<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>födsel &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/fodsel/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Sun, 02 Oct 2022 21:51:55 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>födsel &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Studie om sen avnavling startar i Dalarna</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/vetenskap/studie-om-sen-avnavling-startar-i-dalarna/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/vetenskap/studie-om-sen-avnavling-startar-i-dalarna/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 02 Oct 2022 13:23:47 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[födsel]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=133205</guid>

					<description><![CDATA[<strong>SAVE-studien som pågått i några år undersöker om nyfödda barn som behöver någon form av andningsstöd mår bra om man avvaktar tre minuter med att klippa navelsträngen. Nu kommer även nyfödda barn i Dalarna att kunna delta i studien.</strong>

Hur länge man ska vänta med att klippa navelsträngen vid födseln är en fråga som fått alltmer uppmärksamhet. Tidigare har man ofta klippt navelsträngen relativt snabbt, men idag är det mer vanligt att man väntar. Från moderkakan får barnet fortfarande blod även efter födseln, vilket har visat sig ha positiva effekter. Exempelvis fann man i en svensk <a href="https://www.bmj.com/content/343/bmj.d7157" target="_blank" rel="noopener">studie</a> från 2011 att risken för järnbrist är betydligt lägre hos barn som avnavlats tre minuter efter födseln till skillnad från de som gjorde det inom tio sekunder. Samma studie följde senare upp dessa barn och man fann då att barnen vid fyra års ålder hade något <a href="https://www.vardfokus.se/yrkesroller/barnmorska/flera-fordelar-med-att-avnavla-sent/" target="_blank" rel="noopener">bättre</a> finmotorik än de andra barnen. Det gällde främst pojkarna.

Vissa menar att tidigare avnavling minskar risken för blödningar hos modern. I en <a href="https://www.cochrane.org/CD004074/PREG_effect-timing-umbilical-cord-clamping-term-infants-mother-and-baby-outcomes" target="_blank" rel="noopener">granskning</a> av 15 studier angående ämnet 2013, där sammanlagt 3911 kvinnor och deras barn deltog, fann man dock ingen skillnad i blödningar hos modern när man jämförde tidig och sen avnavling. Däremot var barnen som avnavlats senare friskare i flera avseenden, förutom en liten ökad risk för gulsot.

Under 2019 påbörjades en ny <a href="https://www.forskning.se/2019/10/07/vanta-klippa-navelstrangen-kan-forhindra-hjarnskador-hos-nyfodda/" target="_blank" rel="noopener">studie</a> vid Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet där man istället ville titta på den nyföddas andning. Ungefär var tionde bebis som föds behöver någon form av andningshjälp och kommer inte andningen igång finns det risk för exempelvis hjärnskador. Idag är rutinen att navelsträngen direkt klipps av om det nyfödda barnet behöver andningshjälp. Forskare vill dock titta på hur det påverkar barnets hälsa om man avvaktar i tre minuter med att klippa navelsträngen, både på kortare och längre sikt.

Den så kallade SAVE-studien har nu pågått i några år och även på andra sjukhus. Nu kommer även barn som föds i Dalarna att ingå i studien, rapporterar skattefinansierande <a href="https://www.svt.se/nyheter/lokalt/dalarna/nu-startar-man-med-save-studien-pa-forlossningen-i-falun-navelstangen-kvar" target="_blank" rel="noopener">SVT</a>.

– <em>Vi vill se om nyfödda barn som behöver någon form av andningsstöd när de föds mår bra om man avvaktar med att klippa navelsträngen i minst tre minuter</em>, säger Andreas Odlind som är överläkare och neonatolog på Falu lasarett.

De som skall vara med i studien kommer att få information om denna och sedan godkänna om de vill delta eller inte. Vilken sorts hantering man sedan får lottas ut.

Barnen kommer att få samma behandling om de kräver andningshjälp - den enda skillnaden är att navelsträngen är kvar, vilket Odlind menar är en fördel.

– <em>Det är samma utrustning som på akutrummet och samma personal, det enda som skiljer är platsen. En annan fördel är att vi inte behöver separera barnet från modern när det får andningsstöd.</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/vetenskap/studie-om-sen-avnavling-startar-i-dalarna/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>1</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Fortsatt befolkningsökning i Sverige</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/fortsatt-befolkningsokning-i-sverige/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/fortsatt-befolkningsokning-i-sverige/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 23 Feb 2022 11:36:46 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[födsel]]></category>
		<category><![CDATA[invandring]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=118034</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Folkmängden i Sverige fortsatte att öka även under 2021, enligt SCB:s befolkningsstatistik. Anledningen är den ökade invandringen och fler födslar. I statistiken framgår även att folkmängden ökade mest i Göteborg och att det vanligaste födelselandet bland utrikesfödda är Syrien.</strong>

Den sista december beräknades att det fanns 10 452 326 individer i landet, vilket är en <a href="https://www.scb.se/pressmeddelande/befolkningen-vaxer-i-sju-av-tio-kommuner--men-totalokningen-ar-liten/" target="_blank" rel="noopener">ökning</a> på 73 031 personer. Procentuellt ger det en ökning på 0,7 procent, vilket i sig är något större än under 2020 då ökningen låg på 0,5 procent.

– <em>Befolkningen ökar av två skäl. Dels för att det föds fler än det dör, dels för att fler invandrar än utvandrar. Största delen av folkökningen förklaras av invandringsöverskottet</em>, säger Rasmus Andersson, befolkningsstatistiker på SCB.

Antalet födda ökade i Sverige under 2021 och överskottet där blev 22 305 personer. Samtidigt minskade antalet döda något jämfört med de senaste två åren och låg på 91 958 personer.

<strong>Under 2021 invandrade 90 631 personer</strong> till Sverige samtidigt som 48 284 utvandrade, vilket i sig ger ett invandringsöverskott på 42 347 personer. Det finns också en eftersläpning i rapporteringarna av antalet invandrade under 2020, men det räknas vid sidan av överskottet för 2021. Det vanligaste födelselandet för invandrade personer var fortsatt Sverige, på andra plats kom Indien och tredje Syrien.

En nyhet i SCB:s befolkningsstatistik är tabellen om vanligaste födelseland bland utrikesfödda i varje kommun. Där fann man att Syrien var det vanligaste födelselandet i 121 av 290 kommuner. Personer födda i Finland är vanligast i 69 kommuner. På delad tredje plats är Norge och Polen, som är vanligast i 16 kommuner vardera.

Folkmängden ökade i 19 av 21 län och i 205 av landets 290 kommuner. Högst folkökning hade Göteborg (4 493) följt av Malmö (3 800), Uppsala (3 757) och Stockholm (3 219).

I 85 kommuner minskade istället folkmängden. De största totala befolkningsminskningarna var i Lomma (-238), Bengtsfors (-182) och Karlshamn (-176).]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/fortsatt-befolkningsokning-i-sverige/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Gröna områden viktiga för mödrar</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/grona-omraden-viktiga-for-modrar/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/halsa/grona-omraden-viktiga-for-modrar/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 07 Oct 2015 19:00:42 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[födsel]]></category>
		<category><![CDATA[graviditet]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=23163</guid>

					<description><![CDATA[[caption id="attachment_23425" align="aligncenter" width="450"]<img class="size-medium wp-image-23425" src="http://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2015/09/gravid-kvinna-park-450-450x318.jpg" alt="Foto: Paul Joseph/CC BY 2.0" width="450" height="318" /> Foto: Paul Joseph/CC BY 2.0[/caption]

<span lang="sv-SE" style="font-size: 14pt;"><strong>Blivande mödrar som bor i områden med mycket träd, gräs och annan grönska löper mindre risk att föda för tidigt, enligt en studie vid Oregon State Universtity.</strong> </span>

<span lang="sv-SE">Det gäller även sedan man justerat för andra faktorer, som föroreningar och ljudnivå. 64 000 födslar har ingått i studien och andelen mycket tidiga födslar var 20 procent lägre hos de mödrar som bor omgivna av grönska. Andelen något tidiga födslar var 13 procent lägre. </span>

<span lang="sv-SE">Samtidigt var barnen vars mödrar bor i områden som saknar grönska ofta mindre och lättare, i snitt 45 gram, än barnen från gröna områden.</span>

&#160;

<em>Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/halsa/grona-omraden-viktiga-for-modrar/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Kungligt flickebarn fött</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/kungligt-flickbarn-fott/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/kungligt-flickbarn-fott/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 21 Feb 2014 09:07:09 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[barn]]></category>
		<category><![CDATA[Chris O'Neill]]></category>
		<category><![CDATA[flicka]]></category>
		<category><![CDATA[födsel]]></category>
		<category><![CDATA[kungahuset]]></category>
		<category><![CDATA[Madeleine]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=16596</guid>

					<description><![CDATA[<span style="font-size: large;"><strong>På fredagsmorgonen födde prinsessan Madeleine sin dotter. Barnet föddes på Weill Cornell Medical Center i New York.</strong></span>

Barnet fick se dagens ljus klockan 04.41 svensk tid. Prinsessan Madeleine och den amerikansk-brittiske affärsmannen Christopher O'Neill är nu officiellt föräldrar.

–<em> Allting har gått bra. Mor och barn befinner sig väl. Även Victoria är informerad. Men hur kungafamiljen planerar fortsättningen, om alla ska åka till USA eller ej, är oklart just nu,</em> säger Annika Sönnerberg, informationschef vid Hovet, till <a href="http://www.svt.se/nyheter/prinsessan-madeleine-fodde-dotter" target="_blank" rel="noopener noreferrer">SVT</a>.

Hovet har ännu inte gått ut med uppgiften om vad flickebarnet ska heta, eller längden och vikten. Om barnet enbart blir medborgare i USA kan det inte ingå i den svenska tronföljden. Den nyfödda bebisen kommer att bli nummer fem i Sveriges tronföljd – efter kronprinsessan Victoria, prinsessan Estelle, prins Carl Philip och mamma, prinsessan Madeleine.

Under fredagen kommer det att saluteras. Saluten vid en kunglig födsel skjuts med 21 skott från Skeppsholmen klockan 13.00. Vid samma tidpunkt imorgon kommer det att skjutas salut vid Boden, Härnösand, Karlskrona och Göteborg.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/kungligt-flickbarn-fott/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
