folkomröstning – Nya Dagbladet

Island säger nej till nya EU-samtal

Emil Fjellstedt — Sun, 30 Aug 2026 08:02:06 +0000

Isländarna har röstat nej till att återuppta förhandlingar om EU-medlemskap. Nej-sidan fick 52,5 procent av de giltiga rösterna, mot 47,5 procent för ja-sidan. Enligt den isländska public service-kanalen RÚV röstade 99 037 personer nej och 89 459 ja. Därtill registrerades 1 200 blanka eller ogiltiga röster. Omröstningen var rådgivande och gällde inte ett omedelbart inträde i unionen, utan om de anslutningssamtal som lades på is för drygt ett decennium sedan skulle återupptas. Enligt Omni växlade ledningen under rösträkningen innan nej-sidan drog ifrån. Island deltar redan i EES och Schengensamarbetet, men ett fullt medlemskap i EU har länge varit omstritt. Frågan har bland annat handlat om nationellt självbestämmande och kontrollen över landets fiskevatten.

Ny grundlagsreform riskerar cementera EU-medlemskap

Jan Sundstedt — Sun, 07 Dec 2025 07:35:20 +0000

Riksdagen har röstat för att kräva kvalificerad majoritet vid ändringar av grundlagen, en reform som gör det betydligt svårare att ändra landets grundlagar framöver. Alla partier utom Sverigedemokraterna stödde förslaget. Kritiker hävdar att förändringen i praktiken omöjliggör ett eventuellt utträde ur EU, även om en majoritet av svenskarna skulle önska det. Den första av två omröstningar genomfördes den 1 oktober, då riksdagen röstade för att införa kvalificerad majoritet vid grundlagsändringar. Förslaget innebär att framtida ändringar av grundlagen kommer att kräva stöd från två tredjedelar av riksdagens ledamöter vid det andra beslutet, jämfört med dagens enkla majoritet, skriver Epoch Times. Reformen bygger på ett arbete som den parlamentariska grundlagskommittén påbörjade 2020. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2027.

Samma tyngd som EU- och Nato-inträdet

— Det här är en av de viktigaste frågorna vi haft att avgöra här på länge. I betydelse skulle man kunna likna det här med när vi gick med i EU eller i Nato, sade Jimmie Åkesson (SD) nyligen i en intervju med den skattefinansierade kanalen SVT i riksdagen. SD var ensamt parti om att rösta emot förslaget. Partiet lämnade även in en motion om folkomröstning för att få en bild av medborgarnas inställning, men förslaget röstades ned.

Stärker eller försvagar demokratin?

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) kallar reformen "demokratistärkande", en bedömning som delas av riksdagens övriga partier. Mauricio Rojas (L) sade under en riksdagsdebatt att förändringen stärker folkviljan. — Det är en viktig förändring eftersom den liberala demokratisynen handlar om ett folkstyre där folksuveränitetsprincipen balanseras av ett starkt skydd för individens grundläggande civila och politiska rättigheter. Vi anser att varken våra fundamentala fri- och rättigheter eller det demokratiska systemets bärande institutioner ska kunna åsidosättas med enkel majoritet, sade han. Sverigedemokraterna ser ingen sådan demokratistärkning. — Genom att göra grundlagen så svår att ändra skyddar man inte demokratin, man skyddar inte folkviljan – man gör demokratin en otjänst, sade Åkesson. Ulf Ström, ordförande för Swexitpartiet, menar att lagändringen tar Sverige från ett demokratiskt majoritetsstyre mot ett odemokratiskt minoritetsstyre.

EU-medlemskapet i fokus

Kritiken handlar framför allt om konsekvenserna för ett eventuellt utträde ur EU. När Sverige gick med i unionen 1994 röstade 52,3 procent för inträdet. Med dagens regler räcker det att drygt hälften av väljarna i en folkomröstning röstar för att lämna unionen, tillsammans med en riksdagsmajoritet, för att påbörja processen. Med den nya ordningen kan däremot en minoritet på en tredjedel i riksdagen blockera beslutet, även om det backas upp av en folkomröstning. — Om det svenska folket i en ny folkomröstning röstar för att lämna EU, och det backas upp av en majoritet i riksdagen, kan likväl en minoritet på en tredjedel blockera. Då har vi återigen åsidosatt folkstyret och frångått principen att all makt utgår från folket, säger Ström till Epoch Times. Ström anser att grundlagsändringen är utformad för att minska möjligheten att lämna EU. Han hänvisar till andra länder där han menar att EU "köpt sig lojalitet" genom ekonomiska incitament eller påtryckningar, något som skulle kunna underlättas av den aktuella lagändringen då endast en minoritet krävs för att hindra ett utträde. Ett sådant exempel är Ungern, där regeringsföreträdare hävdar att EU utövar ekonomisk press genom hot om att frysa bidrag om landet inte anpassar sig till EU:s normer. Erik Almqvist, före detta sverigedemokratisk riksdagsledamot och bosatt i Ungern, menar att EU försöker underminera konservativa regeringar. — Det finns fog för kritik mot den ungerska regeringen, men på makronivå är det tydligt att EU försöker underminera konservativa regeringar som man inte uppskattar. Som i Polens fall, där man höll inne med medel inför valet. Omedelbart efter regeringsskiftet släpptes medlen, sade han till Epoch Times. Flera större potter av EU-medel frystes inför Polens val 2023 på grund av regeringens vägran att reformera rättsväsendet i linje med EU:s krav. När Donald Tusk tog över med den nya regeringen och implementerade EU:s rekommendationer betalades medlen ut.

Professor ifrågasätter modellen

Tommy Möller, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, uttrycker skepsis kring hur effektivt det nya systemet kommer att vara. Han påpekar att ett stort parti med en tredjedel av mandaten kan blockera alla typer av grundlagsändringar. — Den här förändringen innebär att ett parti med en tredjedel av mandaten kan blockera alla typer av grundlagsändringar. Det innebär att det blir nästan omöjligt att ändra grundlagen, särskilt om vi tänker oss en framtid med ökad polarisering, sade han. Möller ifrågasätter att inte en mer differentierad modell övervägdes, där grundläggande fri- och rättigheter ges ett starkare skydd men mindre viktiga delar av grundlagen fortfarande kan ändras med nuvarande metod. — Nu kommer varje liten ändring att behöva genomgå samma tunga process. Det kan försvåra även rent tekniska förändringar som inte har med fri- och rättigheter att göra, sade han. Möller menar att det svenska systemet, med två beslut och ett val emellan, redan är ett stabilt och eftertänksamt förfarande där de flesta förändringar sker i bred politisk enighet. Förutom kravet på kvalificerad majoritet innehåller reformen även bestämmelser som ska stärka domstolarnas oberoende gentemot regeringsmakten. Bland annat ska det skrivas in i regeringsformen att domstolarna är självständiga och inte får påverkas av den verkställande makten.

Få unga bryr sig om politiken

Sofie — Tue, 26 Mar 2024 10:15:20 +0000

En tydlig majoritet av Sveriges unga uppger att de inte är intresserade av politik. En av konsekvenserna blir att färre unga röstar, och valdeltagandet minskar främst bland de med utländsk bakgrund. Andelen unga i åldrarna 15 till 24 år som intresserar sig för politik har minskat från 50 procent 2018 till 38 procent 2023, visar Ungdomsbarometerns generationsrapport. Fler än sex av tio uppger att man antingen inte har något intresse alls för politik, eller endast ett litet intresse. Samtidigt minskar valdeltagandet bland unga för första gången på 20 år under valåret 2022, enligt en rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor. Minskningen beror främst på att det är färre unga med utländsk bakgrund som röstar, en minskning med tio procentenheter mellan 2018 och 2022. Det har inte skett någon märkbar minskning bland unga med svensk bakgrund.

"Fel tillvägagångssätt"

Rapporten visar också att det är en markant skillnad i valdeltagande mellan unga beroende på de socioekonomiska förutsättningarna i området där de bor. Unga i områden med större socialekonomiska problem har ett valdeltagande på 64 procent, samtidigt som unga i områden där förutsättningarna bedöms som goda istället har ett deltagande på 91 procent. Alla ungdomsförbund är överens om att man borde få kampanja mer i skolorna samt att unga inte behöver skyddas från att ha politiska åsikter, utan snarare behöver uppmuntras. – Man är rädd att man introducerar elever till koncept och tankar som man hellre vill skydda dem ifrån, men jag tror att det är helt fel tillvägagångssätt, säger LUF:s ordförande Erik Berg till skattefinansierade SR.

Irland folkomröstar om ”genusneutral” konstitution

Jan Sundstedt — Thu, 07 Mar 2024 14:03:24 +0000

På Internationella kvinnodagen den 8 mars går irländska väljare till valurnorna för att fatta beslut om två viktiga konstitutionsändringar. Förändringarna rör termer som "familj", "kvinna" och "mor" samt "kvinnors och mödrars roll i samhället". Irländska väljare ställs imorgon fredag inför två betydande val när landets medborgare på Internationella Kvinnodagen röstar om ändringar i landets konstitution. Två ändringsförslag finns med på valsedeln. Artikel 39 syftar till att inkludera olika familjestrukturer genom att bredda definitionen av "familj" till att omfatta både äktenskap och "varaktiga förhållanden". Artikel 40 belyser kvinnors/mödrars roll i samhället. Omfattande förslag som har satt igång en het debatt om "inklusivitet" och dess bredare konsekvenser. Väljarna kommer att tillfrågas om de vill stryka artikel 41.2, som lyder: "Staten erkänner att kvinnan genom sitt liv i hemmet ger staten ett stöd utan vilket det gemensamma bästa inte kan uppnås. Staten skall därför sträva efter att säkerställa att mödrar inte av ekonomisk nödvändighet tvingas till arbete på bekostnad av sina plikter i hemmet".

Polygami kan legaliseras

De som stöder förslaget hävdar att ändringen kommer att inbegripa familjer med ensamstående föräldrar och ogifta hushåll, medan oppositionen är oroad över det vaga begreppet "varaktiga förhållanden" och dess konsekvenser. Den irländske juniorministern (irländska: Aire Stáit) Neale Richmond flaggar för "allvarliga konsekvenser" och potentiella påverkningar på Irlands invandringslagar. Han menar att många kan komma att utnyttja termen "varaktiga relationer", i syfte att försöka återförenas med släktingar under förevändningen av det godtyckliga begreppet. Trots detta har han meddelat att han ämnar rösta Ja till ändringarna. Månggifte (polygami) har även blivit en del av diskussionen. Irland kan komma att bli det första EU-landet som erkänner månggifte om regeringen vinner folkets stöd. Något som ytterligare spätt på redan befintlig kritik mot förslagen.

IRELAND
Ireland could become the first EU state to recognise polygamy if the government wins its referendums on Friday It comes as Yes Yes leader Micheal Martin REFUSED to rule out the controversial practise during a car crash appearance on a TV debate #votenono pic.twitter.com/X7Mk9dM7Ou — Catholic Arena (@CatholicArena) March 5, 2024

"Alla bör bry sig"

Den irländska valkommissionen lanserade i slutet av januari i år en "oberoende informationskampanj" inför de dubbla omröstningarna, som, om de går igenom, kommer att ta bort konstitutionens hänvisning till kvinnors "plikter i hemmet". Marie Baker, domare i högsta domstolen och ordförande för The Irish Electoral Commission, uttryckte på torsdagen förhoppningar om att allmänheten skulle studera och debattera frågorna. – Det värsta som kan hända är att ingen bryr sig om detta. Jag skulle säga att alla borde bry sig om vad som står i konstitutionen. Alla bör bry sig om vad som står i den och alla borde bry sig om vad de tycker om det, sade hon vid en presskonferens.

"Personer med livmoderhals"

Det är inte första gången som den irländska regeringen försöker radera ordet "kvinna". Redan 2020 orsakade Irlands regeringsstyrda Health Service Executive uppståndelse genom att ersätta "kvinna" i sin broschyr med information om livmoderhalskontroll med "personer med livmoderhals". Artikel 41.2 är i sin nuvarande utformning på många sätt förhållandevis progressiv, då den ger ekonomiska garantier för mödrar som av ekonomiska omständigheter kan känna sig tvingade att arbeta deltid utanför hemmet. Lagen instiftades ursprungligen bland annat med syftet att ändra inkomstskattelagen för landets kvinnor. En lag som tidigare varit diskriminerande mot mödrar.

Schweiz på väg folkomrösta om kontanternas framtid

Redaktionen — Sat, 11 Feb 2023 14:26:31 +0000

Över 157 422 underskrifter har hittills samlats in av Schweiz frihetliga rörelse, FBS, i kampanjen att få till stånd en folkomröstning i landets 26 kantoner för syftet att rädda kontantväsendet. Av dessa har 111 197 namn redan validerats vilket innebär att folkomröstningen blir av, eftersom gränsen för att garantera att folkomröstning hålls i en fråga passerats. FBS befarar att kontantväsendet riskerar att försvinna, när digitala och elektroniska betalningar ökar, vilket utgör ett hot mot privatlivet, kraftigt ökad övervakning och möjligheter för banker och myndigheter att förfölja, trakassera och bestraffa individer. Förslaget är att införa en grundlagsgaranti så att Schweiz alltid har tillräckligt med pengar och sedlar samt att alla eventuella framtida förslag av politiker att avskaffa den schweiziska francen först måste godkännas av dels folket liksom också alla kantoner.

Fritt översatt från kampanjsajten: Kontanter är lika med frihet. Om vi uppmärksammar många internationellt kända ekonomer, som prof. Kenneth Rogoff, så övervägs och till och med efterfrågas ett avskaffande av kontanter. Detta leder samhället mer och mer in i beroenden och övervakning. I en värld med bara digitala valutor måste alla ställa sig dessa frågor:

Litar vi på politiken att den inte kommer att göra oss till transparenta medborgare och vill kontrollera våra liv med hjälp av 'sociala kreditsystem'?
Vad händer om strömmen går och ingenting fungerar längre?
Hur kommer vår värld att se ut när händelserna som simuleras av WEF med Cyber-Polygon inträffar?
Vad händer om hackare lyckas paralysera systemrelevanta områden?

Det är därför vi akut behöver detta folkliga initiativ. Kontanter är lika med frihet eftersom de kan användas var som helst och när som helst. Kontanter främjar oberoende eftersom vi inte är beroende av tekniska system (el, kortläsare, internet). Kontanter skapar trygghet, även mot negativa räntor. Kontanter är en viktig del av vår schweiziska kultur av frivillig och fredlig samexistens.

[caption id="attachment_142767" align="aligncenter" width="640"] Representanter för Schweiz frihetliga rörelse demonstrerar. Foto: FSB.[/caption] Schweiz är ett av få länder i Västvärlden som tillämpar denna typ av direktdemokrati. Mer information om kampanjen kan läsas på FSB:s hemsida.

V: ”Sverige bör folkomrösta om Nato”

Sofie — Thu, 28 Apr 2022 09:14:21 +0000

Sverige bör ha en folkomröstning angående medlemskap i Nato, menar Vänsterpartiet och hänvisar till demokratin. – Det här måste ske med mycket bred folklig förankring, säger Partiledaren Nooshi Dadgostar. Vänsterpartiet vill att Sverige genomför en folkomröstning angående medlemskap i Nato. Partiledaren Nooshi Dadgostar menar att det är ett beslut som måste mötas av väljarna, inte enbart av politiker. – Det här måste ske med mycket bred folklig förankring, det är inte bara politikernas söner och döttrar som kan hamna på slagfältet på grund av Nato, utan det är det svenska folket, säger hon till skattefinansierande SR. Vänsterpartiet är emot ett medlemskap i Nato för Sverige och Dadgostar menar att det är en tradition som hållit vårt land utanför krig. Hon poängterar också att även Nato själva i allmänhet gärna vill se en bred folklig förankring innan ett land går med i Nato. – Det här är en svensk tradition som vi har haft i över 200 år som har hållit oss utanför krig. Och Nato själva kräver till och med att det ska finnas en stor folklig förankring. Men om svenska folket vill gå med kommer vi självklart respektera det, säger hon och tillägger i TV4 att beslutet är alldeles för viktigt för att "fattas av en liten politisk elit." Ett argument mot en folkomröstning är att det skulle kunna öppna upp för påverkanskampanjer från exempelvis Ryssland, men Dadgostar markerar också att den viktigaste kärnfrågan ändå handlar om demokratin. – Detta är ett mycket stort beslut, men vi kan inte avskaffa demokratin för att vi uppfattar att andra länder kan vara där att påverka.

Inget parti vill låta svenskarna rösta i ödesfrågan om Nato-medlemskap

Markus Andersson — Mon, 25 Apr 2022 14:05:55 +0000

Trots att en anslutning till militäralliansen Nato skulle utsätta Sverige för stora risker och bryta en 200-årig svensk neutralitet är inte något av riksdagspartierna intresserat av att tillfråga befolkningen i ödesfrågan kring ett medlemskap. Enligt Miljöpartiet innebär det "stora risker" att hålla en folkomröstning. Inget av partierna i riksdagen har för avsikt att kräva en folkomröstning om svensk anslutning till Nato. Inte ens Sverigedemokraterna, som tidigare motsatt sig ett medlemskap, driver linjen: – Den möjligheten existerar inte längre, säger Aron Emilsson, utrikespolitisk talesman, till DN. Inte heller Vänsterpartiet driver frågan sedan det ryska angreppet mot Ukraina, enligt den försvarspolitiska talesmannen Hanna Gunnarsson. Liknande besked ger även Miljöpartiet, enligt den utrikespolitiska talesmannen Maria Ferm då det kan finnas "risker" med att överhuvudtaget hålla val: – Det finns stora risker kopplat till det, som desinformationskampanjer och liknande, säger Ferm till DN. Det sedan tidigare Natovänliga partiet Moderaterna är inte heller för en folkomröstning, enligt den utrikespolitiske talesmannen Hans Wallmark, på grund av att det "skulle ta för lång tid". Wallmark och Moderaterna anser istället att Sverige ska ansluta sig tillsammans med Finland.

Svenskarna säger fortsatt nej till euron

Isac Boman — Thu, 09 Dec 2021 09:13:24 +0000

Det svenska folket vill ha kvar sin nationella valuta och bara var femte svensk skulle rösta ”ja” till att införa euron om det var folkomröstning idag. SCB:s senaste partisympatiundersökning visar att motståndet mot att införa euron fortfarande är mycket stort i Sverige. 63,5 procent av väljarna uppger att de skulle rösta ”nej” till euron om det var folkomröstning i dag – detta att jämföra med enbart 20,6 procent som är för ett valutabyte. 15,8 procent uppger att de inte vet hur de skulle rösta. Stödet för euron är på samma låga nivåer som vid undersökningen i maj 2021 och någon statistiskt säkerställd förändring kan inte ses. [caption id="attachment_113293" align="alignnone" width="640"] Foto: faksimil/SCB[/caption] Vad gäller medlemskapet i EU så är svenskarna enligt undersökningen mer positiva – 57,5 procent anser att de "i huvudsak” är för Sveriges medlemskap i Europeiska unionen och andelen som i huvudsak är emot är 15,9 procent. Mer än en fjärdedel (26,7 procent) uppger att de inte har någon bestämd uppfattning i frågan. Undersökningen genomfördes i november 2021 och 4319 av 9190 slumpvis utvalda personer valde att delta antingen via telefonintervjuer eller webbenkät. 2003 genomfördes en folkomröstning om införandet av euron i Sverige. Nej-sidan segrade då med 55,91 procent av rösterna mot 42,02 procent för euro-förespråkarna. Av de politiska partierna är det idag framför allt Liberalerna som mest aktivt lobbar för ett införande av euron och att den svenska kronan ska överges, partiet hävdar bland annat att Sverige riskerar att ”hamna utanför” det europeiska samarbetet om den överstatliga valutan inte införs så snart som möjligt.

”Meritokrati – bättre än demokrati”

Osignerad — Wed, 29 Aug 2018 13:57:12 +0000

Majoriteten av väljarna i vårt land har mycket dåliga kunskaper om exempelvis de olika partiernas partiprogram, skillnaden mellan regering, riksdag och departement, regeringens sammansättning och ledande politikers namn och partitillhörighet. Endast 31 procent av väljarna har goda politiska kunskaper. Bland väljare som röstat på Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet så är de med mycket dåliga politiska kunskaper fler än kategorierna med goda alternativt mellangoda till dåliga kunskaper (åren 1985-2002). Bland borgerliga väljare hade de flesta mellan- eller goda politiska kunskaper enligt undersökningar av professor Sören Holmberg vid Göteborgs universitet. Slutsatsen är att de politiskt kunniga väljarna har mindre inflytande än de okunniga. Och okunskapen blir allt värre. Landets beslutsfattare i kommuner, landsting, riksdag och regering utses således av de inkompetentaste väljarna. Den politiskt inkompetenta majoriteten blir ännu större för varje dag på grund av tillskottet av invandrare, hundratusentals invandrare väljare som inte känner till några politiska ideologier (bara religiösa) och som knappt förstår svenska. Denna idioti måste upphöra. Ingenstans i övriga samhället har man principen att de okunnigaste ska bestämma över en organisation. Inget företag skulle kunna fungera efter denna princip. Inom sjukvården skulle ett sådant ledarskap innebära att befolkningen minskade på ett drastiskt sätt. Men när det gäller hela Sveriges styre så tillämpas idiotin. Valprocessens inkompetensstyre (allmän rösträtt) är grundbulten i svensk demokrati, tillsammans med en ”politiskt korrekt” kulturmarxistisk värdegrund som politiker och journalister påtvingat folket. Den demokratiska urvalsprocessen inom de politiska partierna resulterar i att mängder av okunniga, outbildade, oerfarna och medelmåttigt begåvade personer utses till beslutsfattare i kommun, region, riksdag och regering. Jag anser att demokratin i Sverige bör ersättas med meritokrati, och radikalt skilja sig från den nuvarande demokratin med dess urvalssystem och kulturmarxistiska värdegrund. En svensk meritokrati bör innefatta följande principer: • Svenska medborgare som godkänts i kunskapstest ska ha rösträtt. Det innebär att allmän rösträtt avskaffas. De röstberättigade ska ha dokumenterat god kännedom om de valbara partiernas ideologier och partiprogram samt kommunernas, regionernas, riksdagens och regeringens kompetensområden och styrelseformer. • Politiska poster ska tilldelas en elit som utses utifrån deras kunskaper, erfarenheter, tidigare resultat, moral och intelligens. Ansvaret för detta interna urval tillfaller det parti/de partier som hör samman med meritokratin. Dock ska personval vara möjligt för de enskilda väljarna. • Högre offentliga tjänstemän ska utses utifrån kompetens, begåvning, måluppfyllelse och lojalitet mot uppdragsgivaren (politikerna). Ej som nu då till exempel avsatta inkompetenta politiker tilldelas generaldirektörs-, landshövdings- med fler höga reträttposter. • Riksdagen minskas till 175 platser och dess ansvarsområde begränsas till att vara lagstiftande. Beslut om statens budget flyttas till regeringen. Denna förändring möjliggör ett effektivt och flexibelt regeringsstyre. • Beslutande, obligatoriska och fakultativa (valfria) folkomröstningar införs. Om riksdagen eller regeringen vill ändra på författningen eller sluta viktiga statsfördrag ska folkomröstning vara obligatorisk. Även regeringsförslag om skattehöjningar/nya skatter måste godkännas vid folkomröstningar. Röstberättigade medborgare erhåller rätt att begära folkomröstning om författningen och andra frågor. Om 100 000 röstberättigade (författningen) respektive 50 000 röstberättigade (övriga frågor) står bakom begäran ska folkomröstning ske. Folkomröstningen ska vara beslutande. I dagens demokrati är folkomröstningar sällan tillåtna och endast rådgivande. Politiska värderingar, ideologi och konkret politik ska hållas utanför principen meritokrati. Meritokratin blir endast en modell för val och samhällsstyre. En kompetent väljarkår, en elit av politiker, professionella offentliga tjänstemän och en begränsad riksdag innebär främst att Sverige styrs på ett betydligt effektivare sätt och ger en högre ekonomisk och social livskvalitet för medborgarna. Införandet av beslutande folkomröstningar som kan initieras av röstberättigade medborgare ger folket ett starkare kontinuerligt inflytande över samhället än demokratin (som endast tillåter partival var fjärde år) En meritokrati innefattar ingen politisk ideologi och påtvingar inte medborgarna någon politisk "värdegrund" med inskränkningar i tanke- och yttrandefriheten som den svenska demokratin. Nils-Eric Hennix

Fakta meritokrati Av latinets meritus, förtjänst, och grekiskans kratein, styre, är en rörelse, ideologi eller ett statsskick som syftar till att en individs sociala status samt lön ska bygga på vad denne åstadkommer i samhället. Kunskaper, meriter, skickligheter och färdigheter bestämmer i meritokratin en individs möjlighet till socialt och politiskt avancemang. Källa: Wikipedia

Puerto Rico röstar för att bli amerikansk delstat

Osignerad — Mon, 12 Jun 2017 18:09:30 +0000

Puerto Rico, ett självstyrande territorium tillhörande USA, har röstat ja till att inkorporeras i Amerikas förenta stater. Men det är långt ifrån säkert att man kommer bli USA:s 51:a delstat. Önationen Puerto Rico i Västindien har i över 100 år tillhört USA. Under söndagen höll man en folkomröstning i frågan där 97,2 procent röstade för att bli en amerikansk delstat. Valdeltagandet var dock ovanligt lågt, endast 23 procent av de röstberättigande valde att rösta. Frågan om Puerto Rico ska bli en delstat till USA har drivits i årtionden. Puerto Rico har i och med söndagens omröstning hållit fem olika folkomröstningar om man ska bli en helt självständig nation, vara kvar som amerikanskt territorium, eller bli en delstat i USA. Den senaste omröstningen hölls 2012 där 61 procent röstade för att bli en delstat i USA. Den ekonomiska kris som Puerto Rico genomgår gjorde att denna folkomröstning fick stort medialt genomslag. Puerto Rico har en skuld på 123 miljarder dollar och i maj ansökte man om en form av konkurs för att kunna betala av skulderna. USA har inte utökat antalet delstater sedan 1959 då Hawaii blev landets 50:e delstat.