<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>folkhälsa &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/folkhalsa/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Thu, 17 Sep 2026 05:45:40 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>folkhälsa &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Från skogsbana till stadsgym – utegymmens väg till Norden</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/fran-skogsbana-till-stadsgym-utegymmens-vag-till-norden/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 17 Sep 2026 05:45:40 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[folkhälsa]]></category>
		<category><![CDATA[Friluftsliv]]></category>
		<category><![CDATA[motion]]></category>
		<category><![CDATA[träning]]></category>
		<category><![CDATA[utegym]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=238761</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Utegymmet har blivit ett självklart inslag i svenska parker och motionsspår. Den moderna historien börjar i en schweizisk skog 1968 och går via kinesiska parkmaskiner till dagens nordiska anläggningar, där träning kombineras med dagsljus, natur och fri tillgång.</strong>

Efter andra världskriget förändrades arbetslivet i stora delar av Europa. Fler gick från fysiska arbeten till stillasittande tjänster, samtidigt som femdagarsveckan gav mer fritid.

Förändringen väckte både en ny motionskultur och en oro för vad det moderna, bekvämare livet gjorde med kroppen.

Idén till det moderna utegymmet föddes i Zürich. En gymnastikförening tränade i skogen med stockar, stubbar och andra naturliga hinder. Skogsarbetarnas röjningar väckte idén om en permanent träningsslinga.

Med stöd från livförsäkringsbolaget Vita öppnade den första moderna motionsbanan av typen <em>Vita Parcours</em> i stadsdelen Fluntern 1968, enligt en sammanställning som <a href="https://www.zuerich.com/en/sightseeing-activities/sport-and-relaxation/vitaparcours" target="_blank" rel="noopener nofollow">Zürichs officiella turistorganisation</a> har publicerat.
<h3>När skogen blev ett gym</h3>
Den ursprungliga modellen liknade inte dagens samlade park med metallmaskiner.

En typisk bana var två till två och en halv kilometer lång och hade omkring 15 stationer. Motionären kunde träna styrka, smidighet och uthållighet med den egna kroppsvikten, stockar och enkla redskap.

Stationerna stod framme utan bemanning och utan att någon behövde släppas in. Tidstypisk folkhälsa: ingen reception, inget medlemskort och inga öppettider. Skogen rymde träningen, i valfri takt, ensam eller tillsammans med andra.

Under 1970-talet spred turister och utlandsschweizare idén utanför Schweiz. I Tyskland kom de att kallas <em>Trimm-dich-Pfade</em> och liknande anläggningar växte fram i bland annat Österrike, Frankrike, Belgien och USA.

Enligt Schweiz utrikesdepartement finns omkring 2 500 sådana motionsbanor av Vita Parcours-typ i världen, varav cirka 500 i Schweiz.

Siffrorna gäller alltså skogsbanorna med sina utspridda stationer, inte dagens samlade utegym.

[caption id="attachment_239684" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/09/trimm-dich-pfad-kiel-1973.jpg"><img class="wp-image-239684 size-medium" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/09/trimm-dich-pfad-kiel-1973-640x384.jpg" alt="Fyra män i kostym gör knäböj vid en träningsbana i Kiel 1973" width="640" height="384" /></a> Den tyska <em>Trimm-dich-Pfad</em>-modellen var en direkt efterföljare till de schweiziska motionsbanorna. Vid invigningen i Kiel den 23 juni 1973 visade kommunanställda övningar vid en av stationerna. Foto: Friedrich Magnussen/Stadtarchiv Kiel, CC BY-SA 3.0 DE[/caption]
<h3>Parkmaskinerna i Kina</h3>
Nästa stora steg kom när träningsstationerna flyttade från motionsslingan till bostadsområdet och stadsparken.

Kina antog 1995 ett nationellt program för fysisk aktivitet. Kina placerade offentliga träningsredskap i parker, på torg, längs vägar och i bostadsområden.

I Peking började den storskaliga utbyggnaden under slutet av 1990-talet. Inför OS 2008 ökade satsningen ytterligare.

Färgglada och vädertåliga maskiner stod ofta samlade på en mindre yta. Användarens egen kraft drev maskinerna. Motionären kunde göra benpress, dragövningar, balans- och ledrörelser.

Här började utegymmet mer likna det vi känner igen i dag: en kostnadsfri träningsplats mitt i vardagen, snarare än en serie stationer längs ett löpspår.

[caption id="attachment_239640" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/09/utegym-Kina.jpeg"><img class="wp-image-239640 size-medium" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/09/utegym-Kina-640x328.jpeg" alt="" width="640" height="328" /></a> Utegym i Haikou City i Kina. Foto: Anna Frodesiak[/caption]
<h3>Från Peking till Sverige</h3>
Den kinesiska modellen fick en direkt svensk efterföljare. År 2008 invigde Göteborg två maskinbaserade utegym i Angered och Lövgärdet.

Initiativet kom från en sjukgymnast som hade sett hur människor tränade i Pekings parker. <a href="https://vartgoteborg.se/p/sveriges-forsta-utegym-invigs-i-angered/" target="_blank" rel="noopener nofollow">Göteborgs stad</a> beskrev anläggningarna som de första i Sverige av just detta slag.

Varje gym bestod av elva maskiner som använde kroppstyngd och motstånd i stället för lösa vikter.

Tanken var inte bara att redskapen skulle stå framme, utan också att Hälsoteket skulle ordna gemensam cirkelträning.

Det schweiziska idealet om fri träning mötte den kinesiska parkmodellen och svensk kommunal folkhälsa.
<h3>Olika nordiska versioner</h3>
Danmark var tidigt ute med en egen konstruktion. Företaget TræningsPavillonen uppger att man satte upp landets första moderna, offentliga styrketräningsredskap vid Tangkrogen i Århus 2003. Den danska modellen fick tak och väderskydd, vilket gjorde den anpassad till regn, blåst och stark sol.

I Finland hade enkla situpsbänkar och räcken funnits vid motionsspår i årtionden. Under 2010-talet började städerna investera i mer avancerade och hållbara redskap som även gav möjlighet till tyngre styrketräning. När <a href="https://yle.fi/a/3-8883433" target="_blank" rel="noopener nofollow">Yle beskrev</a> utvecklingen hade Helsingfors utegym på omkring 140 platser.

Norge fick sin första Tuftepark i Asker 2012. Den norska varianten byggde på metallställningar för egenviktsträning och spred sig snabbt till kommuner, skolor och bostadsområden. Företaget bakom konceptet uppger att det finns mer än 200 parker i landet.

De nordiska utegymmen har vuxit fram på olika sätt: svenska träredskap och parkmaskiner, finländska anläggningar vid löpspår, norska parker för egenviktsträning och danska, delvis väderskyddade konstruktioner. Gemensamt är att de ligger öppet, är gratis och kan användas utan bokning.

[caption id="attachment_239802" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/09/danskt-utegym.jpeg"><img class="wp-image-239802 size-medium" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/09/danskt-utegym-640x328.jpeg" alt="" width="640" height="328" /></a> Utegym i Skjoldhøjkilen i Danmark, där redskapen samlats i en tydlig träningszon. Foto: RhinoMind/CC BY-SA 3.0[/caption]
<h3>Utegym i Sverige</h3>
Hur många utegym som finns i Sverige vet ingen exakt, men storleksordningen går att räkna fram. Uppsala kommun <a href="https://www.uppsala.se/contentassets/5f320bcc92bb4c5cb1e682c4fb737e49/lfp-ifn-2024_332c.pdf" target="_blank" rel="noopener nofollow">redovisar</a> i sin lokalförsörjningsplan 1,47 utegym per 10 000 invånare år 2023, medan medelvärdet för kommunens referenskommuner var 1,31.

Överfört på 290 kommuner och cirka 10,6 miljoner invånare ger det omkring 1 400 utegym i landet. Siffran är redaktionens egen uppskattning, byggd på ett enda kommuntal och ett medelvärde – inte officiell nationell statistik.

Någon sådan statistik finns nämligen inte. Sverige saknar samlade nationella uppgifter om antalet utegym, men i <a href="https://idrottsstatistik.se/motion-och-fysisk-aktivitet/anlaggningar/" target="_blank" rel="noopener nofollow">anläggningsenkäten 2019</a> uppgav 86 procent av kommunerna att de har tillgång till utegym.

Stockholms stad uppger att det i dag finns <a href="https://motionera.stockholm/fler-mojligheter-for-rorelse/trana-hos-oss/" target="_blank" rel="noopener nofollow">108 utegym</a> i staden vid sidan av motionsspår, bollplaner och andra öppna träningsytor.
<h3>Närhet räcker inte alltid</h3>
Frågan är inte om träning på utegym ger effekt, utan om närheten faktiskt får fler att börja röra på sig. Forskningsbilden är mer blandad.

I en <a href="https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/26699448/" target="_blank" rel="noopener nofollow">australisk studie</a> följde forskare en park före och efter att ett utegym hade anlagts. Efter ett år hade andelen äldre parkbesökare som ägnade sig åt måttlig eller intensiv aktivitet ökat från 1,6 till 5,1 procent. I själva utegymsområdet ökade andelen aktiva besökare från 6 till 40 procent.

Studien var dock ett naturförsök i en enda park och kan inte visa att samma resultat uppstår överallt.

En studie av <a href="https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC7178161/" target="_blank" rel="noopener nofollow">två parker</a> i Kalifornien pekade i samma riktning. Efter att träningsredskap hade satts upp ökade sannolikheten för att besökarna ägnade sig åt intensiv fysisk aktivitet med 19 respektive 23 procent. Den största förändringen syntes där redskapen hade samlats i en tydlig träningszon, vilket talar för att placeringen spelar roll.

Ett utegym kan också bli stående nästan tomt.

I en <a href="https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/28169574/" target="_blank" rel="noopener nofollow">kanadensisk studie</a> använde bara 2,7 procent av de vuxna parkbesökarna redskapen under mer än 100 timmars observation. Samtidigt uppgav 22,3 procent i intervjuer att de använde dem minst en gång i månaden. Skillnaden visar hur lätt människor överskattar användningen när de själva beskriver sina vanor.

Intervjuade besökare var ändå positiva till anläggningen.

[caption id="attachment_239807" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/09/utegym-stockholm.jpeg"><img class="wp-image-239807 size-medium" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/09/utegym-stockholm-640x328.jpeg" alt="" width="640" height="328" /></a> Ett av Stockholms 108 utegym, inbäddat i parkmiljö. Foto: Jan Sundstedt/Nya Dagbladet[/caption]

För att få fler att använda den efterfrågade de tydligare information, introduktioner och ledda aktiviteter samt bättre redskap och underhåll. En <a href="https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/29587402/" target="_blank" rel="noopener nofollow">forskningsöversikt</a> av nio studier fann liknande mönster: människor uppskattade att utegymmen var gratis och sociala mötesplatser, men stöd, utformning och marknadsföring påverkade om de faktiskt kom till användning.

Svensk forskning om träningsanläggningar generellt visar också att närhet har betydelse. Personer med minst fyra motionsanläggningar inom en kilometer från bostaden rörde sig i genomsnitt 5,5 minuter mer per dag än personer med högst en anläggning i närheten, enligt en sammanställning från <a href="https://www.rf.se/idrott-i-samhallet/narhet-till-anlaggning-gor-oss-aktivare" target="_blank" rel="noopener nofollow">Riksidrottsförbundet</a>.

Resultatet gäller dock alla typer av motionsanläggningar och kan inte isolera effekten av just utegym.

Forskningsläget säger att ett närbeläget utegym kan sänka tröskeln och bidra till mer aktivitet, men att redskapen inte gör jobbet på egen hand. Synlig placering, trygga omgivningar, begripliga instruktioner och löpande underhåll tycks vara avgörande för om folk faktiskt använder investeringen.
<h3>Utomhus eller inomhus?</h3>
Den tydligaste fördelen med utegymmet är tillgängligheten. Passet kostar inget, kräver inget medlemskap och går att slå ihop med en promenad eller löprunda. Dagsljus och en grön omgivning kan också göra passet mer lockande.

En <a href="https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/39108077/" target="_blank" rel="noopener nofollow">forskningsöversikt</a> som jämförde träning ute och inne fann att deltagarna upplevde utomhusträningen som tydligt roligare när intensiteten var densamma.

De fysiologiska skillnaderna var däremot små eller oklara. Utomhusmiljön tycks alltså främst kunna bidra genom upplevelsen och motivationen, inte genom att samma övning automatiskt ger större fysisk effekt.

[caption id="attachment_240651" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/09/Utegym-i-naturen.jpeg"><img class="size-medium wp-image-240651" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/09/Utegym-i-naturen-640x328.jpeg" alt="" width="640" height="328" /></a> Ett av många natursköna utegym i Stockholm. Foto: Jan Sundstedt/Nya Dagbladet.[/caption]

Inte heller “frisk luft” är en garanti. Ett utegym nära tung trafik kan utsätta den tränande för <a href="https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC7816214/" target="_blank" rel="noopener nofollow">luftföroreningar</a> samtidigt som andningen ökar. Forskningen pekar på att motionens vinster i de flesta miljöer fortfarande väger tyngre, men platsen spelar roll – särskilt för äldre och personer med hjärt- eller lungsjukdom.

Innegymmet har andra styrkor: jämn temperatur, kontrollerbara vikter, fler redskap och större möjlighet till handledning.

Utegymmet erbjuder i stället en låg tröskel och gör träningen synlig i vardagen. Kanske är det också förklaringen till dess långa liv – från stockarna i Zürichs skogar till metallställningarna och träredskapen i dagens nordiska parker.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Fler än hälften av finländarna tvekar inför grannbesök</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/norden/finland-grannbesok-undersokning/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 10 Jul 2026 04:33:16 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[boende]]></category>
		<category><![CDATA[bostäder]]></category>
		<category><![CDATA[Finland]]></category>
		<category><![CDATA[folkhälsa]]></category>
		<category><![CDATA[grannar]]></category>
		<category><![CDATA[hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[Österbotten]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=234925</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Nästan alla finländare hälsar på sina grannar, men för många stannar kontakten där. Fler än hälften känner inte att de kan titta in hos grannen på besök, enligt en ny undersökning.</strong>

Undersökningen har gjorts av Bostadsstiftelsen och återges av <a href="https://yle.fi/a/7-10101897" target="_blank" rel="noopener nofollow">Svenska Yle</a>. Den visar att 95 procent av finländarna hälsar på sina grannar och att 73 procent känner någon granne vid namn.

Samtidigt uppger fler än hälften att de inte känner att de kan gå hem till grannen på besök. Var tionde finländare säger sig dessutom längta efter fler gemensamma stunder med sina grannar.

Enligt Johanna Otranen, kommunikationschef på Bostadsstiftelsen, visar resultatet att många efterfrågar mer vardaglig gemenskap.

— <em>Gemenskap uppstår ofta redan av små stunder, såsom en hälsning i trapphuset eller en pratstund på gården</em>, säger hon enligt Yle.

Hon framhåller att sådana möten kan stärka grannrelationer och bidra till att boendet upplevs som både trivsammare och tryggare.
<h3>Få gemensamma aktiviteter</h3>
Trots önskan om mer kontakt uppger 71 procent av finländarna att det inte ordnas några gemensamma aktiviteter i det egna bostadshuset, som gårdstalko, fester eller andra tillställningar.

När grannar väl möts sker det oftast i praktiska sammanhang, exempelvis i samband med frågor som rör bostadshuset.

Skillnaderna mellan åldersgrupper är tydliga. Bland unga i åldern 18–24 år känner bara 25 procent att de kan besöka grannen. I gruppen 55–69 år är motsvarande andel 45 procent.

Regionalt sticker Österbotten ut. Där upplever 49 procent att grannbesök känns naturligt, vilket är den högsta andelen i undersökningen.

Bostadsstiftelsens tidigare undersökning från 2023 pekade också på ett samband mellan grannbesök och upplevd lycka. Personer som ofta besöker grannar uppgav då i högre grad att de kände sig lyckliga än andra.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Mäns testosteron har halverats – forskare slår larm</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/mans-testosteron-har-halverats-forskare-slar-larm/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 09 Jul 2026 06:35:00 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[diabetes]]></category>
		<category><![CDATA[fertilitet]]></category>
		<category><![CDATA[fetma]]></category>
		<category><![CDATA[folkhälsa]]></category>
		<category><![CDATA[forskning]]></category>
		<category><![CDATA[hormonstörande ämnen]]></category>
		<category><![CDATA[testosteron]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=234885</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Mäns genomsnittliga testosteronnivåer har minskat kraftigt under de senaste fem decennierna. Forskare bakom en ny sammanställning varnar för att utvecklingen kan få betydelse både för fertilitet och allmän hälsa.</strong>

Enligt forskningsresultat som presenterades vid European Society of Human Reproduction and Embryologys årsmöte i London har mäns totala testosteronnivåer sjunkit med 54 procent mellan 1972 och 2019.

Genomgången bygger på sex långtidsstudier med sammanlagt 118 593 män från Israel, USA, Brasilien, Finland och Danmark. Samtliga studier pekade åt samma håll, och den samlade nedgången tycks enligt forskarna ha accelererat efter år 2000, rapporterar <a href="https://www.theguardian.com/society/2026/jul/07/mens-average-testosterone-levels-have-halved-in-last-50-years-say-scientists" target="_blank" rel="noopener nofollow">The Guardian</a>.

Professor Hagai Levine vid Hebrew University-Hadassah Braun School of Public Health i Israel beskriver utvecklingen som tydlig.

— <em>Vi såg en nedgång på över 50 procent i totalt testosteron under den här perioden. Det speglar en minskning på mer än en procent per år, så detta är ingen tillfällighet eller statistisk felmarginal. Det är en mycket stark trend</em>, säger han till tidningen.
<h3>Flera tänkbara orsaker</h3>
Testosteron påverkar bland annat spermieproduktion, sexuell drift, muskelmassa, bentäthet, energinivåer och ämnesomsättning. Lägre nivåer kan därför få följder som sträcker sig längre än enbart fertilitet.

Forskarna pekar på att ökande fetma och diabetes sannolikt spelar en viktig roll. Övervikt kan bidra till att testosteron omvandlas till östrogen, medan diabetes och insulinresistens kan störa kroppens hormonella signalering.

Samtidigt lyfts även miljöfaktorer fram som möjliga delförklaringar. Det handlar bland annat om hormonstörande ämnen i vardagsprodukter och andra förändringar i livsmiljön, även om forskarna betonar att sambanden där ännu inte är lika säkra.

Levine bedömer att fetma och metabola problem kan förklara en betydande del av nedgången, men inte nödvändigtvis hela utvecklingen. Andra forskare manar samtidigt till försiktighet med långtgående slutsatser innan orsakerna är bättre klarlagda.

En separat systematisk genomgång, publicerad i <a href="https://link.springer.com/article/10.1007/s40618-025-02671-9" target="_blank" rel="noopener nofollow">Journal of Endocrinological Investigation</a>, pekade nyligen också på sjunkande serumtestosteron hos friska män över tid, oberoende av ålder och BMI.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Fetma kopplas till alzheimer</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/fetma-kopplas-till-alzheimer/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 03 Jul 2026 05:23:53 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[Alzheimers sjukdom]]></category>
		<category><![CDATA[demens]]></category>
		<category><![CDATA[fetma]]></category>
		<category><![CDATA[folkhälsa]]></category>
		<category><![CDATA[hjärnan]]></category>
		<category><![CDATA[Norge]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=234491</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Fetma och särskilt bukfetma i medelåldern kan hänga samman med senare alzheimerförändringar i hjärnan, enligt en ny norsk studie. Sambandet kan få betydelse för hur demenssjukdomar förebyggs.</strong>

Antalet personer som insjuknar i demens väntas öka kraftigt i takt med att befolkningen blir äldre. I Norge har <a href="https://www.aldringoghelse.no/korrigert-versjon-kraftig-okning-i-nye-tilfeller-av-demens/" target="_blank" rel="noopener nofollow">Nasjonalt senter for aldring og helse</a> tidigare beräknat att så många som 56 000 personer per år kan utveckla demenssjukdomar år 2050.

Mot den bakgrunden lyfter norska forskare fram en riskfaktor som ofta hamnar i skymundan: fetma i medelåldern, och framför allt fett runt magen. Studien bygger på material från HUNT, Helseundersøkelsen i Nord-Trøndelag, där invånare har följts i återkommande hälsoundersökningar under flera decennier.

Resultaten, som publicerats i tidskriften <a href="https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/42228892/" target="_blank" rel="noopener nofollow">Neurology</a>, visar att fetma i medelåldern kan hänga samman med senare alzheimerförändringar i hjärnan.

Forskarna har följt nästan 9 000 norrmän över tid och jämfört tidigare uppgifter om vikt, BMI och magmått med hälsodata senare i livet.

När deltagarna var 70 år eller äldre tog forskarna blodprov och gjorde kognitiva bedömningar. På så sätt kunde de undersöka om personer med fetma i medelåldern oftare hade tecken på alzheimerförändringar eller demens många år senare.
<h3>Bukfetma pekas ut</h3>
Enligt postdoktorn Ekaterina Zotcheva, som lett studien, var sambandet särskilt tydligt för fett runt magen.

— <em>Vi fann att fetma, särskilt fett runt magen i medelåldern, hänger samman med högre risk för Alzheimers sjukdom senare</em>, säger hon till <a href="https://www.nrk.no/norge/forskning-viser-at-fedme-midt-i-livet-kan-gi-alzheimer-forandringer-i-hjernen-1.17908314" target="_blank" rel="noopener nofollow">NRK</a>.

Hon säger också att bukfett kan bidra till inflammation och andra störningar i kroppen som kan påverka hjärnan negativt. Forskarna betonar samtidigt att studien handlar om risk på gruppnivå, inte om att fetma ensamt avgör om en person får demens.
<h3>Viktnedgång kan komplicera bilden</h3>
Bilden blir mer svårtolkad när vikten mäts sent i livet, eftersom begynnande demenssjukdom i sig kan leda till viktnedgång.

— <em>Om man mäter vikt eller fetma 20 år innan man får demens ser man att fetma ökar risken för demens, men när man mäter många år senare, precis före en demensdiagnos, minskar fetma risken</em>, säger demensforskaren Geir Selbæk, professor och forskningschef vid Nasjonalt senter for aldring og helse och medförfattare till studien, till NRK.

Forskarna menar att åtgärder som minskar bukfetma i befolkningen kan få betydelse för arbetet med att förebygga demenssjukdomar i framtiden.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Hjärt-kärlsjukdomar ökar i Norge</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/hjart-karlsjukdomar-okar-i-norge/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 24 Jun 2026 06:55:11 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[Folkehelseinstituttet]]></category>
		<category><![CDATA[folkhälsa]]></category>
		<category><![CDATA[hjärt-kärlsjukdom]]></category>
		<category><![CDATA[hjärta]]></category>
		<category><![CDATA[högt blodtryck]]></category>
		<category><![CDATA[Norge]]></category>
		<category><![CDATA[sjukdom]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=233890</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Färre norrmän får akut hjärtinfarkt. Samtidigt lever fler med högt blodtryck och hjärtsvikt.</strong>

Under 2025 var drygt 412 000 patienter i kontakt med specialistvården för hjärt- och kärlsjukdomar. Det är en ökning med nio procent sedan 2021, då motsvarande siffra låg på omkring 377 700 patienter.

– <em>Nio procent är en stor ökning. Siffrorna visar att hjärt- och kärlsjukdom berör en stor del av befolkningen och får betydande konsekvenser för patienter, anhöriga och hälso- och sjukvården</em>, säger Annabel Eide Ohldieck, överläkare vid Hjerte- og karregisteret vid Folkehelseinstituttet, till <a href="https://www.fhi.no/nyheter/2026/antall-nordmenn-som-har-hjerte--og-karsykdom-oker/" target="_blank" rel="noopener nofollow">FHI</a>.

FHI beskriver utvecklingen som motsägelsefull. Antalet akuta hjärtinfarkter fortsätter att minska, även när siffrorna justeras för ålder. Samtidigt ökar högt blodtryck och hjärtsvikt, också efter att hänsyn tagits till att befolkningen blir äldre.

– <em>Vi ser färre akuta hjärtinfarkter, men fler som lever med kronisk hjärtsvikt och högt blodtryck. Hjärt- och kärlhälsan i Norge är tudelad. Det är en folkhälsosuccé och ett folkhälsoproblem på samma gång</em>, säger Ohldieck.

Män behandlas oftare än kvinnor för hjärt- och kärlsjukdom i specialistvården. Under 2025 rörde det sig om omkring 220 500 män och 192 000 kvinnor. De åldersjusterade nivåerna var 1 233 fall per 100 000 män och 934 per 100 000 kvinnor.

Samtidigt varnar FHI för att riskbilden inte är enkel. Kvinnor som röker eller har högt blodtryck kan ha lika hög eller högre risk för sjukdom än män med samma riskfaktorer.

FHI pekar ut högt blodtryck, högt LDL-kolesterol, rökning, ohälsosam kost, fysisk inaktivitet, fetma och typ 2-diabetes som centrala orsaker bakom hjärt- och kärlsjukdom. Enligt myndigheten kan drygt hälften av sjukdomarna förebyggas genom förbättrade riskfaktorer.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Äldre svenskar mår bättre än unga</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/aldre-svenskar-mar-battre-an-unga/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 08 Jun 2026 06:43:44 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[äldre]]></category>
		<category><![CDATA[ensamhet]]></category>
		<category><![CDATA[folkhälsa]]></category>
		<category><![CDATA[forskning]]></category>
		<category><![CDATA[Halland]]></category>
		<category><![CDATA[Lunds universitet]]></category>
		<category><![CDATA[psykisk hälsa]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=232640</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Äldre svenskar rapporterar högre välbefinnande än yngre. Det visar en ny studie från Lunds universitet, där forskare har analyserat svar från över 34 000 svenskar.</strong>

Studien, som publicerats i <a href="https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S2352827326000157?via%3Dihub" target="_blank" rel="noopener"><em>Journal of Research in Personality</em></a>, undersöker hur välbefinnande hänger samman med bland annat ålder, personlighet, sociala relationer, ensamhet, inkomst, politisk identitet och geografisk hemvist.

Forskarna konstaterar att sociala relationer och personlighet har starkare koppling till människors välbefinnande än exempelvis inkomst. Särskilt tydligt är sambandet mellan ensamhet och lägre välbefinnande.

— <em>Vi vet redan att ensamhet påverkar vår psykiska och fysiska hälsa negativt, och om goda relationer visar sig vara det viktigaste för vårt välbefinnande behöver vi fundera på hur samhället faktiskt skapar förutsättningar för närhet och gemenskap</em>, säger forskaren August Nilsson vid <a href="https://www.lu.se/artikel/ny-studie-varfor-mar-vissa-svenskar-battre-andra" target="_blank" rel="noopener">Lunds universitet</a>.

Ett av studiens mest uppmärksammade resultat är att unga vuxna sticker ut negativt. Enligt forskarna började ett tydligt skifte synas under pandemin 2020, där yngre vuxna rapporterar lägre välbefinnande än äldre. Svenskar i 20-årsåldern uppger också större ensamhet än personer som är 80 år eller äldre.

— <em>Det som överraskade oss mest var att unga vuxna stack ut så tydligt. Historiskt har unga ofta haft breda sociala nätverk och stark framtidstro. Nu ser vi nästan motsatsen</em>, säger psykologiforskaren Petri Kajonius.

Studien visar även regionala skillnader. Halland, Skåne och Jönköpings län ligger över genomsnittet i välbefinnande, medan Västmanland ligger lägre. Enligt forskarna kan den statistiska bilden sammanfattas som att den som mår bäst oftare är äldre, emotionellt stabil, har goda relationer – och bor i Halland.

Forskarna framhåller samtidigt att resultaten handlar om statistiska samband, inte om enkla förklaringar till varför vissa grupper mår bättre än andra. Men studien pekar på att ensamhet och social gemenskap kan vara centrala frågor för folkhälsan framöver.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Självmorden har halverats i Finland</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/norden/sjalvmorden-halverade-i-finland/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 04 Jun 2026 04:54:33 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[Finland]]></category>
		<category><![CDATA[folkhälsa]]></category>
		<category><![CDATA[psykisk hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[självmord]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=232353</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Finland har lyckats pressa ned självmorden kraftigt under de senaste årtiondena. Det visar färska siffror från landets officiella dödsorsaksstatistik.</strong>

År 1990 tog 1 512 personer sina liv i Finland. Förra året, 2024, var antalet 761, enligt <a href="https://pxdata.stat.fi/PXWeb/pxweb/en/StatFin/StatFin__ksyyt/statfin_ksyyt_pxt_11by.px" target="_blank" rel="noopener nofollow">Statistikcentralen</a>.

Män är tydligt överrepresenterade i statistiken. Av självmorden 2024 gällde 577 män och 184 kvinnor. Flest fall fanns i åldersgruppen 25–44 år, där 276 självmord registrerades.

Minskningen har pågått under lång tid. Institutet för hälsa och välfärd, THL, pekar på att en vändning kom i samband med Finlands nationella arbete för att förebygga självmord, som pågick mellan 1986 och 1996.

Sedan dess har antalet fortsatt att ligga klart lägre än under 1990-talets början. År 2020 registrerades 717 självmord, 2022 var antalet 740 och 2024 alltså 761.

OECD, som jämför statistik mellan industriländer, mäter självmord i relation till befolkningens storlek. I sådana jämförelser ligger Finland numera betydligt närmare Sverige och övriga Norden än tidigare.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>PFAS-nivåer i blod kan vara kraftigt underskattade</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/pfas-nivaer-blod-kraftigt-underskattade/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 01 Jun 2026 04:53:58 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[folkhälsa]]></category>
		<category><![CDATA[Kemikalieinspektionen]]></category>
		<category><![CDATA[Norge]]></category>
		<category><![CDATA[Örebro universitet]]></category>
		<category><![CDATA[PFAS]]></category>
		<category><![CDATA[TFA]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=232052</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En svensk-norsk studie pekar på att människors PFAS-exponering kan vara betydligt större än vad dagens mätningar visar. Forskarna fann höga halter av TFA – och en stor andel fluorerade ämnen som inte fångas upp av vanliga analyser.</strong>

Studien, som publicerats i <a href="https://doi.org/10.1016/j.envint.2026.110280" target="_blank" rel="noopener nofollow"><em>Environment International</em></a>, har genomförts av forskare vid <a href="https://www.oru.se/forskning/forskningsnyheter/ny-studie-pfas-exponering-hos-manniskor-kan-vara-kraftigt-underskattad/" target="_blank" rel="noopener nofollow">Örebro universitet</a> i samarbete med Folkehelseinstituttet i Norge. Forskarna analyserade blodprover från deltagare i Norge och mätte halten av trifluorättiksyra, TFA, tillsammans med 64 kända PFAS-föreningar.

Resultatet visar att deltagarna hade en hög förekomst av TFA, ett PFAS-ämne som hittills varit relativt förbisett i exponeringsbedömningar. Halterna var högre än de sammanlagda nivåerna av flera välkända PFAS-ämnen, däribland PFOS och PFOA.

— <em>TFA fanns i blodproverna i nivåer som översteg många välkända PFAS-föreningar. Detta tyder på att nuvarande exponeringsbedömningar inte ger en fullständig bild av exponeringen för fluorerade kemikalier (PFAS)</em>, säger Leo Yeung, studiens huvudförfattare och forskare i kemi vid Örebro universitet.
<h3>Vanliga analyser missar stora delar</h3>
Forskarna undersökte även hur stor del av den totala mängden fluorerade kemikalier i blodet som kunde förklaras av kända PFAS-ämnen. Enligt studien stod dessa bara för ungefär hälften av den uppmätta mängden. Det innebär att en betydande del av de fluorerade ämnena fortfarande är oidentifierade.

För att se om halterna förändrades snabbt över tid analyserade forskarna också 72 provpar där blodprov tagits från samma personer med två till tre veckors mellanrum. I drygt vart tredje fall varierade halterna av extraherbart organiskt fluor med över 25 procent, vilket tyder på att vissa fluorerade ämnen kan omsättas snabbare i kroppen än de klassiska PFAS-ämnena.

— <em>Det är första gången TFA har undersökts i norska blodprover. Även om det inte är oväntat att TFA kan påvisas, är det överraskande att TFA var den dominerande PFAS-föreningen i proverna. Fynden understryker behovet av att identifiera källorna till TFA-exponering och utvärdera möjliga hälsorisker</em>, säger Hubert Dirven, toxikolog vid FHI och medförfattare till studien.
<h3>Spår leder till läkemedel</h3>
PFAS kallas ofta evighetskemikalier eftersom de är mycket svårnedbrytbara och kan finnas kvar länge i naturen och i människokroppen. Ämnesgruppen omfattar mer än 10 000 identifierade ämnen och förekommer i en rad produkter och miljöer.

Studien pekar även ut läkemedel som en möjlig källa till TFA-exponering. Forskarna fann kopplingar mellan förhöjda nivåer och användning av vissa fluorerade preparat. Även köldmedier och bekämpningsmedel har tidigare föreslagits som källor till TFA.

TFA kan bildas när vissa fluorerade ämnen bryts ner. Enligt <a href="https://www.kemi.se/lagar-och-regler/lagstiftningar-inom-kemikalieomradet/bekampningsmedel/vaxtskyddsmedel/aktuellt-om-vaxtskyddsmedel/verksamma-amnen-i-fokus/verksamma-amnen-i-vaxtskyddsmedel-som-ar-pfas/vad-ar-tfa" target="_blank" rel="noopener nofollow">Kemikalieinspektionen</a> löser sig ämnet lätt i vatten, rör sig snabbt i mark och bryts inte ner naturligt i miljön.
<h3>Resultaten berör även Sverige</h3>
Forskarna menar att resultaten även har betydelse för svenska förhållanden. Enligt dem delar de nordiska länderna flera exponeringskällor, samtidigt som fluorerade ämnen redan har påvisats i svenskt dricksvatten, livsmedel och miljöprover.

— <em>Även om studien är gjord i Norge bedömer vi att exponeringsmönstret ser liknande ut i Sverige, då de nordiska länderna delar många källor till PFAS och andra fluorerade föreningar. Eftersom dessa ämnen redan har identifierats i svenska dricksvatten, livsmedel och i vår miljö, är studiens resultat i högsta grad relevanta även för oss</em>, säger Leo Yeung.

Forskarna betonar att det krävs fler studier för att kartlägga källorna till TFA-exponeringen och vilka hälsorisker den kan medföra.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Sverige når mål om rökfrihet – men unga använder mer nikotin</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/sverige-mal-rokfrihet-unga-nikotin/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 25 May 2026 10:04:16 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[CAN]]></category>
		<category><![CDATA[folkhälsa]]></category>
		<category><![CDATA[nikotin]]></category>
		<category><![CDATA[rökning]]></category>
		<category><![CDATA[snus]]></category>
		<category><![CDATA[Sverige]]></category>
		<category><![CDATA[tobak]]></category>
		<category><![CDATA[Vejp]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=231405</guid>

					<description><![CDATA[<strong>För första gången ligger andelen dagligrökare i Sverige under fem procent. Enligt CAN:s nya rapport har därmed det politiska målet om ett rökfritt Sverige 2025 nåtts – samtidigt som snus, vejp och annan nikotinanvändning ökar tydligt bland unga.</strong>

Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) <a href="https://www.can.se/pressmeddelande/tredubbling-av-kvinnor-som-snusar/" target="_blank" rel="noopener nofollow">rapporterar</a> att andelen dagliga rökare har fallit från 16 procent 2003 till 4,8 procent 2025. Rapporten bygger på Monitormätningarna, där omkring 18 000 personer i åldrarna 17–84 år svarar på frågor om bland annat tobak och nikotin.

Att andelen dagligrökare understiger fem procent har länge varit definitionen av ett rökfritt Sverige. CAN beskriver därför årets nivå som en tydlig milstolpe efter flera decenniers nedgång.

Martina Zetterqvist, utredare på CAN, konstaterar att andelen dagliga rökare nu ligger under fem procent, vilket har varit ett politiskt mål sedan 2016.

Förändringen gäller inte bara hur många som röker. CAN uppger även att cigarettkonsumtionen bland dem som fortfarande röker har minskat markant under de senaste 20 åren.
<h3>Snus och e-cigaretter ökar</h3>
Samtidigt pekar rapporten på en annan utveckling: nikotinbruket har delvis flyttat till andra produkter. Under 2025 uppgav 22 procent av befolkningen att de hade snusat under den senaste månaden, och den stora majoriteten av dessa var dagliga användare.

Snusandet är fortfarande vanligare bland män, men ökningen bland kvinnor sticker ut. Martina Zetterqvist beskriver förändringen som kraftig.

— <em>Det har skett så mycket som en tredubbling av kvinnliga snusare sedan 2007</em>, säger hon.

[caption id="attachment_231428" align="alignnone" width="640"]<img class="size-medium wp-image-231428" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/05/portionssnus-victoria-flickr-640x429.jpg" alt="Portionssnus i en öppnad snusdosa" width="640" height="429" /> Portionssnus i dosa. Snusandet ökar samtidigt som rökningen minskar. Foto: victoria/flickr.[/caption]

Användningen av e-cigaretter, så kallad vejpning, är fortfarande ovanlig i befolkningen som helhet. Fem procent uppgav att de hade vejpat under den senaste månaden. I åldersgruppen 17–29 år var motsvarande siffra 16 procent.

Den totala nikotinanvändningen bland unga vuxna har också ökat. I åldersgruppen 17–29 år låg användningen av någon nikotinprodukt – cigaretter, snus, vejp eller en kombination – på 44 procent 2025, jämfört med omkring 35 procent i början av 2010-talet.
<h3>Dyrare och svårare att röka</h3>
Mats Ramstedt, forskningsansvarig på CAN, lyfter i en intervju med <a href="https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sverige-rokfritt-otrolig-utveckling" target="_blank" rel="noopener nofollow">skattefinansierade kanalen SVT</a> fram breda förebyggande åtgärder som en central förklaring till nedgången i rökning. Han nämner bland annat höjda skatter, stigande priser, rökfria miljöer och bättre stöd för den som vill sluta.

Ramstedt betonar särskilt att tillgängligheten har minskat kraftigt och att det i dag är både svårare och dyrare att röka.

Tobaksbranschen brukar framhålla snuset som en viktig förklaring till Sveriges låga andel rökare. Ramstedt är mer försiktig och säger till SVT att rökningen minskade kraftigt även innan den senaste ökningen i snusande.

Utvecklingen visar därför att rökfritt inte är detsamma som nikotinfritt. Rökningen fortsätter att minska, men rapporten visar samtidigt att yngre grupper i högre grad använder andra nikotinprodukter. Myndigheter och forskare följer nu utvecklingen för att se om de ungas vanor håller i sig högre upp i åldrarna.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Kritik mot WHO efter hantaviruslarm: ”Ett politiskt skådespel”</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/kritik-who-hantaviruslarm-politiskt-skadespel/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 13 May 2026 12:44:17 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[covid-19]]></category>
		<category><![CDATA[folkhälsa]]></category>
		<category><![CDATA[Hantavirus]]></category>
		<category><![CDATA[pandemi]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<category><![CDATA[vaccin]]></category>
		<category><![CDATA[Världshälsoorganisationen]]></category>
		<category><![CDATA[virus]]></category>
		<category><![CDATA[WHO]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=230162</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Ett begränsat hantavirusutbrott kopplat till ett kryssningsfartyg har fått WHO att hålla pressträffar och väcka internationell uppmärksamhet. Nu ifrågasätter läkaren och epidemiologen David Bell om reaktionen står i proportion till risken – eller om larmet passar in i en större satsning på pandemiberedskap.</strong>

I en <a href="https://dailysceptic.org/2026/05/11/why-is-the-who-driving-a-hantavirus-panic/" target="_blank" rel="nofollow noopener">artikel</a> i tidskriften Daily Sceptic jämför Bell WHO:s fokus på hantavirus med den dagliga dödligheten i sjukdomar som malaria och tuberkulos. Enligt honom dör omkring 2 000 personer av malaria och omkring 4 000 av tuberkulos varje dag, samtidigt som stora delar av den globala hälsoapparaten riktar strålkastarljuset mot ett fåtal hantavirusfall.

Bakgrunden är ett utbrott på kryssningsfartyget MV Hondius utanför Afrikas västkust. Enligt <a href="https://apnews.com/live/hantavirus-cruise-ship-updates-05-06-2026" target="_blank" rel="noopener nofollow">AP</a> hade tre personer dött och färre än tio bekräftats smittade bland omkring 150 passagerare och besättningsmedlemmar. Smittan kopplas till hantavirus, en grupp virus som i regel sprids från gnagare till människor via urin, avföring, saliv eller bett.

WHO:s egen faktasida <a href="https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/hantavirus" target="_blank" rel="noopener nofollow">uppger</a> att hantavirusinfektioner är förhållandevis ovanliga globalt, men kan orsaka allvarlig sjukdom. Organisationen uppskattar att mellan 10 000 och över 100 000 infektioner inträffar årligen. I Nord- och Sydamerika kan vissa varianter orsaka hantavirusorsakat lung- och hjärtsyndrom, med hög dödlighet i svåra fall.

Samtidigt betonar WHO att smitta mellan människor är ovanlig. Den hittills kända varianten där begränsad smitta mellan människor har dokumenterats är Andesvirus, främst vid nära och långvarig kontakt. WHO har även sagt att utbrottet inte ska ses som ”ett nytt covid”, men verkar ändå utnyttja skräckpropagandan för egna ändamål.
<h3>Frågan om proportioner</h3>
Bells främsta invändning är att reaktionen saknar proportioner. Han skriver att de fall som nu dominerar nyhetsflödet utgör en mycket liten del av det antal hantavirusfall som enligt WHO kan väntas globalt under ett år. Frågan, menar han, är varför just detta utbrott behandlas som en internationell kris.

Bell pekar också på att WHO-chefen Tedros Adhanom Ghebreyesus under pressträffar om hantaviruset har nämnt att USA och Argentina bör återvända till WHO-samarbetet. För Bell visar det hur ett begränsat utbrott kan användas för att kräva mer överstatlig styrning av folkhälsan.
<h3>Pandemiavtal och vinstintressen</h3>
Bell kopplar även uppmärksamheten till WHO:s omstridda pandemiplaner. Afrikanska länder har nyligen återigen motsatt sig delar av förslaget om utbyte av smittämnen i WHO:s pandemiöverenskommelse, där länder förväntas dela uppgifter om smittämnen som sedan kan användas i utvecklingen av läkemedel och vaccin.

Han varnar för att mer pengar kan styras från grundläggande folkhälsoarbete – som malaria, tuberkulos, hiv, näringsinsatser och primärvård – till pandemiberedskap och övervakningssystem. Fattigare länder riskerar därmed att få betala för system som främst gynnar den globala hälsoindustrin, menar han.

Bell lyfter också fram möjliga intressekonflikter. WHO:s största finansiärer 2024–2025 inkluderar enligt organisationens egen <a href="https://open.who.int/2024-25/contributors/contributor" target="_blank" rel="noopener nofollow">bidragsdatabas</a> aktörer med stark koppling till vaccinområdet, däribland Gates Foundation och Gavi. Samtidigt har Moderna och Korea University College of Medicine enligt Korea Biomed inlett ett samarbete kring ett mRNA-vaccin mot hantavirus.

Bell presenterar inte någon direkt koppling mellan Modernas vaccinutveckling och WHO:s nuvarande kommunikation om utbrottet. Hans poäng är i stället att WHO i dag verkar i ett system där privata finansiärer och aktörer i gränslandet mellan stat och näringsliv har betydande inflytande över prioriteringar, samtidigt som läkemedelsbolag har ekonomiska drivkrafter att skapa marknader för nya produkter.]]></description>
		
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
