<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>folkrätten &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/folkratten/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Tue, 24 Mar 2026 14:44:06 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>folkrätten &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>&#8221;Västs hyckleri fördjupar klyftan till det globala syd&#8221;</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/debatt/vasts-hyckleri-globala-syd-dubbelmoral/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 24 Mar 2026 16:14:10 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Debatt]]></category>
		<category><![CDATA[Det globala syd]]></category>
		<category><![CDATA[EU]]></category>
		<category><![CDATA[folkrätten]]></category>
		<category><![CDATA[Gaza]]></category>
		<category><![CDATA[geopolitik]]></category>
		<category><![CDATA[Iran]]></category>
		<category><![CDATA[Israel]]></category>
		<category><![CDATA[Nato]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=225314</guid>

					<description><![CDATA[Många europeiska politiker har konstaterat att kunskapen om och förståelsen för hur det globala syd ser på världen – och i synnerhet på Väst – är bristfällig i de västerländska samhällena. Min primärforskning om USA:s interventioner i det globala syd bekräftar att detta stämmer.

Forskningen fokuserar på perspektiv och erfarenheter från det globala syd och bygger på över 400 intervjuer och samtal med akademiker, forskare, statsöverhuvuden, ministrar, diplomater, ledare för organisationer inom civilsamhället, tidigare barnsoldater och religiösa ledare från mer än 20 olika länder.

Trots skilda bakgrunder och erfarenheter delar de en gemensam uppfattning: Väst framställer det globala syd på ett manipulativt och vilseledande sätt. Bilden präglas av bristande historisk förståelse, ett ensidigt fokus på kriser och konflikter samt en förvrängd bild av orsakerna till fattigdom och industriell underutveckling.

Bland högt uppsatta regeringstjänstemän och intellektuella råder en utbredd uppfattning om att västerländska journalister och forskare som besöker deras länder vägrar föra samtal om frågor som berör deras verklighet – exempelvis hur påtvingade västerländska politiska linjer ses som verktyg för att hindra industriell utveckling, och hur vissa västmakter anses ligga bakom flertalet väpnade konflikter och destabilisering av deras kontinenter.

Nobelpristagaren och Liberias tidigare president Ellen Johnson Sirleaf gav uttryck för frustration över att stora medier som BBC, CNN och Reuters i första hand intervjuar västerländska representanter från västerländska organisationer om komplexa frågor kring krig och konflikter i Västafrika – trots att dessa har begränsad kännedom om problematiken. Detsamma gäller många västerländska forskare, som ofta bortser från den genuina expertkunskap som finns vid ländernas egna universitet och politiska institutioner.

Följden är att allmänheten och beslutsfattarna i Väst – och i synnerhet inom EU – får en förvrängd bild av vad som sker i det globala syd. Utan sanning som grund är det svårt att utforma kloka politiska beslut, och relationen till det globala syd försvagas.

[caption id="attachment_41465" align="alignnone" width="1170"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2017/09/donald-trump-fn.jpg" target="_blank" rel="noopener"><img class="wp-image-41465 size-full" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2017/09/donald-trump-fn.jpg" alt="Donald Trump vid FN:s generalförsamling." width="1170" height="600" /></a> Donald Trump vid FN:s generalförsamling. Foto: The White House/Public domain[/caption]
<h3>Desinformation föder hyckleri och dubbelmoral</h3>
Klyftan mellan Väst och det globala syd trädde tydligt i dagen i samband med den väpnade konflikten mellan Ryssland och Ukraina. Trots diplomatiskt tryck från Väst valde många länder i det globala syd att i FN inte rösta för den västerländska fördömelsen av Rysslands invasion.

Många kommentatorer i Väst tolkade detta som stöd för Ryssland, utifrån den förenklade logiken att den som inte är med oss är mot oss. En noggrannare analys av debatten i det globala syd ger dock en mer nyanserad bild.
<blockquote>När västerländska ledare, forskare och journalister talar om att upprätthålla den regelbaserade världsordningen, demokratin och mänskliga rättigheter, klingar det ihåligt för många i det globala syd – och uppfattas snarast som hyckleri och dubbelmoral.</blockquote>
Väst ses som en aktör som ignorerar eller förminskar sina egna kränkningar av internationella konventioner. Att USA ensamt har stått bakom hundratals illegala militära interventioner under de senaste 70 åren – inklusive olagliga bombningar, statskupper och störtandet av demokratiskt valda ledare – är välkänt i det globala syd.

Bland de senaste exemplen som brukar kallas illegala interventioner återfinns Natos ingripande i Kosovo (1999), USA:s invasion av Irak (2003), kriget mot Libyen (2011) och Frankrikes militära inblandning i Elfenbenskusten (2011).

När västerländska ledare avfärdar anklagelser om hyckleri och dubbelmoral uppfattas det i det globala syd som ett dubbelt hyckleri. Och ju mer västerländska akademiker, journalister och medier tiger om Västs egna brott mot folkrätten, desto tydligare framstår medskyldigheten.
<h3>Terrorismen som instrument</h3>
Många i Väst förvånas av att talet om kampen mot terrorism ofta uppfattas som hyckleri i det globala syd. Förklaringen är den utbredda uppfattningen att USA i synnerhet systematiskt använder terroristorganisationer som verktyg för att driva sina intressen – från att göra stater beroende av amerikansk underrättelsetjänst för att avvärja planerade terrorattacker, till att aktivt bruka militanta grupper som ombud i konflikter.

Dessa perspektiv växte gradvis fram från 1950-talet, när vissa västmakter började stödja extremistiska religiösa grupper i syfte att underminera de mer sekulära, nationalistiska regeringarna i Västasien och Nordafrika. Islamistiska grupper betraktades som ett effektivt motgift mot sekulära regimer. Muslimska brödraskapet vann mark på 1950-talet som motkraft till Egyptens sekulära regering under Abdel Nasser, och på liknande sätt pekas det ofta på att Hamas under 1980-talet växte fram med indirekt israeliskt stöd – i syfte att underminera det mer sekulära Palestinska befrielseorganisationen (PLO).

Med de nära banden mellan USA och Saudiarabien spred sig wahabitismen under 1980-talet och expanderade genom regionen. USA:s direkta stöd till mujahedin i Afghanistan och Pakistan under samma decennium anförs ofta som det tydligaste exemplet på hur religiösa extremistgrupper kan omvandlas till effektiva ombud i krig.

Syrien lyfts fram som ett mer aktuellt exempel på hur västerländskt stöd till extremistgrupper, i kombination med amerikansk underrättelseverksamhet och flygbombningar, fällde den Assad-ledda regimen. Att en tidigare al-Qaida-kopplad ledare sedermera blev Syriens nye president – med västerländskt stöd – förstärker dessa uppfattningar ytterligare.

Ett annat fall är Östturkestans islamiska rörelse (ETIM), som syftar till att lösgöra Kinas Xinjiangprovins och upprätta ett islamiskt kalifat. Gruppen har genomfört över 1 000 terrorattacker i Kina, och många i det globala syd ser ett tydligt samband mellan ETIM och USA – en bild som förstärks av att "Östturkestans exilregering" har sitt säte i Washington D.C. och erhåller amerikanskt stöd.
<h3>USA–Israel–Gaza–Iran-konflikten fördjupar klyftan</h3>
Liksom vid omröstningen om fördömandet av Rysslands invasion av Ukraina fick fördömandet av Hamas terrorattack den 7 oktober 2023 begränsat stöd från det globala syd i FN. Precis som med reaktionen på den ryska invasionen handlar detta inte nödvändigtvis om stöd för Hamas, utan snarare om en protest mot västerländskt hyckleri och dubbelmoral.

Med västerländskt stöd i ryggen har Israel under decennier brutit mot internationella konventioner genom militära angrepp mot grannländer och utvidgning av illegala bosättningar på Västbanken. I det globala syd råder övertygelsen att vilket annat land som helst hade drabbats av massiva ekonomiska sanktioner och hot om militärt ingripande om det agerat på liknande sätt.

[caption id="attachment_215103" align="alignnone" width="1170"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/10/Gaza-Ruiner55.jpg" target="_blank" rel="noopener"><img class="wp-image-215103 size-full" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/10/Gaza-Ruiner55.jpg" alt="Ruiner i Gaza efter israeliska bombningar." width="1170" height="600" /></a> Ruiner i Gaza efter israeliska bombningar. Foto: Jaber Jehad Badwan/CC BY 4.0[/caption]

Situationen i Gaza fördjupar ytterligare klyftan mellan Väst och det globala syd. För många i det globala syd framstår det som att flertalet västerländska ledare passivt bevittnar ett folkmord i direktsändning, medan de upprepar mantrat att Israel har rätt att försvara sig.
<blockquote>Hyckleri och dubbelmoral framstår ännu tydligare vid de israeliska och amerikanska militära angreppen mot Iran: medan folkrätten kränks genom illegala attacker mot en suverän stat, reciterar samma västerländska ledare ett nytt mantra – att Iran inte får utveckla kärnvapen – utan att presentera bevis och utan att nämna Israels kärnvapenprogram.</blockquote>
<h3>Det globala syd måste tas på allvar</h3>
Många västerländska politiker, akademiker och medier förstår kanske inte hur det globala syd uppfattar det västerländska hyckleriet och dubbelmoralen. Om så är fallet lurar de omedvetet sig själva – och detta kan bli ytterst farligt i ett internationellt system som balanserar på randen till ett tredje världskrig.

Oavsett om man håller med eller inte är det avgörande att ta det globala syds perspektiv på allvar. Det globala syd är hem för över 80 procent av världens befolkning och bidrar med omkring 60 procent av den globala ekonomiska produktionen mätt i köpkraft. Det är ett växande maktblock med tilltagande inflytande på den internationella scenen.

Sydafrika väckte i januari 2024 talan mot Israel vid Internationella domstolen i Haag, med anklagelse om folkmord i Gaza. Som ett land med sin egen historia av apartheid och kolonialt förtryck är Sydafrika ett av många länder i det globala syd som kräver internationell rättvisa.

Värt att notera är också att Internationella brottmålsdomstolens chefåklagare Karim Khan – med rötter i det globala syd (Pakistan) – utfärdade en arresteringsorder mot Israels statsminister Netanyahu och försvarsminister Gallant för krigsbrott i Gaza.

Dessutom har framstående juridiska experter och människorättsexperter från det globala syd – däribland John Dugard, Navi Pillay och Hina Jilani – varnat för att fortsatt politiskt och militärt stöd från västerländska länder till Israel kan utgöra ett tyst medansvar för folkmord.

Deras bedömning grundar sig på en rättsprincip från Nürnbergrättegångarna efter andra världskriget, som fastslog att även de som passivt samtyckte till brott mot mänskligheten kan hållas individuellt ansvariga – även utan direkt inblandning.

Med andra ord är det numera mer tänkbart att västerländska ledare kan gripas och ställas inför rätta för brott mot mänskligheten, av inflytelserika aktörer i det globala syd.
<h3>EU–globala syd-klyftan gynnar USA</h3>
I takt med att spänningarna ökar mellan EU och USA gynnas Washington av att klyftan mellan EU och det globala syd fortsätter att fördjupas. Ett mer isolerat EU blir svagare internationellt, och på lång sikt riskerar unionen att bli den stora förloraren i det globala maktspelet.

För att förhindra detta bör EU:s medlemsstater genomföra radikala förändringar i sin utrikespolitik och genomdriva strukturella reformer inom berörda forskningsinstitutioner.
<h3>Sluta projicera hyckleri</h3>
Det första och mest uppenbara steget är att europeiska politiker upphör med att framstå som hycklare på den internationella scenen i förhållande till det globala syd. Genom att öppet erkänna EU-ländernas egna kränkningar av internationella konventioner och hålla sig rättsligt ansvariga kan Europa bygga trovärdighet för att upprätthålla det internationella regelbaserade systemet. På samma sätt bör EU fördöma alla länder som bryter mot folkrätten – inklusive USA och Israel.
<h3>Utrikespolitisk rådgivning med flera perspektiv</h3>
En annan relativt enkel reform är att partiledningar, över hela det politiska spektrumet, säkerställer att deras utrikespolitiska rådgivare inte kan manipulera partiets politik. Sedan andra världskriget har USA investerat kraftigt i att infiltrera och påverka politiska partier i Europa och utanför. Det första fallet var det italienska valet 1948. Enligt CIA-agenten F. Mark Wyatt, som var en central aktör i operationen, markerade detta inledningen på en bredare amerikansk strategi som expanderade och förfinades med åren. Tecken på detta syns nu i Grönland, där USA påverkar opinionen i syfte att ta kontroll över öterritoriet.

Partiers utrikespolitiska rådgivare bör bestå av experter som inkorporerar så många perspektiv som möjligt och agerar utan dolda agendor – så att det är den folkvalda politiska ledningen, och inte utsedda rådgivare med särintressen, som fattar besluten.
<h3>Bryt ekokamrarna inom forskning och media</h3>
En mer komplex men nödvändig förändring är att västerländska akademiker och journalister bryter sig ur sina ekokamrar och börjar engagera sig med kritiska perspektiv och analyser från det globala syd.

Den överväldigande majoriteten av de källor som citeras i västerländsk forskning och media härstammar från amerikanska medieföretag, forskningsinstitut, tidskrifter och tankesmedjor med nära kopplingar till amerikanska statliga institutioner. Denna trend förstärktes 1948 med inrättandet av USA:s Office for Policy Coordination (OPC), med syfte att bedriva informationskrigföring och ideologisk påverkan.

Det är väl dokumenterat av CIA:s tidigare chefshistoriker Michael Warner, som påpekar att populärkulturen ingick i den amerikanska strategin för att forma opinionen i Europa. Effekterna syns i dag tydligast i USA-kontrollerade akademiska tidskrifter, mediekoncerner, filmindustrin och teknikjättarnas ägarskap och kontroll över kunskap och teknologi.
<blockquote>Akademiska citeringssystem och digitala algoritmer påverkar i hög grad vilka intellektuella perspektiv som förstärks – i praktiken väger det ofta tyngre att citera sekundärkällor från amerikanska forskare publicerade i välrankade amerikanska tidskrifter, än att citera primärkällor från forskare i det globala syd med direkt tillgång till primärdata och lokal sakkunskap.</blockquote>
Att delta i konferenser vid amerikanska elituniversitet om frågor som rör det globala syd anses dessutom mer prestigefyllt än att delta i konferenser i det globala syd självt – trots att lokala experter besitter vida större kontextuell kunskap om regionala frågor.

Att förändra detta kräver betydande resurser och en uppgörelse med djupt rotade vanor. Men bara genom att aktivt öppna sig för kunskap och perspektiv från det globala syd kan EU överbrygga den växande klyftan.

Ursprungligen publicerad i <a href="https://politiken.dk/debat/kroniken/art10481139/Jeg-forsker-i-USAs-milit%C3%A6re-interventioner-og-en-ting-er-meget-sl%C3%A5ende-Vestens-hykleri" target="_blank" rel="noopener nofollow">Politiken</a>.

&#160;

<em>Dr. Niels Hahn, PhD i Development Studies med fokus på USA:s interventioner</em>]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Schweiz: USA och Israel bröt mot folkrätten när de attackerade Iran</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/schweiz-usa-israel-folkratt-iran/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 09 Mar 2026 04:20:21 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[diplomati]]></category>
		<category><![CDATA[folkrätten]]></category>
		<category><![CDATA[Iran]]></category>
		<category><![CDATA[Israel]]></category>
		<category><![CDATA[Mellanöstern]]></category>
		<category><![CDATA[Schweiz]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=223635</guid>

					<description><![CDATA[<strong>GENÈVE (Xinhua). Schweiz försvarsminister Martin Pfister uppger att USA och Israel brutit mot folkrätten genom sina angrepp mot Iran. Det schweiziska förbundsrådet kräver att alla inblandade parter omedelbart upphör med våldet och skyddar civilbefolkningen.</strong>

I en intervju i söndags med dagstidningen Tages-Anzeiger uttryckte den schweiziske försvarsministern Martin Pfister oro över det eskalerande läget i Mellanöstern.

Pfister förklarade att förbundsrådet anser att attackerna mot Iran strider mot folkrätten, eftersom de bryter mot förbudet mot våldsanvändning. Han uppmanade alla inblandade parter att stoppa våldet och skydda civilbefolkningen.

Pfister tillade att Schweiz under senare år arbetat för att hålla kommunikationskanalerna öppna mellan USA och Iran, men att "tyvärr är det ett faktum att sådana ansträngningar inte alltid lyckas".

Innan USA och Israel attackerade Iran hade de två parterna – USA och Iran – genomfört två omgångar indirekta samtal i Genève, den 17 februari respektive den 26 februari.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>FN har blivit en tandlös bisittare</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/fn-har-blivit-en-tandlos-bisittare/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 12 Jan 2026 16:15:04 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Kommentar]]></category>
		<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[FN]]></category>
		<category><![CDATA[folkrätten]]></category>
		<category><![CDATA[folkrättsbrott]]></category>
		<category><![CDATA[Kina]]></category>
		<category><![CDATA[Ryssland]]></category>
		<category><![CDATA[stormakt]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=219600</guid>

					<description><![CDATA[När FN efter andra världskrigets slut grundades för drygt 80 år sedan, var det med ambitionen att tygla maktens godtycke och förhindra att starka stater kör över svaga. Organisationen skulle vara ett gemensamt regelverk, ett forum för konfliktlösning och ytterst ett skydd mot att internationell politik reducerades till rå styrka.

I dag framstår detta löfte som allt svårare att upprätthålla.

När <a href="https://nyadagbladet.se/utrikes/donald-trump-usa-har-attackerat-venezuela/" target="_blank" rel="noopener">USA agerar ensidigt</a> – vare sig det gäller militära ingripanden, bortföranden av utländska ledare eller öppet förakt för internationell rätt – följer ett välbekant mönster. FN:s säkerhetsråd sammankallas, diplomatiska formuleringar vägs på guldvåg och generalsekreteraren uttrycker "djup oro".

Därefter händer mycket lite. Den stat som agerat går vidare, oberörd.

Men problemet är större än USA, även om <a href="https://nyadagbladet.se/utrikes/efter-venezuela-trump-tar-sikte-pa-fler-lander/" target="_blank" rel="noopener">Washington ofta sätter tonen</a>. Rysslands intåg i Ukraina har i praktiken visat hur begränsad FN:s handlingsförmåga är när en permanent medlem i säkerhetsrådet själv bryter mot FN-stadgans mest grundläggande principer.

Kinas agerande i Sydkinesiska havet och gentemot Taiwan följer samma logik: man ignorerar internationella domslut och resolutioner när de krockar med nationella intressen.

Gemensamt för dessa stormakter är att de vet exakt var FN:s gränser går – och hur lätt de kan passeras. Detta är ingen tillfällighet utan en följd av organisationens konstruktion.

[caption id="attachment_213389" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/09/FN-sakerhetsrad5.jpg"><img class="wp-image-213389 size-medium" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/09/FN-sakerhetsrad5-640x328.jpg" alt="" width="640" height="328" /></a> FN:s säkerhetsråd – mycket snack, liten verkstad? Foto: FN/Manuel Elías[/caption]
<h3>Vetorätten – en del av problematiken</h3>
Säkerhetsrådets vetorätt gör att just de stater som oftast har kapacitet att orsaka internationella kriser också har makt att blockera åtgärder mot sig själva. Resultatet är ett system där internationell rätt tillämpas asymmetriskt: bindande för små stater, förhandlingsbar för stora.

Försvarare av FN invänder ofta att organisationen trots allt spelar en viktig roll genom humanitära insatser, bistånd och normskapande arbete. Det stämmer – men det är också ett lågt satt mål för en institution vars främsta uppdrag är att upprätthålla fred och säkerhet.

När FN reduceras till hjälporganisation och samtalsklubb, medan världspolitiken formas någon annanstans, uppstår en legitimitetskris.

Donald Trumps uttalanden om att hans agerande ytterst begränsas av <a href="https://nyadagbladet.se/utrikes/donald-trump-min-egen-moral-ar-det-enda-som-kan-stoppa-mig/" target="_blank" rel="noopener">hans egen moral snarare än internationell rätt</a> bör därför inte ses som ett unikt avsteg, utan som ett ovanligt rakt erkännande av hur systemet faktiskt fungerar.

Skillnaden är att Trump säger det högt. Andra stormakter gör samma sak – men med mer diplomatiskt språk.

[caption id="attachment_219221" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/01/venezuela-maduro-trump.webp"><img class="size-medium wp-image-219221" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/01/venezuela-maduro-trump-640x328.webp" alt="" width="640" height="328" /></a> Donald Trump säger högt vad han avser att göra - något som till viss del skiljer honom från andra statschefer. Montage. Foto: @realdonaldtrump/Truth Social[/caption]
<h3>Gränssättande eller tomt ideal?</h3>
Det är här frågan om FN:s framtid blir oundviklig. För om organisationen inte förmår sätta gränser för stormakters godtycke, om den inte kan ingripa när dess egna grundprinciper kränks, och om dess mest kraftfulla verktyg förblir ord snarare än handling – då riskerar FN att bli irrelevant i praktiken, oavsett hur många resolutioner som antas.

Att avskaffa FN är knappast lösningen. Alternativet till en bristfällig världsordning är ofta ingen ordning alls. Men att okritiskt försvara organisationens nuvarande form är lika orealistiskt. En mellanstatlig institution som inte kan utkräva ansvar av de mäktigaste staterna undergräver sitt eget existensberättigande.

Frågan är därför inte om FN är tandlöst. Det står redan klart. Den verkliga frågan är hur länge världen accepterar att internationell rätt förblir ett ideal – snarare än en gräns även för dem som har makten.

&#160;

<em>Jan Sundstedt</em>]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Donald Trump: Min egen moral är det enda som kan stoppa mig</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/donald-trump-min-egen-moral-ar-det-enda-som-kan-stoppa-mig/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 11 Jan 2026 13:31:05 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Donald Trump]]></category>
		<category><![CDATA[FN]]></category>
		<category><![CDATA[folkrätten]]></category>
		<category><![CDATA[Kina]]></category>
		<category><![CDATA[Ryssland]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<category><![CDATA[Venezuela]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=219563</guid>

					<description><![CDATA[<strong>I en ny intervju med The New York Times säger USA:s president Donald Trump att hans makt som statschef inte begränsas av internationell rätt, utan enbart av hans egen moral.</strong>

Uttalandena i <a href="https://www.nytimes.com/2026/01/08/us/politics/trump-interview-power-morality.html" target="_blank" rel="nofollow noopener">The New York Times</a> kommer samtidigt som spänningarna med Europa växer, mot bakgrund av exempelvis Trumps planer för Grönland, samt kontroversiella utrikespolitiska åtgärder som attacken mot Venezuela.

Trump understryker att internationella regelverk inte sätter gränser för honom: – <em>Jag behöver ingen internationell rätt,</em> konstaterar han.

När journalisten frågar vad som egentligen begränsar hans befogenheter svarar presidenten: – <em>Min egen moral, mitt eget sinne. Det är det enda som kan stoppa mig. Jag är inte ute efter att skada människor</em>.

Samtidigt medger Trump att administrationen i praktiken måste förhålla sig till internationell rätt, men relativiserar begreppet: – <em>Jag gör det. Men det beror på vad din definition av internationell rätt är, </em>säger han i intervjun.
<h3>Grönland och ägande framför avtal</h3>
Uttalandena följer på diskussioner om amerikanskt intresse för <a href="https://nyadagbladet.se/utrikes/efter-venezuela-trump-tar-sikte-pa-fler-lander/" target="_blank" rel="noopener">Grönland</a>, vilket väckt kritik från Danmark och Grönland, men även från andra europeiska allierade.

Trump betonar vikten av ägande: – <em>Ägande är väldigt viktigt. För det är vad jag tror psykologiskt behövs för framgång. Ägande ger dig saker och element som du inte kan få genom ett hyresavtal eller ett fördrag</em>.

Han försvarar även kritiserade beslut, som att utan förvarning <a href="https://nyadagbladet.se/utrikes/donald-trump-usa-har-attackerat-venezuela/" target="_blank" rel="noopener">angripa Venezuela militärt</a> och tillfångata landets president Nicolás Maduro: – <em>Det här var ett verkligt</em> hot, säger han, och upprepar påståenden om att Maduro skickat gängkriminella till USA.

När det gäller det sista kvarvarande kärnvapenavtalet med Ryssland konstaterar Trump: – <em>Om det löper ut så löper det ut. Då gör vi bara ett bättre avtal</em>.

Om Taiwan säger Trump att han inte tror att <a href="https://nyadagbladet.se/analys/professorn-kidnappningen-av-maduro-handlade-om-kina-inte-olja/" target="_blank" rel="noopener">Kinas</a> ledare Xi Jinping kommer att ta ön under hans presidentskap: – <em>Det är upp till honom vad han ska göra. Men jag har uttryckt att jag skulle vara väldigt olycklig om han gjorde det, och jag tror inte att han kommer att göra det</em>.

Trumps uttalanden tyder på att han anser att hans användning av USA:s militära, ekonomiska och politiska auktoritet för att hävda dominans över andra länder kan ha företräde framför internationell rätt eller internationella fördrag.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Hybris: En modig granskning av Ukrainakriget</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/kultur/hybris-en-modig-granskning-av-ukrainakriget/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 27 Nov 2025 16:41:50 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Kultur]]></category>
		<category><![CDATA[folkrätten]]></category>
		<category><![CDATA[geopolitik]]></category>
		<category><![CDATA[Ola Tunander]]></category>
		<category><![CDATA[Ukraina]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=217510</guid>

					<description><![CDATA[<strong>I boken "Hybris" <a href="https://karnevalforlag.se/bocker/hybris/">utgiven</a> på Karneval förlag ifrågasätter säkerhetsforskaren Ola Tunander det västerländska narrativet om kriget i Ukraina. Med flera decenniers forskning i bagaget analyserar han konflikten ur perspektiv som sällan hörs i svensk offentlig debatt.</strong>

Tunander konstaterar att grundläggande principer för säkerhetspolitisk analys har övergetts. "Vad som förr var en självklarhet för varje forskare – och för all del för varje underrättelsetjänst – var att förstå hur motparten, 'den andra' eller fienden, tänker. Men idag beskrivs den som försöker göra det som en 'Putinversteher'", skriver han i boken.

Hans kritik riktar sig mot vad han ser som västvärldens hybris – en moralisk överlägsenhet som präglat Västvärldens konflikter sedan 1990-talet. Medan tidigare krig i Irak och Libyen kunde besegras militärt, menar Tunander att Ukraina är fundamentalt annorlunda. Ryssland uppfattar kriget som ett existentiellt hot och har kärnvapen, vilket förändrar spelplanen totalt.
<h3>Omdiskuterade perspektiv</h3>
Boken tar upp kontroversiella ämnen: händelserna på Majdan 2014, Nord Stream-sprängningen och medias roll i konflikten. Tunander granskar kriget utifrån folkrätten, geopolitik och ifrågasätter det han ser som etablerade sanningar.

Som Johan B. Löfquist noterar: "Ola Tunander är en röst som inte har släppts fram av våra så kallade fria medier. Hans kunskap, erfarenhet, forskning och åsikter är inget som mainstreammedia efterfrågar eftersom det går tvärs emot mainstream medias eget narrativ."
<h3>Obekväm men nödvändig</h3>
Ola Tunander är research professor emeritus vid norska fredsforskningsinstitutet PRIO och disputerade 1989 på en avhandling om USA:s maritima strategi i norra Europa. Hans böcker har använts på militärhögskolor i både Sverige och USA.

"Hybris" är inte en bekväm bok, men när debattutrymmet krymper kan alternativa analyser vara nödvändiga – oavsett om man delar författarens slutsatser. Tunanders varning om risken för kärnvapenkrig gör boken högaktuell.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Dousa fördömer Israels annekteringsplaner för Gaza</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/dousa-fordomer-israels-annekteringsplaner-for-gaza/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 30 Jul 2025 05:42:20 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Benjamin Dousa]]></category>
		<category><![CDATA[folkrätten]]></category>
		<category><![CDATA[Gaza]]></category>
		<category><![CDATA[Israel]]></category>
		<category><![CDATA[Palestina]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=210293</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Sveriges biståndsminister Benjamin Dousa (M) reagerar skarpt på uppgifter om att Israel planerar att annektera delar av Gazaremsan med stöd från USA:s president Donald Trump. Planerna ska enligt israeliska medier presenteras om Hamas inte släpper sina gisslan.</strong>

Enligt rapporter i israeliska Haaretz förbereder premiärminister Benjamin Netanyahu en annekteringsplan som ska få amerikanskt stöd. Den svenska regeringen tar kraftigt avstånd från dessa planer.

— <em>Vi fördömer med kraft alla eventuella planer om att annektera palestinskt område. Det skulle tydligt strida mot folkrätten</em>, säger Dousa till den Schibstedägda skvallertidningen Aftonbladet.

Biståndsministern kritiserar också det amerikanska stödet för annekteringen och menar att det skulle få förödande konsekvenser internationellt. Han beskriver hur den israeliska regeringen "radikaliserats under våren och sommaren" på ett oväntat sätt.
<h3>Kritik mot humanitära läget</h3>
Det katastrofala humanitära läget i Gaza väcker också stark kritik från Dousa. Rapporter om massvält har nått Sverige, och biståndsministern anklagar Israel för att inte leva upp till internationella humanitära principer.

— <em>Det är uppenbart att Israel inte lever upp till de internationella humanitära principerna. De släpper in för lite humanitärt stöd</em>, säger han.

Dousa beskriver hanteringen som ett "fullständigt logistiskt haveri", och pekar på kaosscener med skadade och dödsfall som följd av Israels agerande.

Sverige har kallat upp den israeliske ambassadören och driver på för EU-sanktioner mot våldsamma bosättare på Västbanken. Regeringen är också öppen för att stödja internationella initiativ för lufthjälp till Gaza, men föredrar lastbilstransporter via FN för större volymer.

— <em>Gazabornas hem tillhör gazaborna. Det är inte upp till Israel eller USA att rita om kartan som man behagar</em>, understryker Dousa.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Samisk folkrättsjurist om alla folks rätt till bevarande</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/samisk-folkrattsjurist-om-alla-folks-ratt-till-bevarande/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/samisk-folkrattsjurist-om-alla-folks-ratt-till-bevarande/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Per Nordin]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 17 Dec 2014 22:42:27 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Radioreportage]]></category>
		<category><![CDATA[folkmord]]></category>
		<category><![CDATA[folkrätten]]></category>
		<category><![CDATA[identitet]]></category>
		<category><![CDATA[samer]]></category>
		<category><![CDATA[svenskar]]></category>
		<category><![CDATA[ursprungsfolkningar]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=20700</guid>

					<description><![CDATA[<span style="font-size: 14pt;"><strong>Mattias Åhrén, samisk folkrättsjurist, betonar rätten för både samer, svenskar och alla andra folkslag att bevara sina etniska och kulturella särdrag enligt folkrätten. Att motverka detta är ett brott mot folkrätten berättar han i en radiointervju med Nya Dagbladet.</strong></span>

<iframe src="https://widget.spreaker.com/player?episode_id=13045112&#38;theme=light&#38;playlist=false&#38;playlist-continuous=false&#38;autoplay=false&#38;live-autoplay=false&#38;chapters-image=true&#38;hide-logo=false&#38;hide-likes=false&#38;hide-comments=false&#38;hide-sharing=false" width="100%" height="200px" frameborder="0"></iframe>

Radioinslaget kan också laddas ned <a href="https://api.spreaker.com/download/episode/13045112/same_ingen_har_r_tt_att_s_ga_vad_spelar_det_f_r_roll_om_ni_f_rsvinner.mp3">här</a>.

[caption id="attachment_20703" align="alignright" width="210"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2014/12/mattias-ahren-450.jpg"><img class="size-thumbnail wp-image-20703" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2014/12/mattias-ahren-450-210x319.jpg" alt="" width="210" height="319" /></a> Foto: Jenny Rockett/UN Photo[/caption]

Debatten har <a href="http://nyadagbladet.se/inrikes/dn-fabricerade-citat-av-bjorn-soder-orsakade-ramaskri/">rasat</a> efter att Sverigedemokraternas partisekreterare Björn Söder intervjuats i DN på temat nationell identitet. Mattias Åhrén är utbildad folkrättsjurist med samisk bakgrund och har doktorerat på urfolkens immateriella rättigheter. Han menar att Sverigedemokraternas hållning i frågan om ursprungsbefolkningars ställning och rättigheter juridiskt sett är modern och en hållning som man nyligen börjat tillämpa internationellt.

<strong>Den vanliga tolkningen </strong>av rätten till icke-diskriminering är att alla ska behandlas lika. Den andra dimensionen av icke-diskriminering är rätten att vara olik och rätten att behandlas olika och denna är ännu viktigare för samerna enligt Åhrén. Han ser också faran med att det politiska etablissemanget i Sverige har tagit sig rätten att säga att samer inte är samer utan att samer är svenskar.

Även om den enskilde individen måste få avgöra sin egen identitet så äger alla folkslag rätten till att bejaka och bevara sin etniska och kulturella bakgrund. Att agera emot detta är ett grovt människorättsbrott understryker Åhrén.

&#160;

<em>Per Nordin</em>
<a href="mailto:per.nordin@nyadagbladet.se">per.nordin@nyadagbladet.se</a>

&#160;

<em>Foto: Jenny Rockett
</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/samisk-folkrattsjurist-om-alla-folks-ratt-till-bevarande/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>1</slash:comments>
		
		<enclosure url="https://api.spreaker.com/download/episode/13045112/same_ingen_har_r_tt_att_s_ga_vad_spelar_det_f_r_roll_om_ni_f_rsvinner.mp3" length="0" type="audio/mpeg" />

			</item>
	</channel>
</rss>
