<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>fästingar &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/fastingar/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Fri, 12 Jun 2026 04:25:28 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>fästingar &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Så slipper du fästingbett i sommar</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/sa-slipper-du-fastingbett-i-sommar/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/sa-slipper-du-fastingbett-i-sommar/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 12 Jun 2026 04:27:24 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[fästingar]]></category>
		<category><![CDATA[naturen]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=147021</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Ät vitlök och smörj in kroppen med kokosolja i sommar – det kan minska risken för fästingbett. Det finns även andra naturliga sätt som kan avskräcka parasiterna.</strong>

Varför vissa människor drabbas av fler fästingbett än andra är delvis oklart. En <a href="https://www.aaem.pl/Pilot-study-of-Ixodes-ricinus-ticks-preference-for-human-blood-groups-of-the-system,85167,0,2.html" target="_blank" rel="noopener">studie</a> från 2018 visade att fästingar drogs mer till personer med blodgrupp A och minst till dem med B. En del forskare menar också att det handlar om kroppsodörer och att fästingar kan dras till personer som exempelvis utstrålar ammoniak, koldioxid eller kroppsvärme.

På marknaden finns en hel del medel för att hindra fästingar att bita sig fast, både för djur och människor, men ofta kan de innehålla en del ämnen som inte är särskilt hälsosamma. Vissa menar att en hel del naturliga saker man har hemma kan hjälpa.

<hr />

<em>Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 18 maj 2023.</em>

<hr />

<strong>Vitlök</strong>

Vitlöksälskare kan känna sig något mer säkra från fästingbett, menar vissa. Fästingar ska nämligen ogilla vitlök och att äta det regelbundet ska kunna skrämma bort dem. I en större svensk studie som påbörjades 1998 undersökte läkaren <span class="text__Text-sc-5tiwbo-0 hjSzax"> Johan Berglund hur vitlök fungerade mot fästingar på 100 kustjägare. Resultatet <a href="https://www.sydostran.se/blekinge/vitlok-skrammer-fastingarna/" target="_blank" rel="noopener">visade</a> att bland de som åt vitlökskapslar klarade sig 30 procent fler helt undan bett och de som ändå råkade ut för fästingar fick 30 procent färre bett.</span>

Observera att detta enbart fungerar på människor, djur kan bli sjuka av att äta vitlök och annan lök.

<strong>Eteriska oljor</strong>

I en <a href="https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0944711305000954?via%3Dihub" target="_blank" rel="noopener">studie</a> från 2006 har man tittat på olika eteriska oljor mot fästingbett och fann att kryddnejlika var ett bra alternativ. Bäst ska det fungera om man köper kryddnejlika som eterisk olja och smörjer in och man kan testa att göra ett avkok som med rosmarin.

Enligt finske biologen Torgny Backman kan starka dofter som citronella och eukalyptus vara ett bra skydd mot fästingar.

– <em>De kan ge bra skydd i allt från tiotals minuter till en timme. Om man applicerar eterisk olja en gång i timmen borde den fungera</em>, säger han till finska statskanalen <a href="https://yle.fi/a/7-10078614" target="_blank" rel="nofollow noopener">Yle</a>.

Eteriska oljor kan vara skadligt för huden så man bör späda ut med vatten och även testa på en liten hudyta först. När det gäller djur ska man däremot vara försiktig med just eteriska oljor i allmänhet då det kan vara skadligt.

<strong>Kokosolja</strong>

Enligt insektsforskaren Anders Lindström <a href="https://sverigesradio.se/artikel/6981637" target="_blank" rel="noopener">ska</a> laurinsyran i kokosolja avskräcka fästingar. En <a href="https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2362118/" target="_blank" rel="noopener">studie</a> från 2008 stödjer även att kokosolja ska fungera bra som fästingmedel och man kan då smörja in sig själv och även sina djur med oljan.

<strong>Rosmarin</strong>

En studie <a href="https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/20695287/" target="_blank" rel="noopener">från</a> 2010 visar att medel med rosmarin hade effekt mot fästingar. Så här gör man ett eget avkok på rosmarin:

Koka upp ungefär en liter vatten. Ta sedan bort kastrullen från plattan och ha i en burk torkad rosmarin eller några kvistar färsk, låt sedan blandningen svalna under lock. Det ska även kunna vara effektivt att blanda i lite timjan, men det är inget måste. Häll sedan blandningen i en sprayflaska och ha i en matsked vitvinsvinäger. Spraya på huden innan man ska ut i fästingbelamrade områden. Detta ska även fungera på djur. Blandningen håller i ungefär två veckor.
<h3>Knep som inte fungerar</h3>
<h4>Skaffa höns</h4>
Att införskaffa sig höns är något som sägs vara bra mot fästingar på tomten. I verkligheten är det så att höns både kan ha en positiv och negativ verkan på fästingbeståndet, enligt biologen Backman. Höns äter visserligen fästingar, men äter också deras naturliga fiender. De kan också bli värddjur för fästingar.
<h4>Bärnstenshalsband</h4>
Något som är både stilrent och bra mot fästingar ska vara att använda sig av bärnstenshalsband. Bärnsten ska skapa en statisk laddning i djurets päls som gör att fästingarna får svårare att sätta sig. Tydligen ska det också utsöndras en doft från bärnsten som fästingar inte gillar. Det finns dock inga vetenskapliga belägg för att knepet fungerar.
<h3>Plocka bort fort</h3>
Det är viktigt att så snabbt som möjligt plocka bort fästingen. Det gör man med en pincett eller med en speciell fästingborttagare som finns att köpa på exempelvis apotek. Vissa tar en bit papper och kniper tag i fästingen så långt in mot huden det går. När man tar bort den ska man dra rakt ut, inte vrida och försöka undvika att klämma den för mycket. Sedan kan man spola ner fästingen i avloppet, elda upp den eller lägga den i en glasburk med sprit/etanol. Då ska det vara minst 40-procentig som exempelvis t-sprit, menar professor Thomas Jaenson <a href="https://www.land.se/halsa/slanga-fasting/" target="_blank" rel="noopener">enligt</a> Land.se.
<h3>Undvik fästingar på gården</h3>
Det finns knep för att undvika fästingar på gården. Ofta brukar man säga att fästingar trivs i höggräs, och att man därför bör hålla sin gräsmatta kortklippt. I själva verket trivs fästingar där det är skuggigt och fuktigt, vilket nödvändigtvis inte innebär höggräs, och behöver värddjur. Biologen Backman tipsar istället om att sätta upp stängsel för att undvika att diverse värddjur kommer in på tomten, alternativt att sätta höga buskar om stängsel inte är ett alternativ.

Vidare kan man också skapa en "fästingbarriär" med natursand runt gården. Barriären bör vara minst en meter bred.

– <em>Sandremsan är en perfekt plats för marklevande bin, men fästingar vill inte gå över torra områden</em>, säger Backman.
<h3>Djur</h3>
Ta för vana att känna igenom ditt djur varje dag. Ett tips är att köpa en klädrulle, som används för att ta bort hår från kläder, och rolla djuret då och då. Fästingar som ännu inte satt sig kan då fastna på klädrullen. Det skadar inte heller att borsta djuret (utomhus) regelbundet. Ofta sätter sig fästingar kring halsen eller i exempelvis armhålor. Ha gärna en fästingborttagare eller liknande lätt tillgängligt för att snabbt kunna ta bort fästingar från djuret.
<h3>Fästingsäkra tips</h3>
När man vistas i skogen, eller vid andra platser där det finns risk att stöta på fästingar kan det vara en fördel att ha täckande kläder, speciellt på benen. Stoppa in byxorna i strumporna om det går. Glatta tyger och även gummistövlar gör det svårare för fästingar att följa med hem. Ett tips är att klä armar och ben med vanliga nylonstrumpbyxor då fästingarna glider av tyget.

En del menar att mörka kläder är bättre än ljusa då fästingar dras mer till ljusa tyger, samtidigt som andra menar att ljusa är bättre eftersom man lättare kan se fästingarna då. Oavsett val av kläder bör man borsta av dessa ordentligt innan man går in i hemmet.

Fästingrädsla hindrar många svenskar från att ta sig ut i skogen. Naturen är dock en källa till hälsa och välmående som bör tas vara på. Låt inte rädslan förhindra vistelse i naturen. Den som har lite extra svårt att komma över sin rädsla kan hålla sig på väl upptrampade stigar och undvika högt gräs och kraftigare terräng.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/sa-slipper-du-fastingbett-i-sommar/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>2</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Fullvaccinerad tvåbarnspappa dog i TBE efter fästingbett</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/fullvaccinerad-tvabarnspappa-dog-tbe-fastingbett/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 11 May 2026 05:53:29 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[fästingar]]></category>
		<category><![CDATA[Folkhälsomyndigheten]]></category>
		<category><![CDATA[Örebro]]></category>
		<category><![CDATA[TBE]]></category>
		<category><![CDATA[Uppsala]]></category>
		<category><![CDATA[vaccin]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=229898</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En 40-årig tvåbarnspappa avled i november efter att ha drabbats av svår hjärninflammation orsakad av TBE. Mannen uppges ha följt rekommenderade vaccinationsintervall mot sjukdomen, men vaccinet gav inte skydd i hans fall.</strong>

Johan Åwall från Örebro var polis, tvåbarnspappa och beskrivs som frisk och aktiv innan han i slutet av augusti insjuknade med symtom som kraftig huvudvärk och feber, <a href="https://www.na.se/orebro/tvabarnspappan-johan-dog-av-tbe-trots-full-vaccination/" target="_blank" rel="noopener nofollow">rapporterar</a> Nerikes Allehanda.

Tillståndet försämrades snabbt. Åwall blev förvirrad och fick svårt att tala sammanhängande. På sjukhus konstaterades en allvarlig hjärninflammation orsakad av TBE-virus.

Han vårdades därefter i respirator på intensivvårdsavdelning i omkring två och en halv månads tid, men vaknade aldrig upp. Den 17 november tog familjen farväl.

Enligt Nerikes Allehanda hade han följt rekommenderade vaccinationsintervall mot TBE. Läkarna ska enligt familjen inte ha kunnat ge någon förklaring till varför vaccinet inte gav skydd i hans fall.

Sambon Carin beskriver sjukdomsförloppet som en tid av ovisshet.

— <em>Det var helt fruktansvärt att kastas mellan hopp och förtvivlan. Det enda vi kunde göra var att vänta och ge kroppen tid att försöka reda ut det här</em>, säger hon till Nerikes Allehanda.

Familjen uppges samtidigt fortfarande ha förtroende för TBE-vaccinet. Både sambon och brodern fortsätter enligt tidningen att vaccinera sig mot sjukdomen.
<h3>Vaccin ger inte absolut skydd</h3>
TBE är en fästingburen virussjukdom som i vissa fall kan orsaka hjärn- eller hjärnhinneinflammation.

Folkhälsomyndigheten ändrade nyligen sina rekommendationer kring TBE-vaccination. I maj 2026 <a href="https://nyadagbladet.se/inrikes/fhm-vill-att-barn-vaccineras-mot-tbe/" target="_blank" rel="noopener nofollow">publicerade</a> myndigheten nya råd, där vuxna och barn från tre års ålder som riskerar fästingbett i områden med hög smittrisk rekommenderas vaccin.

Bakgrunden är bland annat att antalet TBE-fall har ökat. Enligt Folkhälsomyndigheten har fallen ökat med omkring sex procent per år under det senaste decenniet, och varje år vårdas 250–350 personer på sjukhus i Sverige på grund av sjukdomen.

Men skyddet är inte absolut. Folkhälsomyndigheten uppger att omkring 90 procent av friska personer under 50 år har utvecklat skydd två veckor efter andra dosen, och att nästan 100 procent har skydd i minst tre år efter tre doser.

Ett annat uppmärksammat fall inträffade hösten 2023, då ett nioårigt barn i Uppsala avled efter hjärninflammation orsakad av TBE. Barnet var enligt <a href="https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/barn-dog-i-tbe-i-uppsala" target="_blank" rel="noopener nofollow">SVT</a> och en internutredning fullvaccinerat och hade provsvar som visade antikroppar med ”fullgott skydd”. Region Uppsala publicerade sin <a href="https://regionuppsala.se/det-har-gor-vi/halso-och-sjukvard/patiensakerhet/lex-maria/lex-maria-anmalningar-2024/hogt-intracerebralt-tryck---akademiska-sjukhuset/" target="_blank" rel="noopener nofollow">Lex Maria-anmälan</a> den 17 juni 2024.

Folkhälsomyndighetens statistik visar att Sverige hade 595 rapporterade TBE-fall 2023, 384 fall 2024 och 503 fall 2025. I Örebro län rapporterades 21 fall under 2025, medan Uppsala län samma år hade 60 fall.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>FHM vill att barn vaccineras mot TBE</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/fhm-vill-att-barn-vaccineras-mot-tbe/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 07 May 2026 06:40:38 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[fästingar]]></category>
		<category><![CDATA[Folkhälsomyndigheten]]></category>
		<category><![CDATA[hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[TBE]]></category>
		<category><![CDATA[vaccin]]></category>
		<category><![CDATA[vaccination]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=229549</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Barn från tre års ålder som vistas i riskområden bör vaccineras mot TBE, enligt Folkhälsomyndighetens nya rekommendationer. Råden ges samtidigt som smittrisken varierar kraftigt beroende på bostadsort och vistelse.</strong>

Antalet TBE-fall har ökat med omkring sex procent per år under det senaste decenniet, <a href="https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2026/maj/nya-rekommendationer-om-vaccination-mot-tbe/" target="_blank" rel="nofollow noopener">enligt</a> Folkhälsomyndigheten. Varje år vårdas 250–350 personer på sjukhus i Sverige på grund av sjukdomen.

De flesta som smittas får lindriga besvär, enligt <a href="https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/hjarna-och-nerver/infektioner-i-hjarna-och-nerver/tbe---fastingburen-hjarninflammation/" target="_blank" rel="noopener nofollow">1177</a>, och blir friska efter några dagar. Upp till en tredjedel får däremot inflammation i hjärnan eller hjärnhinnorna, vilket kan leda till allvarligare sjukdom.

Därför införs nu nya rekommendationer för TBE-vaccination. Råden riktar sig till vuxna och barn från tre års ålder som riskerar fästingbett i riskområde 1, vilket är Folkhälsomyndighetens högsta risknivå. De omfattar även personer med nedsatt immunförsvar som är bosatta eller regelbundet vistas i riskområde 1 eller 2.

Rekommendationerna innebär däremot inte att vaccinet blir kostnadsfritt. Folkhälsomyndigheten skriver att råden riktar sig till regionala beslutsfattare och inte är bindande.

Myndigheten konstaterar att risken varierar mellan olika regioner. Vaccination kan därför vara kostnadseffektiv i en viss åldersgrupp i en specifik region, men inte i en annan.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Fästingvarning på Öland – länsstyrelsen avråder från besök</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/fastingvarning-pa-oland-lansstyrelsen-avrader-fran-besok/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 15 Apr 2026 05:37:05 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[fästingar]]></category>
		<category><![CDATA[Länsstyrelsen Kalmar]]></category>
		<category><![CDATA[Öland]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=227585</guid>

					<description><![CDATA[<strong>För första gången avråder en länsstyrelse allmänheten från att besöka ett naturområde – på grund av fästingar. Varningen gäller vid ett kulturområde på Öland, där en extrem mängd fästingar har drabbat både djur och människor.</strong>

Avrådan gäller gravfältet på Karums alvar, känt för fornlämningen Noaks ark.

"Vi avråder från att besöka gravfältet tills vidare på grund av den mycket stora mängden fästingar. För djurhälsans skull kommer marken inte att betas under året. Vi kommer heller inte att röja kring gravarna på gravfältet i år", skriver <a href="https://www.lansstyrelsen.se/kalmar/besoksmal/kulturmiljoer/karums-alvar.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a891&#38;sv.12.382c024b1800285d5863a891.route=/&#38;searchString=&#38;counties=&#38;municipalities=&#38;reserveTypes=&#38;natureTypes=&#38;accessibility=&#38;facilities=&#38;sort=none" target="_blank" rel="noopener nofollow">länsstyrelsen</a>.

Får som betat markerna har farit illa av fästingmängden, och även besökare, entreprenörer och reservatförvaltare har upplevt stort obehag.

— <em>Varken kulturmiljövården eller naturvården i Kalmar har varit med om den här mängden fästingar någon annanstans än på Karums alvar. De är snabba, stora och extremt många just här</em>, säger Anna Lindberg, kommunikatör i naturvårdsfrågor på länsstyrelsen i Kalmar län, till <a href="https://www.natursidan.se/nyheter/lansstyrelsen-gar-ut-med-fastingvarning-for-naturomrade/" target="_blank" rel="noopener nofollow">Natursidan</a>.

Varför förekomsten är så stor just där vet man inte. Det handlar framför allt om trubbnosfästingen, som enligt Statens veterinärmedicinska anstalt tidigare främst varit etablerad på Gotland och i Kalmar län men som nu tycks sprida sig till fler platser i södra Sverige. Inför nästa säsong planeras marken brännas av för att minska antalet fästingar.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Studie: Fästingmedel för djur hotar ekosystem</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/studie-fastingmedel-for-djur-hotar-ekosystem/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 02 Mar 2026 13:58:13 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[biologisk mångfald]]></category>
		<category><![CDATA[ekosystem]]></category>
		<category><![CDATA[fästingar]]></category>
		<category><![CDATA[hund]]></category>
		<category><![CDATA[katt]]></category>
		<category><![CDATA[miljögifter]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=222899</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Populära läkemedel mot loppor och fästingar på hundar och katter kan skada insekter i naturen, indikerar en färsk fransk studie. Giftiga ämnen utsöndras i husdjurens avföring och sprids i ekosystemen.</strong>

Läkemedel med isoxazolin lanserades 2013 och blev snabbt populära då de var de första tabletterna som gavs via munnen, och som verkade mot både loppor och fästingar i en månad eller längre. Dessa läkemedel ordineras av veterinärer över hela världen.

Men de aktiva substanserna passerar genom husdjurens kroppar och lämnar kroppen via avföringen. Där kan de spridas i naturen och påverka andra insekter.

Franska forskare vid VetAgro Sup studerade 20 hundar och 20 katter som ägdes av veterinärstudenter och behandlades med isoxazolinläkemedel under tre månader.

De samlade in avföringsprover för att undersöka hur mycket av de giftiga ämnena som insekter som lever av avföring kan utsättas för.
<h3>Kvarstår i kroppen länge</h3>
Forskarna upptäckte två av fyra aktiva ämnen i husdjurens avföring även efter avslutad behandling. Ämnena kunde finnas kvar i upp till en månad hos hundar och upp till tolv dagar hos katter.

Det är särskilt oroande för insekter som livnär sig på avföring, som flugor, dyngbaggar och vissa fjärilar – arter som spelar viktiga roller i ekosystemen genom att återvinna näringsämnen, förbättra markkvaliteten och bidra till bekämpning av skadedjur.

[caption id="attachment_189979" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2024/09/nasselfjaril-blomma.jpg"><img class="size-medium wp-image-189979" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2024/09/nasselfjaril-blomma-640x328.jpg" alt="" width="640" height="328" /></a> Foto: Rene Mensen/CC BY 2.0[/caption]

Resultaten, som <a href="https://academic.oup.com/etc/article/45/2/490/8415601?login=false" target="_blank" rel="nofollow noopener">publicerats</a> i Environmental Toxicology and Chemistry, visar att insekter som lever i dynga kan utsättas för höga nivåer av läkemedlet.

"Miljökonsekvensanalysen visade att insekter som lever i dynga kan ha en hög exponering av läkemedlet på grund av medicin som ges till husdjur. Det kan få potentiellt katastrofala konsekvenser för miljömässiga livscykler", skriver forskarna.
<h3>Tidigare varningar</h3>
Det är inte första gången det varnas för dessa läkemedels miljöeffekter. Europeiska läkemedelsmyndigheten har tidigare uppmärksammat risken för att ämnena kan förorena ekosystem.

Tidigare studier har bland annat visat att <a href="https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0048969725000737" target="_blank" rel="nofollow noopener">fågelungar</a> skadas av fästingmedel till husdjur och att läkemedlet kan <a href="https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0048969720370911?dgcid=coauthor" target="_blank" rel="nofollow noopener">förgifta</a> vattendrag.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Forskare: Fler drabbas av köttallergi när fästingarna breder ut sig</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/forskare-fler-drabbas-av-kottallergi-nar-fastingarna-breder-ut-sig/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 25 Sep 2025 05:03:22 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[fästingar]]></category>
		<category><![CDATA[kött]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=213639</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Köttallergi blir allt vanligare i Sverige efter fästingbett, konstaterar forskare. För de drabbade innebär det en total livsomställning eftersom det inte finns någon behandling – endast fullständig avhållsamhet från kött hjälper.</strong>

Karin Ottosson drabbades av kraftiga magbesvär efter ett fästingbett. Det tog tid att lista ut vad Karin hade drabbats av för problem, hon mådde väldigt dåligt och ingenting verkade hjälpa.

— <em>Jag låg till sängs och försökte äta, men det bara fortsatte och fortsatte</em>, berättar hon för Schibstedägda <a href="https://www.tv4.se/artikel/6Bwwz9uTwCTVZa2w7qG2RO/karin-fick-koettallergi-efter-faestingbett-blev-helt-utslagen" target="_blank" rel="nofollow noopener">TV4</a>.

Efter ett antal sjukhusbesök och åtskilliga utredningar kom svaret: Karin hade drabbats av köttallergi. Det orsakas av en immunreaktion mot ämnet alfa-gal, som finns i fästingens saliv och i kött från däggdjur. Symptomen kan vara, förutom diverse magbesvär som kräkningar och diarré, utslag samt även astmareaktioner.

Forskare har sett en markant ökning av köttallergi i samband med att fästingar sprider sig till nya områden, och också blir mer aktiva större delar av året.
<h3>Ingen behandling</h3>
Karin fick helt lägga om sin kost, men det är inte helt enkelt att undvika kött – även små mängder eller dolda tillsatser kan trigga allergin.

— <em>Det kan vara alltifrån att det börjar klia, att jag får utslag, till att jag blir lika dålig som jag blev från början. Det går inte att förutspå,</em> säger Karin.

Det finns ingen behandling mot köttallergi, utan det enda som fungerar är att helt undvika kött.

— <em>Tyvärr finns det ingen behandling mer än att man måste undvika däggdjurskött och se till att inte bli fästingbiten</em>, säger Marianne van Hage, professor i klinisk immunologi.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Afrikanska fästingar kan bli permanent inslag i Sverige</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/vetenskap/afrikanska-fastingar-kan-bli-permanent-inslag-i-sverige/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/vetenskap/afrikanska-fastingar-kan-bli-permanent-inslag-i-sverige/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 11 Jul 2020 05:12:52 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[Afrika]]></category>
		<category><![CDATA[fästingar]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=81486</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Varje år för flyttfåglar från Afrika med sig fästingar till Sverige. Nu menar forskare att de ”supersnabba” fästingarna kan bli permanent bofasta i Sverige om temperaturerna stiger och smitta oss med nya sjukdomar.</strong>

Det handlar om arterna Hyalomma marginatum och Hyalomma rufipes som för första gången upptäcktes i Sverige 2018 när vi hade en rekordvarm sommar. Fästingarna hade kommit till Norden med flyttfåglar från Sydeuropa och Afrika.

<em>—Hyalommafästingarna känns igen på att de är större, upp emot två centimeter när de är fulla med blod och de har randiga ben</em>, säger Anna Omazic, forskare på SVA till <a href="https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/varmare-klimat-lockar-springande-fasting-fran-afrika" target="_blank" rel="noopener noreferrer">SVT</a>.

<strong>Fästingarna använder kor</strong>, hästar och rådjur som värddjur och kan också röra sig mycket snabbt på egen hand och har ögon – något som den svenska fästingen saknar.

Vanligtvis är det svenska vädret för kallt och fuktigt för den afrikanska fästingen och de larver som förs med sig av flyttfåglarna dör i regel innan de hunnit utvecklas till könsmogna fästingar. Under sommaren 2018 var det dock så pass varmt så att arten kunde överleva på egen hand i Sverige och över 50 vuxna exemplar påträffades av svenska hästägare.

Thomas Jaenson på Uppsala universitet medger att man ännu inte har hittat några permanent bofasta populationer av fästingarterna i Sverige men att detta kan komma att ändras om temperaturerna stiger.

<em>—Nej, än så länge överlever de förmodligen inte vintrar här i tillräcklig utsträckning, men inom några decennier har de antagligen bildat permanenta populationer som fortplantar sig här på grund av det allt varmare klimatet</em>, säger han.

<strong>Man varnar också för</strong> att fästingarna kan föra med sig sjukdomar som inte finns i Sverige i dagsläget, sjukdomar som smittar mellan djur och människor och att det därför är mycket viktigt att hålla koll och se till att de afrikanska fästingarna inte får fäste i Sverige.

Den som hittar en ovanlig fästing uppmanas fotografera denna och skicka till forskaravdelningen på statens veterinärmedicinska anstalt.

]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/vetenskap/afrikanska-fastingar-kan-bli-permanent-inslag-i-sverige/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>8</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Rekordökning av TBE-fall – men av oklar orsak</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/rekordokning-av-tbe-fall-men-av-oklar-orsak/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/halsa/rekordokning-av-tbe-fall-men-av-oklar-orsak/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 21 Nov 2017 10:05:23 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[fästingar]]></category>
		<category><![CDATA[TBE]]></category>
		<category><![CDATA[vaccin]]></category>
		<category><![CDATA[vaccination]]></category>
		<category><![CDATA[virus]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=44369</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Antalet sjukdomsfall av TBE-viruset ökar och hittills har 368 fall rapporterats in till Folkhälsomyndigheten i år.</strong>

Det är runt 150 fler än under hela förra året. Den har även ökat på platser där den tidigare inte varit så vanlig som till exempel i Västra Götaland. Någon egentlig förklaring till ökningen finns inte, men sjukdomen sprids av fästingar, enligt SVT.

<em>– Det är den högsta siffra som vi har sett någonsin,</em> säger Marika Hjertqvist, epidemiolog vid Folkhälsomyndigheten.

&#160;

&#160;

<em>Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/halsa/rekordokning-av-tbe-fall-men-av-oklar-orsak/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>2</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
