<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>Flottan &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/flottan/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Wed, 02 Jun 2021 09:53:15 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>Flottan &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Iranska flottans största skepp sjönk efter brand</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/iranska-flottans-storsta-skepp-sjonk-efter-brand/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/iranska-flottans-storsta-skepp-sjonk-efter-brand/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Per Nordin]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 02 Jun 2021 09:53:15 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[fartyg]]></category>
		<category><![CDATA[Flottan]]></category>
		<category><![CDATA[Iran]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=102412</guid>

					<description><![CDATA[<strong>IRIS Kharg – det största fartyget i den iranska flottan fattade under tisdagen eld och sjönk vid Omanbukten. Orsaken till branden är fortfarande oklar.</strong>

Fartyget som var över 200 meter långt och 25 meter brett samt med en totalvikt med full last på över 33 000 ton var från början ett stort brittiskt tankfartyg som delvis byggdes om och somsedan har använts av den iranska flotten sedan det tidiga 1980-talet, rapporterar <a href="https://www.rt.com/news/525441-iran-navy-ship-fire/" target="_blank" rel="noopener">RT</a>.

Enligt medieuppgifter fattade skeppet som idag främst används för militära övningar och logistik eld av oklar anledning och brann i omkring 20 timmar innan det slutligen sjönk utanför hamnen Jask.

<em>– Alla ansträngningar att rädda fartyget misslyckades och det sjönk</em>, rapporterar den iranska nyhetsbyrån Fars Nwes Agency.
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">Fars News video of IRIS Kharg (431) under fire. This ship served in the Iranian Navy for 37 years. <a href="https://t.co/O78wvmmHne">pic.twitter.com/O78wvmmHne</a></p>
— Mehdi H. (@mhmiranusa) <a href="https://twitter.com/mhmiranusa/status/1399961716759355392?ref_src=twsrc%5Etfw">June 2, 2021</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>

<strong>Samtliga besättningsmedlemmar</strong> ska ha hunnit lämna fartyget och sätta sig i säkerhet och det finns inga uppgifter om några dödsfall relaterade till förlisningen. Från iranskt håll ska man nu utreda vad det var som gick fel och varför fartyget som bland annat inhyste tre helikoptrar kunde sjunka.

Noterbart är att så sent som i april så attackerades det iranska lastfartyget MV Saviz utanför Jemen i Röda havet när det eskorterade iranska handelsfartyg. Enligt iranska myndigheter fick båten som använts som logistisk central för att bekämpa pirater i området dock bara mindre skador.

Iran misstänker att den attacken orkestrerades eller genomfördes av Israel då angreppet skedde i samband med att iranska makthavare träffade internationella ledare för att diskutera Irans kärnkraftsavtal.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/iranska-flottans-storsta-skepp-sjonk-efter-brand/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>2</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Amerikanska flottans nya svärmdrönare</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/amerikanska-flottans-nya-svarmdronare/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/amerikanska-flottans-nya-svarmdronare/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 22 Apr 2015 10:12:06 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[drönare]]></category>
		<category><![CDATA[Flottan]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=21371</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Projektet har genomförts av Office of Naval Research</strong>, ONR, som är en del inom den amerikanska flottan. Locust, engelska för ”gräshoppa”, fungerar genom att 30 drönare likt en gräshoppssvärm skjuts ut genom ett rör och automatiskt interagerar med varandra i luften.

I ett pressmeddelande skriver ONR att Locust kommer ge flottan ett taktiskt övertag. Drönarsvärmen kan användas till försvar men också för att attackera särskilda mål.

<strong>I framtiden kan amerikanska</strong> fartyg, flygplan och obemannade farkoster komma att bestyckas med Locust.

De senaste åren har USA och resten av världens användande av drönare, såväl militära som civila, ökad kraftigt. Inom militären har drönare visats sig vara väldigt kostnadseffektiva. Enligt ONR kan hundratals mindre drönare vara billigare än en enskild bemannad farkost.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/amerikanska-flottans-nya-svarmdronare/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
