fastighetsbolag – Nya Dagbladet

Hyresgästföreningen kräver sänkta hyror 2026 – Fastighetsägarna vägrar

Jan Sundstedt — Mon, 15 Sep 2025 10:00:35 +0000

Hyresgästföreningen i Stockholm kräver nu sänkningar av hyrorna efter år av rekordhöjningar. Fastighetsägarna håller föga förvånande inte med och menar att kostnaderna har ökat kraftigt och att det i sin tur kräver nya hyreshöjningar. Hyresgästföreningen Stockholm vill se hyressänkningar på upp till 4,45 procent inför 2026 års förhandlingar, efter att hyrorna höjts med hela 16 procent på tre år, skriver Hem & Hyra. Från Fastighetsägarna hörs motstånd – de kräver fortsatt höjning och påpekar att kostnaderna för förvaltning, underhåll och drift är fortsatt höga. Nu väntar med stor sannolikhet en av de mest infekterade förhandlingsrundorna på årtionden.

I Stockholms län och på Gotland har Hyresgästföreningen fått nog av de senaste årens hyresutveckling och kräver sänkt hyra för över 70 000 hyreslägenheter. Förslag på sänkningar rör sig i storleksordningen 2,41–4,45 procent i Stockholms stad, och 0,36–4,45 procent i övriga regionen.

"Gränsen är nådd"

Hyresgästföreningens ordförande Susanne Sjöblom beskriver hushållens situation som ohållbar, då många pensionärer och arbetande uppger att de inte längre har något kvar att dra in på.

— Vi har inget annat val. Det finns inget mer utrymme för hyreshöjningar. Gränsen är nådd, säger Susanne Sjöblom. — Många frågar sig hur de ska klara sig. Matpriserna går upp. Man kan inte mer än jobba eller ha sin pension. Vad ska man dra in på till slut? Man måste äta och bo.

Fastighetsägarna kräver ytterligare 6,1 procents höjningar för stadens hyresrätter, och 5,9–8,2 procent för regionen och Gotland. De menar att förhandlingsmodellen inte tillåter sänkning då man hävdar att kostnader för förvaltning har ökat kraftigt sedan 2022.

— Det känns som om Fastighetsägarna Stockholm inte lever i samma verklighet som många hyresgäster gör. Det är ett jätteglapp mellan deras bild av verkligheten och hyresgästernas, menar Susanne Sjöblom. [caption id="attachment_213007" align="alignnone" width="640"] Foto: Jan Sundstedt/Nya Dagbladet[/caption]

Prejudikat finns

En central punkt i Hyresgästföreningens argument är att antalet outhyrda lägenheter ökat, samtidigt som bostadsbristen kvarstår – det är inte efterfrågan, utan de höga hyrorna som stänger ute hushåll. Fastighetsägarna försvarar sig med att förhandlingsmodellen skyddat hyresgäster mot ännu större kostnadsökningar.

Hyresgästföreningen hänvisar till ett tidigare unikt exempel från 2006, då Svenska Bostäder tvingades till hyressänkning med 1,2 procent på grund av ändringar i hur underhållet sköttes. Samma år blev inte heller någon hyreshöjning hos de privata värdarna.

Nathalie Brard, chef för Fastighetsmarknad och förhandlingschef på Fastighetsägarna Stockholm, vill inte kommentera hur mycket de har krävt i hyreshöjning i 2026 års förhandlingar. — Vi har en överenskommelse med Hyresgästföreningen om att inte offentligt kommentera innehållet i pågående förhandlingar. Nu går årets hyresförhandlingar vidare till skiljeman, vilket sannolikt avgör den ekonomiska verkligheten för tiotusentals hushåll i Stockholm och på Gotland.

Fastighetsbolagens krav kan leda till skenande hemlöshet

Isac Boman — Wed, 13 Nov 2024 06:02:34 +0000

De senaste åren har många fastighetsbolag krävt årliga hyreshöjningar på mellan 10 och 15 procent – om detta blir verklighet framöver kommer många svenskar att tvingas lämna sina hem - och riskerar att stå utan tak över huvudet. ”Kan inte äta mig mätt, inte gå till tandläkaren och liknande. Smärtgränsen är nådd. Får redan idag dra in på mat och viktig vård. Bytt ut ett mål mat om dagen till gröt redan”, lyder ett av många vittnesmål. De två senaste åren har landets hyreshöjningar varit i snitt 4,1 respektive 5,0 procent – och även om alla hyror för 2025 ännu inte är färdigförhandlade förväntas det även nästa år bli en höjning på cirka fem procent. Många fastighetsägare krävde återigen att hyresnivåerna skulle höjas med uppemot 15 procent och hänvisade till inflationen, dyrare underhåll och ökade kostnader i allmänhet, men så blev det alltså inte – åtminstone inte denna gång. Hyresvärdarna har i många fall argumenterat för att tvåsiffriga årliga höjningar är rimliga, att det inte bara är låginkomsttagare som bor i hyreslägenheter och att många utan större problem skulle klara av en sådan markant höjning.

"Skulle innebära katastrof"

När Hyresgästföreningen frågar hyresgäster runtom i landet hur en tvåsiffrig hyreshöjning hade påverkat dem träder dock en annan bild fram, och många vittnar om att de hade blivit hemlösa om fastighetsbolagen fått sin vilja igenom. ”Jag kommer tyvärr vara tvungen att säga upp mitt kontrakt,” lyder ett vittnesmål. “Det hade blivit svårt för mig att bo kvar. Jag är pensionär och har ingen hög pension. Det är så mycket annat som också har blivit dyrare. Man försöker handla så billigt man kan men det är svårt ibland att få pengarna att räcka en hel månad”, berättar en annan. ”Fattig pensionär som jag är, skulle det innebära katastrof och flytt om jag ens skulle orka flytta”, förklarar en tredje.

"Jobba heltid och vara inneboende"

Andra vittnar om hur de, trots att de arbetar heltid och bor litet, inte hade klarat av en hyreshöjning runt 15 procent utan istället tvingats leta efter ett rum och försöka bli inneboende hos någon. ”Det känns inte alls bra, jag är 50 år, har ett heltidsjobb men kommer inte kunna bor kvar i min lilla 1:a om jag får en sån stor hyreshöjning på 15 %. Vart är vi på väg, när ska någon sätta stopp för det?”. ”Så klart väldigt mycket då hyran för 44 kvm redan är på 9 250 kr. Det är svårt att hitta något mycket mindre än så. Jag är 59 år och känner att vara inneboende när man arbetar heltid inte känns så värdigt”, berättar en annan hyresgäst.

Fler barnfamiljer vräks

Det finns också de som berättar om hur de skulle tvingas flytta ut på gatan om hyresvärdarna nästa gång får igenom sina krav, och hur de sociala skyddsnäten inte räcker till. ”Det skulle innebära att jag och mina barn inte skulle kunna bo kvar då vi redan kämpar för att få det att gå runt med tidigare hyreshöjning och alla ökade kostnader för att leva basalt”. Hyresgäster förklarar också hur de redan idag prioriterar bort mediciner som ”inte är livsnödvändiga”, äter hos släktingar och har slutat lägga pengar på allt utom hyra, el och mat – men att pengarna ändå inte räcker. ”Kan inte äta mig mätt, inte gå till tandläkaren och liknande. Smärtgränsen är nådd. Får redan idag dra in på mat och viktig vård. Bytt ut ett mål mat om dagen till gröt redan”, berättar en hyresgäst. ”Finns det något piller som mättar som man får på högkostnadsskyddet?”, undrar en annan. Vittnesmålen går i linje med Kronofogdens rapporter om att vräkningarna ökar kraftigt i Sverige – och att allt fler barnfamiljer också blir hemlösa. Trots larmen har makthavarna inte presenterat några konkreta lösningar på det växande problemet.

Kommunisterna: ”Beslagta fastighetsskojarnas tillgångar”

Jan Sundstedt — Thu, 15 Jun 2023 09:51:57 +0000

Kommunistiska partiets tidning Proletären kräver i en ledarkrönika att stat och kommun bör gå in och expropriera krisande Samhällsbyggnadsbolagets fastigheter för en symbolisk krona och att det är hög tid att folket tar tillbaka gemensamma samhällsbyggnader från privata ”charlataner” och ”välfärdsprofitörer”. Bakgrunden är att det överbelånade fastighetsbolaget SBB:s aktiekurs på kort tid rasat med 40 procent, att sex miljarder kronor i värde försvunnit och att bolaget riskerar konkurs – vilket bedöms få stora negativa effekter för stora delar av den svenska befolkningen. ”Det är som vanligt på den kapitalistiska marknaden och kanske inget att höja på ögonbrynen över – om det inte varit för att de pengar och värden som nu går upp i rök kommer från en plundring av våra gemensamma tillgångar”, skriver tidningen. SBB grundades av den tidigare socialdemokratiske politikern Ilija Batljan som 2020 anhölls för ekobrott, men där förundersökningen snart lades ner. Bolagets affärsidé har varit att köpa upp offentliga fastigheter från kommuner, regioner och myndigheter – och sedan hyra tillbaka dessa till de förra ägarna genom mångåriga hyreskontrakt. Nu när SBB krisar kommer man istället att behöva sälja ut många av sina fastigheter – och det finns en oro för att såväl polishus som domstolsbyggnader kan hamna i utländsk ägo, vilket betraktas som en säkerhetsrisk. Hyrorna kan också chockhöjas på skattebetalarnas bekostnad.

Medskyldiga politiker

”Det är lätt att instämma i den massiva kritiken mot storsvindlaren och bluffmakaren Batljan. Men perspektivet måste vidgas och ansvaret synliggöras. Lika skyldiga är de politiker som sålt ut våra gemensamma fastigheter till skojare som Batljan. Han är inte ensam. Det finns flera andra bolag som agerar på denna lukrativa marknad, som lurat i det offentliga att det är billigare att hyra än att äga själv”, skriver Proletären vidare. Man pekar på att ett flertal svenska toppolitiker sitter i styrelserna för privata fastighetsbolag som har som affärsidé att plundra svenska skattebetalare på pengar och att det för kommuner och myndigheter ofta visat sig bli betydligt dyrare att hyra fastigheterna av privata aktörer än att själva fortsätta äga dem. För de privata bolagen beskrivs affärsidén dock som synnerligen lukrativ. ”Fråga bara Skellefteå kommun som 2018 sålde ut kulturhuset Sara för en miljard kronor till SBB – och som nu ska hyra det för två miljarder över 50 år. Men många är de kommuner som drabbats av den här typen av svindleri”. Tidningen pekar på att det är oklart vem som kommer att äga SBB:s fastigheter när krisen är över och vad de nya hyrorna kommer att landa på. Man menar vidare att ”de som förskingrat vår gemensamma egendom måste stå till svars”.

Konfiskera fastigheterna

”Offentliga fastigheter ska ägas av det allmänna – inte vara spekulationsobjekt på en kapitalistisk marknad. Skolor, äldreboenden, vårdinrättningar och myndighetsbyggnader måste självklart drivas och ägas offentligt”. De lösningar som presenterats av Socialdemokraterna och Vänsterpartiet beskrivs också som otillräckliga – istället föreslår Proletären att SBB:s och andra tvivelaktiga aktörers fastigheter helt enkelt beslagtas av stat och kommun för medborgarnas bästa. ”Mycket bättre hade varit att expropriera fastighetsskojarnas tillgångar. Låt kommunerna köpa tillbaka sina skolor och äldreboenden för en krona! Batljan och andra charlataner har redan berikat sig tillräckligt på våra skattepengar”, skriver man och beskriver ”välfärdsprofitörerna” och privatiseringsivrande politiker som det verkliga hotet mot medborgarna. ”Allmänintresset och ekonomin kräver att det offentliga ska äga våra samhällsfastigheter. Utförsäljningshysterin har för länge sedan gått alldeles för långt. Vi måste ta tillbaka det som är vårt”, avslutar man. Det kan noteras att Ilija Batljan avgick som vd för SBB i början av juni.

Syskonpar gjordes arvlösa av faderns gåva till Frimurarna – nu stämmer de ordenssällskapet

Markus Andersson — Sat, 19 Sep 2020 07:19:47 +0000

Ett syskonpar i Norrtälje gjordes arvlösa av sin far som istället skänkte bort fastighetsbolaget värderat till 50 miljoner kronor till ordenssällskapet Frimurarna och två andra organisationer. Eftersom ärvdabalken anger att man inte får göra sin barn arvlösa så stämmer syskonen nu ordenssällskapet. Fadern skänkte bort sitt bolag till Frimurarna och hade som motkrav att ett årligt pris skulle delas ut i hans namn, han tilldelades också en medalj av sällskapet och fick äta lunch med drottning Silvia som tack, rapporterar Norrtelje Tidning. Mannen dog för fyra år sedan och enligt barnen innebar donationen till Frimurarna att de i princip gjordes arvlösa – något som inte är tillåtet enligt paragraf sju i ärvdabalken. Barnen menar alltså att agerandet var olagligt och att de blivit lurade på sin laga lott – minst 50 procent av faderns egendom. Därför väljer två av de fyra barnen att stämma Frimurarna, även om det kan leda till att de själva får skulder på miljontals kronor i domstolskostnader om de skulle förlora. Enligt vittnen var det faderns avsikt att göra sina barn arvlösa, och donera sin egendom före sin död så att det inte fanns något kvar för arvingarna. Detta är alltså inte tillåtet och syskonen hoppas nu att domstolen går på deras linje och kräver att Frimurarna återbetalar åtminstone delar av det som fadern skänkt till sällskapet. — Vi som företräder de två arvingarna har nu gjort gällande att barnens rätt till sitt arv har kränkts i det här fallet. Vanligtvis kan det ses som en uppförsbacke att bevisa att en gåva är en del i att avsiktligt göra bröstarvingarna arvlösa – men i det här fallet har stödet för barnens sak varit starkare än i andra liknande fall jag har tagit del av, säger barnens advokat Johan Frih till Norrtelje Tidning. Frimurarnas juridiska ombud under förhandlingarna är den profilerade judiske advokaten Peter Danowsky, som bland annat företrädde skivindustrin i rättegången mot The Pirate Bay. Danowsky anser att det beryktade ordenssällskapet har goda chanser att vinna målet.