<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>Fidesz &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/fidesz/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Tue, 14 Jul 2026 09:37:34 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>Fidesz &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Ungerns parlament röstar bort president Tamás Sulyok</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/ungerns-parlament-rostar-bort-president-tamas-sulyok/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 14 Jul 2026 09:37:34 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Fidesz]]></category>
		<category><![CDATA[grundlagen]]></category>
		<category><![CDATA[Péter Magyar]]></category>
		<category><![CDATA[Tamás Sulyok]]></category>
		<category><![CDATA[Ungern]]></category>
		<category><![CDATA[Viktor Orbán]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=235152</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Ungerns parlament har godkänt en grundlagsändring som avslutar president Tamás Sulyoks mandat. Beslutet är ett led i premiärminister Péter Magyars omdaning av statsapparaten efter Viktor Orbáns 16 år vid makten.</strong>

Den sjuttonde ändringen av landets grundlag antogs med 139 röster mot sex. Totalt 54 ledamöter deltog inte i omröstningen, rapporterar <a href="https://www.euronews.com/my-europe/2026/07/13/hungarian-parliament-removes-president-tamas-sulyok-from-office" target="_blank" rel="noopener nofollow">Euronews</a>.

När ändringen träder i kraft upphör Sulyoks mandat dagen därpå. Parlamentet ska därefter välja en tillfällig statschef som sitter tills en ny författning börjar gälla, dock i högst fem år.

Sulyok, som tillträdde 2024 med stöd av Fidesz, har fem dagar på sig att underteckna ändringen. Om han vägrar har parlamentet aviserat att ett formellt förfarande för att avsätta honom ska inledas.
<h3>Fidesz bojkottade omröstningen</h3>
Fidesz och dess samarbetsparti KDNP deltog inte i omröstningen. Partierna anklagar regeringen för att använda sin stora majoritet till att avlägsna politiska motståndare och beskriver reformen som ett angrepp på den konstitutionella ordningen.

Magyar hävdar i sin tur att förändringarna behövs för att återupprätta rättsstaten och ersätta institutioner som enligt honom underordnades Orbáns politiska makt.

Fidesz gruppledare Gergely Gulyás meddelade i samband med omröstningen att han lämnar sin post. Han kallade avsättningen av statschefen för ett steg utan motstycke.
<h3>Fler förändringar i grundlagen</h3>
Grundlagsändringen innehåller även en gräns på sammanlagt tolv år för parlamentsledamöter. Dessutom införs en pensionsålder på 70 år för domare i författningsdomstolen, vilket innebär att flera domare som utsågs under Orbáns tid måste lämna sina poster.

Regeringen har också aviserat att ett förslag till en helt ny författning ska tas fram i samråd med allmänheten senare under året.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Ungern röstar för regel som stoppar Orbán från comeback</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/ungern-stoppar-orban-comeback-tidsgrans/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 16 Jun 2026 17:58:37 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[censur]]></category>
		<category><![CDATA[Fidesz]]></category>
		<category><![CDATA[Péter Magyar]]></category>
		<category><![CDATA[Tisza]]></category>
		<category><![CDATA[Ungern]]></category>
		<category><![CDATA[Viktor Orbán]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=233445</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Ungerns parlament har röstat igenom en grundlagsändring som begränsar hur länge en person får vara premiärminister. Regeln gäller retroaktivt från 1990 och innebär att Viktor Orbán, som nyligen förlorade makten till Péter Magyars Tisza-parti, i praktiken stoppas från att återvända till regeringschefsämbetet.</strong>

Beslutet innebär att ingen person ska kunna väljas till premiärminister om han eller hon redan har innehaft posten i sammanlagt minst åtta år. Enligt den antagna ändringen ska även tidigare mandatperioder räknas in, från och med den 2 maj 1990.

Orbán har suttit som Ungerns premiärminister i två omgångar, först 1998–2002 och därefter från 2010 fram till årets valförlust. Med den nya regeln passerar han tidsgränsen med bred marginal och kan därmed inte återvända som premiärminister utan en ny grundlagsändring.

Förslaget lades fram av företrädare för Tisza, det parti som leds av premiärminister Péter Magyar. Enligt <a href="https://www.politico.eu/article/hungarian-parliament-approves-8-year-term-limit-for-prime-ministers/" target="_blank" rel="noopener nofollow">Politico</a> antogs ändringen med 135 röster för och 50 emot. Reuters har tidigare rapporterat att Tisza beskriver tidsgränsen som en del av arbetet med att återställa demokratiska kontrollmekanismer efter Fidesz långa maktinnehav.

Magyar vann valet i april efter en kampanj där han lovade ett politiskt systemskifte och en uppgörelse med Orbán-erans institutionella arv. Tiszas parlamentsmajoritet ger regeringen möjlighet att genomföra omfattande grundlagsändringar, något som nu används för att skriva om delar av det konstitutionella ramverk som Fidesz byggde upp under sin tid vid makten.
<h3>Kritik om personanpassad lag</h3>
Från Fidesz och Orbáns anhängare beskrivs beslutet som en lag riktad mot en enskild politiker. Fideszledamoten Gergely Gulyás kritiserade enligt ungerska <a href="https://magyarnemzet.hu/" target="_blank" rel="noopener nofollow">Magyar Nemzet</a> förslaget som ett exempel på personanpassad lagstiftning med retroaktiv verkan.

Även juridiska kritiker har invänt mot konstruktionen. Zoltán Lomnici Jr., jurist och tidigare rådgivare på den ungerska författningsdomstolen, menar att lagar enligt rättsstatliga principer bör vara allmänna och abstrakta, inte utformas som vapen mot konkreta personer.

Regeringssidan framhåller däremot att åttaårsgränsen även begränsar Magyars egen framtida maktutövning. Den gör det svårare för en ny premiärminister att bygga upp samma långvariga personmakt som Orbán gjorde, men kritiker påpekar samtidigt att varje framtida regering med två tredjedelars majoritet kan ändra grundlagen igen.
<h3>Fler delar av Orbáns system rivs upp</h3>
Grundlagsändringen handlar inte enbart om premiärministerposten. Den banar också väg för att avskaffa Ungerns kontroversiella suveränitetsskyddsmyndighet, som inrättades under Orbán och som av EU-kommissionen har kritiserats för att strida mot EU-rätten.

Ändringen berör även de stiftelser som under Fidesz fick kontroll över universitet och andra stora offentliga tillgångar. Magyars regering vill kunna återföra dessa till statlig kontroll och beskriver tillgångarna som nationella även när de formellt har lagts i privata stiftelseformer.

Nya Dagbladet har tidigare skrivit om <a href="https://nyadagbladet.se/analys/den-politiska-slim-fit-ens-triumf-i-ungern/">maktskiftet i Ungern</a>, där Magyars seger över Orbán beskrevs som en politisk jordbävning men också som början på en betydligt svårare institutionell maktkamp.

Den nya tidsgränsen blir därmed både en symbolisk och praktisk markering. Den sätter punkt för Orbáns möjlighet att snabbt återvända till premiärministerposten, samtidigt som den visar hur snabbt Tisza tänker använda sin majoritet för att montera ned centrala delar av den ordning som präglat Ungern i mer än ett decennium.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Triumfen för den politiska ”slim fit”-modellen i Ungern</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/analys/den-politiska-slim-fit-ens-triumf-i-ungern/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 16 Apr 2026 14:03:42 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Analys]]></category>
		<category><![CDATA[Fidesz]]></category>
		<category><![CDATA[Péter Magyar]]></category>
		<category><![CDATA[Tisza]]></category>
		<category><![CDATA[Ungern]]></category>
		<category><![CDATA[Viktor Orbán]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=227757</guid>

					<description><![CDATA[Det kristet konservativa partiets huvudbudskap var att trygghet är det viktigaste i farliga tider. Det budskapet fick stöd av 2,3 miljoner människor, och ytterligare 300 000 ställde sig bakom det. Men över tre miljoner väljare – huvudsakligen unga – sa sig föredra förändring och en ung, "slim fit"-premiärminister. De var i majoritet. Tisza vann valet. Ändå är Fidesz fortsatt Ungerns största parti idag.

I Ungern, med en befolkning på 10 miljoner, var 7,5 miljoner röstberättigade, och 5,98 miljoner av dem – 79,5 procent – röstade. Den 12 april röstade 52 procent av väljarna, motsvarande 3,1 miljoner människor, på Tisza-partiet. Fidesz-KDNP-alliansen, ledd av Viktor Orbán och vid makten i 16 år, fick endast 39,5 procent av rösterna, vilket motsvarar 2,3 miljoner människor. Högerpartiet Mi Hazánk fick 5,7 procent, motsvarande 340 000 röster.
<h3>Ett historiskt perspektiv</h3>
Det patriotiska blocket fick sammanlagt 2,7 miljoner röster. Men vad betyder den siffran historiskt sett? 2014, vid ett lägre valdeltagande, vann Fidesz-KDNP valet med exakt samma antal röster som partiet fick i april: 2,3 miljoner. 2022 fick dock Fidesz lika många röster som Tisza – och vann.

Under årtionden har Fidesz-lägret smält samman till en gemenskap med delade erfarenheter, historia och ideologi. Det är ett av de partier i Europa som har högst stöd i befolkningen. Som jämförelse är stödet för några av Europas ledande regeringspartier: österrikiska ÖVP på 21 procent, tjeckiska ANO på 33 procent, tyska CDU/CSU på 25 procent, spanska PSOE på 28 procent, italienska FdI på 29 procent, polska KO på 33 procent och brittiska Labour på 17 procent.
<blockquote>De principer och värderingar som Fidesz-KDNP-gemenskapen tror på har inte förlorat sin giltighet.</blockquote>
Men det som förenar Tisza-lägret är förändring – och en akronym på tre bokstäver: O1G (<em>Orbán är ett svin</em>). Tisza-projektets mål var att avsätta Viktor Orbán och ta makten genom att ena alla anti-Orbán-krafter. Planen lyckades. Fidesz-KDNP:s väljarbas består huvudsakligen av äldre invånare över 40 år i småstäder och landsbygdsområden. Tisza har däremot blivit en dominerande kraft i städerna, särskilt bland unga människor som tidigare varit opolitiska.

Under varje mandatperiod dör ungefär en halv miljon ungrare, medan endast 300 000 föds, vilket innebär att en betydande del av väljarkåren försvunnit ur ledet sedan demokratiseringen – också under Fidesz-KDNP:s 16 år vid makten. Men det var inte bara Fidesz-väljare som gick bort. I takt med att äldre generationer avled försvann den postkommunistiska socialistnostalgin – och därmed övergångsperiodens största politiska gemenskap, socialisterna – antingen helt eller så vände de sig till Tisza. Demokratisk koalition, efterträdaren till den forna jätten, fick endast 1 procent av rösterna i april: 68 000 röster av nästan sex miljoner.
<h3>Vägen framåt</h3>
Makten och pengarna som följer med den kommer garanterat att hålla ihop Tisza – en koalition hämtad från hela det politiska spektrumet – ett tag. Men ideologiska spänningar är att vänta inom denna heterogena gemenskap. Fidesz-KDNP-lägret hålls däremot samman av en orubblig tro på att barn måste skyddas från skadliga influenser, unga människor måste skärmas från destruktiva genusideologier och det ungerska samhällets lugn måste värnas mot civilisatorisk smitta som anländer under täckmanteln av en migrationspakt.

De tror också att familjestödsprogram och åtgärder för att hjälpa unga par att etablera sig måste bevaras, liksom den ungerska alliansen med alla nationer som ser dem med vänskap och goodwill. Framför allt tror de att freden måste skyddas.
<blockquote>Vi fortsätter att orubbligt tro på kärlekens och solidaritetens kraft!</blockquote>
Fidesz-KDNP har satts på prov tidigare. Ett oförtjänt nederlag 2002 fick partiet att organisera sig i medborgarcirklar där gemenskapen stöttade varandra. Några av dessa cirklar är fortfarande aktiva idag. Det var då som frasen först uttalades – en fras som höll ihop den nationella högern i åtta år: "Vi fortsätter att orubbligt tro på kärlekens och solidaritetens kraft!" 2010, efter åtta år, återkom Viktor Orbán till makten.

Under senare år har han vuxit till en global politisk aktör och blivit en partner till president Trump, Putin och Xi. Men Viktor Orbáns parti, Fidesz-KDNP, står nu inför den största utmaningen för sin existens. Även om överlevnadsstrategin från 2002 var ett steg i rätt riktning, kommer den inte längre att räcka. Partiet måste förnya och rensa sig, vilket kan kräva den typ av ärlighet och offer på ledarnivå som är otänkbart idag. Det som står på spel är stort.

&#160;

<em>Dávid Bencsik</em>]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Ungern vill inte träna ukrainska soldater</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/ungern-vill-inte-trana-ukrainska-soldater/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/ungern-vill-inte-trana-ukrainska-soldater/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 07 Dec 2022 13:04:33 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Fidesz]]></category>
		<category><![CDATA[Ryssland]]></category>
		<category><![CDATA[Ukraina]]></category>
		<category><![CDATA[Ungern]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=138796</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Tamas Menczer, statssekreterare för den ungerska regeringen, låter deklarera att Ungern inte kommer att träna några ukrainska soldater och att målet för Ungerns del är att uppnå fred i landet – inte krig.</strong>

”<em>I vissa europeiska länder tränas ukrainska soldater. De kommer inte att tränas i Ungern. Vi säger nej till det. Vi vill sträva mot fred, inte mot krig</em>”, <a href="https://sv-se.facebook.com/menczer.tamas" target="_blank" rel="noopener">skriver</a> han och tillägger att Ungern ”<em>talar fredens språk</em>” och ”<em>vill ha ett eldupphör</em>”.

Uttalandet kommer kort efter att Ungerns premiärminister Viktor Orban insisterat på att EU bör ”<em>omvärdera</em>” sanktionerna mot Ryssland om unionen vill klara sig igenom den fortsatta energikrisen.

Vid flera tidigare tillfällen har Ungern också uppmanat EU-makthavarna i Bryssel att det bör fokuseras mer på att hitta en diplomatisk lösning på konflikten snarare än att ge Kiev militärt stöd, skriver ryska <a href="https://www.rt.com/news/567757-hungary-wont-train-ukrainians/" target="_blank" rel="noopener">RT</a>.

EU-företrädare har kritiserat Ungerns beslut att inte skicka vapen till Ukraina, som motiverats med att konflikten ”<em>inte är Ungerns krig</em>”. EU driver en hårdför linje angående kriget och i slutet av augusti förkunnade exempelvis unionens utrikesrepresentant Josep Borrell att man tänker <a href="https://www.ukrinform.net/rubric-polytics/3561332-borrell-eu-ready-to-continue-supporting-ukraine-as-long-and-as-much-as-needed.html" target="_blank" rel="noopener">stödja</a> Ukraina ”<em>så mycket vi kan och så länge ni behöver</em>”.

Bland annat Storbritannien har satsat på omfattande utbildningsprogram för ukrainska soldater, där dessa lärt sig att hantera västerländska vapensystem och olika former av stridstekniker – exempelvis hur man krigar i urban miljö.

Ryssland har riktat hård kritik mot det militära stödet till Ukraina och menar att detta bara förvärrar konflikten. Landets försvarsminister Sergej Shoigu konstaterade också i september att Ryssland i och med kriget i Ukraina i praktiken ”<em>befinner sig i krig med Väst och Nato</em>”.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/ungern-vill-inte-trana-ukrainska-soldater/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>2</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Ungern ställs inför EU-domstolen för lagar som ska skydda barn</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/ungern-stalls-infor-eu-domstolen-for-lagar-som-ska-skydda-barn/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/ungern-stalls-infor-eu-domstolen-for-lagar-som-ska-skydda-barn/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 17 Jul 2022 08:53:28 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[EU]]></category>
		<category><![CDATA[Fidesz]]></category>
		<category><![CDATA[HBTQ]]></category>
		<category><![CDATA[Ungern]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=127833</guid>

					<description><![CDATA[<strong>EU-kommissionen tog i fredags beslutet att ställa Ungern inför rätta för dess påstådda diskriminering av hbtq-personer. Beslutet är ännu ett i raden av EU-kommissionens försök att tvinga Ungern att anpassa sin nationella lagstiftning efter EU:s riktlinjer och värdegrund. EU-kommissionen lämnade över fallet till domstolen i spåren av en lång och utdragen process efter det att den aktuella lagen 2021 röstats igenom i Ungern.</strong>

Mot bakgrund av den i Ungern relativt nyinstiftade lagen om "antipedofili" - en lag som fick EU och det vänsterliberala etablissemanget att se rött - har EU-kommissionen i över ett år, med ömsom hot och ömsom diverse byråkratiska krumbukter, försökt stoppa lagen ifråga. Ungern och dess folkvalda regering med premiärminister Viktor Orbán har dock inte för avsikt att ge vika för EU-kommissionens hot.

EU-kommissionen säger att man remitterar Ungern till EU-domstolen för – <em>Dess diskriminering av hbtq-personer, </em><a href="https://twitter.com/EU_Commission/status/1547886237435932673?ref_src=twsrc%5Etfw" target="_blank" rel="noopener">kommenterar</a> EU-kommissionen på Twitter. Om Ungern i förlängningen fälls av EU-domstolen, kan landet dömas till dryga böter och tvingas anpassa sina egna nationella och suveräna lagar efter EU:s lagstiftning.

Den ungerska regeringen, med justitieminister Judit Varga i bräschen, är "<a href="https://www.reuters.com/world/europe/eu-commission-sue-hungary-over-anti-lgbt-law-politico-2022-07-15/?rpc=401&#38;" target="_blank" rel="noopener">förvånad</a>" över att EU beslutat att intensifiera rättsliga åtgärder mot vad man kallar en "barnskyddslag" eftersom man anser att det är en fråga om nationell lagstiftning och ingenting som EU ska lägga sig i, uttrycker justitieminister Judit Varga i ett Facebook-<a href="https://www.facebook.com/VargaJuditMinisterofJustice/posts/pfbid0QowcEK5Jk1jGmqi8CRjCYbFpEYEFgyptb7YctS2XYMYymuhSJE9Aaz65nWa8ScWEl?__cft__[0]=AZXlgZ1dI6au186AJo8JVuvPpta5Wow_IpWIfm8pPLntpwddWUGLzmyoWP6JJweoimXgviYCTwtDjvaPrIbX_ZvFGxqwPYo2ZroIuEzEVP_mqhxzKN5DSs9sOhn0rpqsUJsJzRiIgpKwokGE37-1OUn5f0MAcGQlP-tDD1aMc9Dh2yVXeTpl1atHskhpA8GlgFA&#38;__tn__=%2CO%2CP-R" target="_blank" rel="noopener">inlägg</a> på fredagen.

<span class="module__title__link">Orbán</span> och Ungerns styrande parti Fidesz, har i skarpa ordalag anklagat EU för att man försöker stigmatisera Ungern för sin barnskyddslag. En lag som kritiker, inklusive kommissionen, påstår begränsar hbtq-personers rättigheter. Premiärminister <span class="module__title__link">Orbán menar dock med bestämdhet att avsikten med lagen är att skydda barn och ungdomar från diverse subversiva krafter.</span>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/ungern-stalls-infor-eu-domstolen-for-lagar-som-ska-skydda-barn/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>4</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Jordskredsseger för Orbán i Ungern</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/jordskredsseger-for-orban-i-ungern/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/jordskredsseger-for-orban-i-ungern/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 04 Apr 2022 04:34:09 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Fidesz]]></category>
		<category><![CDATA[Ungern]]></category>
		<category><![CDATA[Viktor Orbán]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=120930</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Ungerns premiärminister Viktor Orbán blir av allt att döma kvar vid makten i Ungern, enligt de preliminära resultaten i det ungerska valet som offentliggjorts under söndagskvällen.</strong>

Med 74 procent av rösterna räknade <a href="https://euobserver.com/democracy/154644" target="_blank" rel="noopener">hade</a> Orbáns parti Fidesz hela 135 av 199 parlamentsplatser utgående från röstetalet. I nuläget har partiet 133 mandat.

Oppositionsblocket Egységben Magyarországért - "Förenade för Ungern" – ser i nuläget ut att få dela på 57 mandat.

Blocket ifråga har bestått av en mycket bred koalition av sex partier med Péter Márki-Zay som ledare och har haft stöd av Ungerska socialistpartiet (MSZP), de gröna partierna Dialog för Ungern (PM), Ungerns gröna parti (LMP), centerpartiet Momentum (MM), socialliberala Demokratiska koalitionen (DK) och det tidigare högerradikalt inriktade partiet Jobbik som gjort en 180 graders helomvändning och gått i en tydlig liberal riktning.

Det nya högerradikala partiet Vårt hemland (Mi Hazánk) överraskar analytiker med att ta sig över spärren och verkar säkra ett halvt dussin platser i det nya parlamentet.

<strong>Bland de valfrågor</strong> som Orbáns parti profilerat sig med återfinns att förebygga illegal invandring och ett upprätthållande av den kristna traditionen och familjevärderingar samt ett motstånd mot hbtq-lobbyn i landet. Partiet har mött omfattande kritik för den hårda coronapolitiken som bedrevs i landet under väsentliga delar av 2020 och 2021 med långa samhällsnedstängningar och krav på vaccinpass för att ta del av samhällslivet.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/jordskredsseger-for-orban-i-ungern/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>5</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Ungern vill förbjuda HBTQ-propaganda till barn</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/ungern-vill-forbjuda-hbtq-propaganda-till-barn/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/ungern-vill-forbjuda-hbtq-propaganda-till-barn/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Per Nordin]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 15 Jun 2021 04:43:33 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[barn]]></category>
		<category><![CDATA[Fidesz]]></category>
		<category><![CDATA[HBTQ]]></category>
		<category><![CDATA[propaganda]]></category>
		<category><![CDATA[ungdomar]]></category>
		<category><![CDATA[Viktor Orbán]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=102921</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Ungerns styrande parti Fidesz har lämnat in ett lagförslag i syfte att förbjuda propagandistiskt material från HBTQ-organisationer som riktas till minderåriga.
</strong>

Om lagförslaget går igenom innebär detta enligt brittiska statskanalen <a href="https://www.bbc.com/news/world-europe-57439699" target="_blank" rel="noopener">BBC</a> att reklam och skriftligt material som bedöms uppmuntra till en homosexuell livsstil och som riktar sig till unga under 18 förbjuds. Detta gäller även material som används i utbildningssyfte.

Sedan tidigare har Ryssland infört en liknande lagstiftning. När denna lag klubbades igenom 2013 fick landet ta emot massiv kritik från vänsterliberala makthavare och medier inom EU och anklagades bland annat för att vara "homofobiskt". Flera experter som BBC har talat med menar att den ungerska lagstiftningen till många delar påminner om den ryska.

<strong>Lagförslaget ingår</strong> i en längre proposition med syfte att bekämpa pedofili och det framgår också att det ska bli straffbart att visa pornografiskt material för ungdomar under 18 år.

En del i bakgrunden till lagförslaget är barnboken ”Wonderland” som fick kraftig kritik från Fidesz och som enligt Ungerns regeringsparti präglas av HBTQ-propaganda som inte borde tillåtas i landets skolor.

För närvarande håller EU också på att utreda om Ungern och grannlandet Polen har brutit mot EU:s regelstandarder eftersom inget av länderna erkänner homosexuella äktenskap. Båda länder har även lagar som slår fast att adoption förutsätter att det är ett heterosexuellt par som adopterar ett barn – hållningar som skapat stor frustration hos EU:s ledarskap.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/ungern-vill-forbjuda-hbtq-propaganda-till-barn/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>2</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Fidesz lämnar EU-gruppen EPP</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/fidesz-lamnar-eu-gruppen-epp/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/fidesz-lamnar-eu-gruppen-epp/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Per Nordin]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 03 Mar 2021 14:46:54 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[EPP]]></category>
		<category><![CDATA[Fidesz]]></category>
		<category><![CDATA[Moderaterna]]></category>
		<category><![CDATA[Viktor Orbán]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=96590</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Det konservativa ungerska regeringspartiet Fidesz väljer att lämna EU-gruppen EPP. Detta efter att denna röstat igenom nya regler i syfte att begränsa Fidesz-ledamöternas fri- och rättigheter.</strong>

Svenska Moderaterna och Kristdemokraterna är också med i den förment konservativa gruppen EPP och M-ledamoten Tomas Tobé är mycket nöjd över att Fidesz lämnar alliansen.

<em>– Moderaterna har ju arbetat en lång tid för att ungerska Fidesz ska lämna vår partifamilj. Viktor Orbán går i en auktoritär riktning där han underminerar rättsstaten, oberoende media och det kan vi inte acceptera</em>, säger Tobé till <a href="https://tt.omni.se/orb-nparti-lamnar-eu-hogern/a/39R19P" target="_blank" rel="noopener">TT</a>.

Tobé hävdar vidare att att partigruppen EPP ”måste ju vara glasklar kring våra värderingar” och att Orban och Fidesz inte delar dessa. Däremot hoppas han att Ungern förbli kvar i EU och inte lämnar unionen.

<strong>Redan innan omröstningen</strong> om hårdare åtgärder mot Fidesz så meddelade partiets ledamot Tamas Deutsch att en begränsning av Fidesz-ledamöternas rättigheter skulle vara oacceptabelt. När omröstningen sedan var klar valde partiet att helt enkelt lämna EPP.

Bakgrunden är att mer vänsterliberala partier i EPP varit mycket kritiska till Victor Orbán den politik hans parti för i Ungern, vilket inkluderat motståndet mot överstatlighet och utomeuropeisk massinvandring. Därför röstade EPP igenom nya stadgar där man bland annat vill ha möjligheten att stänga av partier ”som bryter mot EU:s demokratiska värderingar”.

Nu tappar EPP 13 av sina ledamöter, men kommer även fortsättningsvis att vara den största partigruppen med 174 ledamöter. Vilken partigrupp Fidesz nu väljer att ansluta sig till är oklart, men ett alternativ är den EU-skeptiska och konservativa partigruppen ECR där Sverigedemokraterna och polska Lag och rättvisa ingår.

]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/fidesz-lamnar-eu-gruppen-epp/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>3</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
