<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>folkmusik &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/folkmusik/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Thu, 18 Dec 2025 11:24:18 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>folkmusik &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Ajeet läker med musiken</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/kultur/ajeet-laker-med-musiken/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/kultur/ajeet-laker-med-musiken/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 30 Dec 2025 11:07:25 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Kultur]]></category>
		<category><![CDATA[Ajeet Kaur]]></category>
		<category><![CDATA[folkmusik]]></category>
		<category><![CDATA[musik]]></category>
		<category><![CDATA[yoga]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=150786</guid>

					<description><![CDATA[<strong>I Ajeet Kaurs musik kan man höra influenser från hennes irländska rötter som blandas med djupt meditativa toner från Indien.</strong>

<hr />

<em>Artikeln publicerades ursprungligen den 27 maj 2023.</em>

<hr />

Siobhán Moore föddes i <a href="https://nordictimes.com/culture/ajeet-heals-through-music/" target="_blank" rel="noopener">Boston</a> i USA och växte delvis även upp på Irland. Tidigt fick hon det spirituella med sig. Hennes mor, Hari Kirin, <a href="https://www.grdcenter.org/instructor/dr-hari-kirin-kaur/" target="_blank" rel="noopener">har</a> länge arbetat som bland annat yogainstruktör och terapeut inom uttryckande konst. Hennes far, Thomas Moore, var munk som <a href="https://www.thomasmooresoul.com/about" target="_blank" rel="noopener">skrev</a> en del spirituellt inriktade böcker som bland annat New York Times bästsäljande <em>Care of the Soul.</em>

Artistnamnet Ajeet kommer från hindi och betyder "oövervinnelig" och Kaur är ett efternamn man vanligen tar inom den indiska religionen sikhism. Där brukar männen ta efternamnet Singh, vilket betyder lejon, och kvinnor väljer ofta Kaur, som kan översättas till prinsessa. Ibland kan det också översättas till lejoninna.

<strong>När Ajeet var åtta år</strong> fick hon diagnosen Hashimotos, vilket är en autoimmun sjukdom som drabbar sköldkörteln. Musiken tillsammans med kundaliniyoga blev en viktig del av hennes läkningsprocess.

<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2023/05/ajeet-kaur-1170676.jpg"><img class="alignnone wp-image-151074 size-full" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2023/05/ajeet-kaur-1170676.jpg" alt="" width="1100" height="676" /></a>

– <em>Mantra och musik har alltid varit en stor del av min egen hälsa</em>, berättar hon i en intervju med SF Yoga Magazine 2017. <em>Det förändrar på sätt och vis hur man ser på livet. När det händer galna saker runt omkring dig tappar du inte fattningen lika mycket.</em>

Även bortsett från läkningen har sången och musiken varit en central del av Ajeets värld. Redan som barn intresserade hon sig för sånger och berättelser blandat med mystiken som fanns i de helande traditioner hon lärde sig om, som hon sedan tog med sig in i musiken.

– <em>Jag blev alltid berörd av berättandet genom sång och att du kan känna saker i musik som inte kan uttryckas på något annat sätt</em>, berättar hon.

Hon började sjunga och skriva sånger redan som elvaåring och fann med tiden att hon även gillade själva studioproduktionen. Senare <a href="https://sheisthemusic.org/profile/smoores/" target="_blank" rel="noopener">studerade</a> hon musikproduktion på Berklee College of Music. Hennes musik kretsar i grunden ofta om just läkning. Vid ett framträdande i Amsterdam lade hon exempelvis fokus på att med sångens hjälp läka obalanser som uppstått mellan män och kvinnor.

<iframe title="YouTube video player" src="https://www.youtube.com/embed/e6hEvSvpx7M" width="560" height="315" frameborder="0" allowfullscreen="allowfullscreen"></iframe>

&#160;

<strong>Ajeet har släppt nio album</strong>, varav det senaste <em>Let it Breathe</em> släpptes under 2022. I hennes musik är samarbeten viktiga och hon har ofta andra musiker som medverkar. Hon är också <a href="https://www.youtube.com/@wovenkin4908/featured" target="_blank" rel="noopener">med</a> i den irländska duon Woven Kin. Ajeet menar själv att hon gärna gör musik i olika genrer tillsammans med andra och har bland annat arbetat med musikern Trevor Hall, folkmusikgruppen Rising Appalachia och New Age-musikern Snatam Kaur.

– <em>Jag upplever det som att varje person är oerhört mångfacetterad, med olika influenser och erfarenheter som gör oss till den vi är. Min koppling till irländsk musik var en av de sidor jag inte hade tagit in i min musik fram till detta album, men det har alltid varit en central del av min relation till musiken</em>, <a href="https://satnamfest.com/blog/ajeet-kaur-on-music-connecting-to-our-roots-and-kundalini-tools-for-travel/" target="_blank" rel="noopener">säger</a> Ajeet om sitt senaste album.

[caption id="attachment_151077" align="alignnone" width="1170"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2023/05/ajeet-kaur-consert.jpg"><img class="wp-image-151077 size-full" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2023/05/ajeet-kaur-consert.jpg" alt="" width="1170" height="600" /></a> Ajeet och hennes grupp spelar.[/caption]

<strong>Hon samarbetar också</strong> mycket med sin make Nirmal Khalsa som också har en bakgrund inom kundaliniyoga och ofta följer med på Ajeets konserter.

Ajeets musik har kommit att bli relativt spridd och har funnits bland annat på #1 på iTunes världslista och även på USA:s Billboard Top 10 New Age-lista. Hon har idag miljoner lyssnare världen över och kommentarsfälten präglas av berörande vittnesmål om hur hennes musik hjälpt andra att läkas och hitta sig själva på nytt.

"<em>Jag var på väg att ta mitt liv. Jag lyssnade på din röst och min själ stoppade mig</em>", <a href="https://www.youtube.com/watch?v=X6DYDxEhbrk" target="_blank" rel="noopener">skriver</a> en kvinna.

Åtskilliga lyssnare berättar om hur Ajeets musik påverkat dem på liknande sätt. En morförälder berättar om hur hennes lilla barnbarn gråtit efter att han lyssnat på musiken och sedan sagt ett tyst "tack". En moder skriver om hur Ajeets musik hjälper hennes bebis att somna om kvällarna.

Det finns ett eko av kärlek som likt vågor rör sig omkring Ajeet och hennes lyssnare. Det är tydligt att människor påverkas positivt av hennes musik och att hon sprider en läkande aura som för människor närmare sig själva - och varandra.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/kultur/ajeet-laker-med-musiken/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Bingsjöstämman bjöd på en festlig hyllning till tradition och folkmusik</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/kultur/bingsjostamman-bjod-pa-en-festlig-hyllning-till-tradition-och-folkmusik/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/kultur/bingsjostamman-bjod-pa-en-festlig-hyllning-till-tradition-och-folkmusik/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 22 Jul 2023 10:10:36 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Kultur]]></category>
		<category><![CDATA[Bingsjö]]></category>
		<category><![CDATA[Bingsjöstämman]]></category>
		<category><![CDATA[Dalarna]]></category>
		<category><![CDATA[folkmusik]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=154437</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Likt varje sommar sedan 1969, vände Bingsjöstämman återigen det lilla samhället Bingsjö i Dalarna till en levande scen. Spelmän, dansare och musikälskare från landets alla hörn samlades för en oförglömlig julidag fylld av gemenskap och passion för folkmusik.</strong>

Tusentals besökare hade hittat fram till det gamla sockensamhället som en gång per år får leva upp ordentligt. Utöver de vanliga besökarna kommer entusiaster från norr till söder. Många tillbringar flera dagar i byn som närmast påminner oss om vyer från Astrid Lindgrens värld. Omkringliggande åkrar fylldes med tält och husbilar och den lilla lokala livsmedelsbutikens överlevnad är säkrad tack vare den årliga spelmansstämman som står för en stor del av butikens intäkter.

Detta år var också ett speciellt år för Bingsjöstämman då Dalarnas Spelmansförbund firade sitt 80-årsjubileum. På programmet var spelmän födda i olika årtionden från 1930-talet och framåt. Dessa erfarne spelmän, tillsammans med de unga lovande talangerna, tog publiken på en musikalisk resa genom tid och rum.

Dessutom arrangerades för andra året i rad en nationell träff med kurs för landets unga regionala folkmusikensembler. Kursen leddes av ”Spöket i köket”, ett band känt för sin unika och livfulla folkmusik.

[caption id="attachment_155208" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2023/07/bingsjostamman-2.jpg"><img class="size-medium wp-image-155208" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2023/07/bingsjostamman-2-640x328.jpg" alt="" width="640" height="328" /></a> Vy över Bingsjö som bjöd på uppehåll och solglimtar under stämman. Foto: Nya Dagbladet[/caption]
<h3>Mer än en dagfest</h3>
Även om stämman invigs på onsdagen är det som alltid tjuvstart dagen innan.

Stämman fortsatte sedan långt in på julinatten under invigningsdagen, ett faktum som glatt bekräftades av stämmans ordförande, Jonas Päckos.

[caption id="attachment_155209" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2023/07/bingsjostamman-3.jpg"><img class="size-medium wp-image-155209" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2023/07/bingsjostamman-3-640x367.jpg" alt="" width="640" height="367" /></a> På kvällen arrangeras sång i det lilla sockensamhällets kyrka. Foto: Nya Dagbladet[/caption]

<em>– Det blev sent i går. Men så ska det vara</em>, sade Päckos.

Men det var inte bara musiken som lockade besökare. Bingsjöstämman är också en plats för olika konstarter att mötas. Bingsjös egen guldsmed, Kristina Suhk, visade upp några av sina vackra skapelser.

[caption id="attachment_155211" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2023/07/bingsjostamman-5.jpg"><img class="size-medium wp-image-155211" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2023/07/bingsjostamman-5-640x699.jpg" alt="" width="640" height="699" /></a> Klungor med spelmän spelade långt in på natten. Foto: Nya Dagbladet[/caption]
<h3>Dansen viktig</h3>
Dansen är minst lika viktig som spelmansmusiken under stämman och det finns möjlighet till en svängom redan på tisdagskvällen.

<em>– Dansen har blivit en allt viktigare del av stämman genom åren och det finns flera dansbanor</em>, tillägger Ola. Peo Österholm och Siv Tillsjö.

[caption id="attachment_155210" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2023/07/bingsjostamman-4.jpg"><img class="size-medium wp-image-155210" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2023/07/bingsjostamman-4-640x328.jpg" alt="" width="640" height="328" /></a> Det blev stundvis trångt på scenen när allt fler spelman slöt upp till dansgolvets stora förtjusning. Foto: Nya Dagbladet[/caption]

Trots det uppskruvade tempot och det fullspäckade programmet var stämman inte enbart om musik och dans. En guidad vandring i Bingsjö erbjöds dagen innan stämmans officiella öppning, där besökarna kunde lära sig mer om byns historiska gårdar och kopplingar till traditionell folkmusik.

[caption id="attachment_155212" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2023/07/bingsjostamman-6.jpg"><img class="size-medium wp-image-155212" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2023/07/bingsjostamman-6-640x328.jpg" alt="" width="640" height="328" /></a> En av byns månghundraåriga bostadsbyggnader som bär på mycket historia och mystik. Foto: Nya Dagbladet[/caption]

Ett annat uppskattat inslag är de återkommande sångstunderna i visstugan där unga och gamla samlas för att tralla och sjunga gamla folkvisor. Många av visorna är lokala för de omkringliggande Dala-socknarna och har förts vidare endast såsom levande och sjungna visor och finns inte nedtecknade någonstans.

Bingsjöstämman visade att svensk folkmusik i högsta grad är en levande och livskraftig kultur och andelen yngre entusiaster och besökare detta år var särskilt lovande för folkmusikens fortlevnad.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/kultur/bingsjostamman-bjod-pa-en-festlig-hyllning-till-tradition-och-folkmusik/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Fenix &#8211; en nationalromantisk kampsång</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/kultur/fenix-en-nationalromantisk-kampsang/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/kultur/fenix-en-nationalromantisk-kampsang/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Per Nordin]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 05 Jul 2020 05:13:45 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Kultur]]></category>
		<category><![CDATA[Fenix]]></category>
		<category><![CDATA[folkmusik]]></category>
		<category><![CDATA[Joakim Lindoff]]></category>
		<category><![CDATA[nationalism]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=80760</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Joakim Lindoff hade länge velat skriva någonting nationalromantiskt – en genre han tidigare inte provat på. Resultatet blev ”Fenix” – en sång om gemenskap, svenskhet och om vikten av att kämpa vidare och aldrig ge upp.</strong>

Med rader som ”<em>Fäder fränder, anor och släkte. I hand vi hålla vårt näste och i den andra hårt tungt stål. Vi som dela tungomål</em>” och ”<em>Återgällda vår stulna skörd och rätten till vår egen börd. Siat i sed, svuret med blod, hugget i sten och rest på jord</em>” är Lindoffs <a href="https://soundcloud.com/joakim-lindoff/fenix31-12">musik</a> kraftfullt politisk med en tydlig egg mot den moderna samhällsutvecklingen.

<em>– Efter att jag bestämt titeln, med dess symboliska innebörd så kom orden till mig naturligt</em>, berättar han för Nya Dagbladet.

<iframe src="https://w.soundcloud.com/player/?url=https%3A//api.soundcloud.com/tracks/737899423&#38;color=%23ff5500&#38;auto_play=false&#38;hide_related=false&#38;show_comments=true&#38;show_user=true&#38;show_reposts=false&#38;show_teaser=true&#38;visual=true" width="100%" height="300" frameborder="no" scrolling="no"></iframe>
<div style="font-size: 10px; color: #cccccc; line-break: anywhere; word-break: normal; overflow: hidden; white-space: nowrap; text-overflow: ellipsis; font-family: Interstate,Lucida Grande,Lucida Sans Unicode,Lucida Sans,Garuda,Verdana,Tahoma,sans-serif; font-weight: 100;"><a style="color: #cccccc; text-decoration: none;" title="Joakim Lindoff" href="https://soundcloud.com/joakim-lindoff" target="_blank" rel="noopener noreferrer">Joakim Lindoff</a> · <a style="color: #cccccc; text-decoration: none;" title="Fenix" href="https://soundcloud.com/joakim-lindoff/fenix31-12" target="_blank" rel="noopener noreferrer">Fenix</a></div>
&#160;

<strong>Lindoff har spelat instrument</strong>, producerat och skrivit texten till låten medan <a href="https://soundcloud.com/sandracarolineartist" target="_blank" rel="noopener noreferrer">Sandra Karinsdotter</a> sjunger. Han berättar vidare att han i sex års tid har producerat musik som gjorts tillgänglig för allmänheten och han spelar såväl el- och akustisk gitarr, som basgitarr, piano och trummor.

Han förklarar att hans egen musiksmak är ganska bred och varierar beroende på vilken musik han själv är intresserad av att skapa just nu.

<em>– Jag brukar mest lyssna på den sortens musik som jag, för det givna tillfället, komponerar. På sistone har det mest varit klassiska verk och stycken från barocken</em>, förklarar han.

Avslutningsvis berättar Lindoff att han just nu håller på en ny musik i nationalromantisk stil som går under titeln ”Svea” och som han menar ska väcka ännu mer känslor än ”Fenix”. Han hoppas också att redan under 2020 på allvar kunna etablera sig inom musik- och ljudproduktion och försörja sig på det.

<em>– En ny visa, titulerad "Svea" förverkligas just nu och kommer att klinga än mer djupare och manande. Målet, detta år, är att rota mig, som musik- och ljudproducent, till den grad att jag kan ha det som heltidsarbete. Därmed är jag öppen för förslag gällande uppdrag och samarbeten.</em>

Förutom <a href="https://soundcloud.com/joakim-lindoff" target="_blank" rel="noopener noreferrer">Soundcloud</a> finns Lindoff också på <a href="https://www.facebook.com/jlsignaturemusic/" target="_blank" rel="noopener noreferrer">Facebook</a>, <a href="https://www.youtube.com/channel/UCHyxEK-h6KS0KMOvD6YnSWw" target="_blank" rel="noopener noreferrer">Youtube</a> och <a href="https://www.patreon.com/joakimlindoff" target="_blank" rel="noopener noreferrer">Patreon</a>.

]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/kultur/fenix-en-nationalromantisk-kampsang/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>1</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Faun – tysk neofolk med keltiska och nordiska inslag</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/kultur/faun-tysk-neofolk-med-keltiska-och-nordiska-inslag/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/kultur/faun-tysk-neofolk-med-keltiska-och-nordiska-inslag/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 24 Feb 2019 11:50:33 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Kultur]]></category>
		<category><![CDATA[Faun]]></category>
		<category><![CDATA[folkmusik]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=58835</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Efter 21 år som aktivt band är Faun att betrakta som veteraner inom neofolk-scenen. Nio studioalbum plus ett samlingsalbum har det hunnit bli sedan 1998, även om medlemmar har kommit och gått under åren.</strong>

Inspirationen är germansk, hednisk och medeltida och ålderdomliga och klassiska instrument blandas med ny teknik. Sången är mystisk och melodierna är alltifrån melankoliska till glada och livliga som för tankarna till folkdans eller medeltida festligheter.

Även om försäljningssiffrorna för <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Neofolk" target="_blank" rel="noopener">neofolk</a> inte kan mäta sig med mer strömlinjeformad musik så är Faun populära, i Tyskland har deras album varit bland de tre bäst säljande och även i Österrike och Schweiz har flera album legat högt upp på listorna.

Bandnamnet kommer från den grekisk-romerska mytologins värld och är taget från <em>Faunus</em>, skogs- och fruktbarhetsguden som avbildas som hälften get och hälften människa. För bandet är det en markering som visar medlemmarnas koppling till och vördnad för naturen.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/kultur/faun-tysk-neofolk-med-keltiska-och-nordiska-inslag/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>1</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
