folkmedicin – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Tue, 12 May 2026 06:33:39 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg folkmedicin – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Brännässlan – vårens stickiga superväxt https://nyadagbladet.se/halsa/brannasslan-varens-grona-nyttovaxt/ Tue, 12 May 2026 06:33:39 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=229894 När de första späda brännässlorna kommer upp på våren är de som bäst att ta vara på. Den stickiga växten är rik på näring, användbar i köket och har i generationer varit en självklar del av både självhushållning, folkmedicin och trädgård. Brännässlan är en av vårens mest underskattade växter. Den växer där många helst undviker att sätta handen, längs diken, skogsbryn och gamla trädgårdskanter – men bakom de stickande bladen döljer sig en råvara som människor har använt i generationer. Det är under våren som nässlan är som mildast i smaken och enklast att ta vara på.

Plocka rätt – och på rätt plats

De bästa nässlorna att använda i matlagning är de unga, späda skotten som kommer på våren. Plocka helst toppskotten, gärna med handskar och sax, och välj platser som ligger en bit från vägar, besprutade marker och hundrastningsstråk. Undvik också kvävegödslad mark och hagar där djur gödslar marken, eftersom nässlor, enligt Skogsskafferiet, lätt kan lagra nitrater. Grova stjälkar och äldre plantor som hunnit bli stora eller börjat blomma är mindre lämpade. Brännässlan känns igen på det som gör den besvärlig: den bränns. Bladen är gröna, tandade och sitter motsatta på stjälken. En vanlig förväxlingsväxt är vitplister, som ofta växer på samma platser och har liknande blad, men saknar brännhår och får vita blommor. Vitplister är inte giftig och går också att äta, men den har inte samma näringstäta rykte eller användningstradition som brännässlan. Även etternässlan kan förväxlas med brännässla – den är inte heller giftig, men dyker oftare upp senare på sommaren. Vid osäkerhet bör man jämföra noggrant innan något hamnar i korgen. [caption id="attachment_173125" align="alignnone" width="1170"] Brännässla och Vitplister. Foto:
Andreas Rockstein/CC BY-SA 2.0[/caption]

I köket

I köket kan brännässlan användas ungefär som spenat, men med en tydligare grön, örtig och nötaktig smak. Skölj bladen noggrant, förväll dem i några minuter, kyl av och krama ur vätskan. Då försvinner bränneffekten och nässlorna blir en mjuk råvara som passar i allt från enkla vardagsrätter till mer avancerade vårrecept. Den mest klassiska rätten är nässelsoppa, gärna serverad med kokt ägg, grädde eller en klick crème fraiche. Men nässlorna gör sig också väl i pajer, omeletter och frittata, där de kan ersätta spenat eller mangold. Finhackade kan de vändas ner i pannkakssmet, bröddeg eller färskost, eller blandas med smör, citron och salt till ett grönt kryddsmör. Vill man variera användningen kan nässlor mixas till pesto med olivolja, vitlök, ost och nötter eller frön. De kan också röras ner i risotto, pastasåser och grytor mot slutet av tillagningen, där de ger både färg och en mild vårsmak. I mindre mängder fungerar de även som smaksättare i gnocchi, hemgjord pasta eller gröna biffar. Förvällda och urkramade nässlor kan frysas in i små portioner och tas fram under året, medan torkade blad kan malas till pulver och användas i te, smoothies eller degar. På så vis blir vårens korta nässelsäsong något man kan ta vara på långt efter att de första skotten har vuxit sig grova. [caption id="attachment_229988" align="alignnone" width="1170"] Nässelsoppa. Foto: iStock/Liliia Bila[/caption]

I trädgården

I trädgården kan brännässlan vara mer av en resurs än ett ogräs. Färska nässlor kan läggas i vatten för att dra och bli ett näringsrikt gödselvatten, som sedan späds innan det används till växter som behöver extra kraft. Blandningen luktar starkt, men är ett klassiskt knep bland odlare för att ta vara på det som annars ofta rensas bort. Nässlor kan också läggas i komposten som kväverikt grönt material. Samtidigt fyller de en viktig ekologisk funktion. Enligt brittiska Royal Horticultural Society är nässlor en viktig värdväxt för larver från flera dag- och nattfjärilar, och ett litet nässelbestånd i ett undanskymt hörn av trädgården kan därför gynna den biologiska mångfalden.

Näringsrik vårväxt

Brännässlan har länge haft rykte om sig att vara en av vårens mest näringstäta vilda växter. De späda bladen innehåller bland annat C-vitamin, järn, kalcium, fosfor, kisel, mangan och svavel, och växten är dessutom relativt proteinrik. Särskilt tidigt på våren, när de första skotten kommer upp, har nässlan därför setts som ett stärkande tillskott efter vintern. Traditionellt har brännässlan använts som vårkur mot trötthet och matthet, ofta i form av te, soppa eller torkat pulver. Den mineralrika växten ansågs stärka kroppen efter den mörka årstiden. Nässelte har också druckits som allmänt stärkande örtte och förekommer i äldre huskurer kopplade till blod, leder och utrensning. Utvärtes har nässlan framför allt använts i hår- och hudvård. Avkok på nässelblad har använts som hårsköljning för hårbotten och fett hår, och nässla förekommer fortfarande i schampon och naturkosmetiska produkter. I enklare huskurer har avkoket också använts på huden, särskilt där man velat ha en sammandragande eller uppfriskande effekt. [caption id="attachment_229996" align="alignnone" width="1170"] Foto: Piotr Zygulski/CC BY-SA 2.0[/caption]

En gammal nyttoväxt

Historiskt har brännässlan också haft en praktisk roll i självhushållningen. Den är vanlig vid gårdar, i rabatter och diken, och har varit känd i Norden sedan åtminstone medeltiden. Torkade nässlor har använts som djurfoder, växten har brukats för växtfärgning och de fiberrika stjälkarna har kunnat bearbetas till textil. Under perioder av materialbrist har nässelfiber lyfts fram som ett alternativ till bomull och lin. Brännässlan var inte bara något som växte i utkanten av gården, utan en råvara som kunde mätta, gödsla, färga, klä och bidra till livet i trädgården. Det som i dag ofta betraktas som ett besvärligt ogräs var länge en självklar del av hushållets kretslopp. Kanske är brännässlan därför värd att upptäcka på nytt. Den kräver handskar och lite försiktighet, men ger mycket tillbaka: mat på tallriken, näring efter vintern, hjälp i odlingen och en påminnelse om hur mycket användbart som kan finnas i det vi annars rensar bort.]]> Tallbarr: Skogens C-vitamin https://nyadagbladet.se/halsa/tallbarr-skogens-egen-medicin-mot-covidvaccin/ https://nyadagbladet.se/halsa/tallbarr-skogens-egen-medicin-mot-covidvaccin/#comments Sun, 01 Mar 2026 07:18:03 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=115085 Tallbarr innehåller höga halter C-vitamin och kan hjälpa till att stärka kroppens immunförsvar. Tallens barr och knoppar har också traditionellt använts inom folkmedicinen för att lindra bland annat hosta och andra förkylningssymptom.
Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 15 januari 2022.
Tall har vi gott om i Sverige och det är vårt näst vanligaste träd, efter granen. Tallen kan bli över 35 meter hög och leva i 650 år, enligt Naturhistoriska riksmuseet. Redan Carl von Linné påtalade att tall är mycket användbar på flera sätt. "Veden ger lysstickor åt bönderna; den feta roten brukas i eldstäder nattetid. Kolen används av bergsmännen, och veden är ett utmärkt bränsle i spisar. Saven äts begärligt av barn. Den mjukare barken tillreds till bröd åt fattiga; den äts även av svinen. Den grövre barken brukas som ersättning för kork. Dekokt på årsskotten är ett verksamt medel mot skörbjugg", skrev han 1755. Ett superträd Tallen ligger på topplistan när det gäller C-vitamin och i Sverige är det endast havtorn och nypon som klår tallen i vitaminhalt. På vintern innehåller tallbarren mest C-vitamin eftersom det skyddar den mot kylan. Tallens växtämnen är även bakteriedödande och kan hämma inflammationer och svamp, enligt Läkeörter.se. Den innehåller även kalium, kalcium, magnesium, zink och järn. Tall ska även kunna stärka kroppens immunförsvar och hjälpa mot urinvägsinfektioner. En koreansk studie från 2011 visar att tallbarr även innehåller en hel del antioxidanter. [caption id="attachment_222688" align="alignnone" width="1170"] Foto: Andreas Rockstein/CC BY-SA 2.0[/caption] Suraminet kan hjälpa mot skadeverkningar av covidvaccin Om man har injicerats med covidvaccin eller haft covid-19 kan spikproteinerna cirkulera kvar i kroppen och orsaka skada på bland annat celler och organ. Upplever man symptom efter en injektion kan bland annat tallbarr faktiskt hjälpa, menar organisationen World Council for Health. Genom att dricka tallbarrste kan man få i sig kraftfulla antioxidanter och även höga halter C-vitamin som ska hjälpa mot spikproteinet. Även forskaren Dr. Judy Mikovits har gått ut med att just tallbarr är ett botemedel mot flera skadeverkningar som noterats av covidvaccinerna. Närmare bestämt talar hon om suramin, som även används mot bland annat afrikansk sömnsjuka. Ämnet finns rikligt i just tallbarr och man kan utvinna oljan eller göra te på barren för att få i sig suraminet. Det rekommenderas samtidigt starkt att vara ytterst måttfull med konsumtionen på grund av terpentinet i barren – och inte bruka det överhuvudtaget om man är gravid, försöker bli gravid eller har njur-, hjärt- eller leverproblem. Långvarigt bruk även utvärtes kan i för stora doser ge både njurskador och eksem. Användning av tall och tallbarr Viktigt att komma ihåg innan man plockar någonting är att respektera både natur och markägare. Det är inte tillåtet att bryta levande kvistar eller ta bark från levande träd, eftersom det kan skada trädet. Därför kan det vara en bra idé att fråga markägaren innan man plockar någonting. Kort sagt, visa respekt och plocka inte mer än du behöver och försök att inte orsaka skada. Läs mer om olika riktlinjer här som kan vara bra att ha kännedom om när man är ute i skogen. De unga tallskotten, som ofta kallas för tallstrut, plockas under försommaren. De har ofta ett brunt hölje som man kan rensa bort genom att slå försiktigt på tallstruten. Inte bara barren är ätbara och nyttiga utan man kan även äta andra delar av tallen. När kottarna är gröna är de ätbara och det är även rötterna från unga tallar. Bark från unga grenar kan ätas färsk och under den yttre barken finns ett vitt underlager som man kan göra mjöl av. Kådan ska vara speciellt nyttig och ha en bakteriedödande effekt, enligt Skogsskafferiet. [caption id="attachment_222689" align="alignnone" width="1170"] Foto: W.carter/CC BY-SA 4.0[/caption] Tallstrutar kan man lägga in i 1-2-3-lag, vilket gör att de får sig en smak som påminner om chai och hallon. Kottarna kan man göra marmelad av eller en god sirap. Tall har också många medicinska egenskaper. Vid luftvägskatarr kan man koka upp tallbarr och sedan andas in ångorna. Det är terpentinoljan i barren som har en läkande effekt, vilket också kan ha effekt mot astma, kikhosta och andra inflammationer i luftvägarna, enligt Läkeörter.se. Ett fotbad eller ett vanligt bad med tallbarr ska också kunna hjälpa mot reumatiska problem. Vidare kan man badda sår med avkok för att desinfektera. Det går också fint att göra sin egen tallbarrsolja, som kan öka blodcirkulationen. Fryser man exempelvis om händerna under vintern kan man smörja in dem med oljan. Det absolut bästa med tall är dock att göra ett värmande, skogsdoftande te. Då klipper man ner barren, detta är viktigt för att få ut tillräckligt med nyttigheter, och gör ev avkok. Vill man dricka en svalkande dryck kan man istället klippa ner barren i vatten och ställa i kylen över natten.]]> https://nyadagbladet.se/halsa/tallbarr-skogens-egen-medicin-mot-covidvaccin/feed/ 7