<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>FN:s säkerhetsråd &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/fns-sakerhetsrad/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Tue, 09 Jun 2026 11:24:05 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>FN:s säkerhetsråd &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Analyser: Tysklands FN-nederlag speglar EU:s förfall</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/analyser-tysklands-fn-nederlag-eu-forfall/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 09 Jun 2026 12:20:00 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Alexander Mercouris]]></category>
		<category><![CDATA[Avindustrialisering]]></category>
		<category><![CDATA[EU]]></category>
		<category><![CDATA[FN:s säkerhetsråd]]></category>
		<category><![CDATA[geopolitik]]></category>
		<category><![CDATA[Johann Wadephul]]></category>
		<category><![CDATA[The Duran]]></category>
		<category><![CDATA[Tyskland]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=232822</guid>

					<description><![CDATA[<p><strong>Tysklands förlust i kampen om en roterande plats i FN:s säkerhetsråd har blivit en symbol för landets försvagade ställning. Nederlaget sammanfaller med svag tillväxt, fallande industriproduktion och en allt tydligare fråga om vad som återstår av EU:s tyngd när unionens största ekonomi tappar fart.</strong></p>
<p>När FN:s generalförsamling nyligen valde representanter till säkerhetsrådets roterande platser blev Tyskland utslaget i konkurrensen inom gruppen för Västeuropa och övriga stater. Tyskland fick 104 röster, medan Portugal samlade 134 och Österrike 131. Resultatet innebar att en av världens största ekonomier misslyckades med att säkra en plats som länge har tagits för given.</p>
<p>Tysklands utrikesminister Johann Wadephul <a href="https://www.bbc.com/news/articles/cgmp3pg71edo" target="_blank" rel="noopener nofollow">beskrev enligt BBC</a> utfallet som ett "bittert nederlag". Enligt honom kan landets tydliga stöd till Ukraina och dess särskilda ansvar gentemot Israel ha kostat röster bland medlemsstaterna. Förklaringen reser frågor om hur Berlins utrikespolitiska linje uppfattas utanför den västliga kretsen.</p>
<p>Frågan om vad nederlaget betyder tas upp i ett kort programavsnitt från The Duran. Där motsätter sig Alexander Mercouris den tyska tolkningen att förlusten främst berodde på Ryssland eller stödet till Israel. Han beskriver i stället utvecklingen som "helt självförvållad".</p>
<p>Programledaren Alexander Christoforou frågar hur EU ska kunna gå vidare när Tyskland som ekonomisk motor har avindustrialiserats och snabbt tappar ställning på världsscenen. Mercouris kopplar samman det diplomatiska bakslaget med unionens samlade läge: "Tysklands förödmjukelse och minskade status speglar hela EU:s förfall. De två hör ihop."</p>
<h3>Industrination i motvind</h3>
<p>Den ekonomiska utvecklingen bekräftar bilden av en stat under press. EU-kommissionens prognos från maj <a href="https://economy-finance.ec.europa.eu/economic-surveillance-eu-member-states/country-pages-including-country-reports/germany/economic-forecast-germany_en" target="_blank" rel="noopener nofollow">anger att</a> Tyskland, efter två år av recession och 0,2 procents tillväxt under 2025, väntas nå 0,6 procent 2026 och 0,9 procent 2027. Kommissionen pekar på höga energipriser, svagare export, hårdnande konkurrens från Kina samt tullar och geopolitisk osäkerhet som tyngande faktorer.</p>
<p>Det tyska ekonomiministeriets lägesrapport från maj bekräftar samma tendens. BNP steg visserligen 0,3 procent under första kvartalet, men myndigheten noterade samtidigt en tydlig avmattning inför andra kvartalet. Industriproduktionen hade då fallit för fjärde månaden i följd.</p>
<p>Industriförbundet BDI har enligt Reuters konstaterat att produktionen fallit varje år sedan 2022. Förbundets besked är att prognosen för 2026 inte längre är återhämtning, utan stagnation.</p>
<p>Uppgifterna tecknar sammantaget bilden av en industrination i strukturell motvind – ett mönster som stärker argumentet att FN-nederlaget inte är en isolerad händelse, utan ett tecken på en långvarig nedgång.</p>
<h3>EU:s tyska motor tappar fart</h3>
<p>För EU väger frågan tungt. Unionens samlade ekonomiska och politiska kraft har länge vilat på Tysklands roll som exportmotor och industriellt centrum. När den motorn tappar fart drabbas inte bara Berlin, utan hela det europeiska projektets förmåga att hävda sig globalt.</p>
<p>Programavsnittet kan <a href="https://www.youtube.com/watch?v=jTcn91SdrXs" target="_blank" rel="noopener nofollow">ses på Youtube</a>.</p>
<p>Frågan handlar därför inte bara om den förlorade platsen i säkerhetsrådet, utan om vad som återstår av EU:s internationella tyngd när unionens största ekonomi tappar fart – och om Berlin förmår bryta en trend som allt fler beskriver som självförvållad.</p>
]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>FN:s säkerhetsråd antar resolution om &#8221;humanitära pauser&#8221; i Gaza</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/fns-sakerhetsrad-antar-resolution-om-humanitara-pauser-i-gaza/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/fns-sakerhetsrad-antar-resolution-om-humanitara-pauser-i-gaza/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 16 Nov 2023 12:31:30 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[FN]]></category>
		<category><![CDATA[FN:s säkerhetsråd]]></category>
		<category><![CDATA[Gazakriget]]></category>
		<category><![CDATA[Israel]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=165910</guid>

					<description><![CDATA[<strong>FN:s säkerhetsråd har godkänt en resolution som uppmanar till "humanitära pauser och korridorer" i det krigshärjade Gaza. Totalt 12 länder i rådet med 15 medlemmar röstade för dokumentet. USA, Storbritannien och Ryssland lade ned sina röster.</strong>

FN:s säkerhetsråd antog på <a href="https://news.un.org/en/story/2023/11/1143632" target="_blank" rel="nofollow noopener">onsdagskvällen</a> en resolution om situationen i Gaza och kriget mellan Israel och Hamas. Ett krig som hittills sett tusentals civila dödsoffer, varav cirka 5 000 är barn enligt palestinska källor.

Resolutionen har initierats och författats av Malta och beskrivs bland annat som ett försök att hjälpa utsatta barn i den israelisk-palestinska konfliktzonen. Ett efterlängtat diplomatiskt genombrott efter veckor av bittra förhandlingar.
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">NEWS: Security Council passes resolution calling for urgent &#38; extended humanitarian pauses &#38; corridors throughout Gaza, and immediate &#38; unconditional release of all hostages held by Hamas &#38; other groups.<a href="https://t.co/NbQYc6KSBa">https://t.co/NbQYc6KSBa</a> <a href="https://t.co/8GnTp531qq">pic.twitter.com/8GnTp531qq</a></p>
— United Nations (@UN) <a href="https://twitter.com/UN/status/1724900540059140104?ref_src=twsrc%5Etfw">November 15, 2023</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>

Dokumentet innehåller ett antal punkter varav de viktigaste är:
<ul>
 	<li>En uppmaning att upprätta utökade humanitära pauser och korridorer i Gazaremsan "under ett tillräckligt antal dagar för att, i enlighet med internationell humanitär rätt, möjliggöra fullständigt, snabbt, säkert och obehindrat humanitärt tillträde" för FN, Internationella rödakorskommittén och andra opartiska humanitära organisationer så att de kan leverera humanitärt bistånd, reparera viktig infrastruktur och organisera "brådskande räddnings- och återhämtningsinsatser, inklusive för saknade barn i skadade och förstörda byggnader".</li>
 	<li>Den humanitära pausen bör vara tillräckligt lång för att genomföra "evakuering av sjuka eller skadade barn och deras vårdnadshavare".</li>
 	<li>Ett omedelbart frisläppande av all gisslan, särskilt barn. Resolutionen uppmanar alla parter i konflikten att avstå från att beröva civilbefolkningen grundläggande tjänster och humanitärt bistånd.</li>
</ul>
Resolutionen understryker även vikten av "mekanismer för samordning, humanitär underrättelse och konfliktlösning".
<h3>Israel förkastar resolutionen</h3>
Israels FN-ambassadör Gilad Erdan menade i ett uttalande efter omröstningen att resolutionen är "frikopplad från verkligheten och meningslös".

– <em>Oavsett vad rådet beslutar kommer Israel att fortsätta agera i enlighet med internationell lag medan Hamas terrorister inte ens kommer att läsa resolutionen överhuvudtaget, än mindre följa den</em>, sade Erdan.

Kritiska röster menar att resolutionen är ett slag i luften då den inte kräver ett omedelbart eld upphör (om än tillfälligt) samt att den inte uttryckligen fördömer Hamas, medan andra kritiker kallar resolutionen partisk till förmån för "staten Israels ockupation och förtryck".
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">It FAILED to call for a <a href="https://twitter.com/hashtag/ceasefire?src=hash&#38;ref_src=twsrc%5Etfw">#ceasefire</a></p>
It FAILED to ask Israel to RELEASE all detainees

The resolution is BIASED towards the occupation and oppression

— Raza Khan (@Raza_AKhan) <a href="https://twitter.com/Raza_AKhan/status/1724984663654158726?ref_src=twsrc%5Etfw">November 16, 2023</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
<h3>"Ett viktigt första steg"</h3>
Den palestinske ambassadören Riyad Monsour välkomnade att rådet "äntligen agerar", men menade att behovet av en vapenvila borde ha tillgodosetts och att det är "dags för fred". Han kritiserade också rådets brist på fördömande av dödandet av civila och humanitära arbetare.

I ett uttalande kallade <a href="https://www.rescue.org/se" target="_blank" rel="nofollow noopener">International Rescue Committee</a> omröstningen för "ett viktigt första steg". "<em>Det åligger nu alla parter i konflikten och alla FN:s medlemsländer att göra allt som står i deras makt för att hjälpa till att omvandla dessa ord till handling</em>", fortsatte uttalandet från IRC.

Över 120 länder vid FN:s generalförsamling röstade i förra månaden för en "varaktig humanitär vapenvila" som ett förhoppningsvis första steg till ett upphörande av fientligheterna. Omröstningen i det organet är till skillnad från en obligatorisk omröstning i säkerhetsrådet emellertid ej bindande.

Vilken effekt på stridigheterna den nu genomröstade resolutionen de facto får på stridigheterna är enligt många bedömare oklar, och sannolikt marginell.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/fns-sakerhetsrad-antar-resolution-om-humanitara-pauser-i-gaza/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Ryssland kräver att FN:s säkerhetsråd reformeras</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/ryssland-kraver-att-fns-sakerhetsrad-reformeras/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/ryssland-kraver-att-fns-sakerhetsrad-reformeras/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 28 Jun 2021 13:51:45 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[FN]]></category>
		<category><![CDATA[FN:s säkerhetsråd]]></category>
		<category><![CDATA[Ryssland]]></category>
		<category><![CDATA[Sergej Lavrov]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=103570</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Den ryske utrikesministern Sergej Lavrov menar att Västmakterna har alldeles för stort inflytande i FN-rådets beslutsfattande och att fler länder måste inkluderas för att skapa ”en mer balanserad världsordning”.</strong>

Lavrov anser att Västs ”överdrivna representation” vad gäller beslutsfattande i FN:s säkerhetsråd måste <a href="https://www.rt.com/russia/527760-lavrov-unsc-western-power-prevails/" target="_blank" rel="noopener">begränsas</a> och att länderna i öst och syd måste få betydligt mer att säga till om idag.

Enligt RT anser Lavrov att Västländerna har ”för mycket makt” och att begränsningar måste införas för att demokratisera de internationella relationerna.

<strong>Säkerhetsrådet består idag</strong> av 15 länder, inklusive de fem permanenta medlemsstaterna Kina, Frankrike, Ryssland, Storbritannien och USA. Afrika, Sydasien eller Sydamerika har inga länder permanent representerade och de tio övriga länderna i säkerhetsrådet roterar med tre medlemsländer från Afrika, två från Asien, ett från Östeuropa, två från Latinamerika och Karibien och två från Västeuropa åt gången.

Lavrov menar att detta system gynnar Väst på bekostnad av andra delar av världen och att det är hög tid att ändra på systemet.

”<em>Ansträngningarna för att få mer demokrati i de internationella relationerna och bekräfta en polycentrisk världsordning inkluderar en reformering av FN:s säkerhetsråd genom att stärka det med asiatiska, afrikanska och latinamerikanska länder och avsluta denna avvikelse med överdriven representation av väst i FN:s huvudorgan</em>”, skriver han.

<strong>Han menar att det nuvarande systemet</strong> gör det möjligt för Väst att styra vilka frågor som ska drivas och vilka beslut som ska fattas och motarbeta eller censurera länder som går emot deras planer.

Lavrov menar vidare att USA:s nya administration under Joe Biden har återinsatt ”den gamla världsordningen” där G7-länderna och Nato har ett mycket stort inflytande. Ett bättre system vore enligt Lavrov att ge mer makt till G20-länderna där alltså fler nationer utanför USA och Västeuropa ingår.

”<em>Vi kommer att fortsätta främja framväxten av en internationell relationskultur baserad på rättvisans högsta värden och möjliggöra för alla länder stora som små att utvecklas i fred och frihet</em>”, menar utrikesministern vidare och betonar att Ryssland vill ha en öppen och ärlig dialog med alla länder och att man drivs av en ”enande agenda” utrikespolitiskt.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/ryssland-kraver-att-fns-sakerhetsrad-reformeras/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>1</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>UD mörkar FN-dokument</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/ud-morkar-fn-dokument/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/ud-morkar-fn-dokument/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 10 Dec 2017 12:30:32 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[FN]]></category>
		<category><![CDATA[FN:s säkerhetsråd]]></category>
		<category><![CDATA[Förenta Nationerna]]></category>
		<category><![CDATA[UD]]></category>
		<category><![CDATA[Utrikesdepartementet]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=45222</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En granskning utförd av Dagens Nyheter visar att svenska Utrikesdepartementet dolt 900 sidor med information om regeringens kampanj för en plats i FN:s säkerhetsråd.</strong>

I juni 2016 fick Sverige en långt efterlängtad plats i FN:s säkerhetsråd. Ni kommer det uppgifter om att kampanjarbetet som bedrivits delvis dolts.

Svenska ambassader på utländsk mark är egna myndigheter och därför skall alla dokument som skickas mellan dem registreras. Men i över ett år användes ett parallellt datasystem vilket möjliggjorde att handlingarna kunde klassas som arbetsmaterial istället för offentliga dokument, avslöjar <a href="https://www.dn.se/nyheter/sverige/regeringsdokument-om-fn-kampanj-gomdes-undan/" target="_blank" rel="noopener">Dagens Nyheter</a>.

– Jag tycker att det är anmärkningsvärt. Det här är ju inte första gången som utrikesdepartementet, tillsammans med ytterligare några departement åsidosätter en grundlagsfäst, skyldighet som det är för dem, säger Nils Funcke, journalist och lärare i medierätt på Stockholms universitet, till Ekot.

<strong>Samtidigt visar en annan</strong> pågående granskning att UD slarvat bort hundratals handlingar som behandlar Sveriges relationer med internationella organisationer.

Utrikesdepartementet kan heller inte svara på vart dessa dokument tagit vägen, enligt Moderaten Beatrice Ask som i sin roll som ordförande i konstitutionsutskottet leder utredningen kring dessa.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/ud-morkar-fn-dokument/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>2</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Tjänster och gentjänster mellan Sverige och auktoritära regimer</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/tjanster-och-gentjanster-mellan-sverige-och-auktoritara-regimer/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/tjanster-och-gentjanster-mellan-sverige-och-auktoritara-regimer/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 13 May 2017 19:14:51 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[FN]]></category>
		<category><![CDATA[FN:s säkerhetsråd]]></category>
		<category><![CDATA[Förenta Nationerna]]></category>
		<category><![CDATA[Margot Wallström]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=36966</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Så har Sveriges och Löfven-regeringens arbete delvis sett ut i FN den senaste tiden, enligt hemliga dokument som både Aftonbladet och Expressen tagit del av.</strong>

Det rör sig om regeringens kampanj för att uppnå en plats i FN:s säkerhetsråd, som blev verklighet i somras. Enligt Aftonbladet ska regeringen framför allt siktat in sig på mindre länder. Ett litet lands röst väger lika tungt i valögonblicket.

T.ex. Etiopien ska ha lovat Sverige sin röst om man i gentjänst ger stöd åt det afrikanska landets strävan efter generaldirektör-posten i Unesco.

<strong>Om Etiopien får Sveriges stöd</strong> i Unesco-valet nästa år är oklart men klart är, berättar Niclas Kvarnström som då var chef för säkerhetsrådskampanjen på UD, att så kallade "röstbyten" är vanliga.

Niclas Kvarnström säger bl.a. följande till Aftonbladet; "Vi avslöjar som regel inte hur vi röstar i slutna omröstningar. Men Sverige ingår inte röstbyten som vi inte kan stå för".

Många skulle nog anse att det att stå för någonting inte är att hålla tyst om hur man har röstat.

<strong>Expressen, som också tagit del</strong> av dokumenten, listar fler löften som Sverige gett andra länder. Det är ganska oskyldiga överenskommelser så varför försöker man hela tiden föra folket bakom ljuset, ställer sig många frågande. Kritiker menar att man det krävs mer öppenhet. Kanske är det inte överenskommelserna som sådana som är stötestenen, utan med vem som man har ingått överenskommelserna.

&#160;

&#160;

<em>Roger M. Klang/Morgonbladet</em> - <a href="http://morgonbladet.nu/news.php?name=170511031719" target="_blank" rel="noopener noreferrer">ursprungsartikel</a>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/tjanster-och-gentjanster-mellan-sverige-och-auktoritara-regimer/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
