<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>Folkhälsomyndigheten &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/folkhalsomyndigheten/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Tue, 09 Jun 2026 07:20:34 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>Folkhälsomyndigheten &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>”Folkhälsomyndigheten blundar för mobilstrålningen”</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/debatt/folkhalsomyndigheten-blundar-for-mobilstralningen/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 09 Jun 2026 07:15:24 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Debatt]]></category>
		<category><![CDATA[5G]]></category>
		<category><![CDATA[barn]]></category>
		<category><![CDATA[Folkhälsomyndigheten]]></category>
		<category><![CDATA[hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[mobilstrålning]]></category>
		<category><![CDATA[strålning]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=232695</guid>

					<description><![CDATA[När Folkhälsomyndigheten nu presenterar nya rekommendationer om barns och föräldrars mobilanvändning riktas fokus mot sociala medier, skärmberoende och digitala vanor. Föräldrar uppmanas att lägga undan mobilen och skapa mobilfria zoner i hemmet.

Det är välkommet att myndigheten och regeringen uppmärksammar de problem som en omfattande mobilanvändning kan medföra för barns utveckling och hälsa. Men samtidigt väcker rekommendationerna en viktig fråga: Varför undviker Folkhälsomyndigheten helt att diskutera de hälsorisker som mobiltelefonernas och datorernas strålning kan innebära?

I myndighetens kommunikation framställs problemen som en konsekvens av innehållet på skärmen – sociala medier, spel, beroendeframkallande algoritmer och minskad fysisk aktivitet. Däremot nämns inte de växande vetenskapliga beläggen för skadlig påverkan på grund av radiofrekvent strålning från mobiltelefoner, wifi och 4G/5G-nät.

Det är anmärkningsvärt.

Under senare år har vi i vår forskning dokumenterat hälsobesvär hos människor som exponerats för 5G-strålning. Vi har, som de första i världen, undersökt hälsoeffekter av verklig exponering från 5G-basstationer bland totalt 16 personer, inklusive flera barn i åldern 4–8 år. De vanligaste symtomen är sömnstörningar, huvudvärk, koncentrationssvårigheter, minnesproblem, yrsel och försämrat allmäntillstånd. Dessa observationer överensstämmer med resultat från ett stort antal tidigare internationella studier gällande påverkan från tidigare generationer av mobiltelefonisystem. När barn och ungdomar i dag använder mobiler kopplas de automatiskt upp till 5G och därför är resultaten även intressanta för hälsoeffekter av mobilanvändning.

När det gäller påverkan på hjärnans funktion finns dessutom ett omfattande vetenskapligt underlag. Enbart gällande skadlig påverkan på minne och inlärning finns omkring 60 studier på människor och försöksdjur som visar negativa effekter på minne, inlärning och kognitiva funktioner efter exponering för sådan strålning som sänds ut av smartmobiler, wifi-routrar och mobilbasstationer.

Detta är särskilt bekymmersamt eftersom barn är en grupp som kan vara mer sårbar än vuxna. Barns hjärnor är under utveckling. Deras nervsystem är inte färdigutvecklat.

Samtidigt ser vi en oroande utveckling när det gäller barnens hälsa. I takt med att barns exponering för radiofrekvent strålning från smartmobiler, wifi och 4G/5G i hem, skolor och offentliga miljöer har ökat kraftigt, visar våra analyser av offentlig sjukvårdsstatistik från Sverige och Norge en mycket kraftig ökning av minnesproblem, kognitiva besvär och sömnproblem bland barn och unga. Sömnproblem är ett av de vanligaste symtomen som rapporterats till följd av exponering för förhöjd radiofrekvent strålning.
<blockquote>Mobilstrålningens möjliga effekter måste in i diskussionen om barns hälsa.</blockquote>
Dessa allvarliga uppgifter borde rimligen föranleda en öppen och förutsättningslös diskussion om den ökande strålningens bidrag till barns och ungas ökade hälsoproblem – inte bara de som handlar om skärminnehåll och sociala medier. I synnerhet med tanke på det omfattande vetenskapliga stödet för strålningens skadliga påverkan på hjärnan, minnet och sömnen. Förutom dessa skadliga effekter på hjärnan bör myndigheten även beakta det faktum att omfattande forskning visat att denna form av strålning orsakar oxidativ stress, kan skada cellers DNA, orsaka cancer och öka risken för hjärntumör vid användning av mobiler mot huvudet.

Folkhälsomyndigheten tillämpar i dag ett synsätt där de omfattande skadliga effekterna som observerats i ett stort antal studier ignoreras. Det riskerar att skapa en falsk trygghet hos allmänheten. Forskningen visar tydligt att det är en av de mest angelägna folkhälsofrågorna i dag.

Om Folkhälsomyndigheten verkligen vill värna barns hälsa måste även forskningen om mobilstrålningens skadliga effekter på barns hjärnor, sömn, kognitiva utveckling och andra hälsoeffekter få en självklar plats i debatten.

&#160;

<em>Mona Nilsson, Strålskyddsstiftelsen</em>

<em>Lennart Hardell, Forskningsstiftelsen Miljö och Cancer, f.d. professor och överläkare vid Onkologiska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro</em>]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Folkhälsomyndigheten släpper nya skärmråd till föräldrar</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/nya-skarmrad-riktas-till-foraldrar/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 01 Jun 2026 14:15:31 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[barn]]></category>
		<category><![CDATA[Folkhälsomyndigheten]]></category>
		<category><![CDATA[föräldrar]]></category>
		<category><![CDATA[Jakob Forssmed]]></category>
		<category><![CDATA[mobiltelefoner]]></category>
		<category><![CDATA[skärmtid]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=232136</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Folkhälsomyndigheten släpper i dag nya råd om föräldrars skärmanvändning. Vuxna uppmanas att lägga undan mobilen när de umgås med sina barn och införa mobilfria zoner i hemmet.</strong>

Rekommendationerna, som tagits fram på regeringens uppdrag, innebär bland annat att vuxna bör skapa goda skärmvanor för sig själva.

Det handlar till exempel om att lägga undan mobilen när de är med barnen och att tänka efter innan de delar bilder eller videor på dem på nätet.

I <a href="https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2026/06/nya-rekommendationer-for-vuxnas-skarmanvandning/" target="_blank" rel="noopener nofollow">underlaget</a> pekas för mycket mobilanvändning under samvaro med barn ut som något som kan påverka anknytning och samspel negativt.

<strong>Föräldrars skärmvanor</strong> kan också bidra till att barnet använder sin egen skärm mer.

— <em>Det är välkommet att vi nu får rekommendationer och tips på plats för vuxnas skärmanvändning tillsammans med barn. Regeringen har vidtagit flera åtgärder gällande barn och ungas skärmanvändande och när alltmer forskning pekar mot att vuxnas skärmvanor påverkar barns hälsa och utveckling är det viktigt att vi medvetandegör detta och stöttar familjer i att hitta en balans</em>, säger socialminister Jakob Forssmed (KD).

Rekommendationerna gäller vuxnas skärmanvändning i barns närvaro, men innehåller inga tidsgränser.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Självmord bland flickor ökar</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/flickors-sjalvmord-okar/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 20 May 2026 05:59:36 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Barn och unga]]></category>
		<category><![CDATA[Folkhälsomyndigheten]]></category>
		<category><![CDATA[Karolinska institutet]]></category>
		<category><![CDATA[psykisk ohälsa]]></category>
		<category><![CDATA[Region Stockholm]]></category>
		<category><![CDATA[självmord]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=230826</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Självmord bland unga flickor ökar i Sverige, enligt en ny studie från Karolinska institutet. Ökningen syns tydligast bland flickor i åldern 10–14 år.</strong>

Forskarna har gått igenom dödsorsaksregistret för perioden 1980–2023. Materialet omfattar 878 självmord bland barn och unga i åldern 10–17 år, varav 205 i gruppen 10–14 år, enligt den <a href="https://www.medrxiv.org/content/10.1101/2025.11.24.25340902v1.full" target="_blank" rel="noopener nofollow">publicerade</a> preprint-studien.

I absoluta tal handlar det fortfarande om få fall. Under den undersökta perioden dog i genomsnitt omkring 25 barn och unga mellan 10 och 17 år per år genom självmord.

Utvecklingen skiljer sig däremot tydligt mellan könen. Pojkarnas nivåer har enligt forskarna varit relativt stabila, medan självmordstalen bland flickor har ökat gradvis. Anna Lundh, specialist i barn- och ungdomspsykiatri och en av forskarna bakom studien, säger att ökningen inte kan förklaras med ett enskilt samhällsskifte.

— <em>Som barnpsykiatriker tänker jag att det beror på flera olika faktorer i vårt samhälle, som successivt ställer ökade krav på barn och ungdomar, i synnerhet flickor</em>, säger hon till skattefinansierade kanalen <a href="https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sjalvmorden-okar-bland-unga-flickor" target="_blank" rel="noopener nofollow">SVT</a>.

Psykisk ohälsa har ökat markant de senaste åren, särskilt bland unga. Självmord har beskrivits som den vanligaste dödsorsaken bland unga i åldern 15–24 år i Sverige, enligt Region Stockholms <a href="https://www.folkhalsorapportstockholm.se/rapportsamling/2019/rapporten/sjukdomar-och-skador/sjalvmord-och-sjalvskador/" target="_blank" rel="noopener nofollow">folkhälsorapport</a>. Folkhälsomyndighetens senaste statistik <a href="https://www.folkhalsomyndigheten.se/vara-amnesomraden/suicidprevention/statistik-om-suicid/" target="_blank" rel="noopener nofollow">visar</a> att självmord samtidigt står för nästan en tredjedel av alla dödsfall bland unga 15–29 år.

Regeringen har tagit fram en nationell strategi för psykisk hälsa och självmordsprevention. En ny lag innebär också att varje misstänkt självmord ska utredas, för att klargöra hur dödsfallet hade kunnat förebyggas.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Polisen varnar för cannabisgodis på sociala medier</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/polisen-varnar-cannabisgodis-unga-tiktok/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 18 May 2026 09:33:49 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Folkhälsomyndigheten]]></category>
		<category><![CDATA[narkotika]]></category>
		<category><![CDATA[NOA]]></category>
		<category><![CDATA[Polisen]]></category>
		<category><![CDATA[Snapchat]]></category>
		<category><![CDATA[TikTok]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=230560</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Cannabisgodis marknadsförs enligt polisen öppet på sociala medier som Tiktok och Snapchat och myndigheten varnar nu för att färgglada snacks och godisliknande produkter kan innehålla okända eller narkotikaklassade substanser. </strong>

<strong>Samtidigt som nya cannabinoider dyker upp innan lagstiftningen hunnit ikapp.</strong>

Svenskspråkiga videoklipp på Tiktok och Snapchat lockar unga vidare till webbplatser som marknadsför smaksatta snacks med berusande effekt.

Produkterna presenteras ofta som godis, kakor eller andra vardagliga snacks, men polisen varnar för att innehållet kan vara svårt att kontrollera.

Skattefinansierade SVT <a href="https://www.svt.se/nyheter/inrikes/cannabisgodis-marknadsfors-oppet-pa-tiktok" target="_blank" rel="noopener nofollow">rapporterar</a> att klippen visar färgglada produkter som påstås vara spetsade med olika substanser.

Enligt polisen kan marknadsföringen omfatta både narkotikaklassade ämnen och nya varianter som ännu inte omfattas av svensk narkotikalagstiftning.

— <em>Vi ser en utbredd marknadsföring av narkotikaklassade produkter på Tiktok, Snapchat, alla de här sociala medierna</em>, säger Linda Larsson, verksamhetsutvecklare på NOA.
<h3>Cannabisgodis säljs i en gråzon</h3>
Polisens varning rör inte bara juridiska frågor. Myndigheten pekar också på risken för att unga får i sig ämnen som varken innehållsdeklareras korrekt eller kontrolleras på samma sätt som lagliga livsmedel eller läkemedel.

— <em>Vi vet inte vad som finns i de här produkterna, oavsett om det är narkotikaklassat eller inte så skulle jag säga att det är fara för deras hälsa</em>, säger Linda Larsson.

Polisen behöver samtidigt veta vad en produkt faktiskt innehåller för att avgöra om marknadsföring eller försäljning utgör narkotikabrott. Påståenden i reklamen räcker inte alltid.

Analys av innehållet avgör om en substans redan omfattas av narkotikaklassning. När ett ämne klassas dyker nya varianter ofta upp, med små kemiska förändringar som gör att försäljare kan hävda att produkterna inte omfattas av gällande förbud.

Ett av ämnena som nämns i sammanhanget är THC-A, eller delta-9-THC-syra A. Ämnet är inte samma sak som THC, men kan omvandlas till THC vid upphettning.

Folkhälsomyndigheten <a href="https://www.folkhalsomyndigheten.se/vara-amnesomraden/andts/det-har-gor-vi-inom-andts/vart-arbete-inom-omradet-narkotika-och-halsofarliga-varor/substanser-under-utredning/" target="_blank" rel="noopener nofollow">listar</a> delta-9-THC-syra A bland substanser under utredning. I ett yttrande från september 2025 <a href="https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/23593f19f3e84792bc4a823f8240894c/delta-9-thc-syra-a-03662-2025.pdf" target="_blank" rel="noopener nofollow">bedömer</a> myndigheten att ämnet kan komma att narkotikaklassas av regeringen.

Myndigheten skriver också att substansen "med lätthet kan omvandlas till en redan narkotikaförklarad substans" och att den kan antas vara avsedd att användas för berusning eller annan påverkan.
<h3>Sociala medier inkörsporten</h3>
Marknadsföringen sker där unga redan befinner sig.

Kortfilmer, delningar och länkar gör att produkter snabbt kan nå en stor publik, även om den faktiska försäljningen sker på externa hemsidor.

Utseendet kan ge ett harmlöst intryck, samtidigt som innehållet kan variera mellan olika försäljare och partier.

Polisen lägger därför ansvaret på flera nivåer: hos säljare som marknadsför berusande produkter som snacks, hos plattformar som sprider materialet och hos myndigheter som behöver hinna narkotikaklassa nya substanser innan de får fäste på marknaden.

När gränsen mellan godis, nätdrog och narkotika suddas ut hamnar den största risken hos de unga som möter reklamen först.

Riskbilden blir särskilt svår att överblicka för ungdomar när produkter marknadsförs med godissmaker, färgstarka förpackningar och korta videoklipp i sociala medier.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Fullvaccinerad tvåbarnspappa dog i TBE efter fästingbett</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/fullvaccinerad-tvabarnspappa-dog-tbe-fastingbett/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 11 May 2026 05:53:29 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[fästingar]]></category>
		<category><![CDATA[Folkhälsomyndigheten]]></category>
		<category><![CDATA[Örebro]]></category>
		<category><![CDATA[TBE]]></category>
		<category><![CDATA[Uppsala]]></category>
		<category><![CDATA[vaccin]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=229898</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En 40-årig tvåbarnspappa avled i november efter att ha drabbats av svår hjärninflammation orsakad av TBE. Mannen uppges ha följt rekommenderade vaccinationsintervall mot sjukdomen, men vaccinet gav inte skydd i hans fall.</strong>

Johan Åwall från Örebro var polis, tvåbarnspappa och beskrivs som frisk och aktiv innan han i slutet av augusti insjuknade med symtom som kraftig huvudvärk och feber, <a href="https://www.na.se/orebro/tvabarnspappan-johan-dog-av-tbe-trots-full-vaccination/" target="_blank" rel="noopener nofollow">rapporterar</a> Nerikes Allehanda.

Tillståndet försämrades snabbt. Åwall blev förvirrad och fick svårt att tala sammanhängande. På sjukhus konstaterades en allvarlig hjärninflammation orsakad av TBE-virus.

Han vårdades därefter i respirator på intensivvårdsavdelning i omkring två och en halv månads tid, men vaknade aldrig upp. Den 17 november tog familjen farväl.

Enligt Nerikes Allehanda hade han följt rekommenderade vaccinationsintervall mot TBE. Läkarna ska enligt familjen inte ha kunnat ge någon förklaring till varför vaccinet inte gav skydd i hans fall.

Sambon Carin beskriver sjukdomsförloppet som en tid av ovisshet.

— <em>Det var helt fruktansvärt att kastas mellan hopp och förtvivlan. Det enda vi kunde göra var att vänta och ge kroppen tid att försöka reda ut det här</em>, säger hon till Nerikes Allehanda.

Familjen uppges samtidigt fortfarande ha förtroende för TBE-vaccinet. Både sambon och brodern fortsätter enligt tidningen att vaccinera sig mot sjukdomen.
<h3>Vaccin ger inte absolut skydd</h3>
TBE är en fästingburen virussjukdom som i vissa fall kan orsaka hjärn- eller hjärnhinneinflammation.

Folkhälsomyndigheten ändrade nyligen sina rekommendationer kring TBE-vaccination. I maj 2026 <a href="https://nyadagbladet.se/inrikes/fhm-vill-att-barn-vaccineras-mot-tbe/" target="_blank" rel="noopener nofollow">publicerade</a> myndigheten nya råd, där vuxna och barn från tre års ålder som riskerar fästingbett i områden med hög smittrisk rekommenderas vaccin.

Bakgrunden är bland annat att antalet TBE-fall har ökat. Enligt Folkhälsomyndigheten har fallen ökat med omkring sex procent per år under det senaste decenniet, och varje år vårdas 250–350 personer på sjukhus i Sverige på grund av sjukdomen.

Men skyddet är inte absolut. Folkhälsomyndigheten uppger att omkring 90 procent av friska personer under 50 år har utvecklat skydd två veckor efter andra dosen, och att nästan 100 procent har skydd i minst tre år efter tre doser.

Ett annat uppmärksammat fall inträffade hösten 2023, då ett nioårigt barn i Uppsala avled efter hjärninflammation orsakad av TBE. Barnet var enligt <a href="https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/barn-dog-i-tbe-i-uppsala" target="_blank" rel="noopener nofollow">SVT</a> och en internutredning fullvaccinerat och hade provsvar som visade antikroppar med ”fullgott skydd”. Region Uppsala publicerade sin <a href="https://regionuppsala.se/det-har-gor-vi/halso-och-sjukvard/patiensakerhet/lex-maria/lex-maria-anmalningar-2024/hogt-intracerebralt-tryck---akademiska-sjukhuset/" target="_blank" rel="noopener nofollow">Lex Maria-anmälan</a> den 17 juni 2024.

Folkhälsomyndighetens statistik visar att Sverige hade 595 rapporterade TBE-fall 2023, 384 fall 2024 och 503 fall 2025. I Örebro län rapporterades 21 fall under 2025, medan Uppsala län samma år hade 60 fall.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>FHM vill att barn vaccineras mot TBE</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/fhm-vill-att-barn-vaccineras-mot-tbe/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 07 May 2026 06:40:38 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[fästingar]]></category>
		<category><![CDATA[Folkhälsomyndigheten]]></category>
		<category><![CDATA[hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[TBE]]></category>
		<category><![CDATA[vaccin]]></category>
		<category><![CDATA[vaccination]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=229549</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Barn från tre års ålder som vistas i riskområden bör vaccineras mot TBE, enligt Folkhälsomyndighetens nya rekommendationer. Råden ges samtidigt som smittrisken varierar kraftigt beroende på bostadsort och vistelse.</strong>

Antalet TBE-fall har ökat med omkring sex procent per år under det senaste decenniet, <a href="https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2026/maj/nya-rekommendationer-om-vaccination-mot-tbe/" target="_blank" rel="nofollow noopener">enligt</a> Folkhälsomyndigheten. Varje år vårdas 250–350 personer på sjukhus i Sverige på grund av sjukdomen.

De flesta som smittas får lindriga besvär, enligt <a href="https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/hjarna-och-nerver/infektioner-i-hjarna-och-nerver/tbe---fastingburen-hjarninflammation/" target="_blank" rel="noopener nofollow">1177</a>, och blir friska efter några dagar. Upp till en tredjedel får däremot inflammation i hjärnan eller hjärnhinnorna, vilket kan leda till allvarligare sjukdom.

Därför införs nu nya rekommendationer för TBE-vaccination. Råden riktar sig till vuxna och barn från tre års ålder som riskerar fästingbett i riskområde 1, vilket är Folkhälsomyndighetens högsta risknivå. De omfattar även personer med nedsatt immunförsvar som är bosatta eller regelbundet vistas i riskområde 1 eller 2.

Rekommendationerna innebär däremot inte att vaccinet blir kostnadsfritt. Folkhälsomyndigheten skriver att råden riktar sig till regionala beslutsfattare och inte är bindande.

Myndigheten konstaterar att risken varierar mellan olika regioner. Vaccination kan därför vara kostnadseffektiv i en viss åldersgrupp i en specifik region, men inte i en annan.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Nya sömnråd ska hjälpa barn och unga att sova bättre</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/nya-somnrad-barn-unga/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 13 Apr 2026 06:58:19 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Folkhälsomyndigheten]]></category>
		<category><![CDATA[skärmtid]]></category>
		<category><![CDATA[sömn]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=227364</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Allt fler barn och unga har svårt att sova. Nu lanseras nya nationella råd som ska göra vardagen enklare för både familjer, skola och vård.</strong>

Folkhälsomyndigheten har tagit fram nya rekommendationer för goda sömnvanor hos barn och unga. Rekommendationerna är åldersanpassade och riktar sig till barn och unga i åldrarna 0–25 år. Råden lyfter bland annat regelbundna sovtider, lugna kvällsrutiner, mindre skärmanvändning före läggdags och en sovmiljö som är anpassad för sömn.

Enligt <a href="https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2026/april/god-somn-gor-skillnad-nytt-stod-till-barn-unga-och-vardnadshavare/" target="_blank" rel="noopener nofollow">Folkhälsomyndigheten</a> är bakgrunden att många barn och unga i dag sover för lite, särskilt under skolåren. I underlaget pekas också sena läggtider och återkommande insomningssvårigheter ut som vanliga problem i vissa åldersgrupper.

– <em>Bakgrunden till arbetet är att många barn och unga i dag sover för lite, särskilt under skolåren. Men många kan förbättra sin sömn genom att se över sina rutiner och skapa bättre förutsättningar för återhämtning i vardagen</em>, säger Filip Gedin, utredare på Folkhälsomyndigheten.

Regeringen beskriver satsningen som en del av ett bredare arbete för barns och ungas hälsa. Sömnbrist kopplas bland annat till risk för psykisk ohälsa, skolstress och övervikt, enligt <a href="https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2026/04/nya-rekommendationer-ska-framja-goda-somnvanor-hos-barn-och-unga/" target="_blank" rel="noopener nofollow">regeringen</a>.

– <em>Vi har en sömnkris i Sverige, där alldeles för många barn och unga sover för lite. God sömn är avgörande för barns och ungas psykiska hälsa och förmågan att hantera vardagens krav och möjligheter</em>, säger socialminister Jakob Forssmed, i ett pressmeddelande.

Folkhälsomyndighetens generaldirektör Olivia Wigzell betonar att råden ska vara praktiskt användbara i vardagen.

– <em>Vi vet att en god nattsömn har betydelse för hälsan. Vår förhoppning är att råden ska vara användbara i vardagen och bidra till en positiv utveckling av sömnvanor hos barn och unga</em>, säger hon.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Så hanterar du vardagsstressen</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/sa-hanterar-du-vardagsstressen/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/halsa/sa-hanterar-du-vardagsstressen/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 25 Dec 2025 13:36:14 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[Folkhälsomyndigheten]]></category>
		<category><![CDATA[stress]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=59287</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Allt fler svenskar går in i väggen på grund av stress. Så känner du igen varningssignalerna – och så kan du motverka dem.</strong>

<hr />

<em>Artikeln publicerades ursprungligen den 14 mars 2019.</em>

<hr />

Stress är något vi hör och ser överallt idag. Kraven verkar öka och vi ska hinna med mer än vi klarar på ett år, en månad, en vecka och till och med en dag. För många dyker skuldkänslor upp om vi slänger oss på soffan efter jobbet eller spenderar en dag utan att göra något speciellt. Vi har då ”slösat” tid, men det vi glömmer är att vila är minst lika viktigt som att hinna med allt det andra. Vila handlar inte bara om sömn, utan om att ibland faktiskt göra ingenting.

I Sverige ökar stressen bland medborgare i alla åldrar, men särskilt bland yngre. Det är en farlig trend som gör att fler ”går in i väggen” och nästan hälften av alla sjukskrivningar är psykiatriska, varav 45 procent stressrelaterade, med kvinnor som står för 80 procent, enligt en rapport från <a href="https://www.saco.se/opinion-fakta/pressmeddelanden/2025/stressrelaterade-sjukskrivningar-okar-hos-unga-hogutbildade-kvinnor/" target="_blank" rel="nofollow noopener">Saco</a>. Stress är en naturlig reaktion, något som faktiskt kan hjälpa oss i situationer där vi behöver extra kraft och energi, men i dagens samhälle behöver vi inte stressen på samma sätt som förut. Den sätts igång fastän den inte behövs och blir den långvarig kan den göra stor skada.

För mycket stress kan visa sig på många sätt och det kan vara svårt att veta när du är i riskzonen för skadlig stress.

<span style="text-decoration: underline;">Vårdguiden listar några symptom som kan vara varningstecken:</span>
<ul>
 	<li>Du är trött när du vaknar, även om du sovit bra</li>
 	<li>Du har svårt att varva ner och svårt att somna</li>
 	<li>Svårigheter att koncentrera dig och sämre minne</li>
 	<li>Ångest eller likgiltighet</li>
 	<li>Ont i magen, spänd och ont i kroppen, huvudvärk eller hjärtklappning</li>
 	<li>Orkar inte med sociala kontakter</li>
 	<li>Tappat sexlusten</li>
 	<li>Du får lättare infektioner</li>
 	<li>Svårigheter att andas</li>
 	<li>Du känner att du aldrig har tillräckligt med tid</li>
 	<li>Du väljer bort vila, fritidsintressen, vänner/familj och nöjen på grund av tidsbrist</li>
 	<li>Du behöver alkohol, nikotin, koffein, sömnmedel eller annat för att orka med vardagen eller som tröst.</li>
</ul>
Att observera dina stressbeteenden och inse att din stress kanske inte är den bästa är kanske lättare än att veta vad du ska göra åt det. Det som fungerar på andra kanske inte fungerar på dig. I grunden handlar det om att ändra din livsstil och ditt tankemönster. Du behöver göra tid för återhämtning och lära dig att inte sätta så stora krav på dig själv. Det är inte lätt för alla och du behöver hitta ditt sätt att leva ditt liv och må bra.

<span style="text-decoration: underline;">Tips för stresshantering:</span>
<ul>
 	<li><strong>Skriv en lista</strong>. Skriv vilka situationer eller saker som stressar dig. Många upplever att tankarna bara snurrar när de är stressade därför kan det vara bra att få en klar bild av vad du tycker är jobbigt. Då blir det också lättare att hitta sätt att undvika stressen eller lösa problemet.</li>
 	<li><strong>Lär dig säga nej</strong>. Många tar på sig för mycket för att de inte kan säga nej när någon ber om något, men du kan inte göra allt och du har rätt att säga nej om det är något du inte vill eller orkar.</li>
 	<li><strong>Berätta om din stress</strong>. Berätta för dina nära om hur du känner dig, det är viktigt att känna stöd. Om du har ett stressigt jobb så försök prata med din chef och kollegor, kanske arbetsuppgifterna kan delas upp annorlunda.</li>
 	<li><strong>Andas</strong>. Många andas kort och snabbt vid stress, försök stanna upp ibland och dra djupa andetag. Om du kan, sätt dig ner och blunda och ta några djupa andetag från magen, inte bröstkorgen.</li>
 	<li><strong>Var snäll mot dig själv</strong>. Behandla dig själv som du behandlar dina vänner och familj, du ställer inte lika höga krav på dem som på dig själv. Det är okej att göra fel eller inte hinna med allt.</li>
 	<li><strong>Kost och motion</strong>. Rör på dig minst en halvtimme varje dag, det behöver inte vara en halvtimme på gymmet utan det räcker att bara promenera eller cykla. Ät regelbundet och varierat med mycket frukt och grönsaker. Ta dig tid att äta och hoppa inte över måltider.</li>
 	<li><strong>Hitta din återhämtning</strong>. Vad får dig att slappna av? Det kanske är någon sport du gillar, avslappningsövningar, promenera i naturen, göra trädgårdsarbete, titta på en film, läsa eller träffa en god vän. Pröva vad som fungerar för dig, bara du vet vad du mår bra av.</li>
 	<li><strong>Du behöver sova</strong>. Sömn är otroligt viktig för hela vårt välmående, de flesta behöver minst sju timmar per dygn.</li>
 	<li><strong>Lägg undan mobilen</strong>. Skärmtid är inte det bästa när det gäller stress. Just sociala medier gör det svårt för hjärnan att vila och då kan det vara bra att stänga av och få en paus från mobilen.</li>
 	<li><strong>Ha tråkigt en stund.</strong> Det är faktiskt jättebra att inte göra någonting ibland. Det hjälper hjärnan att återhämta sig och få den vila den behöver.</li>
 	<li><strong>Sök vård</strong>. Känner du att du lider av din stress och inte kan hantera den så sök vård. Det finns hjälp att få och du ska inte behöva må dåligt.</li>
</ul>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/halsa/sa-hanterar-du-vardagsstressen/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Folkhälsomyndigheten vill narkotikaklassa röd flugsvamp</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/folkhalsomyndigheten-vill-narkotikaklassa-rod-flugsvamp/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 14 Nov 2025 08:51:25 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Folkhälsomyndigheten]]></category>
		<category><![CDATA[narkotika]]></category>
		<category><![CDATA[svamp]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=216831</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Produkter med muskimol från röd flugsvampar har blivit alltmer populära och säljs ofta som naturmedicin. Nu vill Folkhälsomyndigheten att regeringen stoppar handeln genom att klassificera substansen som narkotika.</strong>

Den röda flugsvampen har länge betraktats som en symbol för giftig svamp, men den är inte fullt så giftig som den vita flugsvampen – som är dödlig. Historiskt ska den röda flugsvampen ha använts bland annat av sibiriska schamaner för att ändra sitt medvetandetillstånd för att kunna etablera kontakt med andevärlden i ritualer.

I Sverige åt man under 1800-talet knappt någon svamp, men röd flugsvamp ansågs ändå användbar då man använde den som insektsgift mot flugor, varifrån den också fått sitt namn. När det blev ont om mat för svenskarna försökte myndigheterna uppmana till mer svampätning, vilket i korthet ledde till att ett gäng svampintresserade svenskar menade att den röda flugsvampen gick att äta, något som <a href="https://popularhistoria.se/vardagsliv/mat-dryck/giftsvamp-i-omeletten" target="_blank" rel="nofollow noopener">Populär Historia</a> skrivit om. Under 1970-talet började svampen få sitt dåliga rykte efter ny kunskap om svamparter började ta form.
<h3>Utgör risk</h3>
Muskimol är en psykoaktiv substans som kan ge lugnande och <span id="_0bwWafr8M5SNwPAPp5C3wAM_100" class="wtBS9">hallucinogena effekter, och idag lyfts ämnet ofta fram av så kallade alternativa hälsogrupper för att kunna hjälpa mot bland annat sömnstörningar. Det anordnas även så kallade retreats där deltagarna intar svampen under ceremoniella former.</span>

Nu vill Folkhälsomyndigheten narkotikaklassa ämnet. Enligt myndigheten finns substansen i dag att köpa som godis och i e-cigaretter via olika nätbutiker och man betonar att svampen är giftig och att man utsätter sig för en risk. Utöver relativt vanliga symptom som huvudvärk, yrsel, illamående och hallucinationer finns det bland annat rapporter om personer som hamnat i koma efter att ha tagit preparatet.

— <em>Den har egenskaper som är för fara för människors liv och hälsa och som man kan antas användas i syfte att uppnå berusning</em>, sade Adli Assali, enhetschef på Folkhälsomyndigheten, till <a href="https://www.sverigesradio.se/artikel/folkhalsomyndigheten-vill-stampla-rod-flugsvamp-som-narkotika" target="_blank" rel="nofollow noopener">P3 Nyheter</a>.

Det amerikanska läkemedelsverket FDA förbjöd handel med muskimol i slutet av förra året. I somras inledde Folkhälsomyndigheten en egen utredning efter en begäran från Tullverket, som hade beslagtagit substansen vid gränskontrroller. Regeringen ska nu besluta om ämnet ska klassas som narkotika i Sverige.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Fyra av fem småbarn får för mycket skärmtid</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/fyra-av-fem-smabarn-far-for-mycket-skarmtid/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 07 Oct 2025 05:11:54 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Folkhälsomyndigheten]]></category>
		<category><![CDATA[skärmtid]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=214382</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Fyra av fem svenska barn i ettårsåldern exponeras för mer skärmtid än Folkhälsomyndigheten rekommenderar. Det visar en ny studie från Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH).</strong>

Det var förra året som Folkhälsomyndigheten gav ut <a href="https://nyadagbladet.se/halsa/fhm-ingen-skarmtid-for-barn-under-tva-ar/" target="_blank" rel="nofollow noopener">riktlinjer</a> kring skärmtid för barn och unga. Bland annat rekommenderade man att 13–16-åringar skulle halvera sin skärmtid, som i snitt då låg på 6,5 timmar per dag. Vidare rekommenderade man att barn mellan två och fem år bör använda skärm max en timme per dygn, samtidigt bör barn under två år inte använda skärm överhuvudtaget.

I studien, som publicerats i <a href="https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/apa.70321" target="_blank" rel="nofollow noopener">Acta Paeditrica</a>, har man tittat på vanor bland svenska barn som är 18 månader gamla och fyra år gamla. Totalt deltog 1078 18-månaders barn och 750 fyraåringar.

Resultaten visar att endast 22 procent av barnen som var 18 månader klarar de nysatta riktlinjerna på vardagarna. Under helgerna klarade 17 procent av dem den rekommenderade skärmtiden.

— <em>Det är oroande att det var så stor andel i så ung ålder som överskred rekommendationen</em>, säger Gisela Nyberg, förstaförfattare och professor på GIH, till <a href="https://tt.omni.se/bara-var-femte-ettaring-haller-skarmtiden/a/Mn41VE" target="_blank" rel="nofollow noopener">TT</a>.

Bland fyraåringar höll 60 procent riktlinjerna under vardagar och 28 procent under helgerna.
<h3>Fysisk aktivitet</h3>
Vidare kunde man konstatera att bara hälften av fyraåringar rörde sig tillräckligt mycket. Bland flickor i den åldern följde 42 procent riktlinjerna för fysisk aktivitet, samtidigt som 60 procent av pojkarna gjorde det. Forskarna varnar att det kan få konsekvenser för hälsan, både på kort och lång sikt.

Studien visade att barn till föräldrar som var högutbildade i högre grad klarade av riktlinjerna för både skärmtid och fysisk aktivitet. En förklaring kan vara att dessa barn oftare hade någon form av aktivitet eller idrott under veckorna, men också att det var vanligare att man cyklade eller tog en promenad till förskolan.]]></description>
		
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
