<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>förorening &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/fororening/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Sat, 16 Nov 2024 14:56:50 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>förorening &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Antidepressiv medicin kan skada fisk</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/antidepressiv-medicin-kan-skada-fisk/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/antidepressiv-medicin-kan-skada-fisk/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 17 Nov 2024 13:41:40 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[antidepressiva]]></category>
		<category><![CDATA[fiskar]]></category>
		<category><![CDATA[förorening]]></category>
		<category><![CDATA[miljö]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=188016</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Låga halter antidepressiva läkemedel kan skada guppyhanar, visar ny forskning. Exponering för dessa läkemedel ökade hanarnas kroppsstorlek och minskade deras spermierörlighet.</strong>

De senaste åren har det antidepressiva ämnet fluoxetin, som finns i exempelvis Prozac, upptäckts i floder, sjöar och vattendrag världen över. När människor tar medicinen absorberas den bara delvis i kroppen, medan resten utsöndras via urinen. Eftersom reningsverk inte kan avlägsna dessa rester, släpps de ut i miljön genom renat avloppsvatten.

I en studie <a href="https://besjournals.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/1365-2656.14152" target="_blank" rel="nofollow noopener">publicerad</a> i <em>Journal of Animal Ecology</em> samlade forskarna in 3 600 vilda guppyer (Poecilia reticulata) från Alligator Creek i norra Queensland, Australien. Vattenprover från området visade inga spår av fluoxetin vid tidpunkten.

Under en femårsperiod exponerade forskarna femton successiva generationer av dessa fiskar för det antidepressiva läkemedlet fluoxetin. Fiskarna slumpades till grupper som fick antingen inga halter, låga halter eller höga halter av fluoxetin. De "låga" nivåerna motsvarade vanliga koncentrationer i ytvatten, medan de "höga" nivåerna motsvarade koncentrationer i vattendrag starkt påverkade av mänskligt avloppsvatten.
<h3>Minskad spermierörlighet</h3>
Studien visade att guppyhanar som exponerats för låga halter fluoxetin uppvisade försämrad hälsa, mätt med ett index liknande kroppsmasseindex (BMI) hos människor. Hanarnas gonopodium – den modifierade fenan de använder vid parning – var också större än hos hanar som inte exponerats.

En större gonopodium kan visserligen vara en fördel vid parning, men fluoxetinexponeringen minskade samtidigt spermiernas rörlighet. Detta innebar att spermier från exponerade hanar hade sämre simförmåga jämfört med spermier från icke exponerade hanar.

Fluoxetin påverkade dessutom hanarnas förmåga att utföra normala beteenden som att gömma sig från rovdjur. Forskarna noterade att fiskarna blev mer förutsägbara och konsekventa i sitt beteende, vilket kan göra dem mer sårbara för både miljöförändringar och rovdjur.

Tidigare studier har också visat att antidepressiva medel kan minska fiskars aktivitetsnivå, vilket försämrar deras förmåga att konkurrera om mat och partner.

"<em>Vi betonar vikten av att analysera enskilda individer och undersöka deras beteende tillsammans med livshistoria och reproduktiva egenskaper för att fullt ut förstå hur djur reagerar på miljöförändringar orsakade av människor</em>", skriver forskarna.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/antidepressiv-medicin-kan-skada-fisk/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Nio krukväxter som renar luften</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/nio-krukvaxter-som-renar-luften/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/halsa/nio-krukvaxter-som-renar-luften/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 22 Jul 2020 16:02:04 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[förorening]]></category>
		<category><![CDATA[Krukväxt]]></category>
		<category><![CDATA[växter]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=81818</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Oftast är det faktiskt så att luften i ditt hus, kontor eller lägenhet är mer förorenad än luften utomhus. Lyckligtvis så har vi krukväxter som kan hjälpa oss att lösa några av dessa luftkvalitetsproblem.</strong>

Förorenad luft inomhus har, av amerikanska EPA (Environmental Protection Agency), bedömts vara bland de fem mest allvarliga farorna för allmän hälsa, eftersom stillastående luft inomhus möjliggör att föroreningar ansamlas bland föremål i ditt hem.

Ett flertal föremål i våra hem avger giftiga ämnen som exempelvis <a href="https://www.vetenskaphalsa.se/vad-ar-formaldehyd/" target="_blank" rel="noopener noreferrer">formaldehyd</a>. Här presenteras nio tåliga och livskraftiga krukväxter som är lättskötta även för den som inte begåvats med "gröna fingrar". Låt oss ta en titt på dem!

&#160;

<strong>1 ) Krysantemum</strong>

Den här krukväxten blev upptäckt av NASA och har visat sig kunna rena luften ordentligt. Den gör av med ammoniak, bensen, formaldehyd och <a href="https://giftinformation.se/kemikalieregister/xylen/" target="_blank" rel="noopener noreferrer">xylen</a> från luften I ditt hem. Den är populär och billig, den kan även planteras utomhus.

<strong>2) Ampelliljor</strong>

Ampelliljor är väldigt enkla att odla så är du nybörjare är den här krukväxten perfekt att börja med. Den lyser starkt, indirekt ljus och skickar ut skott med blommor som så småningom kommer att växa till små plantor. Inom kort tid kommer du att ha flera Ampelliljor.

<strong>3) Dracena</strong>

Det finns över 40 olika arter av krukväxten Dracena, vilket gör det väldigt enkelt att hitta den rätta för just dig. Den gör av med bensen, formaldehyd, trikloretylen och xylen från luften. De är giftiga för katter och hundar, så ifall du har husdjur så kanske du ska välja en annan växt.

<strong>4) Fikus</strong>

Fikusträden är en favorit för många då de kan växa sig ganska höga, beroende på vilken plats du har dem på. De kan växa upp till mellan 60 cm till hela 3 meter och har en hög reningsförmåga. Du kan även ha den utomhus under vår och sommar. Fikusen tar bort bensen, trikloretylen och formaldehyd från luften inomhus.

<strong>5) Fredskalla</strong>

Fredskallan ger inte bara ifrån sig underbara blommor, den är svår att ta död på och har en enorm förmåga att rena luften. Den blommar under stora delen av sommaren och föredrar skuggiga områden med fuktig jord. Den tar bort ammoniak , bensen, formaldehyd och trikloretylen.

<strong>6) Spjutbräken</strong>

Den här växten tycker om kalla platser med hög fuktighet och indirekt ljus. Badrummet är en perfekt plats för dessa små vänner. De tar bort föroreningar som xylen och formaldehyd från inomhusluften.

<strong>7) Svärmorstunga</strong>

Den här växten ser man ofta på kontor och restauranger och av en bra anledning. De är svåra att ta död på. De behöver endast vattnas ungefär en gång i månaden and föredrar en torr miljö. De kräver inte mycket solljus. Den tar bort bensen, formaldehyd, trikloroetyl och xylen från inomhusluft.

<strong>8) Bambupalm</strong>

Bambupalmen är mest effektiv på att filtrera formaldehyd. Den trivs bäst i starkt solljus. Den kan bli upp till 3,65 meter vilket ger den en otrolig närvaro inomhus. Den tar bort bensen, formaldehyd och trikloretyl.

<strong>9) Aloe Vera</strong>

Aloe Vera kan användas till flera olika områden. Den har hälsofördelar när de konsumeras i mindre mängder, lindrar brännskador, och rensar inomhusluften. Det tar bort formaldehyd effektivt och kan därför dramatiskt förbättra luftkvaliteten i ditt hem.

&#160;

<em>Redigerat av Sofie Persson</em>

<em>Originalartikeln har tidigare publicerats på <a href="https://www.vaken.se/nio-krukvaxter-som-renar-luften-och-som-ar-nastan-omojliga-att-doda/" target="_blank" rel="noopener noreferrer">Vaken</a></em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/halsa/nio-krukvaxter-som-renar-luften/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>1</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Kinas utsläpp begränsar växter</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/kinas-utslapp-begransar-vaxter/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/kinas-utslapp-begransar-vaxter/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 13 Aug 2017 11:37:00 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[förorening]]></category>
		<category><![CDATA[Kina]]></category>
		<category><![CDATA[kol]]></category>
		<category><![CDATA[utsläpp]]></category>
		<category><![CDATA[växter]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=39857</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Utsläppen av föroreningar i Kina har allvarligt begränsat ekosystemets förmåga att ta till sig kol, enligt en studie i Atmospheric Chemistry and Physics.</strong>

Studien innefattar såväl ozon som aerosolpartiklar, två av de viktigaste luftföroreningarna när det gäller såväl mänsklig hälsa som klimatförändringar.

<strong>Aerosolpartiklar kan ha en positiv</strong> effekt på växter genom att sprida ut solljus och minska temperaturen. Men studien fann att ozonets effekt, som försvagar lövens förmåga till fotosyntes genom att oxidera växtceller, är betydligt starkare.

–<em> Det är en tydlig varning att omedelbara åtgärder krävs för att hantera effekten av människans utsläpp i den här delen av världen innan det är för sent,</em> säger Nadine Unger vid University of Exeter, medförfattare till studien.

&#160;

&#160;

<em>Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/kinas-utslapp-begransar-vaxter/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Akut smoglarm i Peking</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/akut-smoglarm-i-peking/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/akut-smoglarm-i-peking/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 09 Dec 2015 13:52:27 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[förorening]]></category>
		<category><![CDATA[luftföroreningar]]></category>
		<category><![CDATA[Peking]]></category>
		<category><![CDATA[smog]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=24994</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Den förorenade luften, kallad smog, som är en blandning av dimma och luftföroreningar, i Peking har blivit karakteristisk för den kinesiska huvudstaden med sina 21 miljoner invånare.</strong>

Nu har luften blivit så förorenad att människor och barn med andningsproblem uppmanas att stanna inomhus. Dessutom är skolorna i staden stängda från måndag till och med torsdag.

Samtidigt som biltrafiken under veckan nästan halverats till följd av myndigheternas rekommendationer har försäljningen av ansiktsmasker för att skydda sig mot föroreningarna ökat med 41,4 procent jämfört med föregående månad.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/akut-smoglarm-i-peking/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Svampar kan rena förorenad jord</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/svampar-kan-rena-fororenad-jord/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/svampar-kan-rena-fororenad-jord/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 20 Apr 2015 07:31:39 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[förorening]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=19797</guid>

					<description><![CDATA[<span style="font-size: 14pt;"><strong>Vitrötesvampar, som bryter ned dött trä i skogar, kan även byta ned giftiga ämnen som inte går att rå på med traditionella renings­metoder, enligt forskning vid Aalto-universitetet i Finland. </strong></span>

Vid tester visade sig svamparna bryta ned 96 procent av de polyaromatiska kolvätena och 64 procent av dioxinerna i förorenad jord under tre månader. Upptäckten öppnar för kostnadseffektiv rening av smutsiga jordar, rapporterar The Ecologist.

Traditionellt har man behandlat jordar som utsatts för enkla organiska föroreningar som olja genom kompostering, men polyaromatiska kolväten och dioxiner är svåra att bli av med på det sättet och finns kvar i 45 procent av fallen. Därför hamnar mycket av den jorden på soptippar - endast i Finland dumpas över en miljon ton jord varje år.

Annars kan man bränna jorden på hög temperatur, över 100 grader Celsius, men det är kostsamt och energikrävande, och det är få länder som har resurserna att bränna all jord som behöver renas.

&#160;

<em>Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet.</em>

]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/svampar-kan-rena-fororenad-jord/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Mer utsläpp av kvävedioxid i London än i Peking</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/mer-utslapp-av-kvavedioxid-i-london-an-i-peking/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/mer-utslapp-av-kvavedioxid-i-london-an-i-peking/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 28 May 2014 12:43:03 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[förorening]]></category>
		<category><![CDATA[koldioxid]]></category>
		<category><![CDATA[London]]></category>
		<category><![CDATA[Peking]]></category>
		<category><![CDATA[utsläpp]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=18813</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Amerikanska Bloomberg skriver att London och övriga Europas besatthet i att komma åt koldioxidutsläppen har gett fritt spelrum för utsläpp av kvävedioxid, en giftig gas som kan irritera luftvägarna.</strong>

Många menar att Peking är ett skräckexempel på vad höga koldioxidutsläpp kan leda till. Samtidigt var koncentrationen av kvävedioxid i staden "endast" 56 mikrogram per kubikmeter ifjol. Motsvarande siffra för London var hela 83 mikrogram kvävedioxid.

En orsak till varför London, som inte har samma utseendemässiga problem som Peking, har en mer kvävedioxidförorenad luft är förekomsten av dieselbilar. Vid millennieskiftet skedde det ett ordentligt uppsving av bilar som drivs av diesel i London och övriga Europa, medan man i Kina alltid hållit sig till bensindrivna bilar.

<em><strong>– Tidigare regeringar visste</strong> för över ett decennium sedan att diesel orsakade all skadliga föroreningar, men de var närsynta och plöjde på med sin koldioxidagenda. Det har lett till en katastrof genom luftföroreningar, och det är inte allt. Det är en folkhälsokatastrof</em><em>,</em> säger Simon Birkett, grundaren av organisationen Clean Air in London, till Bloomberg.

De regler som EU drivit igenom gör att det inte får finnas mer än 40 mikrogram kvävedioxid per kubikmeter, vilket har totalt ignorerats av brittiska politiker då London har mer än den dubbla koncentrationen.

EU:s regler tillåter dock att dieselbilar kan spotta ut tre gånger så mycket kvävedioxid som vanliga bensinbilar. Kanske en orsak till varför britterna inte tar deras regler på allvar.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/mer-utslapp-av-kvavedioxid-i-london-an-i-peking/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Föroreningar ändrar det evolutionära trycket</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/fororeningar-andrar-det-evolutionara-trycket/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/fororeningar-andrar-det-evolutionara-trycket/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 27 Jun 2013 12:15:43 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[evolution]]></category>
		<category><![CDATA[fisk]]></category>
		<category><![CDATA[förorening]]></category>
		<category><![CDATA[miljögifter]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=5565</guid>

					<description><![CDATA[<strong><span style="font-size: large;">Fisk som lever i förorenade miljöer skiljer sig genetiskt från dem som lever i rena vat­ten, enligt en ny avhandling.</span></strong>

<em>– Med hjälp av statistiska modeller kunde vi se att spiggar som lever utanför massabruk har en förändrad genetisk sammansättning jämfört med sina grannar från renare vat­ten,</em> säger forskaren Emma Lind. Hon har studerat om­råden nära fyra massafabriker utanför Sveriges kust, samt fem övergödda vattenområden utanför Finlands kust och jämfört fiskar från dessa områden med djur från närliggande, men renare vatten.

<em>– Slutsatsen man måste dra är att miljön påverkar de genetiska för­ändringarna, eftersom vi sett samma skillnader oavsett vilka geografiska områden vi studerat, och att det skett evolutionära förändringar.</em>

I de finska områdena var skillnaderna mindre tydliga än utanför massafabrikerna, men förändringarna är ändå tydliga. Slutsatsen är att selektionstrycket skiljer sig mellan rena och förorenade miljöer, vilket gjort att storspiggen utvecklats längs två separata evolutionära riktningar.

<em>– Resultaten är tydliga, men vad de betyder i förlängningen vet vi inte</em>, säger Emma Lind.

&#160;

<em>Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/fororeningar-andrar-det-evolutionara-trycket/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
