fiskar – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Wed, 23 Sep 2026 06:23:32 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1.2 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg fiskar – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Läkemedlen försvinner inte i avloppet – de lagras på botten https://nyadagbladet.se/miljo/lakemedel-lagras-i-bottensediment/ Wed, 16 Sep 2026 05:52:39 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=240618 Läkemedel som spolas ut med avloppet stannar inte bara i vattnet. En ny avhandling från SLU visar att resterna kan följa med ner under ytan och påverka djurlivet där. Reningsverken är inte gjorda för den här typen av ämnen. En del av det som kommer in släpps därför vidare, och i vissa mätningar är halten till och med högre på vägen ut än på vägen in, enligt en avhandling vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. SLU skriver att det inte räcker att titta på vattnet. Läkemedlen kan också sjunka ner och fastna i bottenmaterialet, där de blir svårare att upptäcka. — Det sker kontinuerliga utsläpp av läkemedel i vattenmiljön och vi behöver veta mer om vad det innebär. Därför valde jag att undersöka hur läkemedel beter sig och fördelas mellan vatten, sediment och levande organismer, säger Sara Nicoline Grønlund Thorsted, doktorand vid SLU och Roskilde universitet.

Fisken får läkemedel från två håll

I laboratoriet testade hon ett halvdussin vanliga läkemedel, bland annat mot ångest och epilepsi. Djur som lever i bottenslammet tog upp resterna. Fisk som sedan äter de djuren får i sig samma ämnen en gång till. — Fiskarna fick inte bara i sig läkemedel från vattnet de lever i, utan även via födan. De exponeras alltså dubbelt, säger Sara Nicoline Grønlund Thorsted. Olika läkemedel samlas på olika ställen i fisken. En del stannar i vattnet, andra binds till botten. Därför kan ett vanligt vattenprov underskatta hur mycket som faktiskt finns i miljön.

Även trollsländelarver påverkades

Antidepressiva och allergimedicin hade effekt på trollsländelarver i ett av försöken, både var för sig och tillsammans.]]> Ljusföroreningar påverkar korallrev https://nyadagbladet.se/miljo/ljusfororeningar-paverkar-korallrev/ https://nyadagbladet.se/miljo/ljusfororeningar-paverkar-korallrev/#respond Sat, 05 Apr 2025 06:02:56 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=198241 Artificiellt ljus gör korallreven farligare för bytesfiskar, enligt en ny studie. Det kan bland annat väcka sovande fiskar och dra till sig rovdjur, vilket drastiskt förändrar nattlivet i korallreven. Ljusföroreningar, det vill säga ljus skapat av människan, har fördubblats ungefär vart åttonde år enligt en studie från 2023. Artificiellt ljus påverkar miljön kraftigt och har i allt högre grad konstaterats vara en bidragande orsak bland annat till försämrad pollinering, massdöd av insekter och negativa effekter på fåglar. Det har även visat sig påverka livet i havet, särskilt fiskar. Artificiellt ljus påverkar 22 procent av världens kustlinjer, vilket motsvarar 1,6 miljoner kvadratkilometer.

Farligare korallrev

Ljusföroreningar påverkar också ungefär 15 procent av världens korallrev, något som ger upphov till en helt annan miljö jämfört med den som får naturligt mörker. En ny studie från University of Bristol, tillsammans med forskare från Franska Polynesien och Chile, visar att korallreven blir särskilt svåra att leva i för bytesfiskar. – När solen går ner genomgår korallreven en dramatisk förvandling. De livfulla fiskar vi ser på dagen drar sig tillbaka för att sova bland korallerna och svårfångade nattliga arter dyker upp från grottor och hålor i jakten på byten, säger huvudförfattaren, Dr Emma Weschke i ett pressmeddelande. Forskarna använde specialbyggda infraröda undervattenskameror för mörkerseende för att filma revet nattetid utan att störa fiskarnas beteende, eftersom fiskar inte kan se infrarött ljus. När artificiellt ljus lyser upp korallreven under natten blir det svårare för fiskar att gömma sig från nattaktiva rovdjur. Ljuset lockar dessutom till sig rovdjur, och fiskar som normalt sover håller sig istället vakna. – Många av de arter som upptäcktes på artificiellt belysta rev var inte nattaktiva fiskar, utan sådana som vanligtvis bara är aktiva under dagen. Att upptäcka att ljusföroreningar kan få fiskar att hålla sig vakna senare än vanligt är oroande eftersom sömn - precis som för oss - sannolikt är avgörande för att återskapa energi och upprätthålla konditionen, säger Dr Weschke.

Hopp finns

Det krävdes i genomsnitt 25 dagar av exponering för artificiellt ljus för att dessa förändringar skulle ske. Endast några få dagar räckte inte, något forskarna ser positivt på eftersom det omvänt går att få en relativt omedelbar effekt om man minskar ljusföroreningar. – Till skillnad från växthusgaser och plast är artificiellt ljus en förorening som inte lämnar några rester efter sig när den stängs av. Genom att begränsa det artificiella ljuset både vad gäller intensitet och varaktighet, prioritera det för nödvändiga behov och minska den estetiska användningen, kan vi bidra till att återskapa de naturligt mörka nätter som marina ekosystem utvecklats med, säger Emma Weschke.]]> https://nyadagbladet.se/miljo/ljusfororeningar-paverkar-korallrev/feed/ 0 Antidepressiv medicin kan skada fisk https://nyadagbladet.se/miljo/antidepressiv-medicin-kan-skada-fisk/ https://nyadagbladet.se/miljo/antidepressiv-medicin-kan-skada-fisk/#respond Sun, 17 Nov 2024 13:41:40 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=188016 Låga halter antidepressiva läkemedel kan skada guppyhanar, visar ny forskning. Exponering för dessa läkemedel ökade hanarnas kroppsstorlek och minskade deras spermierörlighet. De senaste åren har det antidepressiva ämnet fluoxetin, som finns i exempelvis Prozac, upptäckts i floder, sjöar och vattendrag världen över. När människor tar medicinen absorberas den bara delvis i kroppen, medan resten utsöndras via urinen. Eftersom reningsverk inte kan avlägsna dessa rester, släpps de ut i miljön genom renat avloppsvatten. I en studie publicerad i Journal of Animal Ecology samlade forskarna in 3 600 vilda guppyer (Poecilia reticulata) från Alligator Creek i norra Queensland, Australien. Vattenprover från området visade inga spår av fluoxetin vid tidpunkten. Under en femårsperiod exponerade forskarna femton successiva generationer av dessa fiskar för det antidepressiva läkemedlet fluoxetin. Fiskarna slumpades till grupper som fick antingen inga halter, låga halter eller höga halter av fluoxetin. De "låga" nivåerna motsvarade vanliga koncentrationer i ytvatten, medan de "höga" nivåerna motsvarade koncentrationer i vattendrag starkt påverkade av mänskligt avloppsvatten.

Minskad spermierörlighet

Studien visade att guppyhanar som exponerats för låga halter fluoxetin uppvisade försämrad hälsa, mätt med ett index liknande kroppsmasseindex (BMI) hos människor. Hanarnas gonopodium – den modifierade fenan de använder vid parning – var också större än hos hanar som inte exponerats. En större gonopodium kan visserligen vara en fördel vid parning, men fluoxetinexponeringen minskade samtidigt spermiernas rörlighet. Detta innebar att spermier från exponerade hanar hade sämre simförmåga jämfört med spermier från icke exponerade hanar. Fluoxetin påverkade dessutom hanarnas förmåga att utföra normala beteenden som att gömma sig från rovdjur. Forskarna noterade att fiskarna blev mer förutsägbara och konsekventa i sitt beteende, vilket kan göra dem mer sårbara för både miljöförändringar och rovdjur. Tidigare studier har också visat att antidepressiva medel kan minska fiskars aktivitetsnivå, vilket försämrar deras förmåga att konkurrera om mat och partner. "Vi betonar vikten av att analysera enskilda individer och undersöka deras beteende tillsammans med livshistoria och reproduktiva egenskaper för att fullt ut förstå hur djur reagerar på miljöförändringar orsakade av människor", skriver forskarna.]]> https://nyadagbladet.se/miljo/antidepressiv-medicin-kan-skada-fisk/feed/ 0 Global minskning av sötvattenfiskar https://nyadagbladet.se/miljo/global-minskning-av-sotvattenfiskar/ https://nyadagbladet.se/miljo/global-minskning-av-sotvattenfiskar/#respond Wed, 22 May 2024 06:33:08 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=181194 Det globala beståndet av vandrande sötvattenfiskar har i genomsnitt minskat med 81 procent sedan 1970, enligt en rapport från bland annat WHO och World Fish Migration Foundation. En tredjedel av fiskarna klassas idag som hotade på den globala rödlistan. Rapporten ”Migratory fish species 2024” har granskat 1864 bestånd av 284 arter av sötvattenfisk mellan åren 1970-2020. Sötvattenfiskar har minskat med 91 procent i Latinamerika och Karibien, och 75 procent i Europa enligt rapporten. En stor del av minskningen uppges vara orsakad av överfiske samt mänskliga förändringar i ekosystemen. – Sötvattenfiskarna har stor betydelse både för matförsörjningen och ekosystemen, men det glöms ofta bort när vattenkraftdammar ska byggas eller vid annan exploatering. Därför måste världen ta varningarna på allvar. De goda nyheterna är att vi kan vända utvecklingen. Det handlar om att restaurera fiskbestånd, lekområden och sötvattenmiljöer, säger Gustaf Lind, generalsekreterare på WWF Sverige, i ett pressmeddelande.

"Finns hopp"

Bland annat har den europeiska ålen och vildlaxen i Östersjön minskat markant. Just ålen är akut hotad, men det tillåts ändå fiske både inom EU och i Sverige. Däremot menar Inger Melander, fiskeexpert på WWF, att det finns hopp för många arter om man stoppar fisket och restaurerar samt skyddar deras livsmiljöer. – Trots alarmklockan finns det hopp. Många arter har en god chans att återhämta sig och samma sak gäller för ålen och laxen, säger hon.]]> https://nyadagbladet.se/miljo/global-minskning-av-sotvattenfiskar/feed/ 0 Älvräddarna: Vattenkraften behöver fiskvägar https://nyadagbladet.se/miljo/alvraddarna-vattenkraften-behover-fiskvagar/ https://nyadagbladet.se/miljo/alvraddarna-vattenkraften-behover-fiskvagar/#respond Mon, 22 Nov 2021 13:56:28 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=111743 Martin Falklinds dokumentärserie "Fiskarnas rike" föranleder nu Organisationen Älvräddarna att rikta ett krav till regeringen att anpassa vattenkraften med fiskvägar. Detta för att stoppa en omfattande och onödig fiskslakt på grund av att fiskarna inte kan ta sig förbi kraftverk. I naturdokumentärserien ”Fiskarnas rike” som visas på skattefinansierande SVT får man under tre års tid följa Martin Falklind när han och hans team reser genom Sveriges sjöar, älvar och hav. Där blir det tydligt hur vi fiskat ut flera av våra vatten och även förstört ekosystem. Samtidigt vill man med serien ge hopp om att det faktiskt finns lösningar där man kan rädda Sveriges vatten och även livet i dessa. Nu har organisationen Älvräddarna mot bakgrund av det som framkommit efter dokumentärserien beslutat att skicka in ett brev till regeringen och riksdagen där man ska kräva att vattenkraften ska miljöanpassas och att den uppmärksammade fiskslakten måste upphöra, rapporterar Fiskejournalen. Christer Borg, generalsekreterare i Älvräddarna, menar att all annan industri miljöanpassas och att detta också bör gälla vattenkraften bland annat genom att komplettera den med fiskvägar. Man pekar på att färre än 3 procent av Sveriges 2100 vattenkraftverk har fiskvägar i nuläget. – All annan industri måste miljöanpassas, och ingen klagar på de självklara produktionsbegränsningar som de då måste följa. Varför ska det inte gälla för vattenkraften? Säger Borg. Strömmande vatten har kommit att bli en av världens mest hotade biotoper och Älvräddarna menar att dokumentärserien visar på akuta problem som måste lösas direkt. ”Döda fiskar och andra djur och växter utan att minsta miljöanpassning av verksamheterna krävs strider mot sunt förnuft och vanlig miljöhänsyn,” konstaterar Älvräddarna. Det öppna brevet till regeringen skickades ut den 16 november.]]> https://nyadagbladet.se/miljo/alvraddarna-vattenkraften-behover-fiskvagar/feed/ 0 Sojakomponent fick fiskar att ”byta kön” https://nyadagbladet.se/vetenskap/sojakomponent-fick-fiskar-att-byta-kon/ https://nyadagbladet.se/vetenskap/sojakomponent-fick-fiskar-att-byta-kon/#comments Sat, 31 Jul 2021 07:14:25 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=102397 En grupp japanska forskare har lyckats göra malfiskar till honor genom att använda isoflavoner – en komponent som finns i sojabönor och som har liknande effekt som kvinnliga hormoner. Bakgrunden till forskningsexperimentet är att malhonor väger mer än hanarna och därför är mer värdefulla för matmarknaden. Forskarlaget från Kindai University ska ha använt isoflavonerna för att skapa en grupp med endast ”kvinnliga” malfiskar – det första framgångsrika försöket någonsin i Japan, enligt universitetet. Malhonorna växer snabbare än hanarna och genom att göra fiskarna till honor så hävdar man att man kommer att öka ”produktionseffektiviteten” – samt att proceduren går att använda på alla typer av odlade fiskar där honorna är mer värdefulla än hanarna. Honorna kan nå 600 gram på ett halvår medan hanarna som växer betydligt långsammare ofta kasseras. Det har varit känt sedan tidigare att kvinnliga hormoner ”förvandlar” malhanar till honor och hormonerna är i regel förbjudna att användas på fisk som ska konsumeras av människor. Därför hittade forskarna ett kryphål genom att istället använda isoflavoner från sojabönor – något som finns att köpa i många vanliga affärer. Experimentet utfördes genom att fiskarna delades upp i olika tankar där en grupp fick vanligt vatten och tre fick olika koncentrationer av isoflavonerna samt en grupp med kvinnliga hormoner i vattnet. Fiskarna hölls i respektive tank i 15 dagar innan de flyttades över till sitt vanliga vatten. 68 procent av malfiskarna i den vanliga vattentanken var honor medan 96 procent av fiskarna i vattnet med högst koncentration av isoflavoner var av kvinnligt kön. Höjde man koncentrationen ytterligare blev resultatet att 100 procent av fiskarna blev honor – samma resultat som i tanken med kvinnliga hormoner. Även om många är kritiska till forskarnas experiment och den genmodifiering av levande varelser man ägnar sig åt så hoppas forskarlaget själva att isoflavoner från sojabönor i framtiden ska användas i stor skala för att öka produktionen av odlad malfisk. Nästa experiment ska enligt forskarna involvera störar och även här är det komponenter från sojabönor som ska användas för att få fiskarna att ”byta kön”.]]> https://nyadagbladet.se/vetenskap/sojakomponent-fick-fiskar-att-byta-kon/feed/ 9 Antidepressiva läkemedel orsakar störningar hos fiskar https://nyadagbladet.se/miljo/antidepressiva-lakemedel-orsakar-storningar-hos-fiskar/ https://nyadagbladet.se/miljo/antidepressiva-lakemedel-orsakar-storningar-hos-fiskar/#comments Sat, 12 Aug 2017 10:19:15 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=39804 Sara Heyman på Läkemedelsvärlden skriver om en avhandling som visar att antidepressiva läkemedel som SSRI-medlet Citalopram förändrar beteendet hos fiskar i naturen. Fiskarna får ”ätstörningar” och blir stressade. Embryon påverkas permanent. ”Forskaren Martin Kellner drar slutsatsen att citalopram sannolikt har en ekologisk påverkan i vattendrag där läkemedelsrester finns.” Även andra studier visar på att läkemedel som läcker ut i naturen via avloppsvattnet påverkar djurlivet. Det finns exempel på hormonstörande effekter på grund av preventivläkemedel och att antibiotikarester stimulerar antibiotikaresistens. ”Nyligen redovisade Naturvårdsverket ett uppdrag för regeringen, där förutsättningarna för användning av avancerad rening av läkemedelsrester från avloppsvattnet skulle utredas.” Det finns många frågor som måste besvaras innan myndigheter kan iscensätta rening av läkemedelsrester i avloppsvattnet. Läs mer om reningsmetoder och hur Naturvårdsverket resonerar i LäkemedelsVärldens artikel.   Artikeln har tidigare publicerats på Newsvoice]]> https://nyadagbladet.se/miljo/antidepressiva-lakemedel-orsakar-storningar-hos-fiskar/feed/ 2