flyktingar – Nya Dagbladet

EU vill stoppa mobiliseringspliktiga ukrainare

Emil Fjellstedt — Tue, 14 Jul 2026 10:41:49 +0000

EU-kommissionen förbereder regler som kan stänga dörren för ukrainare som omfattas av hemlandets mobilisering. För att få tillfälligt skydd i EU kan framtida sökande tvingas visa att de är undantagna från militärtjänst. Uppgifterna kommer från den polska tidningen Rzeczpospolita och har återgivits av bland andra Kyiv Post. Förslaget beskrivs som den största omläggningen av EU:s tillfälliga skydd för ukrainare sedan systemet infördes 2022. Den som söker skydd efter att de nya reglerna trätt i kraft kan behöva ett intyg från ukrainska myndigheter som visar att personen inte är mobiliseringspliktig. Kravet uppges gälla både män och kvinnor. Polens biträdande inrikesminister Maciej Duszczyk säger till Rzeczpospolita att arbetet närmar sig sitt slut och att Polen stöder förändringarna. Reglerna väntas presenteras i juli men enligt uppgifterna börja gälla först i mars 2027, när den nuvarande ordningen löper ut.

Miljoner berörs inte retroaktivt

Förslaget ska inte omfatta de omkring 4,3 miljoner ukrainare som redan har tillfälligt skydd inom EU. Det riktas i stället mot nya sökande efter ikraftträdandet. Ukraina ska självt ha begärt förändringen i början av juni som ett led i landets mobiliseringspolitik. En konkret följd blir att EU:s gräns kan göras till en förlängning av Ukrainas mobiliseringssystem. Skyddet från kriget villkoras då av att hemlandet först intygar att den sökande inte behövs vid fronten.

Diesen: ”Krig till siste man”

Den norske statsvetaren och professorn Glenn Diesen ger beskedet en skoningslös tolkning. Han skriver att ukrainare som president Volodymyr Zelenskyj behöver för kriget inte längre ska släppas in i EU. ”EU betalade för en proxyarmé och kräver att den strider till siste man”, skriver Diesen på X.

Diesen sätter därmed fingret på förslagets hårda kärna: EU erbjuder skydd, men kan samtidigt börja sortera bort de ukrainare som Kiev vill kunna mobilisera. Förslaget är ännu inte officiellt presenterat av EU-kommissionen, men om uppgifterna bekräftas innebär det en tydlig skärpning för framtida ukrainska skyddssökande.

Norska kommuner säger nej till flyktingar

Markus Andersson — Fri, 20 Feb 2026 10:30:03 +0000

Flera norska kommuner väljer att inte ta emot flyktingar i år. Intresseorganisationen KS säger att målet om att bosätta 13 000 flyktingar inte kommer att uppnås. Hittills har omkring hälften av landets 322 kommuner svarat på förfrågan från norska Integrerings- och mångfaldsdirektoratet (IMDi) om att ta emot flyktingar under 2026. De kommuner som hittills svarat skulle tillsammans bosätta nästan 7 900 flyktingar, men har bara sagt ja till drygt 6 700. Det innebär ett underskott på över 1 100 bosättningsplatser redan bland de kommuner som har svarat. Hälften av kommunerna har fortfarande inte svarat. En rad kommuner har sagt blankt nej till att ta emot en enda flykting i år. Bland dessa finns Sarpsborg, Fredrikstad, Lørenskog och Ås.

Pressad ekonomi bakom avslag

I kommunen Asker ville Fremskrittspartiet ha ett fullständigt bosättningsstopp. Kompromissen blev 28 flyktingar, trots att kommunen fick förfrågan om 103. — Vi måste sätta det på paus, ett stopp. Vi måste ta hand om dem som redan har kommit till vår kommun och fokusera på det innan vi tar emot ännu fler som vi inte har medel att integrera på ett tillräckligt bra sätt, säger Frps gruppledare Tonje Lavik Pedersen i Asker till norska statskanalen NRK.

I Lillesand säger kommunalrådet Einar Holmer Hoven (H) att kommunen inte har råd.

— Vi har inte råd med det i den ekonomiska situation som vår kommun befinner sig i, där vi går på knäna, säger han.

Större städer som Oslo, Stavanger och Trondheim har däremot sagt ja till det antal de fick förfrågan om. Fackdirektör Nina Gran i KS, den norska motsvarigheten till Sveriges Kommuner och Regioner, är tydlig. — Vi kommer inte att nå målen för beslut 2026. Så det kan bli en utmaning om behovet fortfarande är 13 000 som ska bosättas, säger hon.

Trump planerar att prioritera vita flyktingar

Isac Boman — Thu, 16 Oct 2025 09:05:51 +0000

Trump-administrationen överväger omfattande förändringar av USA:s flyktingsystem som skulle ge förtur åt engelsktalande, vita sydafrikaner och regimkritiska européer. Enligt interna dokument som New York Times tagit del av skulle programmet omvandlas från att främst ta emot flyktingar från Afrika, Mellanöstern och andra delar av världen till att fokusera mer på vita flyktingar. Förslagen presenterades för Vita huset i april och juli av tjänstemän från utrikesdepartementet och säkerhetsdepartementet. President Trump har tidigare beordrat myndigheterna att utreda huruvida flyktingmottagande ligger i USA:s intresse och pausade redan första dagen i ämbetet hela programmet. De föreslagna förändringarna lägger vikt vid huruvida sökande kan anpassa sig till USA och flyktingar ska instrueras att delta i kurser om "amerikansk historia och värderingar" samt "respekt för kulturella normer". Trump rekommenderas att prioritera européer som har "utsatts för repressalier på grund av fredligt uttryckta åsikter online, såsom motstånd mot massmigration eller stöd för 'populistiska' politiska partier". Trump har redan gett prioritetsstatus till afrikander, den vita befolkningsgrupp som en gång styrde Sydafrikas apartheidregim. Trump har hävdat att de utsätts för rasförföljelse, ett påstående som sydafrikanska regeringstjänstemän tillbakavisar.

Drastisk minskning

Enligt dokumenten har USA:s mottagande av flyktingar gjort landet alldeles för "mångkulturellt". "Den kraftiga ökningen av mångfald har minskat det sociala förtroende som är nödvändigt för att ett demokratiskt samhälle ska fungera", står det i dokumenten. Trump planerar att minska antalet flyktingar från 125 000 till 7 500 per år. Administrationen föreslår också att hundratusentals personer som redan befinner sig i ansökningsprocessen ska få sina ansökningar avbrutna. — Det borde inte komma som någon överraskning att utrikesdepartementet genomför den folkvalda presidentens prioriteringar, kommenterade Thomas Pigott, talesman för utrikesdepartementet.

Ilska mot planerna

Uppgifterna om att USA kan komma att fokusera mer på vita flyktingar har mötts av ilska och upprördhet från flyktingaktivister och vänsterliberala profiler. Barbara L. Strack, tidigare chef för flyktingavdelningen vid medborgarskaps- och immigrationsmyndigheten, är en av många som är mycket kritisk till förslagen: — Det visar en förutfattad uppfattning hos vissa i Trump-administrationen om vilka som är de verkliga amerikanerna, beklagar hon och fortsätter: — Och de tror att det är vita och kristna människor.

90 procent av Gazas befolkning på flykt

Redaktionen — Fri, 23 Aug 2024 14:15:31 +0000

Omkring 90 procent av Gazas 2,1 miljoner invånare har tvingats fly sina hem sedan de israeliska bombningarna inleddes i oktober. – Varje gång vi kommer fram någonstans får vi en ny evakueringsorder två dagar senare. Det här är inget sätt att leva, berättar palestiniern Haitham Abdelaal. Evakueringsorderna har blivit så oräkneliga att många palestinier inte längre bryr sig om att följa dem – bara under de tre första veckorna av augusti utfärdades elva nya evakueringsorder genom sociala medier, sms och flygblad – där cirka 250 000 palestinier återigen uppmanades att lämna och söka skydd någon annanstans, skriver TT. ”Den israeliska armén kommer att operera med våld mot terrororganisationer i detta område. För er säkerhet uppmanar vi er att evakuera omedelbart”, står det att läsa i en order som skickades ut i Khan Yunis, i södra Gaza. Flera palestinier som nyhetsbyrån pratat med uppger att de inte förstår vart de ska ta vägen och menar att det överhuvudtaget inte finns några säkra platser kvar i Gaza och att ”det är flyganfall överallt”.

"Ständigt krympande område"

– De tvingar familjer att fly på nytt, ofta under attacker och med de få tillhörigheter de kan bära med sig, in i ett ständigt krympande område, säger FN:s koordinator Muhannad Hadi, i ett uttalande, och betonar att de varken har tillgång till skydd, sjukvård, vatten eller andra humanitära förnödenheter. – Vägen framåt är lika tydlig som den är brådskande: Skydda civila, släpp gisslan, underlätta humanitär hjälp. kom överens om vapenvila, kräver han. De ständiga evakueringarna innebär också att FN-personal som arbetar i området inte längre kan arbeta effektivt. I flera fall har personalen tvingats lämna sina lager med mat och andra förnödenheter avsedda att delas ut till civilbefolkningen, uppger man.

Européer har liten kontakt med flyktingar

Sofie — Thu, 23 May 2024 08:03:55 +0000

Många medborgare i Sverige, Österrike, Italien och Tyskland har inte någon kontakt alls med flyktingar, visar en ny studie från Malmö universitet. Studien visar också att man har betydligt mer positiv inställning till ukrainska flyktingar, jämfört med migranter från andra länder. I en studie som ingår i ett större forskningsprojekt, och som undersöker integrationen av migranter efter 2014 där sammanlagt 49 städer ingår, har 16 000 personer fått berätta hur de upplever integration. I just denna studie tittade man endast på Sverige, Österrike, Italien och Tyskland. Resultaten visar att medborgare i Italien och Sverige oftare ser utomeuropeiska flyktingar som mer välintegrerade än vad man gör i Tyskland och Österrike. I Sverige och Österrike upplever man dock fler negativa relationer, samtidigt som man i Italien beskriver relationerna som bättre. Resultatet visar också att man i större städer, som exempelvis Malmö och Göteborg, upplevde mer negativitet i kontakten med utomeuropeiska flyktingar.

"Vet inte varför"

Européernas attityd till ukrainska flyktingar är däremot betydligt mer positiv - men huruvida det beror på mediebevakningen, att de är relativt få, eller att de också är européer är oklart. — Vi vet inte varför, men man kan anta att det faktum att ukrainare är européer spelar in, säger forskaren Nahikari Irastorza till forskning.se. Många deltagare svarade att de inte hade kontakt med några flyktingar alls, oavsett ursprung. Däremot svarade omkring 50 procent “det finns nästan inga relationer men folk respekterar varandra, och det är väldigt lite konflikt”.

Majoriteten österrikare vill se asylstopp

Jan Sundstedt — Fri, 08 Mar 2024 07:53:58 +0000

En färsk undersökning visar att 56 procent av österrikarna önskar att migrantströmmen helt upphör. Trots en minskning av antalet asylansökningar i Österrike, strävar majoriteten enligt undersökningen efter ett fullständigt stopp. Undersökningen genomfördes av Unique Research Institute på uppdrag av den österrikiska dagstidningen Heute. I den uppgav 36 procent av de tillfrågade att de var "helt" för att Österrike inte skulle ta emot några fler flyktingar alls. Omkring 20 procent av de tillfrågade uppgav att de var "något" för en minskning till noll. Endast 37 procent var emot en nollvision. Bakgrunden till undersökningen är kommentarer från Georg Dornauer (SPÖ), vice ordförande för delstatsregeringen Mattle. – Du kan till och med diskutera med mig om asyltaket inte borde vara noll för de kommande åren i Österrike, uttryckte han under förra veckan i en intervju med den österrikiska dagstidningen Der Standard. Dornauer kritiserades för sina kommentarer av partiordföranden för det österrikiska SPÖ, Andreas Babler, som under en presskonferens i Innsbruck på lördagen beskrev Dornauers uttalanden som "politiskt idiotiska" och "helt otänkbara".

SPÖ-Chef Babler stellt klar: Asyl-Obergrenze “überhaupt nicht denkbar”
SPÖ-Chef Andreas Babler lehnt die zur Diskussion gestellte "Asylobergrenze bei Null" klar ab. Dies sei "überhaupt nicht denkbar" und "politisch schwachsinnig", betonte er.https://t.co/6eisFEyAKb — RudiRudiGibAcht ❌❌❌ (@rammerrudolf) March 3, 2024

Invandringsfrågan dominerar valet

I Österrike kommer ett nytt parlament att väljas i höst. Enligt de senaste opinionsundersökningarna från olika undersökningsinstitut är det invandringskritiska Frihetspartiet i Österrike (FPÖ) klart i ledningen. Även om antalet asylansökningar i Österrike minskar är det invandringsfrågan som fortsätter dominera diskussionen i media inför höstens val. Enligt statistikplattformen Statista hade cirka 2 290 asylansökningar lämnats in i Österrike i slutet av januari 2024. Omräknat till hela året förväntas det då statistiskt inkomma cirka 27 400 ansökningar. Detta skulle innebära att antalet asylansökningar minskar för andra året i rad och sjunker till den lägsta nivån sedan 2020.

Gazabor tvingas betala 100 000 kronor för att fly genom Egypten

Redaktionen — Tue, 30 Jan 2024 19:25:43 +0000

Kriget mellan Hamas och Gaza har skapat en svart marknad för flyktingar vid gränsen till Egypten. Priset för att komma över gränsen kan ligga på flera tusen dollar. Efter 7 oktober 2023, då kriget mellan Hamas och Israel startade, stängde man också gränsen från Gaza mot Tel Aviv. Då blev den enda vägen ut ur kriget via gränsen vid Rafah i Egypten, som myndigheterna också stängde. Gränsen är officiellt fortfarande stängd, men det ska enligt rapporter ändå gå att betala sig över, skriver det Washingtonbaserade journalistprojektet Organized Crime and Corruption Reporting Project, OCCRP. Detta ska gå att göra via lokala researrangörer som har kontakter i den egyptiska statsapparaten och kan muta sig in i Egypten. Enligt uppgift ska dessa researrangörer under flera års tid ha erbjudit snabb passage genom Rafah till ett pris som varierar från flera hundra till tusentals dollar, delvis beroende på hur ofta gränsen har varit öppen för passage. Det vill säga ju större desperation att komma över gränsen, desto bättre affärer. Priset ska enligt källorna variera mellan 4 500 och 10 000 dollar för att säkra ett gränsövergångstillstånd, enligt mer än ett dussin intervjuer som genomförts av OCCRP och den Kairobaserade medieplattformen SaheehMasr. Priset för personer med egyptiskt medborgarskap är lägre, mellan 650 och 1 200 dollar per person. Rasha, en kvinna med egyptiskt medborgarskap som flydde från Gaza, berättar att hon fått veta att det skulle kosta totalt 40 000 dollar att få ut hennes palestinske man och tre barn genom Rafah. – Det har vi inte råd med, säger hon.

Israel bombade flyktingläger – stort antal döda

Markus Andersson — Wed, 01 Nov 2023 10:04:50 +0000

Jabalia, Gazas största flyktingläger, har bombats av Israel i uttalat syfte att döda en av Hamas högsta befälhavare. Ett stort antal civila dödades i attacken och flera länder fördömer nu Israels skoningslösa attacker. Enligt det palestinska hälsodepartementet och utrikeskorrespondenter på plats har minst 50 personer dödats och hundratals skadats i bombningarna av flyktinglägret, Israel håller dock fast vid att man gör vad man kan för att minimera civila dödsoffer. Den huvudsakliga måltavlan var Ibrahim Biari, högt uppsatt befälhavare inom Hamas, som uppges ha varit med och planerat den blodiga attacken mot Israel den 7 oktober. Biari och ”dussintals” palestinska soldater ska ha dödats i bombningarna enligt IDF, men man vill inte kommentera hur många civila som samtidigt miste livet. – Vi vet inte än hur många icke stridande som dödades, säger Jonathan Conricus, talesman för IDF i ett uttalande.

Osäker dödssiffra

I Jabalia bor ett mycket stort antal palestinska flyktingar i flervåningshus, och flera av dessa totalförstördes under bombningarna. På filmklipp som sprids i sociala medier syns hur döda män, kvinnor och barn dras fram ur ruinerna. Enligt ett sjukhus i närheten är uppgifterna om 50 dödade dock rejält i underkant, och man uppger att man fått in över 120 kroppar efter bombningarna. Bombningarna har fått flera länder att fördöma Israels agerande – bland annat Bolivia, Chile och Colombia, som nu väljer att kalla hem sina ambassadörer. ”Jag har beslutat att kalla hem vår ambassadör i Israel för konsultation. Om Israel inte stoppar massakern av det palestinska folket kan vi inte vara där”, kommenterar Colombias president Gustavo Petro.

Bombar flyktingar

Samtidigt visar en granskning från BBC att Israels armé, IDF, vid upprepade tillfällen bombat de områden man tidigare uppmanat civilbefolkningen att fly till. Den 8 oktober uppmanades civila palestinier exempelvis att ta sig till Khan Yunis på södra Gazaremsan – men bara två dagar senare genomfördes omfattande bombningar av staden, och flera byggnader totalförstördes. Samma sak hände i staden Rafah dit civilbefolkningen uppmanades fly – men vars centrala delar bombades dagen därpå. Kanalen pekar på att ett flertal liknande angrepp genomförts av israelisk militär. Varning för starka bilder nedan:

With English subtitles, I edited my cousin's filming of the immediate aftermath of the massacre that Israel committed at my birthplace Jabalia Refugee Camp, northern Gaza. This is not a war. It's a genocide targeting a particular group because of their identity: Palestinians. pic.twitter.com/8cKcLUGadD
— Dr. Abusalama (@ShahdAbusalama) October 31, 2023

Ökad massinvandring under Bidens presidentskap

Jan Sundstedt — Fri, 21 Jul 2023 10:38:23 +0000

Under de senaste två åren har Joe Biden och hans administration välkomnat över 500 000 migranter till USA genom särskilda politiska program framtagna i syfte att minska illegal invandring och skapa fler legala vägar in i USA. Massinvandringen kommer av allt att döma också att fortsätta under de kommande åren. CBS rapporterar att man dammat av en lag från 1950-talet för att kunna lansera den största expansionen av legal invandring i USA:s moderna historia. Under mindre än två års tid har minst 541 000 migranter fått komma in i USA genom regler som gör det möjligt för enskilda federala tjänstemän att bevilja inresa för utlänningar – även om de saknar visum. Strategin har förvisso minskat den illegala invandringen vid USA:s gräns mot Mexiko – men istället kraftigt ökat den legala invandringen till USA. Det går nu också snabbare att vidarebosätta migranterna i USA, enligt CBS. Av de migranter som beviljats uppehållstillstånd i USA kommer knappt 170 000 från Latinamerika och Karibien, 141 000 kommer från Ukraina, 133 000 är asylsökare av olika nationaliteter som hittills befunnit sig i Mexiko och 77 000 kommer från Afghanistan. Den republikanska oppositionen är mycket kritisk till massinvandringen och menar att den leder till ökat kaos, otrygghet och kriminalitet samt att USA redan tagit in alldeles för många migranter de senaste åren. Generellt sett måste en migrant som vill komma in i USA antingen ha ett visum eller en godkänd flyktingstatus. Men den gamla lagen från 1952 ger enskilda myndighetspersoner auktoriteten att bevilja uppehållstillstånd även till migranter som saknar detta – så länge uppehållstillståndet främjar ett så kallat brådskande humanitärt ändamål eller en betydande allmännyttig verksamhet. De två senaste åren har Biden-administrationen på flera olika sätt ansträngt sig för att göra det lättare för migranter att ta sig in i USA – bland annat genom att flyga in ett stort antal afghaner direkt till USA och inrätta särskilda program där kraven för att få uppehållstillstånd sänkts markant och som lett till ett stort inflöde av människor från Haiti och Latinamerika. Man har även lanserat en mobilapp som gjort det möjligt för migranter från Mexiko att via sina mobiltelefoner begära att få komma till USA. Den legala invandringen till USA förväntas också öka kraftigt under de kommande åren och fler program för att möjliggöra ökad och enklare invandring från Colombia, El Salvador, Guatemala och Honduras håller just nu på att utvecklas.

USA: Ukrainska flyktingar riskerar människohandel i Israel

Isac Boman — Wed, 28 Jun 2023 04:40:38 +0000

Fram till mars 2023 har minst 14 000 ukrainska flyktingar anlänt till Israel. USA:s utrikesdepartement varnar dock för att flyktingarna på grund av Israels migrationsregler löper stor risk att utnyttjas i prostitution och människohandel. ”De flesta av dessa personer anlände på turistvisum som regelbundet har förnyats och arbetar enligt en regeringspolicy som inte verkställs. Icke statliga organisationer har rapporterat att denna instabila situation och oklara arbetstillståndspolitik har ökat sårbarheten hos denna befolkning för sex- och arbetskraftshandel”, noteras det i en rapport. Israel valde nyligen att förlänga verksamheten med ytterligare ett år för den byrå som bistår ukrainska flyktingar, detta efter skarp kritik från Ukrainas regering om Israels behandling av flyktingar som försöker ta sig in i landet. Representanten för FN:s flyktingkommissariat i Israel, Mathijs Le Rutte, har tidigare sagt till den liberala israeliska tidningen Haaretz att Israels brist på konsekvens gentemot ukrainska flyktingar skapar många svårigheter och hindrar dem från att få grundläggande rättigheter och leva med värdighet.. Även allianspartnern USA riktar kritik mot Israel. ”Regeringens ansträngningar att hålla människohandlare straffrättsligt ansvariga förblev otillräckliga, och regeringen undersökte heller inte konsekvent de fall av människohandel som hänvisats till av icke statliga organisationer", skriver det amerikanska utrikesdepartementet och pekar på att Israel tycks ha förlitat sig på att icke statliga organisationer skulle identifiera offren, snarare än att arbeta proaktivt. Amerikanerna uttrycker också en oro över att israeliska myndigheters agerande kan leda till att ukrainska flyktingar tvingas till slavarbete. Man uppmanar Israel att öka antalet utredningar, åtala fler människohandlare och arbeta proaktivt genom att satsa mer resurser på att identifiera potentiella offer. Vidare ser man gärna att samtliga anställda inom det israeliska rättsväsendet, gränsvakter och fängelsepersonal genomgår särskilda utbildningsprogram i hur människohandel ska bekämpas.