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.

Testet som hittar dolda fall

Mauritius sticker ut genom sin mätmetod. Landet är det enda i världen som systematiskt har följt sjukdomen med oralt glukostoleranstest, OGTT, ända sedan 1987. Testpersonen fastar i minst åtta timmar och lämnar ett blodprov. Därefter dricker hon en lösning med en bestämd mängd glukos, och blodsockret mäts igen efter två timmar. Metoden fångar sjukdom som ännu inte ger symtom. Enligt forskarna visar resultaten att det finns hopp för alla länder som brottas med de mänskliga och ekonomiska kostnaderna för typ 2-diabetes. — I många länder använder man sig av tester som riskerar att missa fall av typ 2-diabetes och prediabetes där personerna inte upplever några symtom. Därför är det troligtvis många studier som underskattar den sanna förekomsten, säger Söderberg.

Unga som går mer har färre psykiska besvär

Emil Fjellstedt — Wed, 07 Oct 2026 06:40:53 +0000

Ungdomar som går mer i vardagen rapporterar färre psykiska besvär ett år senare. Sambandet planar inte ut, ens bland de mest aktiva, enligt en ny studie från King's College London. Studien, som publicerades i den medicinska tidskriften JAMA Network Open, bygger på det amerikanska forskningsprojektet ABCD. Projektet följer barns hjärnutveckling på 21 orter i USA. Forskarna följde 5 515 ungdomar i åldern cirka 11–12 år. De bar en Fitbit på handleden i tre veckor. Ett år senare fyllde ungdomarna själva i Brief Problem Monitor, ett frågeformulär om oro, nedstämdhet, uppmärksamhetsproblem och beteendeproblem. Ju fler steg om dagen, desto färre besvär rapporterade de. Gruppen som gick färre än 5 000 steg hade mest besvär. För varje högre stegkategori minskade besvären, och de som gick minst 12 000 steg om dagen låg lägst. Någon punkt där sambandet planade ut kunde forskarna inte se. Hjärnavbildningar visade också att de som gick mer hade något tjockare hjärnbark i två områden, som enligt universitetet är inblandade i rörelse och i att reglera känslor. Skillnaderna var små. Tjockleken i det ena området kunde statistiskt förklara en del av sambandet med den psykiska hälsan, men studien visar ingen orsaksmekanism. Med skolbetygen fanns inget samband i huvudanalysen. Bara i en kompletterande gruppjämförelse hade de som gick mellan 10 000 och 11 999 steg något bättre betyg än de minst aktiva. Studien bygger på observationer och kan inte visa att promenaderna i sig förbättrar måendet. Sambandet höll när forskarna tog hänsyn till ungdomarnas tidigare psykiska besvär, men det går inte att utesluta att de som mådde bättre helt enkelt rörde sig mer. Ungdomarna i analysen kom också oftare från mer välbärgade familjer än de som föll bort. Medförfattaren Amanda Paluch lyfter fram vardaglig rörelse: — Målet är att hitta realistiska, hållbara sätt att röra sig mer, genom vardagliga möjligheter som att gå till skolan, aktiv lek och aktiviteter som barn faktiskt tycker om, säger hon i ett pressmeddelande.

För lite och för mycket salt kan skada minnet

Markus Andersson — Tue, 06 Oct 2026 06:10:22 +0000

Möss som fick extremt lite eller extremt mycket salt fick svårare att minnas i en labyrint och att skilja ett nytt föremål från ett bekant. Båda dieterna försämrade minnet jämfört med normal saltmängd. Resultaten redovisas i en studie i Food Research International. Mössen hade fått mänskliga tarmbakterier och åt de olika dieterna i 14 veckor. I den Y-formade labyrinten testades deras kortvariga rumsminne. Ett annat test prövade om de kunde skilja ett nytt föremål från ett som de redan hade mött. Både lågsaltgruppen och högsaltgruppen klarade uppgifterna sämre än mössen som fick normal saltmängd. Det rörde sig om extrema laboratoriedieter: 0,1 procent mot 8 procent salt, enligt Medical Xpress, inte vanlig saltrestriktion. Högsaltgruppen fick de svåraste minnesstörningarna och visade dessutom mer ångestliknande beteende och större törst, enligt PsyPost. Den saltrika kosten kopplades också till inflammationsdrivande tarmbakterier och ökade inflammationsämnen i blodet. Lågsaltgruppen fick däremot sämre minne utan påvisbar inflammation i kroppen. Försämringen kopplades i stället till att tarmbakteriernas ämnesomsättning sjönk och signalämnen från tarmen minskade. Även proteiner som behövs för kontakten mellan nervceller minskade i hjärnans minnescentrum.

Pussel och Mario Kart gav samma effekt

Markus Andersson — Mon, 28 Sep 2026 06:11:21 +0000

En halvtimmes Mario Kart och en halvtimmes pussel påverkade femåringars uppmärksamhet på samma sätt. Enligt italienska forskare var det engagemanget som styrde, inte skärmen. Forskare vid universitetet i Padua lät 48 femåringar göra tester vid tre tillfällen med en veckas mellanrum: först utan lek, sedan efter 30 minuter med Super Mario Kart 8 Deluxe och till sist efter 30 minuter med tangram, ett pussel där sju bitar sätts ihop till figurer. Direkt efteråt fick barnen uppgifter av två slag. De snabba gick bättre efter både spel och pussel. Där skulle de till exempel höra två likljudande nonsensord och säga vilket som inte var likadant, eller hitta en bild när inget störde. När uppgiften krävde mer självkontroll gick det sämre. Barnen skulle följa en linje med penna längs en gås, en hund eller en katt, medan andra figurer låg gömda och distraherade. De blev också lite sämre på att hålla ljud i minnet en kort stund, och mindre stabila när de skulle sikta. Digitalt och analogt skilde sig inte nämnvärt åt, enligt studien i Computers in Human Behavior Reports. Forskarna kallar det en tillfällig omfördelning: hjärnan ställer in sig på snabba intryck här och nu, på bekostnad av självkontrollen. Studien mätte bara effekten direkt efter leken och säger inget om lärande på sikt.

Sunt leverne signalerar ”ekofascism” — Örebro universitet finansierar ny woke-studie

Markus Andersson — Sun, 27 Sep 2026 08:34:40 +0000

Örebro universitet presenterar en genusvetenskaplig avhandling som ett sätt att förstå varför unga män lockas av forskarens egen definition av "högerextremism". Studien mäter inte det. Den tolkar bilder i utvalda kanaler, där vardagliga motiv som djur, familj och friluftsliv läses tillsammans med symboler som forskaren själv betecknar som fascistiska.

Pressmeddelandet som universitetet publicerade den 21 september har en rubrik som lovar ökad förståelse för varför unga män lockas av "högerextremism". Bakom texten står Maria Darwish, doktorand i genusvetenskap vid Örebro universitet och knuten till Centrum för feministiska samhällsstudier. Enligt universitetet har hon gått igenom 11 107 bilder från 41 kanaler som hon beskriver som "ekofascistiska", insamlade 2020–2025.

"Ekofascism" är inget etablerat eller entydigt begrepp. Universitetet skriver självt att forskningen saknar en gemensam definition och att det i avhandlingen används som ett spektrum av idéer, inte som en tydlig ideologi. När pressmeddelandet ändå talar om att upptäcka "extremism" även när den inte syns som uttalat hat, är det Darwishs och universitetets språk, inte en fastslagen beskrivning av vanligt friluftsliv.

Universitetet citerar Darwish: "Vi behöver kunna upptäcka extremism även när den inte syns som uttalat hat". Om hatet inte syns blir frågan vad skolor och myndigheter då ska leta efter. En skogspromenad, en familj eller ett djur.

Begreppen är hennes

Avhandlingen heter Gender, nature and positive affect och består av tre bildstudier och en litteraturöversikt. Metoden är det hon kallar multimodal kritisk diskursanalys. Projektet Positiv affekt i ekofascistisk ideologi och propaganda pågår 2020–2026 vid Centrum för feministiska samhällsstudier. Där är feministisk och intersektionell teori utgångspunkten, och kön anges som det primära analytiska perspektivet.

Det är en typisk inramning i den här sortens genusforskning, ibland kallad woke: sunda och vardagliga motiv behandlas som politiska signaler. Darwish säger inte att en skogspromenad i sig är "extremism". Hon hävdar att samma motiv, när de publiceras i kanaler hon redan har valt ut, kan få vardagliga känslor att bära en ideologi. Skillnaden är avgörande, och den försvinner lätt i universitetets rubrik.

Bilderna kommer från redan utvalda kanaler

Urvalet redovisas på sidorna 103–105 i avhandlingen. Kanalerna valdes bland sådana som enligt Darwish uttryckligen använder "ekofascism" eller symboler hon kopplar dit. Därefter breddades materialet med kanalernas egna vidarepubliceringar.

Vanliga naturbilder har alltså inte plockats ur det allmänna flödet och stämplats. De kommer från kanaler som redan valts för sin ideologi. Avhandlingen medger att bildernas betydelse beror på det sammanhanget, och att den offentliga kommunikationen kan vara tillrättalagd.

Siffran 11 107 är en summa, inte en närläsning av varje bild. Ur 41 kanaler tog hon fram 283 motiv som hon kallar representativa. Till dem kommer fem kompletta kanalarkiv med 10 824 bilder. En tidigare delstudie, som universitetet presenterade den 22 april 2025 tillsammans med Lucas Gottzén, byggde på omkring 300 bilder taggade med samma begrepp. Några bar odalruna. Där fanns alltså en uttalad politisk kontext, inte bara en människa i skogen.

Rubriken lovar mer än studien visar

Pressmeddelandet talar om varför unga män lockas. Avhandlingen innehåller ingen mätning av om unga män faktiskt påverkas av ett naturmotiv. Den tolkar bilder. Något test av rekrytering ingår inte.

Darwish har enligt universitetets personalsida en master från Oslo om vad hon kallar högerextremism, miljörörelse och maskulinitet. Hon har tidigare skrivit om "gullighet" och "den kontemplativa mannen". Som finansiär listar projektsidan Örebro universitet självt. Någon summa redovisas inte.

Nya Dagbladet söker Maria Darwish för en kommentar. Frågorna gäller vilken budget projektet haft och hur mycket universitetet självt skjutit till, vem som fattade finansieringsbeslutet, hur de 41 kanalerna och de 283 motiven valdes, samt om forskarna har gett skolor eller myndigheter några konkreta råd om hur en vanlig skogspromenad ska skiljas från det de kallar en extremistisk signal. Svaren kommer att föras in i artikeln när de finns.

Dataspel ger små plus för minnet

Markus Andersson — Fri, 18 Sep 2026 06:02:59 +0000

De som spelar videospel klarar vissa tanketester något bättre. När forskarna själva styrde spelandet var förändringarna minst – och då förbättrades bara minnet tydligt. Forskare från Shanghai Normal University gick igenom 133 studier med 14 245 deltagare, publicerade från januari 2005 till augusti 2025. En del följde hur mycket människor spelade till vardags. Andra jämförde personer som redan spelade med personer som inte gjorde det. En tredje grupp var försök där forskarna lät deltagarna spela under en bestämd tid. Den nya genomgången visar också små kopplingar till intelligens och förmågan att orientera sig. Kön, ålder, hälsa, speltyp, försökens längd eller kultur gav inga tydliga skillnader. Sambanden var starkare när spelare jämfördes med personer som inte spelade, och svagare när forskarna själva styrde spelandet. Forskarna säger att spelande kan ha betydelse, men inte att materialet bevisar någon stark och allmän förbättring av tankeförmågan.

Spelarna kan redan ha varit snabbare

Att den som spelar mycket också lyckas något bättre på vissa test betyder inte att spelen skapade skillnaden. Människor med snabbt fokus eller god orienteringsförmåga kan lika gärna söka sig till spelen. Hemmiljö, utbildning och hälsa kan påverka både vanorna och testresultaten. När forskarna styrde spelandet blev resultaten mindre. Minnet stack ut, medan övriga förmågor gav svagare eller osäkrare utslag. Studierna hade olika upplägg, byggde ibland på deltagarnas egna uppgifter och saknade ofta långtidsuppföljning.

Träning ger ofta smala färdigheter

Invändningen är inte ny. En stor genomgång i Psychological Bulletin från 2018 fann små eller obefintliga förbättringar och inget stöd för att spelträning stärker tankeförmågan brett. Deltagarna blev ofta bättre på det de hade tränat – och på närliggande uppgifter – men inte på tänkandet i stort. En svenskledd barnstudie från 2022 följde amerikanska 9–10-åringar under två år. De som spelade mer än andra ökade mer i intelligens. Karolinska Institutet beskrev skillnaden som omkring 2,5 IQ-poäng. Barnen lottades inte till mer eller mindre spelande, så studien visar ett samband – inte att spelen orsakade ökningen.