FN – Nya Dagbladet

Delegaterna gick ut när Netanyahu klev upp i FN – han kallade dem fegisar

Emil Fjellstedt — Fri, 25 Sep 2026 07:04:09 +0000

Dussintals delegater reste sig och lämnade FN:s generalförsamling i New York under torsdagen när Israels premiärminister Benjamin Netanyahu gick upp i talarstolen. Netanyahu kallade dem "moraliska fegisar" och uppmanade resten av salen att följa efter.

Burop blandades med applåder när Netanyahu gick mot podiet under generalförsamlingens 81:a session. Medan delegation efter delegation tågade ut försökte generalförsamlingens ordförande Khalilur Rahman gång på gång återställa lugnet.

— Ordning i salen, tack, upprepade Rahman.

Omkring 77 delegationer lämnade salen – nära 40 procent av FN:s medlemsländer.

Protesten var samordnad. Den palestinska FN-missionen hade uppmanat medlemsländerna att gå ut kollektivt när Netanyahu skulle tala.

"Moraliska fegisar"

Netanyahu bemötte de tomma bänkraderna direkt från talarstolen.

— Om det finns några andra moraliska fegisar som ännu inte har lämnat salen, var så goda och gör det nu, sade Netanyahu.

Han hävdade, utan att lägga fram belägg, att de länder som protesterade i själva verket skyddas av Israel, och att deras ledare säger något annat bakom stängda dörrar.

— Genom att försvara sig självt försvarar Israel också många av de länder vars delegater just lämnade den här salen. Jag vill att ni ska veta att många av deras ledare till och med tackar oss i det tysta för att vi slog ut Irans kärnvapen, sade han.

Några namn på dessa ledare nämnde han inte.

Iran och personsökaren

Kriget mot Iran fick en framträdande plats i talet. Netanyahu hävdade att Israel har krossat Irans militär.

— Att anfalla Iran var ett av de enklaste beslut jag någonsin har behövt fatta, sade Netanyahu.

I ett av talets mer teatrala ögonblick höll han upp en personsökare och påminde om attacken mot Hizbollahs personsökare den 17 september 2024. Omkring 3 000 människor skadades och tolv dödades, däribland två barn.

Han återkom också till Hamas-attacken den 7 oktober 2023, där omkring 1 200 människor påstås ha dödats, och jämförde den omstridda siffran med 40 000 döda amerikaner i proportion till befolkningen – en liknelse han använde för att påstå att 7 oktober var värre än 11 september.

"Motsatsen till folkmord"

Anklagelserna om folkmord i Gaza, som ligger bakom stora delar av protesten, avfärdade Netanyahu som inte bara falska utan som "århundradets största lögn".

— Är det här folkmord? Naturligtvis inte. Det är motsatsen till folkmord, sade Netanyahu.

Han beskrev den israeliska armén som "världens mest moraliska armé" – en formulering som står i skarp kontrast till den dokumenterade dödssiffran i Gaza. Gazas hälsoministerium uppger att minst 73 922 människor har dödats.

Netanyahu tackade även USA:s president Donald Trump.

— Vi har ingen större partner än president Trump, sade han.

Talet innehöll också en passus riktad mot New Yorks borgmästare Zohran Mamdani. Netanyahu talade om "borgmästarens antisemitiska kansli" och hävdade att många judar inte längre känner sig trygga i staden sedan Mamdani valdes.

Samtidigt som Netanyahu talade inför en halvtom sal fick den palestinske presidenten Mahmoud Abbas hålla sitt anförande på distans, efter att USA nekat honom visum. Netanyahu själv avslutade med ett löfte om fortsatt krig.

— Vi kommer att fortsätta vinna, eftersom vi inte har något annat val, sade han.

Lavrov: Ingen paus i kriget medan det förhandlas

Emil Fjellstedt — Thu, 24 Sep 2026 13:34:20 +0000

Ryssland tänker inte stoppa striderna medan det förhandlas. Det beskedet gav utrikesminister Sergej Lavrov i FN:s säkerhetsråd under onsdagen, samma dag som Ukraina och 51 allierade krävde ett omedelbart och villkorslöst eldupphör. Enligt Lavrov handlar kravet om att ge Kiev andrum och fylla på vapenlagren. Lavrov talade om kriget i Ukraina när säkerhetsrådet sammanträdde den 23 september. Enligt den ryska nyhetsbyrån Tass, som återger hans anförande, var budskapet till Europa och Kiev entydigt. — Vi har lärt oss av bitter erfarenhet och kommer inte att pausa den särskilda militära operationen medan förhandlingar pågår, i något format, sade Lavrov. Han riktade samtidigt udden mot de europeiska huvudstäderna och beskrev eldupphöret som ett medel för att köpa tid. — Det är precis vad Europa vill, allt med samma enkla mål: att få ett andrum och fylla på Kievregimens uttömda militära arsenaler. Regimen har av desperation sedan länge tagit till öppet terroristiska metoder, sade Lavrov.

Kravet kom före mötet

Uttalandet om eldupphör publicerades innan säkerhetsrådet samlades. Ukraina och 51 allierade krävde ett omedelbart och villkorslöst eldupphör så att samtal mellan Moskva och Kiev kan komma till stånd. Bland undertecknarna finns EU och dess medlemsstater, Storbritannien, Kanada och Australien. Moskvas linje är att striderna upphör först när båda sidor söker en samlad uppgörelse som tar itu med krigets grundorsaker. Ett eldupphör utan en sådan uppgörelse ser Kreml alltså som en paus som främst gynnar motparten.

Fyra dygn efter drönaranfallet

Tidpunkten gör saken mer laddad. Kravet kom mindre än fyra dygn efter Ukrainas största drönaranfall någonsin mot Moskva. Två civila dödades i förorterna, och ett oljeraffinaderi, bostadshus och civil infrastruktur skadades. Moskvas borgmästare Sergej Sobjanin kallade raiden utan motstycke och sade att den omfattade mer än 1 600 drönare från alla håll.

Försvaret ska trappa upp

Rysslands försvarsministerium sade efter det senaste drönaranfallet mot Moskva att armén ytterligare ska intensifiera precisionsanfall mot militära mål i Kiev. Ryssland har de senaste månaderna trappat upp robot- och drönaranfall mot ukrainsk militär och infrastruktur med dubbel användning, som svar på Zelenskyjs 40 dagar långa påverkanskampanj med långräckviddiga anfall mot civila mål i Ryssland. Zelenskyjs uttalade syfte var att väcka missnöje hos den ryska allmänheten. Kampanjen slutade med att Ukrainas svartahavshamnar slogs ut och att Rysslands vinterkampanj mot kraftverk och transformatorstationer började tidigare än vanligt.

Pezeshkian i FN: Israel har bomben – men inspektörerna skickas till Iran

Emil Fjellstedt — Thu, 24 Sep 2026 10:46:15 +0000

Irans president Masoud Pezeshkian anklagade under onsdagen omvärlden för dubbelmoral i FN:s generalförsamling: Israel har kärnvapen utan att ha släppt in en enda inspektör, medan IAEA:s inspektörer skickas till Iran. USA:s ombud lämnade salen under talet.

Pezeshkian talade vid generalförsamlingens 81:a session i New York, dagen efter att USA:s president Donald Trump från samma talarstol kallat Iran terrorister och hotat att utplåna landet. Svaret riktades lika mycket mot Washington som mot Israel.

Sessionens tema var ömsesidigt förtroende. Enligt Pezeshkian kan det inte byggas med ord, utan bara genom att världen överger sina dubbla måttstockar, rapporterar Jerusalem Post.

— Atom- och kärnvapen finns i händerna på den 'israeliska regimen', men det är till Iran som IAEA:s inspektörer ombeds komma, sade Pezeshkian.

Inte en enda inspektion

Presidenten pekade särskilt ut att Israel står utanför icke-spridningsavtalet NPT, det avtal som Iran självt är bundet av.

— Israel har bomberna, har massförstörelsevapnen. Är inte medlem i NPT. Under sin skamliga tillvaro har de inte tillåtit en enda inspektion, men de belönas med alla medel som krävs för att bomba vilken huvudstad som helst i regionen efter behag, sade han.

Sakuppgifterna i den delen av talet står sig. Israel har aldrig anslutit sig till NPT och varken bekräftar eller förnekar att landet har kärnvapen, en hållning som brukar kallas kärnvapenmässig tvetydighet.

Enligt amerikanska Center for Arms Control and Non-Proliferation har Israel inte accepterat IAEA:s kontroller av delar av sin huvudsakliga kärnteknikverksamhet. Reaktorn i Dimona står utanför IAEA:s övervakning. Vanliga uppskattningar landar på omkring 90 plutoniumbaserade stridsspetsar.

Bombat vid förhandlingsbordet

Pezeshkian kopplade kärnvapenfrågan till kriget i Gaza och till angreppen mot hans eget land.

— Israel har brutalt mördat över 70 000 civila i Gaza, medan Iran bombades när landet satt vid förhandlingsbordet, sade presidenten.

Samtidigt slog han fast Teherans linje i atomfrågan: rätten till fredlig kärnteknik, men inga vapen.

— Inga kärnvapen, och inga begränsningar för vår fredliga kärntekniska utveckling, sade han.

Svar till Trump

Mot Trumps terroriststämpel ställde Pezeshkian bilden av ett Iran som självt har varit offer för terrorism. Han vände också på frågan om vem som skapar oro i regionen.

— Är det vi som är källan till instabilitet? Vi vill bara leva självständigt. För att försvara vårt land ber vi ingen om lov, sade Pezeshkian enligt CNBC.

Han sade att Iran är redo för dialog, men inte på maktspråkets villkor.

— Vi kommer aldrig att böja våra huvuden, sade han.

USA:s representant reste sig och lämnade salen under talet. Kvar stod Pezeshkians anklagelse: den som har bomben och vägrar inspektioner belönas, medan IAEA:s inspektörer skickas till Iran.

Trump hotar Iran med förintelse från FN:s talarstol

Emil Fjellstedt — Wed, 23 Sep 2026 09:45:08 +0000

USA:s president Donald Trump ställde under tisdagen Iran inför ett ultimatum från FN:s talarstol i New York: ett avtal som låter landet byggas upp igen, eller att han "förintar den islamiska republiken". Samtidigt spådde han att en uppgörelse kommer först efter USA:s mellanårsval i november. Hans egen bild av dagens kontakter med Teheran hann dessutom ändras innan kvällen. Trump använde sitt 37 minuter långa tal i generalförsamlingen till att försvara kriget mot Iran, som USA och Israel inledde i februari. Enligt presidenten har kriget hindrat Teheran från att skaffa kärnvapen. Han uppmanade också andra länder att gå samman med USA för att isolera Iran ekonomiskt. Talets mittpunkt var ett val som Trump beskrev som hans eget att fatta: om USA ska anfalla Iran igen eller satsa på ett fredsavtal. — Jag har ett stort beslut att fatta, sade Trump inför generalförsamlingen. Han frågade sedan om ett avtal ska slutas med Iran som låter landet "bygga upp sig och skapa ett mycket större land än det någonsin varit". Alternativet var att han "förintar den islamiska republiken, och gör det snabbt", så att Iran aldrig mer får en chans att "döda och förstöra människor och länder". Därefter skärpte han tonen ytterligare. "Driver jag dem till helvetet, utan någon chans att överleva och utan något hopp om framtida storhet eller generationer?" sade Trump. I samma andetag gav han hotet ett slags tidtabell. "Men jag tror att vi kommer att göra ett avtal direkt efter valet, eftersom det inte är logiskt för dem att inte göra det", sade han. Mellanårsvalet i USA hålls den 3 november.

Tre versioner av samma möte

Efter talet berättade Trump för journalister att amerikanska företrädare haft ett tre timmar långt och mycket bra möte med den iranska delegationen under tisdagen. Han beskrev mötet som mycket produktivt. Senare tycktes presidenten dock backa från den bilden. Han förtydligade att de särskilda sändebuden Steve Witkoff och Jared Kushner träffat medlare, inte iranska företrädare direkt. — Steve och Jared hade ett mycket produktivt möte i dag med Irans medlare, bara medlare, sade Trump. Från Teheran kom ytterligare två besked, och de pekade åt olika håll. Iransk statlig tv uppgav att utrikesminister Abbas Araghchi träffat Witkoff. Irans talesperson Esmail Baghaei sade däremot att förhandlingarna förts via en qatarisk medlare. Därmed gick det under tisdagen inte att fastslå om de båda sidorna över huvud taget suttit i samma rum. Det gällde samma dag som Trump från FN:s talarstol beskrev förintelse som ett av två möjliga utfall.

Kriget som säljargument

Trump presenterade kriget mot Iran som beviset för att hans linje fungerar. USA och Israel inledde offensiven i februari, och enligt presidenten är det just den kampanjen som gör att Teheran i dag saknar kärnvapen. Uppmaningen till generalförsamlingen löd därför inte som en vädjan om vapenvila, utan som ett krav på att andra stater ska ställa sig bakom USA:s ekonomiska isolering av Iran. Fram till mellanårsvalet den 3 november, sade han, ska trycket ligga kvar. Budskapet innehöll samtidigt en tydlig kontrast. Samma land som Trump vill att omvärlden ska strypa ekonomiskt lovade han i talet skulle kunna bli "ett mycket större land än det någonsin varit" – om Teheran går med på ett avtal på amerikanska villkor. Valet han tecknade var därmed inte mellan krig och fred i största allmänhet, utan mellan återuppbyggnad under Washingtons villkor och det han själv beskrev som att förinta den islamiska republiken, och göra det snabbt.

Ukraina, västra halvklotet och Grönland

Trump tog även upp kriget i Ukraina och lovade snabba resultat. — Vi arbetar mycket nära med ledarna för Ryssland och Ukraina, och vi kommer att få det gjort. Det kommer att ske, tror jag, snabbare än folk förstår, sade han. Om det egna närområdet var tonen lika hård som mot Iran. "Om det behövs kommer vi att använda vår oöverträffade militära makt för att säkra USA:s vitala nationella intressen", sade Trump om västra halvklotet. Han pekade också på USA:s agerande i Venezuela som bevis på att Washington inte längre tänker tillåta hot mot landet att "få fäste någonstans på västra halvklotet". USA har dessutom undertecknat ett avtal med Danmark och Grönland som stärker den amerikanska militära närvaron. Ultimatumet mot Iran har därmed fått ett ungefärligt datum: efter den 3 november. Fram till dess vill Trump att omvärlden hjälper till att isolera Irans ekonomi, medan hans sändebud fortsätter samtalen med Teheran eller med Teherans medlare, beroende på vilken version som gäller.

FN-rapportör kräver internationell skyddsnärvaro i Palestina

Emil Fjellstedt — Mon, 24 Aug 2026 09:01:30 +0000

FN:s särskilda rapportör för de palestinska områdena, Francesca Albanese, kräver en internationell skyddsnärvaro på den ockuperade Västbanken, i östra Jerusalem och i Gaza. Utspelet kommer efter nya rapporter om ett kraftigt ökat israeliskt bosättarvåld. ”En internationell skyddsnärvaro på Västbanken, i östra Jerusalem och i Gaza är absolut akut”, skrev Albanese på måndagen. Hon hänvisade till Internationella domstolens rådgivande yttrande om Israels ockupation och hävdade att andra stater är skyldiga att agera. Albanese uppmanade FN:s generalsekreterare och generalförsamling att försöka kringgå den ”förlamning” som råder i säkerhetsrådet, där USA vid upprepade tillfällen har stoppat Israelkritiska resolutioner med sitt veto. Uttalandet följer en period av snabbt ökande våld på Västbanken. Under årets fyra första månader registrerades omkring 190 bosättarattacker i månaden, enligt en sammanställning från FN. Om takten håller i sig väntas antalet angrepp överstiga 2 000 under året.

FN rapporterar fortsatt våld

I mitten av augusti rapporterade FN:s humanitära organ OCHA om 38 bosättarattacker under en enda vecka. Angreppen ledde till personskador och materiell förstörelse. I Tuba i Masafer Yatta skadades fem palestinier, tre bostäder förstördes och 23 människor tvingades lämna sina hem, däribland 14 barn, uppgav organet. Israeliska bosättningar på ockuperad mark betraktas som olagliga av FN och merparten av världssamfundet. Israel bestrider den bedömningen och beskriver Västbanken som omstritt territorium. Internationella domstolen slog i ett rådgivande yttrande från juli 2024 fast att Israels fortsatta närvaro i de ockuperade palestinska områdena är olaglig och ska upphöra så snabbt som möjligt. Domstolen krävde också ett omedelbart stopp för nya bosättningar. Israel avvisade yttrandet. Albanese är en oberoende expert utsedd av FN:s råd för mänskliga rättigheter och uttalar sig inte för FN som organisation. Hennes inlägg preciserar inte hur den föreslagna skyddsnärvaron skulle organiseras eller vilket mandat den skulle få.

Mordet på Folke Bernadotte: Fredsmäklaren som blev ett hot

Emil Fjellstedt — Fri, 08 May 2026 14:38:33 +0000

Jerusalem den 17 september 1948. FN-medlaren Folke Bernadotte färdas i kortege när en jeep plötsligt blockerar vägen. Tre beväpnade män kliver ur. Sekunder senare är den svenske greven, Röda Korsets tidigare chef och ledaren för aktionen med de vita bussarna, död. Vad var det egentligen Bernadotte hade gjort som väckte sådant hat? Och varför har mordet på honom fortsatt att omges av tystnad, omskrivningar och politiskt obehag? Frågorna utgör utgångspunkten för Göran Buréns Mordet på Folke Bernadotte, som nu ges ut i en ny utgåva på Karneval förlag med ett nyskrivet förord.

FN-medlaren som blev ett hinder

Folke Bernadotte hade i maj 1948 utsetts till FN:s medlare i konflikten mellan Israel och Palestina. Uppdraget var redan då notoriskt svårt: staten Israel hade just utropats, kriget rasade och hundratusentals palestinier hade drivits på flykt. Bernadottes fredsförslag innehöll bland annat en punkt som kom att prägla bilden av honom hos hans motståndare: de palestinska flyktingarnas rätt att återvända. För den svenske medlaren var frågan en förutsättning för en hållbar politisk lösning. För de krafter som ville säkra en ny stat på helt andra villkor blev han däremot ett hinder. Burén skildrar inte bara själva mordet utan också människan Bernadotte: aristokrat, medlem av den svenska kungafamiljen, internationell förhandlare och chef för Svenska Röda Korset. Hans insats med de vita bussarna under andra världskrigets slutskede gjorde honom till en av Sveriges mest kända humanitära gestalter. Att han några år senare skulle mördas under FN-flagg säger något om hur laddad Palestinafrågan var redan från början.

Frågan om ansvar

I bokens centrum står de frågor som mordet lämnat efter sig. Vilka mördarna var och vilka motiv de hade är i dag välkänt. Att dådet utfördes av medlemmar av den sionistiska extremgruppen Lehi – ofta kallad Sternligan – hör till den historiska bakgrunden. Den svårare frågan gäller det politiska ansvaret. Burén lyfter fram omständigheter som pekar mot att israeliska beslutsfattare eller enskilda ledande politiker kan ha haft kännedom om, eller på annat sätt haft beröring med, mordplanerna. Här blir boken mer än en historisk rekonstruktion; den blir också en studie i hur staters tillkomstberättelser formas, skyddas och ibland skönmålas på bekostnad av obekväma fakta. Därför känns ämnet påfallande aktuellt. Konflikten mellan Israel och Palestina fortsätter att prägla världspolitiken, och frågan om flyktingarnas rättigheter är fortfarande central. Buréns bok påminner om att flera av dagens låsta positioner har rötter i beslut, våldsdåd och politiska vägval från 1948.

En svensk historia i världspolitikens mitt

Göran Burén debuterade 1981 med romanen Vårflod och har senare skrivit flera historiskt inriktade böcker. År 2017 gav han ut Alla människors lika värde: Ett historiskt reportage om svenskarna och de landsfördrivna palestinierna. I Mordet på Folke Bernadotte förenar han porträtt, politisk bakgrund och kriminalhistorisk undersökning. När boken först kom ut 2012 fick den flera uppmärksammade omdömen. Lars Linder skrev i Dagens Nyheter att boken "förtjänar att bli läst och diskuterad" och beskrev den som "väldokumenterad historieskrivning". Martin Aagård skrev i Aftonbladet att boken är "troligen den bästa introduktionen till Bernadottes liv". Även Sören Sommelius i Helsingborgs Dagblad framhöll att Burén placerar Bernadotte bland de svenskar som gjort stora insatser för freden. Buréns skildring fungerar därför på flera nivåer. Den erbjuder dramatik, historisk fördjupning och ett svenskt perspektiv på en konflikt som fortfarande präglar samtiden. Framför allt riktar den ljuset mot en man vars fredsuppdrag slutade i ett politiskt mord – och mot de krafter som hade allt att vinna på att hans röst tystnade. Boken finns att köpa direkt hos Karneval förlag.

Ny skör vapenvila mellan Israel och Libanon

Emil Fjellstedt — Fri, 17 Apr 2026 09:02:34 +0000

En tio dagar lång vapenvila mellan Israel och Libanon trädde i kraft vid midnatt. Men FN har dokumenterat över 10 000 israeliska kränkningar av förra vapenvilan – och historien visar att Israel sällan håller sina eldupphör. Vapenvilan tillkännagavs av USA:s president Donald Trump onsdagskvällen och trädde i kraft vid midnatt. Den är tidsbegränsad till tio dagar och syftar till att skapa utrymme för förhandlingar. Vapenvilan övervakas av FN:s interimistiska styrka i Libanon, UNIFIL.

10 000 kränkningar under förra vapenvilan

I november 2024 trädde en vapenvila i kraft efter månader av intensiva strider. UNIFIL har därefter dokumenterat över 10 000 israeliska kränkningar – varav 7 500 kränkningar av luftrummet och 2 500 markintrång. Omkring 400 libaneser dödades och 1 100 skadades under perioden. Mönstret går tillbaka till 2006 års libanonkrig. Sedan FN:s säkerhetsråd antog resolution 1701, som krävde att Hizbollah skulle avväpnas och Israel dra sig tillbaka, har Libanon hävdat över 7 000 israeliska kränkningar. FN:s egen statistik visar att Israel står för 80–90 procent av alla dokumenterade överträdelser.

Samma mönster i Gaza

Under den vapenvila som trädde i kraft i Gaza i oktober 2025 rapporterade Gazas myndigheter över 2 000 israeliska kränkningar, då cirka 650 palestinier dödades. Israeliska styrkor sköt mot civila som försökte återvända till sina hem. I Israel stöder 79 procent av befolkningen fortsatta attacker mot Hezbollah, och 69 procent anser att kriget bör fortsätta oavsett eventuella vapenvilor.

FN övervakar – men kan inte tvinga fram efterlevnad

UNIFIL har i uppdrag att övervaka vapenvilan längs Blue Line, gränslinjen mellan Israel och Libanon. Men styrkan har inget mandat att tvinga fram efterlevnad, och FN:s säkerhetsråd har historiskt blockerats av att USA använder sin vetorätt i frågor som rör Israel. För Libanon står mycket på spel. Landet befinner sig i en av världens värsta ekonomiska kriser sedan 2019, utan en fungerande statsapparat, med hundratusentals fördrivna och tusentals döda i krigets spår. Frågan är om den nuvarande vapenvilan blir något annat än ännu ett tillfälligt andningsuppehåll innan nästa våg av bombningar inleds.

Fjällugglan får internationellt skydd av FN

Emil Fjellstedt — Mon, 30 Mar 2026 07:02:02 +0000

Fjällugglan har fått internationellt skydd genom FN:s konvention om migrerande arter. I Sverige klassades arten som regionalt utdöd redan hösten 2025. Beslutet fattades vid CMS COP15 i Campo Grande, Brasilien den 23–29 mars – FN:s toppmöte om skydd av djurarter som vandrar över landsgränser. Totalt 132 länder samt EU deltog i konferensen. Fjällugglan – välbekant för många som Harry Potter-filmernas trogna Hedvig – befinner sig i kris globalt. Internationella naturvårdsunionen IUCN klassar arten som sårbar med en uppskattad världspopulation på bara 14 000–28 000 individer, ett tal som fortsätter att sjunka. I Sverige är situationen än mer alarmerande. Hösten 2025 deklarerades fjällugglan som regionalt utdöd – inga observationer har gjorts sedan 2015 och häckning har inte konstaterats på mer än tio år. Det är en dramatisk förändring sedan 1970-talet, då flera hundra par häckade i de svenska fjällen. Fjällugglan var en av många arter som uppmärksammades i Rödlistan 2025. I grannlandet Norge är arten klassad som kritiskt hotad. Enligt nyhetsbyrån AFP har nästan hälften av alla arter som övervakas av CMS visat tecken på populationsnedgång, och nästan var fjärde art är hotad av utrotning. Förutom fjällugglan fick 39 andra arter bindande skydd vid konferensen, bland dem hammarhajar, geparden, randig hyena, europeiskt lodjur, jätteutter och europeisk ål. CMS-listningen innebär att de 132 signatärländerna nu förbinder sig att vidta konkreta skyddsåtgärder och samarbeta kring fjällugglornas livsmiljöer och migrationskorridorer. För en art som redan försvunnit som häckfågel i Sverige kan det internationella skyddet bli avgörande för om fjällugglan på sikt kan återetablera sig i Skandinavien.

FN larmar: Kriget mot Iran kan leda till akut hunger för 45 miljoner

Redaktionen — Tue, 17 Mar 2026 14:32:40 +0000

Kriget mot Iran riskerar att leda till att ytterligare 45 miljoner människor drabbas av akut hunger före sommaren, varnar FN:s livsmedelsprogram WFP. Det skulle innebära en ny rekordnivå. Sedan de amerikansk-israeliska attackerna mot Iran inleddes den 28 februari har viktiga humanitära transportleder strypts, vilket försenar livsavgörande leveranser till världens värsta kriszoner. WFP:s fraktkostnader har stigit med 18 procent sedan attackerna inleddes. — Det här skulle innebära att den globala hungern når nivåer vi aldrig tidigare sett, och det är en fruktansvärd framtidsutsikt, sade Carl Skau, biträdande chef för WFP, vid en pressträff i Genève. Redan före kriget befann sig 319 miljoner människor i akut hunger – en nivå Skau beskrev som "en perfekt storm". Därtill kommer nu stigande priser på mat, olja och frakt. Samtidigt har WFP tvingats skära ned efter att givarländer prioriterat om sina anslag till förmån för försvaret.

”NE.se sprider felaktiga klimatsiffror till landets skolor”

Osignerad — Tue, 10 Mar 2026 20:45:20 +0000

Enligt NE.se minskar isen i Arktis med 13 % per år. En dramatiskt skrämmande siffra som tyder på kommande översvämningar och katastrof för vår planet. Men problemet är att det inte stämmer. Det gör inte heller uppgifter från FN om klimathotet. Att inte alla källor går att lita på inser de flesta. Men att erkända institutioner som FN och Nationalencyklopedin överdriver och för vidare uppenbart oriktiga uppgifter om klimatkris är nog inte alla medvetna om. Under fliken klimat på NE.se hittar man en stor rubrik för avsnittet Världens klimat: "Varje år minskar istäcket i Arktis med i genomsnitt 13%." påstår NE. Men enligt NSIDC/NOAA, NASA och Copernicus Marine Service-data, rapporteras trenden som cirka 12,5 procent per decennium för sommarisen i Arktis. För vinterisen är siffrorna mindre alarmerande. Här rapporterar NOAA/NSIDC siffran enbart 2.5 % per årtionde. Delar man upp det på 10 år får man alltså en siffra 0,25 % per år, vilket är väldigt långt från vad NE.se uppger. Att is minskar med 0,25% per år är inte dramatiskt om man befinner sig, som vi, i slutet av en istid, men alltså mer sant än 13 % per år. [caption id="attachment_223989" align="alignnone" width="640"] Skärmdump från ne.se innehållandes den missvisande uppgiften.[/caption] P1 Kalibers reportrar har i ett avsnitt från december 2024 granskat hur FN:s generalsekreterare Guterres överdriver klimathotet. I ett tal på Samoa kopplade han översvämningar, stormar och tvångsförflyttningar till klimatförändringar. Kaliber pekar på att en stor tsunami som drabbade området 2009 var orsakad av en jordbävning – och att de dramatiska påståendena i talet inte stämmer med de faktiska omständigheterna. I talet från 2022 säger Guterres bland annat att antalet väder- och klimatrelaterade katastrofer ökat femfaldigt över de senaste 50 åren, vilket är fel.

I talet från 2022 säger Guterres bland annat att antalet väder- och klimatrelaterade katastrofer ökat femfaldigt över de senaste 50 åren, vilket är fel.

Men samtidigt har vissa röster på senare år visat tendens till en mer balanserad bild av klimathotet även i etablerade medier. Peter Alestig skrev i DN 2026-02-26 artikeln ”Ja – vissa av klimatlarmen var överdrivna”. Alestig nämner att vissa kraftiga apokalypsvarningar i debatten kan ha varit överdrivna i förhållande till vad vetenskapen faktiskt visar. Ett värsta tänkbart klimatscenario är oroande men inte nödvändigtvis det mest troliga. Public service håller ändå i stort fast vid sin klimatalarmism i nyhetsrapportering ännu, även om SVT citerat den danske forskaren Bjørn Lomborg som sagt att ”mycket av samtalet kring global uppvärmning är oerhört överdrivet”. I sammanhanget diskuterades mäns och kvinnors uppfattning om klimatet. Men NE.se ses av många som vetenskapligt förankrad med många experter, och har inte ändrat sin nätsida. På sidan som används av många skolor sprider man fortfarande en skrämselpropaganda om 13% per år, vilket ligger långt från övriga vetenskapliga faktabaser. Dags att revidera? Anna Vinterhed