<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>Finland &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/finland/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Wed, 23 Sep 2026 06:21:24 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.2</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>Finland &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Lingonjuice kan förbättra munhälsan</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/lingonjuice-kan-forbattra-munhalsan/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/halsa/lingonjuice-kan-forbattra-munhalsan/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 23 Sep 2026 06:20:38 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[Finland]]></category>
		<category><![CDATA[Sverige]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=188402</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Lingon kan vara nyttiga för både tarmen och munnen, föreslår finska och svenska forskare. Forskning visar att fermenterad lingonjuice fungerar utmärkt som munskölj och att det även kan lindra inflammatorisk tarmsjukdom (IBD).</strong>

<hr />

<em>Artikeln publicerades ursprungligen den 29 september 2024.</em>

<hr />

Lingon har i studier visat sig innehålla en hel del nyttigheter. Bland annat är de fulla med antioxidanter och innehåller C-vitamin, K-vitamin, folat, mangan samt mycket fibrer. Studier har <a href="https://nyadagbladet.se/halsa/lingon-skogens-roda-guld/" target="_blank" rel="noopener">visat</a> att lingon kan stoppa effekterna av fet mat och därmed motverka fetma. De ska även vara verksamma mot urinvägsinfektioner.

I omkring femton år har den finska forskaren Pirjo Pärnänen, vid universitetet i Helsingfors, studerat effekter på munhälsa vid användning av fermenterad lingonjuice som munskölj. Kliniska prövningar har visat att det kan hjälpa mot både tandköttsblödningar och minska inflammationer i tandköttet, samt även vara verksamt mot plack.

Mot bakgrund av den forskningen har Pärnänen tagit fram en munskölj av fermenterad lingonjuice. I en <a href="https://www.nature.com/articles/s41415-024-6795-z" target="_blank" rel="nofollow noopener">produktnotis</a> i <em>British Dental Journal</em> beskrivs den som utan tillsatser, med sockerhalten sänkt genom fermentering, och som möjlig att svälja. Notisen är inte en oberoende studie.

Fermentation innebär i korthet att man jäser maten genom exempelvis mjölksyra. Det har länge varit ett <a href="https://nyadagbladet.se/mat/sa-gor-du-egen-kefir/" target="_blank" rel="noopener">naturligt</a> sätt att konservera mat, men vissa menar att maten blir nyttigare och lättare att ta upp av kroppen om den fermenteras på grund av den probiotika som bildas.
<h3>Inflammatorisk tarmsjukdom</h3>
Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) karaktäriseras av överdriven inflammation i slemhinnan i tarmarna. Den innefattar sjukdomen Ulcerös kolit och även Crohns sjukdom, där båda ger symptom som exempelvis diarré, ont i magen och blod i avföringen. Båda sjukdomarna kan också ge symptom i munnen som munsår eller mukogingivit, som är en slemhinneinflammation i munnen.

IBD betraktas som ett kroniskt tillstånd och det är oklart vilka de bakomliggande orsakerna är.

I en opinionsartikel, som <a href="https://www.mdpi.com/2072-6643/16/17/2896" target="_blank" rel="nofollow noopener">publicerats</a> i Nutrients, har Pärnänen tillsammans med forskare från Helsingfors universitetscentralsjukhus, universitetet i Helsingfors och Karolinska Institutet gått igenom befintlig forskning om de prebiotiska, antiinflammatoriska och antimikrobiella egenskaperna hos fermenterad lingonjuice och om den kan ha betydelse vid inflammatorisk tarmsjukdom, IBD.

I studien undersökte man kopplingen mellan munnens bakterieflora och risken för inflammatorisk tarmsjukdom. Där föreslår forskarna att oral hälsa, som kan gynnas av användning av fermenterad lingonjuice, indirekt skulle kunna gynna tarmhälsan genom att modifiera munhålans mikrobiom. Det vill säga att genom att förbättra munhälsan kan fermenterad lingonjuice potentiellt också bidra till att balansera tarmens mikrobiota och minska inflammation där.

Forskarna betonar samtidigt att ytterligare forskning behövs för att undersöka hur effekterna av lingon eventuellt kan minska inflammation i tarmen och lindra symptom vid IBD.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/halsa/lingonjuice-kan-forbattra-munhalsan/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Studie: Kraftigt ökad psykvård efter könsbytesbehandling</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/vetenskap/psykvard-okade-efter-konsbytesbehandling-finland/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 21 Sep 2026 11:26:58 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[Finland]]></category>
		<category><![CDATA[könsbyte]]></category>
		<category><![CDATA[könsdysfori]]></category>
		<category><![CDATA[psykiatri]]></category>
		<category><![CDATA[transpersoner]]></category>
		<category><![CDATA[ungdomar]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=241106</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Bland unga finländare som genomgick feminiserande könsbytesbehandling mer än sexdubblades andelen som därefter behövde specialistpsykiatrisk vård. Forskarna bakom den nationella registerstudien kunde inte se någon av de psykiska förbättringar som behandlingarna utlovats ge.</strong>

Studien <a href="https://doi.org/10.1111/apa.70533" target="_blank" rel="noopener nofollow">publicerades</a> i tidskriften Acta Paediatrica den 4 april 2026 och bygger på finska hälsoregister. Den omfattar samtliga personer under 23 år som mellan 1996 och 2019 sökte sig till Finlands två centraliserade könsidentitetskliniker, vid universitetssjukhusen i Helsingfors och Tammerfors: 2 083 personer, jämförda med 16 643 matchade kontroller ur befolkningen. Uppföljningen löpte från första besöket fram till juni 2022, i genomsnitt 5,49 år och som längst 25 år.

Redan före utredningen hade 45,7 procent av dem som remitterats fått specialistpsykiatrisk vård, mot 15,0 procent av kontrollerna. Minst två år efter det första besöket vid könsidentitetskliniken hade andelen stigit till 61,7 procent, medan kontrollgruppen låg kvar på 14,6 procent. Av de remitterade genomgick 38,2 procent, 796 personer, medicinsk könskorrigering med hormoner och/eller kirurgi.

Det är i just den gruppen ökningen är dramatisk. Bland dem som sökte förändring mot kvinna och fick feminiserande behandling steg andelen med specialistpsykiatrisk vård från 9,8 procent före utredningen till 60,7 procent efteråt. Vid maskuliniserande behandling gick andelen från 21,6 till 54,5 procent. De som utreddes men inte fick medicinsk behandling låg redan högt från början och förändrades marginellt: 53,1 till 59,7 procent bland dem som sökte förändring mot kvinna, och 65,0 till 67,2 procent bland dem som sökte förändring mot man. Forskarna påpekar själva att svår psykiatrisk sjuklighet kan utgöra ett hinder för medicinsk behandling, vilket sannolikt förklarar det lägre utgångsläget i behandlingsgruppen.
<h3>Tyngre sjuklighet i de senare årskullarna</h3>
Studien delar också upp materialet i tid. Bland dem som remitterades 2011–2019, efter att antalet remisser sköt i höjden i västvärlden, hade 47,9 procent redan fått specialistpsykiatrisk vård innan de kom till könsidentitetskliniken, mot 15,3 procent i kontrollgruppen. Det är ungefär en fördubbling jämfört med kohorten 1996–2010. Någon motsvarande ökning syns inte bland kontrollerna.

När forskarna justerade för födelseår, indexår och tidigare psykiatrisk behandling jämnades skillnaderna ut mellan dem som fått och inte fått medicinsk behandling: risken för svår psykiatrisk sjuklighet var ungefär tre gånger högre än bland kvinnliga kontroller och fem gånger högre än bland manliga. En registerstudie kan inte på experimentell väg avgöra vad ingreppen i sig orsakar. Men materialet visar att vårdbehoven inte avtar efter behandlingen — och att de ökade kraftigt i behandlingsgruppen.
<h3>Forskarna: inga påvisade fördelar</h3>
I Tammerfors universitets pressmeddelande den 14 april 2026 kommenterar huvudförfattaren Sami-Matti Ruuska resultaten.

— <em>Stora förväntningar har ställts på medicinska könsbytesingrepp som inleds under ungdomsåren, eftersom de antas ha en positiv effekt på den psykiska hälsan och funktionsförmågan i stort. Denna exceptionellt omfattande och nationellt representativa registerbaserade uppföljningsstudie kunde dock inte påvisa dessa fördelar. Tvärtom tyder resultaten på en försämring av den psykiska hälsan bland dem som genomgår medicinska könsbytesingrepp</em>, säger han.

I studiens slutsats konstaterar forskarna kort att "psykiatriska behov avtar inte efter medicinsk könskorrigering". De skriver vidare att den omfattande psykiatriska sjukligheten redan före kontakten med kliniken, och dess ökning över tid, tyder på att könsdysforin hos en del av dessa ungdomar kan vara sekundär till andra psykiska problem.

Slutsatsen forskarna själva drar är att psykiska sjukdomar hos unga som söker könskorrigering måste utredas noggrant och behandlas på rätt sätt – både före och efter de oåterkalleliga medicinska ingreppen.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Google köper halva det finska kärnkraftverkets el fram till 2049</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/norden/google-finland-lovisa-elavtal-miljarder/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 18 Sep 2026 08:05:30 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[Finland]]></category>
		<category><![CDATA[Fortum]]></category>
		<category><![CDATA[Google]]></category>
		<category><![CDATA[Kärnkraft]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=239901</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Google uppger att bolaget ska investera minst 13 miljarder euro i finländska datacenter 2027 och 2028 – enligt bolaget självt dess största enskilda investering i Europa. Samtidigt har Google tecknat ett elköpsavtal med Fortum som från 2030 till 2049 binder upp till hälften av kapaciteten i det finska kärnkraftverket i Lovisa.</strong>

Beskedet <a href="https://www.googlecloudpresscorner.com/2026-09-09-Google-Deepens-Commitment-to-Finland-with-Two-Year-EUR13-Billion-investment-in-AI-Infrastructure" target="_blank" rel="noopener nofollow">lämnades</a> den 9 september. De 13 miljarderna är Googles egen investeringsram för två år, inte en redovisning av vad som är helt nya projekt.

Statsminister Petteri Orpo (Saml) kallade beslutet ett bevis på Finlands styrkor och <a href="https://yle.fi/a/7-10104938" target="_blank" rel="noopener nofollow">sade</a> vid presstillfället:

— <em>Det här innebär jobb, massor av jobb, för finländare i hela Finland. Investeringarna förväntas ge kommunerna betydande skatteintäkter.</em>
<h3>Halva verket bokas – ny kärnkraft finns på pappret</h3>
Det konkreta i paketet är elen. Google och Fortum har <a href="https://www.fortum.com/media/2026/09/inside-information-fortum-and-google-partner-drive-sustainable-growth-finland-sign-nuclear-power-purchase-agreement" target="_blank" rel="noopener nofollow">tecknat</a> ett avtal på 22 år som når 50 procent av Lovisas kapacitet 2030–2049. Det är befintlig kraft i nätet, inte ett nytt kraftverk. Reaktorerna togs i drift 1977 och 1980 och står för omkring tio procent av Finlands elproduktion. Hälften motsvarar ungefär 4 terawattimmar per år – i runda tal lika mycket som två miljoner mindre svenska lägenheter gör av med på ett år.

Fortum driver redan ett miljardprogram för att hålla verket igång till 2050. Omkring 700 miljoner euro väntar fortfarande på investeringsbeslut. Avtalet med Google ska enligt Fortum ge den intäktssäkerhet som behövs för att fortsätta. Ny kärnkraft i Lovisa är däremot bara ett utredningssamarbete, inte ett byggbeslut.

Google räknar med att byggfasen understödjer över 37 000 jobb i Finland. Siffran är bolagets prognos för hela leverantörskedjan och lokala följdeffekter – inte anställningar hos Google. Nästa avgörande beslut fattas i Fortums styrelserum, om de hundratals miljoner euro som ännu inte är beslutade.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>EU-banken lägger 40 miljoner euro på finländsk kärnvärme</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/eu-banken-lagger-40-miljoner-euro-pa-finlandsk-karnvarme/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 16 Sep 2026 11:36:50 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[EU]]></category>
		<category><![CDATA[Europeiska investeringsbanken]]></category>
		<category><![CDATA[Finland]]></category>
		<category><![CDATA[fjärrvärme]]></category>
		<category><![CDATA[Helsingfors]]></category>
		<category><![CDATA[Kärnkraft]]></category>
		<category><![CDATA[SMR]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=240724</guid>

					<description><![CDATA[<strong>EU:s egen bank, Europeiska investeringsbanken (EIB), går in med upp till 40 miljoner euro i det finländska bolaget Steady Energy. Pengarna ska driva fram en liten modulär reaktor som inte producerar el alls, utan hetvatten till fjärrvärmenät – bankens första satsning någonsin på SMR-teknik.</strong>

Beskedet kom den 15 september, och beloppet är en del av ett större finansieringspaket med institutionella, strategiska och privatinvesterare. Enligt <a href="https://www.eib.org/en/press/all/2026-294-eib-backs-finnish-nuclear-technology-company-steady-energy-with-eur40-million-financing" target="_blank" rel="noopener nofollow">EIB:s pressmeddelande</a> ska medlen gå till forskning och utveckling, tester och licensiering i Finland under åren 2026–2028, alltså till arbetet före den första kommersiella anläggningen. Någon reaktor i drift finns inte.

Finansieringen är ett seniort lån utan säkerhet som kan omvandlas till aktier om bolaget börsnoteras. Banken beskriver det som långsiktigt tålmodigt kapital – i praktiken en position där EIB får möjlighet att bli delägare om satsningen lyckas. Operationen backas av EU-programmet InvestEU.
<h3>Värme i stället för el</h3>
Steady Energys reaktorkoncept LDR-50 har en effekt på 50 MW och använder vatten som både moderator och kylmedel, samma grundteknik som i dagens lättvattenreaktorer. Skillnaden ligger i trycket och i slutprodukten: konstruktionen med lägre tryck ger värme som huvudprodukt, som kan matas direkt in i fjärrvärmesystem – de rörnät som distribuerar hetvatten till bostäder, kontor och andra byggnader.

Eftersom värmen inte först behöver omvandlas till elektricitet kan en betydligt större del av reaktorns termiska effekt användas, enligt EIB. Anläggningen är också tänkt att byggas under jord, vilket banken uppger ska höja säkerheten och skyddet.

Bolagets vd pekar på var den stora energiposten faktiskt ligger.

— <em>Mer än 40 procent av den slutliga energianvändningen är värme. Merparten av värmen vi konsumerar kommer från fossila bränslen</em>, säger Tommi Nyman.

Han menar att bolagets lösning gör det möjligt att "ytterligare minska vårt beroende av importerade bränslen".
<h3>Från VTT-avknoppning till planerad notering</h3>
Steady Energy knoppades av från Finlands statliga forskningsinstitut VTT 2023. I Helsingfors byggs en icke-nukleär pilotanläggning där centrala säkerhetssystem ska testas inför tillståndsprövningen.

Enligt EIB har 3North Partners och Steady Energy meddelat en planerad sammanslagning, där det kombinerade bolaget ska noteras på Nasdaq First North i Finland.

World Nuclear News uppger att bolaget tecknat avtal om 15 reaktorer i Finland och siktar på första byggstart 2029. Den finländska strålsäkerhetsmyndigheten STUK sade 2025 i ett utkast till konceptbedömning att lösningarna kan utformas så att säkerhetskraven uppfylls. Utkastet utgjorde inget tillstånd.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Unga mäns löner backar i Finland</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/norden/unga-mans-loner-backar-i-finland/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 15 Sep 2026 05:27:21 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[arbetslöshet]]></category>
		<category><![CDATA[Finland]]></category>
		<category><![CDATA[löner]]></category>
		<category><![CDATA[privatekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[unga]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=240502</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Unga vuxnas ekonomi i Finland har halkat efter samtidigt som äldre åldersgrupper fått en starkare inkomstutveckling. Tjänstemannacentralorganisationen STTK varnar särskilt för unga män, vars löneinkomster har gått bakåt.</strong>

STTK:s köpkraftsöversikt följer utvecklingen av realinkomsterna i Finland sedan 1966 och jämför olika åldersgrupper. Skillnaderna speglar både löneutvecklingen och sysselsättningen, medan en stigande pensionsålder också påverkar utfallet.

STTK <a href="https://www.sttinfo.fi/tiedote/72319632/nuorten-tulokehitys-jaanyt-jalkeen-muista-sukupolvista?publisherId=1912&#38;lang=fi">redovisar</a> att alla åldersgruppers realinkomster har ökat sedan 1966, men att ökningen främst har gått till äldre grupper. Personer under 35 ligger fortfarande 10–15 procent under 2008 års nivå, medan 25–34-åringarnas löneinkomster är nära 2010 års nivå.

— <em>Männens löner i samma årskull har däremot sjunkit till nästan 2 500 euro lägre per år än före coronan</em>, säger STTK:s ekonom Tom-Henrik Sirviö till Yle.

Som möjlig förklaring pekar STTK på att arbetslösheten på senare tid varit omkring två procentenheter högre bland män än bland kvinnor. Organisationen vill reformera ungdomsgarantin och bygga ut högskoleutbildningen.

— <em>Ungdomsgarantin måste reformeras så att unga verkligen garanteras en väg till arbete eller utbildning</em>, säger Sirviö i pressmeddelandet.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Hobbysökare grävde upp Finlands största vikingatida myntskatt</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/kultur/finlands-storsta-vikingatida-silvermyntskatt-sysma/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 10 Sep 2026 05:38:08 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Kultur]]></category>
		<category><![CDATA[arkeologi]]></category>
		<category><![CDATA[Finland]]></category>
		<category><![CDATA[silver]]></category>
		<category><![CDATA[Vikingatiden]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=239954</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En metalldetektorist har hittat det som museet kallar den största kända vikingatida myntskatten i Finland. Först trodde han att detektorn bara hittat malm, och slutade gräva.</strong>

Fyndet gjordes den 3 september 2026 nära Sysmä kyrkby, av metalldetektoristen Kalle Lappinen. Dagen efter åkte arkeologer ut till platsen och tog upp skatten ur marken.

Allt hade lagts ned i två kärl av näver, ungefär 45 centimeter under markytan och med omkring tolv meter mellan gömställena, <a href="https://www.lahdenmuseot.fi/yleinen/sysmasta-loytyi-suomen-suurin-viikinkiaikainen-hopearahakatko/" target="_blank" rel="noopener nofollow">uppger</a> Lahtis museer.

Bland mynten låg också en bit betalningssilver, en silverarmring, ett silverbeslag och en silverpärla.

— <em>Det är ovanligt att näverasken har bevarats. Organiskt material bevaras sällan från förhistorisk tid under finska förhållanden</em>, <a href="https://yle.fi/a/74-20244887" target="_blank" rel="noopener nofollow">säger</a> museichefen Tuulia Tuomi till Yle.

Ett av kärlen gick dock sönder när skatten grävdes fram.

Mynten är ännu varken rengjorda, åtskilda eller räknade. Den exakta vikten, antalet och en närmare datering får vänta på fortsatta undersökningar. Att det rör sig om tusentals mynt står däremot klart.
<h3>Signalen som verkade komma från malm</h3>
Lappinen har sökt med metalldetektor i flera år och hade gått över just den här platsen tidigare utan resultat. Signalen kom så djupt nerifrån att han först avfärdade den – tills han hittade en likadan en bit bort och bestämde sig för att gräva ända till botten.

— <em>Först var det lite svårt att tro, sedan adrenalinet och känslan av att lyckas. Arbetet lönade sig återigen</em>, <a href="https://yle.fi/a/74-20244887" target="_blank" rel="noopener nofollow">säger</a> han till Yle.

Fram till nu har rekordet innehafts av en skatt som hittades i Nousis 1895. Den innehåller omkring 1 700 mynt jämte andra föremål, tillsammans cirka 2,2 kilo, och har hittills räknats som Finlands största kända vikingatida myntskatt.

I Sysmä väger enbart mynten cirka 4,5 kilo. Utöver den vikten kommer betalningssilvret, armringen, beslaget och silverpärlan, som låg i näverkärlen mellan stenarna.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Naturen kan ändra tidsuppfattningen</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/naturen-kan-andra-tidsuppfattningen/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/naturen-kan-andra-tidsuppfattningen/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 01 Sep 2026 06:55:37 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Finland]]></category>
		<category><![CDATA[hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[natur]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=179534</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En studie vid Åbo universitet visar att naturen kan ändra tidsuppfattningen hos människor. Exempelvis kan man känna en ökad känsla av tid och att vistas i naturmiljöer kan även hjälpa att se “den större bilden” av livet, särskilt när man är stressad.</strong>

Tiden kan för den moderna människan ofta kännas knapp med jobb, familj, vänner blandat med fritid och hushållssysslor. Även teknologi av olika slag kan göra att tidsuppfattningen känns smalare.

<hr />

<em>Artikeln publicerades ursprungligen i Nya Dagbladet den 11 maj 2024.</em>

<hr />

Psykologen Richardo Correia vid Åbo universitet i Finland menar att tid i naturen kan ändra hur man ser på tiden och på tidsuppfattningen generellt.

"<em>Mot bakgrund av den ökande tidsbristen i moderna urbana samhällen, med allvarliga konsekvenser för människors hälsa och välbefinnande, hävdar jag att vi behöver en bättre förståelse för hur naturupplevelser formar vår tidsuppfattning och föreslår hur framtida forskning kan ge handlingsbara insikter för att bidra till att återställa ett hälsosammare och mer balanserat förhållande till tid och natur</em>", <a href="https://besjournals.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/pan3.10601" target="_blank" rel="nofollow noopener">skriver</a> psykologen i People and Nature.

I studien jämfördes människors tidsupplevelser när de utförde olika uppgifter i både urbana och naturliga miljöer. Där upptäckte man att människor upprepade gånger kände en ökad känsla av tid när de befann sig i naturmiljöer, jämfört med stadsmiljöer.

Exempelvis var det mer troligt att uppfatta en promenad på landsbygden som längre, jämfört med en promenad i en stadsmiljö. Tiden upplevdes också gå långsammare när man utförde sysslor i naturliga miljöer jämfört med i staden.
<h3>Naturen är läkande</h3>
Orsaken till att tidsuppfattningen kan ändras genom vistelse i naturen skulle kunna vara att naturen faktiskt verkar läkande i många avseenden, där studier visat att det är bra för både hälsan och välbefinnandet att tillbringa tid i naturen.

Tidigare forskning <a href="https://royalsocietypublishing.org/doi/10.1098/rspb.2013.2295" target="_blank" rel="nofollow noopener">har</a> exempelvis visat att naturen verkar lugnande och hjälper till att flytta fokus från det omedelbara ögonblicket till våra framtida behov. Med andra ord hjälper naturen till att se den större bilden i livet istället för att fokusera på stress i nuet. Det skulle exempelvis kunna underlätta att prioritera handlingar så att man når långsiktiga mål snarare än att leva i ett tillstånd där man "bara försöker hålla huvudet ovanför vattenytan".

Vistelse i naturen verkar också göra att man blir mindre impulsiv, vilket gör att man lättare kan fördröja omedelbar tillfredsställelse till förmån för mer långsiktiga belöningar. En <a href="https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/acp.3664" target="_blank" rel="nofollow noopener">studie</a> från 2020 visar även den att tidsmedvetenheten ökar när man utför sysslor i naturliga miljöer jämfört med i stadsmiljöer.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/naturen-kan-andra-tidsuppfattningen/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Svenska grönsaker tränger undan finska – odlare slår larm</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/norden/svenska-gronsaker-tranger-undan-finska-odlare-slar-larm/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 26 Aug 2026 05:32:58 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[Finland]]></category>
		<category><![CDATA[grönsaker]]></category>
		<category><![CDATA[jordbruk]]></category>
		<category><![CDATA[livsmedel]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=238501</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Finska odlare slår larm om att sallad, morötter och kål blir kvar på åkrarna när butikerna fortsätter sälja importerade grönsaker.</strong>

Flera odlare i Svenskfinland har drabbats när handeln prioriterat utländska grönsaker under den finska skördesäsongen, uppger Svenska lantbruksproducenternas centralförbund, SLC. Följden har blivit att färdiga grödor inte kunnat säljas och i vissa fall fått plöjas ner.

En odlare som drabbats är Anders Abrahamsson på Kimitoön, som tvingades plöja ner sin isbergssallad. Han uppskattar förlusten till tiotusentals euro.

— <em>Det var den enskilt största ekonomiska smällen under de elva år jag odlat isbergssallad. Det känns fortfarande bittert att vi var tvungna att plöja ner salladen då både S-kedjan och Kesko importerat för mycket svensk sallad</em>, säger han till <a href="https://yle.fi/a/7-10104087" target="_blank" rel="noopener nofollow">Svenska Yle</a>.

Producentorganisationen MTK har också <a href="https://www.maaseuduntulevaisuus.fi/maatalous/6036e6ac-35a5-4102-be56-b2dc7cbcc538" target="_blank" rel="noopener nofollow">varnat</a> för att isbergssallad, kinakål och morötter riskerar att bli kvar på åkrarna. Kostnaderna för odling, arbete och förpackningar är då redan tagna, medan inkomsterna kan utebli helt.
<h3>Handeln pekar på pris och tillgång</h3>
Den finländska detaljhandelskoncernen Kesko, som står bakom K-kedjan, säger att import behövs när det inte finns tillräckligt med finska varor och framhåller att priset är viktigt för kunderna. S-gruppen uppger att sortimentet styrs av bland annat tillgång, kvalitet, säsong, pris och efterfrågan.

De två kedjorna har samtidigt en mycket stark ställning. S-gruppen och K-gruppen hade tillsammans 82,5 procent av den finska dagligvarumarknaden 2025, enligt branschens egen <a href="https://www.pty.fi/en/finnish-grocery-trade/" target="_blank" rel="noopener nofollow">statistik</a>.

För odlarna är tiden knapp. Om en färdig skörd inte når butikerna under den korta säsongen kan månader av arbete snabbt förvandlas till svinn och ekonomisk förlust.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Kaffedrickare hade mer muskler</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/kaffedrickare-hade-mer-muskler/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 24 Aug 2026 05:38:36 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[Finland]]></category>
		<category><![CDATA[forskning]]></category>
		<category><![CDATA[hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[kaffe]]></category>
		<category><![CDATA[koffein]]></category>
		<category><![CDATA[testosteron]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=238290</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Personer som drack mest kaffe hade mindre kroppsfett, mindre fett kring de inre organen och större muskelmassa än personer med låg eller ingen kaffekonsumtion. Det visar en ny finsk studie – men forskarna betonar att resultaten inte bevisar att kaffet orsakade skillnaderna.</strong>

Studien genomfördes av forskare vid Uleåborgs universitet i Finland och omfattade 2 264 personer som föddes i norra Finland 1966. Gruppen ingår i en långvarig befolkningsstudie som följer deras hälsa över tid. Deltagarna var 46 år när uppgifterna samlades in. Forskarna delade in dem efter självrapporterad konsumtion: inget kaffe, en till två koppar, tre till fyra koppar samt fem eller fler koppar om dagen.

Trots att deltagarnas BMI var ungefär detsamma skilde sig kroppssammansättningen mellan grupperna. De som drack mer kaffe hade lägre andel totalt kroppsfett och mindre visceralt fett, samtidigt som deras skelettmuskelmassa var större, <a href="https://doi.org/10.1007/s00394-026-04038-z" target="_blank" rel="noopener nofollow">visar</a> studien som publicerades i European Journal of Nutrition i juli.

Forskarna analyserade också 164 ämnesomsättningsmarkörer samt markörer för blodsocker, insulin och könshormoner. Deltagarna hade fastat och avstått från kaffe och rökning inför provtagningen. Av de 2 264 deltagarna var 2 194 kaffedrickare och bara 70 drack inte kaffe.
<h3>Skillnader i insulinmarkörer och hormoner</h3>
Högre kaffekonsumtion var hos både män och kvinnor kopplad till lägre halter av grenade aminosyror i blodet. Långvarigt förhöjda nivåer av dessa aminosyror har i tidigare forskning satts i samband med insulinresistens och förhöjd risk för typ 2-diabetes.

Bland männen hade högre kaffekonsumtion även samband med en mer gynnsam glukos- och insulinprofil. Samtidigt var hormonbilden mer komplicerad: totalt och biotillgängligt testosteron samt könshormonbindande globulin, SHBG, låg högre, medan fritt testosteron och det fria androgenindexet var något lägre. Hos kvinnorna var sambanden färre och bestod främst av högre SHBG och lägre mått på fria androgener.

Huvudförfattaren Luca Verroest vid Uleåborgs universitet säger att hormonmönstret fanns kvar även när forskarna tog hänsyn till BMI och livsstilsfaktorer.

— <em>Kaffe dricks av miljontals människor varje dag, men vi vet fortfarande förvånansvärt lite om hur det hänger samman med vår ämnesomsättning och våra hormoner. Det som stack ut i våra resultat var ett tydligt hormonmönster som fanns kvar även när vi tog hänsyn till BMI och livsstilsfaktorer, och flera av sambanden skilde sig mellan män och kvinnor</em>, säger Luca Verroest i universitetets <a href="https://www.oulu.fi/en/news/study-links-coffee-consumption-metabolic-health-and-sex-hormones" target="_blank" rel="noopener nofollow">presentation</a> av studien.

Uleåborgs universitet framhåller samtidigt att resultaten ännu inte kan användas som grund för nya kostråd.
<h3>Visar samband – inte orsak</h3>
Undersökningen är en tvärsnittsstudie, vilket innebär att kaffevanor och kroppsliga markörer mättes vid samma tidpunkt. Den kan därför inte avgöra om kaffet påverkade kroppssammansättningen, om personer med en viss livsstil drack mer kaffe eller om andra faktorer låg bakom båda delarna.

Konsumtionen var dessutom självrapporterad, gruppen som inte drack kaffe var liten och samtliga deltagare kom från en relativt enhetlig finsk årskull. Andra levnadsvanor kan också ha påverkat både hur mycket kaffe deltagarna drack och deras kroppssammansättning, <a href="https://www.news-medical.net/news/20260820/More-coffee-higher-testosterone-This-study-found-a-more-complicated-picture.aspx" target="_blank" rel="noopener nofollow">konstaterar</a> News Medical i en genomgång av studien.

Forskarna går nu vidare med försök för att undersöka om kaffe faktiskt driver förändringarna och vilka av dryckens många bioaktiva ämnen som i så fall är ansvariga. Först därefter kan interventionsstudier på människor visa om sambanden har praktisk betydelse.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Finländare vill se åldersgräns på sociala medier</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/norden/finlandare-vill-se-aldersgrans-sociala-medier/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 21 Aug 2026 06:18:04 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[barn]]></category>
		<category><![CDATA[Finland]]></category>
		<category><![CDATA[Samlingspartiet]]></category>
		<category><![CDATA[Sannfinländarna]]></category>
		<category><![CDATA[sociala medier]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=238131</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En stor del av finländarna vill införa en åldersgräns för barns användning av sociala medier, enligt en ny enkät.</strong>

Av de tillfrågade stöder 53 procent ett förbud för barn under 15 år, medan 28 procent motsätter sig och 19 procent inte tar ställning, <a href="https://yle.fi/a/7-10103722" target="_blank" rel="noopener nofollow">skriver</a> Svenska Yle. Undersökningen har genomförts av den borgerliga tankesmedjan Toivo.

Stödet är högst bland Samlingspartiets och Sannfinländarnas anhängare. I båda grupperna vill 59 procent införa åldersgränsen. Motsvarande andel är 46 procent bland De Grönas väljare och 45 procent bland Vänsterförbundets.

Även åldern spelar in. Bland personer mellan 18 och 24 år stöder 45 procent förslaget, jämfört med 56 procent bland personer över 75 år. Enkäten visar inga statistiskt säkerställda skillnader mellan män och kvinnor.

Finlands regering började i februari utreda ett förbud för barn under 15 år. Målet är enligt ministern för social trygghet, Karoliina Partanen, att en åldersgräns ska kunna införas 2027.]]></description>
		
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
