födelsetal – Nya Dagbladet

Studie: Världen kan ha passerat historisk gräns för barnafödande

Emil Fjellstedt — Wed, 26 Aug 2026 08:04:28 +0000

Världens samlade barnafödande kan för första gången i mänsklighetens historia ha sjunkit under den nivå som krävs för att varje generation ska ersätta sig själv. En ny studie pekar mot en befolkningstopp redan omkring 2056 – med färre arbetande som ska bära kostnaderna för en snabbt åldrande värld. Bakom studien står ekonomiprofessorn Jesús Fernández-Villaverde vid University of Pennsylvania och Northwestern-forskaren Patrick Norrick. Mänskligheten befinner sig sannolikt redan under den globala ersättningsnivån, skriver de i rapporten Terra Incognita: The Economics of a Shrinking World. Det innebär inte att antalet människor omedelbart börjar minska. Stora generationer som föddes under tidigare årtionden får fortfarande barn, samtidigt som deras föräldrageneration lever längre. Denna befolkningströghet kan enligt forskarna hålla den globala tillväxten uppe i ytterligare omkring 30 år. Om trenden består räknar de med att världens befolkning når omkring nio miljarder år 2056 och därefter börjar falla – först långsamt och sedan snabbare. Det är en betydligt tidigare vändpunkt än i FN:s nuvarande huvudscenario.

Nedgång i 219 av 236 länder

Forskarna har byggt en modell av födelsetalen i 236 länder och territorier från 1950 till 2023. I 219 av dem pekar den långsiktiga trenden nedåt. Den genomsnittliga minskningen beräknas till 0,062 barn per kvinna och år, utan något tydligt tecken på att utvecklingen planat ut i materialet. Fallet är inte längre begränsat till rika västländer. Studien uppskattar födelsetalet 2025 till 0,87 barn per kvinna i Thailand, 1,01 i Colombia, 1,35 i Iran och 1,52 i Brasilien. Författarna framhåller att nedgången på senare år varit särskilt snabb i låg- och medelinkomstländer, där den ofta kommit tidigare än demografer väntat sig. Bostadspriser, osäkra arbetsvillkor, tillgång till preventivmedel, barnomsorg och förändrade sociala normer kan bidra. Men forskarna anser att ingen av dessa förklaringar ensam kan förklara varför födelsetalen faller samtidigt i så många skilda samhällen. Deras egen tes är att det moderna samhällets organisation gör stora familjer kostsammare och ett liv utan barn enklare, men de betonar att även denna förklaring är osäker.

Färre arbetande ska bära större kostnader

Den ekonomiska följden blir att mindre årskullar träder in på arbetsmarknaden samtidigt som andelen äldre växer. Därmed minskar finansieringsunderlaget för pensioner, sjukvård och offentliga finanser, samtidigt som den samlade ekonomiska tillväxten bromsar. I en räkneövning för USA omkring 2050 antar forskarna att produktiviteten fortsätter öka med två procent om året, medan arbetskraften krymper med en halv procent. Den långsiktiga tillväxten faller då till omkring 1,5 procent. En sådan förändring kan inte lösas med tillfälliga penning- eller finanspolitiska stimulanser, eftersom den beror på att färre människor arbetar. FN:s senaste befolkningsprognos är försiktigare. Organisationen bedömer att världens befolkning fortsätter växa till omkring 10,3 miljarder i mitten av 2080-talet och därefter sjunker svagt till cirka 10,2 miljarder år 2100. FN angav det globala födelsetalet till 2,25 barn per kvinna 2024 och räknar med att nivån når omkring 2,1 först under senare delen av 2040-talet. Skillnaden visar hur känsliga långtidsprognoserna är för aktuella födelsetal och antaganden om framtida utveckling. Fernández-Villaverde och Norrick varnar själva för att orsakerna ännu är otillräckligt förstådda. Deras huvudslutsats är därför inte att en viss befolkningsbana är oundviklig, utan att det saknas en självklar ekonomisk mekanism som återför barnafödandet till ersättningsnivån.

Japans födelsetal når historiskt bottenrekord — tionde året i rad

Redaktionen — Thu, 26 Feb 2026 16:45:55 +0000

TOKYO (Xinhua). Antalet barn som föddes i Japan under 2025 sjönk till 705 809, den lägsta siffran sedan mätningarna inleddes 1899 och det tionde året i rad med nya bottenrekord, enligt uppgifter från det japanska hälsoministeriet. Siffran, som inkluderar barn till utländska medborgare bosatta i Japan, innebär en minskning med 2,1 procent jämfört med 2024, uppger ministeriet för hälsa, arbetsmarknad och välfärd. Japanska medier har förutspått att antalet barn födda av japanska medborgare inom landets gränser — uppgifter som väntas publiceras i juni — kan komma att falla under 600 000 för första gången. Enligt den japanska nyhetsbyrån Kyodo sker nedgången i födelsetal mot bakgrund av en snabbt åldrande befolkning och en ökande oro kring barnuppfostran, inte minst till följd av stigande levnadskostnader och inflation. Antalet dödsfall i Japan uppgick under 2025 till 1 605 654. Det innebär att landets naturliga befolkningsminskning — skillnaden mellan födda och döda — nådde 899 845, den största nedgången sedan mätningarna inleddes. Hälsoministeriet konstaterade att trenden med sjunkande födelsetal ännu inte har brutits och utlovade ökade insatser, bland annat genom att höja inkomsterna för yngre generationer och utöka stödet till barnfamiljer.

”Födslotalen rasar — 56 000 barn som aldrig föddes”

Osignerad — Wed, 25 Feb 2026 15:03:11 +0000

Antalet födda barn i Sverige under 2025 uppgick till 97 500. Det är det lägsta antalet sedan 2002, alltså på 23 år. Siffran innebär en minskning med nära 15 procent jämfört med 2021, då massinjiceringarna mot covid-19 inleddes. Så här har utvecklingen sett ut under de senaste fem åren, enligt av SCB publicerade data:

År	Födda	Förändring	Procent
2021	114 263	—	—
2022	104 734	−9 529	−8,3
2023	100 051	−4 683	−4,4
2024	98 451	−1 600	−1,6
2025	97 500	−951	−1,0
Totalt		−16 763	−14,6

Utvecklingen 2021–2025 kan ställas mot de fem närmast föregående åren. Under perioden 2016–2020 uppgick antalet födda till i genomsnitt 115 255 per år. Trenden var då svagt sjunkande, med totalt 4 348 färre födda barn — en minskning om 3,7 procent över fem år. 2021–2025 kan ställas mot de fem närmast föregående åren. Under perioden 2016–2020 uppgick antalet födda till i genomsnitt 115 255 per år. Trenden var då svagt sjunkande, med totalt 4 348 färre födda barn — en minskning om 3,7 procent över fem år.

Om antalet födda hade legat kvar på 2021 års nivå skulle ytterligare 56 617 barn ha kommit till under de senaste fyra åren.

I relation till den tidigare, måttliga nedgången framstår utvecklingen från och med 2022 — året efter att vaccinationskampanjen mot covid-19 inleddes — som dramatisk. Tappet på 8,3 procent det första året saknar motstycke i modern tid. Åren därefter har minskningstakten avtagit, men antalet födda har inte hämtat tillbaka något av det stora fallet. Mönstret talar för att injiceringarna inte enbart haft en omedelbar effekt på fertiliteten hos kvinnor, utan även långsiktiga konsekvenser. Även mäns fertilitet synes ha påverkats negativt. Under åren 2022–2024 fortsatte Folkhälsomyndigheten att klassificera gravida som en riskgrupp för covid-19 och rekommenderade vaccination. Detta skedde trots internationella larmsignaler om att vaccinerna försämrat fertiliteten. Först under 2025 togs rekommendationen bort — efter att Robert F. Kennedy Jr. och det amerikanska hälsodepartementet HHS agerat i frågan. Det finns tydliga korrelationer mellan antalet givna injektioner och nedgången i födelsetal, såväl i Sverige som i andra länder med hög vaccinationsgrad. Mönstret är entydigt: ju fler injektioner, desto större minskning av antalet födda. Det är högsta tid för en ingående analys av om det även finns ett kausalt samband mellan vaccinerna mot covid-19 och den uppseendeväckande minskningen av antalet födda. Det förefaller som om ett sådant samband finns — men det kan också finnas andra förklaringar. Att frågan förblir outforskad och oundersökt vore ansvarslöst. Gunnar Söderberg Samhällsvetare (fil.pol.mag.) och samhällsanalytiker

Fler barn föds i Norge för andra året i rad

Redaktionen — Wed, 12 Nov 2025 12:39:45 +0000

Födelsetalen i Norge stiger för andra året i rad efter att ha nått en historisk lågpunkt 2022, visar ny statistik från Medicinska födelseregistret. Trots uppgången föds fortfarande för få barn. Förra året föddes 54 472 barn i Norge, vilket innebär en ökning med 3,6 procent jämfört med året innan. Det står i stark kontrast till 2022, då landet hade det lägsta antalet födslar på många decennier. — Om det är en trend är vi osäkra på, men det föds fler barn nu än tidigare år, säger överläkare Liv Cecilie Vestrheim Thomsen vid Folkehälsoinstitutet (FHI) till norska statskanalen NRK.

Större barnkullar når föräldraåldern

Thomsen pekar på en demografisk förklaring. För omkring 40 år sedan var barnkullarna i Norge små, men de som föddes i slutet av 1980-talet och in på 90-talet var betydligt större. Det är denna generation som nu är i den åldern då många väljer att bilda familj. — Det kan vara att de nu har bestämt sig för att skaffa barn, säger Thomsen. Trots uppgången föds endast 1,44 barn per kvinna i Norge. För att befolkningen ska reproducera sig själv krävs cirka 2,1 barn per kvinna. Genomsnittsåldern för förstagångsmödrar är nu nästan 32 år.

Musk larmar om rekordlåga födelsetal: ”Europa kommer dö ut”

Markus Andersson — Mon, 01 Sep 2025 09:13:34 +0000

Techmiljardären Elon Musk varnar för att Europa riskerar att "dö ut" om inte födelsetalen ökar. Hans uttalande kommer efter nya siffror från Skottland som visar 34 procent fler dödsfall än födslar under första halvåret 2025. I ett inlägg på X på lördagen kommenterade Musk den dystra statistiken från Skottland med orden: "Om inte födelsetalet åtminstone återgår till reproduktionsnivån kommer Europa att dö ut".

Unless the birth rate at least gets back to replacement rate, Europe will die out https://t.co/0COU5Zj9QM
— Elon Musk (@elonmusk) August 30, 2025

Reproduktionsnivån – det genomsnittliga antal barn per par som krävs för att en befolkning ska kunna ersätta sig själv – ligger generellt på 2,1 barn per kvinna. Denna siffra tar hänsyn till barnadödlighet och den nästan jämna könsfördelningen vid födseln. Nya studier pekar dock på att denna nivå kan vara otillräcklig och att den långsiktiga överlevnadströskeln i själva verket ligger närmare 2,7 barn per kvinna. Och den tillgängliga statistiken ger Musk fog för sin oro. Enligt Storbritanniens statistikmyndighet sjönk födelsetalet i England och Wales till 1,4 barn per kvinna 2024, medan Skottlands siffra stannade på 1,3 – långt under reproduktionsnivån. Inom EU har fertiliteten minskat i flera år och nådde en rekordlåg nivå på 1,4 levande födslar per kvinna 2023.

Global minskning

Musk, som själv är far till minst 14 barn och har donerat miljontals dollar till fertilitetsforskning, har vid upprepade tillfällen varnat för den demografiska nedgången i Europa. Hans varningar sträcker sig dock längre än så. Med hänvisning till global demografisk data har han hävdat att civilisationen "kommer att kollapsa" om inte födelsetalen stiger. Techmiljardären har tidigare också argumenterat för att befolkningskollapsen på grund av låg fertilitet "är en mycket större risk för civilisationen" än påstådda klimatförändringar.

Either Europe starts having large families or it will keep dying https://t.co/UNX72ZRn98
— Elon Musk (@elonmusk) July 14, 2025

På global nivå har fertiliteten sjunkit i över 50 år. FN-data visar att den låg på cirka 2,2 födslar per kvinna 2024, en kraftig minskning från 5 på 1970-talet och 3,3 på 1990-talet. Endast 45 procent av världens länder och områden – hem för ungefär en tredjedel av världsbefolkningen – rapporterade fertilitetsnivåer på eller över 2,1 förra året och bara 13 procent hade födelsetal på 4,0 eller högre, främst i Afrika söder om Sahara, Afghanistan, Sudan och Jemen.

Sverige följer samma mönster

Även Sverige följer den nedåtgående trenden med historiskt låga födelsetal. För 2024 låg födelsetalet på endast 1,43 barn per kvinna – den lägsta siffran som någonsin uppmätts i landet. Denna siffra hade sannolikt varit ännu betydligt lägre om statistiken inte inkluderat personer med invandrarbakgrund från kulturer som traditionellt föder betydligt fler barn än svenskfödda. På grund av fortsatt massmigration från Tredje världen fortsätter dock Sveriges befolkning att öka, trots rekordlåga födelsetal. Men befolkningsökningen sker betydligt saktare än tidigare och under första halvåret av 2025 ökade Sveriges befolkning med blott 5 000 personer.

Dystra siffrorna: Svenska födelsetal når nya bottennivåer

Jan Sundstedt — Thu, 21 Aug 2025 09:02:51 +0000

Svenskarnas barnafödande befinner sig på historiskt låga nivåer. Under första halvåret 2025 föddes endast 49 700 barn – det lägsta antalet sedan 2002. Samtidigt visar nya siffror från SCB att befolkningstillväxten nästan stannat av helt, med en ökning på bara 5 000 personer sedan årsskiftet. Den svenska befolkningskrisen fördjupas. Trots att Sverige idag har 10,5 miljoner invånare – att jämföra med cirka 9 miljoner år 2002 – föds det nu färre barn än för 23 år sedan. Det innebär att födelsetalen per capita har rasat till extremt låga nivåer. — Den låga folkökningen under 2024 och 2025 beror till största del på att antalet personer som registrerats som utvandrade legat på en högre nivå än tidigare år, men det påverkar även att det föds färre antal barn, säger Guadalupe Andersson, befolkningsstatistiker på SCB. Siffrorna från SCB:s nya rapport är nedslående läsning. Under årets första sex månader föddes 840 färre barn jämfört med samma period 2024, en minskning med 1,7 procent. Den nedåtgående trenden som pågått i flera år visar heller inga tecken på att vända. Samtidigt har antalet dödsfall ökat. Under första halvåret avled 47 000 personer, vilket var 1 400 fler än samma period året innan. Kombinationen av färre födda och fler döda skapar en demografisk kris som riskerar att hota landets framtid. [caption id="attachment_211701" align="alignnone" width="640"] Antal födda och döda under första halvåret, 2000–2025. Foto: SCB[/caption]

Långt under kritisk nivå

Sveriges födelsetal låg förra året på blott 1,43 barn per kvinna – långt under de 2,0 barn per kvinna som krävs för att befolkningen inte ska minska över tid. Utan storskalig massinvandring till Sverige skulle befolkningen redan nu krympa dramatiskt. Statistiken inkluderar dessutom alla kvinnor bosatta i Sverige, även de från invandrargrupper som traditionellt föder betydligt fler barn än svenskarna. Det faktiska födelsetalet för svenska kvinnor är därför sannolikt betydligt lägre än vad statistiken visar. Trots fortsatt massmigration under Tidöregeringen ökade Sveriges befolkning med endast 5 000 personer under första halvåret 2025. Det är visserligen något högre än förra årets rekordlåga ökning, men ligger fortfarande på en historiskt låg nivå för 2000-talet. Födelsekollapsen är inte något unikt för Sverige utan ett fenomen som drabbar hela västvärlden. Experter listar en lång rad orsaker till att allt färre väljer att skaffa barn: skyhöga bostadspriser, ekonomisk otrygghet, karriärpress, förändrade relationsideal och en individualistisk kultur där barnafödande ses som ett hinder för självförverkligande. Konsekvenserna av utvecklingen blir enligt demografiska prognoser förödande: en krympande arbetskraft som ska finansiera pensioner och vård för en snabbt växande äldrebefolkning, brist på personal inom alla samhällssektorer, kollapsande bostadsmarknader i glesbygden och ett skattesystem som inte längre kan bära välfärden. SCB:s beräkningar visar att försörjningskvoten – antalet arbetande per pensionär – kommer halveras inom 30 år om trenden fortsätter.

Fyrabarnsmamman om befolkningskrisen: ”Barn uppfattas som jobbiga”

Markus Andersson — Wed, 02 Jul 2025 12:27:01 +0000

Ett rekordartat fåtal barn föds i Sverige, och orsakerna uppges vara många – från krig, klimatalarmism och ekonomisk oro till rädsla inför förlossning. Fyrabarnsmamman Anna Björklund menar att den snabba digitaliseringen och den ökade skärmanvändningen har haft stor påverkan och beskriver hur barn idag ofta uppfattas som ett jobbigt störningsmoment som många helst vill slippa. Regeringen meddelade nyligen att man tillsätter en expertgrupp som ska kartlägga varför födelsetalen sjunker och om utvecklingen kan vändas. Arbetet tar avstamp i en liknande utredning som nyligen genomförts i Finland. En av gruppens medlemmar är fyrabarnsmamman, poddaren och författaren Anna Björklund, och i statstelevisionen SVT lyfter hon digitaliseringen som en möjlig nyckelfaktor. – Jag personligen tror att en pusselbit är att vi som får barn nu eller skulle ha fått barn nu är den första generationen som är uppvuxna på internet.

"Pockar på närvaro"

Björklund är osäker på om trenden går att bryta, men ser ändå möjligheter att påverka utvecklingen. Hon beskriver hur barn idag ofta uppfattas som påfrestande – inte nödvändigtvis på grund av barnen själva, utan för att de vuxna inte är närvarande. – Jag har märkt att folk uppfattar barn som väldigt jobbiga. Att man pratar om barn som väldigt jobbiga, och när jag berättar att jag har många barn så säger folk att det låter jobbigt. Det de menar då är att barn pockar på närvaro i rummet, och om man inte lyssnar på de små djuriska signalerna hos en bebis så skriker den. – När föräldrar har så många saker som konkurrerar om just deras uppmärksamhet och som får dem att inte vara närvarande i rummet, så uppfattas barnen som väldigt jobbiga. Då är ju frågan, är det barnen som ska bort eller ska människor som art lära sig igen att vara närvarande i rummet? Jag personligen tror kanske det senare, säger hon. [caption id="attachment_182464" align="alignnone" width="640"] Ständigt surfande på smarta mobiltelefoner har gjort oss mindre närvarande i nuet. Foto: Tim Mossholder/Unsplash[/caption] I Finland, där födelsetalen också fallit till rekordlåga nivåer, har en statlig utredning nyligen analyserat orsakerna till det minskande barnafödandet. Anna Rotkirch, forskningsprofessor och direktör för Finlands institut för befolkningsforskning, pekar i statstelevisionen särskilt på svårigheten att hitta rätt partner. – Det här är en ny trend, de unga vuxnas parförhållanden håller inte alls lika länge som de gjorde för tidigare generationer, förklarar hon. Även Rotkirch framhåller digitaliseringen som en möjlig förklaring till de förändrade relationerna. – Det är svårt att se något annat som skulle ha förändrats globalt under de senaste 15 åren när vi ser den här oväntat starka nedgången i fruktsamhet.

"Försämrar unga kvinnors mentala hälsa"

Befolkningsforskaren betonar att mer forskning krävs för att förstå digitaliseringens fulla påverkan på födelsetalen. Men redan nu finns tydliga tecken på att skärmtid och sociala medier har negativa effekter – särskilt på unga kvinnors psykiska hälsa. – Vi vet att i synnerhet sociala medier har försämrat unga kvinnors mentala hälsa, och vi vet att problem med mental hälsa och ensamhet gör det mycket svårare att få en partner och bilda familj, säger hon och tillägger: – Det påverkar också relationernas kvalitet. Vi vet att skärmtid i sig, oberoende av vad du gör på manicken, gör dig mindre nöjd med din parrelation och ökar risken för skilsmässa.

Barnbrist i Sverige – nu vill regeringen veta varför

Jan Sundstedt — Tue, 01 Jul 2025 11:00:38 +0000

Barnafödandet i Sverige befinner sig på historiskt låga nivåer. Under 2023 föddes i genomsnitt 1,43 barn per kvinna – det lägsta talet som någonsin registrerats. Nu tillsätter regeringen en utredning för att förstå varför allt färre vill bilda familj. – Staten behöver fundera på faktorer som utgör hinder för barnafödande, som boende, ekonomi, jämställdhet och livsbalans, sade socialminister Jakob Forssmed (KD) vid en presskonferens på måndagen. Om trenden håller i sig kommer varje ny generation att bli cirka 30 procent mindre än den föregående, vilket innebär stora konsekvenser för arbetsmarknaden och välfärdssystemet när färre i arbetsför ålder ska försörja en växande äldre befolkning. – Barnafödande ska vara en personlig fråga, men det påverkar samhället i stort, konstaterade Forssmed, som också pekade ut den moderna dejtingkulturen som en av bovarna i dramat. – Det finns indikationer om att relationer som uppstår genom dejtingappar på ett generellt plan är mer kortvariga och därför i lägre grad leder till familjebildning. Under 2023 föddes 95 800 barn i Sverige – en minskning med 1 600 jämfört med året innan, enligt SCB. Nedgången syns i alla delar av landet och över samtliga samhällsgrupper.

Fåtal barn trots högkonjunktur

Historiskt har barnafödandet ofta följt konjunkturen, men det sambandet har brutits. Trots stark ekonomi under 2010-talet och ett föräldrasystem som vid internationell jämförelse är både generöst och välfungerande, har födelsetalen fortsatt sjunka. – Barnafödandet minskar trots att Sverige befunnit sig i högkonjunktur och trots en i stora delar välfungerande förskola och en generös föräldraförsäkring, säger Forssmed. Regeringen vill nu ta reda på vilka andra faktorer som kan ligga bakom att unga avstår från att skaffa barn. Enligt den forskning som Forssmed hänvisar till tvekar idag var fjärde ung kvinna inför att bli förälder – en kraftig ökning jämfört med för tio år sedan, då motsvarande siffra var en av tio. En delförklaring som lyfts fram av socialministern är den tuffa och för många otillgängliga svenska bostadsmarknaden. – För många dröjer eller uteblir drömmen om ett småhus, som ett exempel.

Psykisk ohälsa och existentiella kriser

Men regeringen vill också undersöka mer existentiella faktorer: hur oro för framtiden, psykisk ohälsa och känslan av meningsfullhet påverkar synen på föräldraskap. – Vi vet att många unga söker sig till psykiatrin och många uppger att livet saknar mening. Att se sig själv ta hand om barn när det är svårt att ta hand om sitt eget mående, det är svårt, fortsatte Forssmed. Uppdraget att leda den statliga utredningen går till Åsa Hansson, docent i nationalekonomi. I referensgruppen ingår bland andra Anna Björklund, författare till boken Kvinnomanualen, och Micael Dahlén, professor i lycka och välmående vid Handelshögskolan i Stockholm.

Dejtingapp ska främja barnafödande i Tokyo

Sofie — Mon, 10 Jun 2024 17:41:39 +0000

Myndigheter i Tokyo investerar i en dejtingapp för att främja äktenskap i staden. Detta i ett försök att motverka Japans låga barnafödande tillsammans med en åldrande befolkning. I Japan uppges födelsetalen under 2023 ha minskat för åttonde året i rad. Det antal som föddes, 727 277, var 5,6 procent mindre än föregående år, enligt hälsoministeriet i landet, vilket är den lägsta siffran sedan Japan började sammanställa statistiken 1899. Även antalet äktenskap har minskat med sex procent under förra året, något som chefskabinettssekreterare Yoshimasa Hayashi menade var en "kritisk situation", enligt AP News. Nu har myndigheter i Tokyo investerat cirka 200 miljoner yen, cirka 13 miljoner kronor, i en dejtingapp för invånarna. Appen, som drivs av en privat entreprenör, har en omfattande registreringsprocess för att säkerställa att användarna är engagerade i äktenskapet som ett slutmål. Appen kommer att släppas till sommaren.

Intervju krävs för registrering

De som laddar ner den avgiftsbelagda appen kommer att behöva visa legitimation och deklarera uppgifter för inkomst. Användare måste också visa upp dokument som visar att man faktiskt är singel. Vidare måste en försäkran skrivas under om att de som använder appen gör detta för att finna en partner till äktenskap, inte en tillfällig relation. En intervju med appens operatörer kommer att vara obligatorisk för registrering. – Om det finns många individer som är intresserade av äktenskap men som inte kan hitta en partner, vill vi ge stöd, säger en tjänsteman i Tokyo enligt japanska Asahi Shimbun. Vi hoppas att den här appen, med sin koppling till regeringen, kommer att ge en känsla av säkerhet och uppmuntra dem som har varit tveksamma till att använda traditionella appar att ta det första steget i sitt sökande efter en partner. Enligt en enkät från Meiji Yasuda Life Insurance Co. träffade man oftast sin partner via dejtingappar och arbetetsplatser. Apparna står för 25 procent av de par som gifte sig inom ett år.

Svenska förstagångsföräldrar blir allt äldre

Sofie — Tue, 28 May 2024 05:16:51 +0000

Medelåldern för förstagångsföräldrar var förra året den högsta som någonsin uppmätts, visar statistik från SCB. Samtidigt ligger barnafödandet i Sverige på rekordlåga nivåer. Under år 2000, då man började föra statistik över medelåldern för de som blir föräldrar för första gången, låg åldern på 28,2 år för mödrar och 30,7 år för fäder. Under 2023 har den ökat till 30,4 år respektive 32,4 år. – Medelåldern bland förstagångsmödrar var allra högst i Lidingö kommun, där den var 32,7 år, följt av Stockholm och Danderyd där den var 32,6 år, säger Guadalupe Andersson, befolkningsstatistiker på SCB, i ett pressmeddelande. Lägst medelålder var i i Bromölla (26,9 år), Sävsjö (27 år) och Flen (27 år). Samtidigt var antalet nyfödda barn förra året det lägsta som uppmätts på 20 år. Vidare är även antalet födda barn per kvinna det lägsta som uppmätts i Sverige och låg på strax under 1,5 barn per kvinna. Lägst var det i Essunga med endast ett barn per kvinna, följt av Lund, Umeå, Karlstad och Uppsala som hade 1,3 barn per kvinna. – Mullsjö och Malå hade den högsta summerade fruktsamheten i Sverige förra året med över 2,3 barn per kvinna, säger Andersson.