<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>fartyg &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/fartyg/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Wed, 12 Aug 2026 21:11:28 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.2</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>fartyg &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Ryssland varnar för vedergällning mot europeiska fartyg</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/ryssland-varnar-vedergallning-europeiska-fartyg/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 12 Aug 2026 21:11:28 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Europeiska unionen]]></category>
		<category><![CDATA[fartyg]]></category>
		<category><![CDATA[Ryssland]]></category>
		<category><![CDATA[sanktioner]]></category>
		<category><![CDATA[Vladimir Putin]]></category>
		<category><![CDATA[Xinhua]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=237022</guid>

					<description><![CDATA[<p><strong>MOSKVA (Xinhua) -- Rysslands president Vladimir Putin varnar för att Ryssland kommer att svara på samma sätt om västländer beslagtar ryska handelsfartyg.</strong></p>
<p>Uttalandet kom under slutskedet av Stillahavsflottans övningar på onsdagen. Putin sade att myndigheter i vissa länder, i strid med internationell sjörätt, försöker begränsa ryska ekonomiska aktörers och fredliga fartygs rörelsefrihet.</p>
<p>Putins uttalande kommer efter att europeiska marinstyrkor har stoppat och inspekterat fartyg ur den så kallade skuggflottan, bland annat i italienskledda EU-insatser i Medelhavet.</p>
<p>I slutet av juli beslutade EU också om hamnförbud för ytterligare 41 fartyg i skuggflottan. Unionen införde även krav på att försäljning av LNG-tankfartyg till Ryssland ska anmälas.</p>
<h3>Lyfter även japanska sanktioner</h3>
<p>Putin uttryckte också oro över ökade spänningar i Asien och Stillahavsområdet, som han kopplade till Japans sanktioner mot Ryssland.</p>
<p>— <em>Tyvärr ser vi förändringar i ståndpunkterna, och jag vill betona att dessa förändringar inte har provocerats fram av något från vår sida</em>, sade Putin.</p>]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Uppgifter: Thunbergs Gaza-konvoj utsatt för drönarattack</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/uppgifter-thunbergs-gaza-konvoj-utsatt-for-dronarattack/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 09 Sep 2025 12:58:18 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[drönare]]></category>
		<category><![CDATA[fartyg]]></category>
		<category><![CDATA[Gaza]]></category>
		<category><![CDATA[Greta Thunberg]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=212763</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Ett av fartygen på väg mot Gaza med humanitär hjälp och aktivister, däribland Greta Thunberg, har enligt organisatörerna attackerats av en drönare utanför den tunisiska hamnen Sidi Bou Said.</strong>

Global Sumud Flotilla (GSF) publicerade på Instagram filmmaterial som visar hur det portugisiskt flaggade fartyget "Family" träffas av ett föremål. Enligt GSF orsakade en "brandanordning" eld på huvuddäcket, men besättningen lyckades släcka branden. Alla sex personer ombord uppges vara oskadda.

Trots filmmaterialet förnekar dock tunisiska myndigheter uppgifterna och en talesperson för nationalgardet hävdar i en intervju med nyhetsbyrån AFP att "ingen drönare" har upptäckts. Enligt Reuters påstår myndigheterna att rapporterna om drönarinblandning "saknar grund i verkligheten" och att en första inspektion tyder på att explosionen kom inifrån fartyget.
<blockquote class="twitter-tweet" data-media-max-width="560">
<p dir="ltr" lang="en">Footage from another boat shows the moment the Sumud Flotilla was bombed by a drone in Tunisia’s coast.</p>
The “Family Boat,” carrying steering committee members under the Portuguese flag, was struck by a suspected drone. This is the boat that carries the same people who were on… <a href="https://t.co/7vwdCIQCrV">pic.twitter.com/7vwdCIQCrV</a>

— Suppressed News. (@SuppressedNws) <a href="https://twitter.com/SuppressedNws/status/1965258436246995317?ref_src=twsrc%5Etfw">September 9, 2025</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>

BBC Verify och andra aktörer har dock <a href="https://www.bbc.com/news/articles/cly67g7pdlko" target="_blank" rel="nofollow noopener">autentiserat</a> flera filmer från incidenten. David Heathcote, underrättelsechef vid McKenzie Intelligence Services, säger till BBC att nedslagsvinkeln i filmmaterialet antyder "att föremålet har släppts, snarare än avfyrats eller skjutits".

<em>— Om så är fallet kan det vara så att en drönare användes för att manövrera över fartyget innan paketet släpptes på det</em>, säger Heathcote och fortsätter: "Oavsett leveransmetod kastar nedslagsvideon allvarliga tvivel över de tunisiska myndigheternas version av händelserna."

FN:s särskilda rapportör Francesca Albanese, som befann sig i hamnen, kallar den eventuella attacken för ett "angrepp och aggression mot Tunisien och tunisisk suveränitet". På plattformen X skriver hon att hon "försöker ta reda på fakta från lokala myndigheter".
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">Breaking news;</p>
Here is the security camera footage from the Family vessel of the Sumud Flotilla, stationing just outside Tunis port. So:
1. Sound of something that the crew identified as a drone.
2. Crews sounds the alarm and calls for help.
3. Explosion.
Draw your conclusions. <a href="https://t.co/HmkFG7yaEt">pic.twitter.com/HmkFG7yaEt</a>

— Francesca Albanese, UN Special Rapporteur oPt (@FranceskAlbs) <a href="https://twitter.com/FranceskAlbs/status/1965202434298708363?ref_src=twsrc%5Etfw">September 8, 2025</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
<h3>Tiotusentals dödade kvinnor och barn</h3>
Den humanitära hjälpflottan seglade från Barcelona förra veckan med målet att "bryta Israels illegala blockad av Gaza". Detta är inte första gången hjälpfartyg rapporterar om attacker – Så sent som i maj uppgav Freedom Flotilla att deras fartyg träffades av en drönare utanför Malta.

I juni bordade israeliska styrkor en båt med humanitär hjälp där Greta Thunberg befann sig ombord tillsammans med elva andra aktivister. De fördes till hamnen i Ashdod och deporterades sedan från Israel. Israeliska myndigheter har beskrivit försöken att segla hjälp till Gaza som PR-stunts utan verkligt humanitärt värde.

Israels invasion av Gaza, som av FN-experter och människorättsorganisationer beskrivs som ett folkmord, inleddes som svar på Hamas-attacken den 7 oktober 2023, där cirka 1 200 personer dödades och 251 togs som gisslan. Enligt Gazas hälsoministerium har minst 64 522 personer dödats i israeliska attacker sedan dess, de flesta kvinnor och barn.

Förra månaden bekräftade ett FN-stött organ att det råder akut svält i Gaza och FN:s humanitära chef konstaterade att detta är ett direkt resultat av Israels "systematiska blockering" av hjälpleveranser.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Vrak i Finland identifierat som Vasaskeppets &#8221;lillasyster&#8221;</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/historia/vrak-i-finland-identifierat-som-vasaskeppets-lillasyster/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 11 Jun 2025 11:03:56 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Historia]]></category>
		<category><![CDATA[1600-tal]]></category>
		<category><![CDATA[arkeologi]]></category>
		<category><![CDATA[fartyg]]></category>
		<category><![CDATA[Finland]]></category>
		<category><![CDATA[Vasaskeppet]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=207701</guid>

					<description><![CDATA[<strong><span style="display: inline-block; width: 0px; overflow: hidden; line-height: 0;" data-mce-type="bookmark" class="mce_SELRES_start">﻿</span>Nästan 50 år efter att vraket hittades i södra Finland har det nu fått ett namn. En svensk marinarkeolog har identifierat det som krigsfartyget Falken – troligen byggt av samma skeppsbyggmästare som Vasaskeppet.</strong>

Det var 1974 som vraket upptäcktes utanför halvön Porkala i södra Finland. Sedan fyndet gjordes har dock dess identitet varit okänd och den fick det tillfälliga namnet Varmbådan, eller Uunihylky.

Nu har svenske Niklas Eriksson, lektor i maritim arkeologi vid Stockholms universitet, identifierat vraket. Han menar att det i själva verket är krigsfartyget Falken, som sjönk hösten 1651.

Falken byggdes i Stockholm mellan 1630 och 1631, troligen av Hein Jakobsson, samme skeppsbyggmästare som färdigställde Vasaskeppet några år tidigare. Till utseende liknar det också Vasaskeppet, men är betydligt mindre. Skeppet var 35 meter långt mellan för och akterstäv och hade 16–20 kanoner. Vasaskeppet var ungefär 69 meter långt.

I ett brev till Gustav II Adolf kommenteras att Falken byggs enligt kungens önskemål med ”<em>ett kanondäck, galjon samt stora kajutor och andra kommoditeter, det bästa man kan ordinera, så att han till hans kungliga majestät eget behov kan vara bekvämlig</em>”. Falken användes som krigsfartyg, men också för att transportera rådsherrar, diplomater, kungar och andra historiska celebriteter.

[caption id="attachment_207734" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/06/Veerbeck-pinass.jpg"><img class="wp-image-207734 size-medium" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/06/Veerbeck-pinass-640x328.jpg" alt="" width="640" height="328" /></a> Falken tros ha haft ett utseende som starkt påminner om denna holländska pinass, Målning: Cornelis Verbeeck (ca 1625)[/caption]
<h3>Gick på grund</h3>
Det var med hjälp av en 3D-modell av vraket, gjord av Finska Marinarkeologiska Sällskapet, som man kunde hitta kännetecken som pekade på att vraket är ett krigsfartyg från tidigt 1600-tal. Genom forskning i Riksarkivet kunde Eriksson dra slutsatsen att vraket är Falken.

– <em>Falken är det äldsta skeppsvraket i Finland som kunnat identifieras i skriftliga källor och som vi känner det ursprungliga namnet på</em>, säger Eriksson i ett pressmeddelande.

Det var under hösten 1651 som Falken gick på grund utanför Porkala udd i mynningen av Finska viken. Fartyget var på väg till Stockholm efter att ha transporterat greve Erik Stenbock till Narva. Detaljerna kring olyckan är dock inte kända, men man vet att det mindre fartyget Ugglan skickades till platsen för att hjälpa besättningen och bärga så mycket som möjligt av skeppets utrustning. Kaptenen, Anders Nilsson Crabat, överlevde olyckan och troligtvis gjorde även större delen av besättningen det.<span style="display: inline-block; width: 0px; overflow: hidden; line-height: 0;" data-mce-type="bookmark" class="mce_SELRES_start">﻿</span><span style="display: inline-block; width: 0px; overflow: hidden; line-height: 0;" data-mce-type="bookmark" class="mce_SELRES_start">﻿</span><span style="display: inline-block; width: 0px; overflow: hidden; line-height: 0;" data-mce-type="bookmark" class="mce_SELRES_start">﻿</span><span style="display: inline-block; width: 0px; overflow: hidden; line-height: 0;" data-mce-type="bookmark" class="mce_SELRES_start">﻿</span>]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Kinesiskt batteridrivet fartyg i drift</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/kinesiskt-batteridrivet-fartyg-i-drift/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/kinesiskt-batteridrivet-fartyg-i-drift/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 06 May 2024 08:02:28 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[fartyg]]></category>
		<category><![CDATA[Kina]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=179667</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Mer än 50 000 kWh batterier finns i kinesiska containerfartyget Green Water 01, som är världens största batteridrivna fartyg i drift.</strong>

Fartyget började under veckan trafikera Shanghai–Nanjing längs floden Yangtze i Kina. Det rymmer 700 containrar och uppges vara 120 meter långt.

Det drivs helt av batterier där kapaciteten ligger på 50 000 kWh, men även kan komma upp till till 80 000 kWh om det finns ett behov, <a href="https://www.nyteknik.se/farkost/varldens-storsta-batteridrivna-containerfartyg-i-drift/4257259" target="_blank" rel="nofollow noopener">rapporterar</a> sajten NyTeknik. Batterierna är av typen litiumjärnfosfat.

Hastigheten uppges vara 10,5 knop, det vill säga cirka 19,4 km/h. Bränslebesparingen ska vara 3,9 ton per 100 nautiska mil, jämfört med om ett konventionellt fartyg använts.

Fartyget beställdes av statsägda China Ocean Shipping Group (Cosco) och byggdes av CHI Yangzhou. Ytterligare ett likadant fartyg planeras att byggas.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/kinesiskt-batteridrivet-fartyg-i-drift/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Rekordstora kryssningsfartyget ger sig ut på världshaven</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/rekordstora-kryssningsfartyget-ger-sig-ut-pa-varldshaven/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/ekonomi/rekordstora-kryssningsfartyget-ger-sig-ut-pa-varldshaven/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 26 Dec 2023 06:55:06 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Åbo]]></category>
		<category><![CDATA[fartyg]]></category>
		<category><![CDATA[Royal Caribbean International]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=165690</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Med sina 365 meter kommer Icon of the Seas att bli världens största kryssningsfartyg när hon ger sig ut på världshaven under 2024. Fartyget har byggts vid det berömda Meyer-varvet i Åbo.</strong>

Beställaren är Royal Caribbean International, ett kryssningsrederi som grundades i Norge 1968 av de tre rederierna Anders Wilhelmsen &#38; Company, I.M. Skaugen &#38; Company och Gotaas Larsen. Rederiet är världens största räknat till intäkter samt det näst största räknat i antal passagerare och har idag sitt säte i Miami i Florida. Det första fartyg man sjösatte kallades Song of Norway, var cirka 168 meter långt och kunde bära 724 passagerare.

Finska varvet Meyer Turku grundades visserligen 1989, men dess historiska arv går ända tillbaka till 1737 då man startade det första industriella skeppsbygget i Åbo. Idag ägs varvet av tyska Meyer Werft GmbH, men grundfaciliteten där man bygger fartygen är fortfarande kvar i Åbo. På varvet har man byggt åtskilliga fartyg för större rederier, bland annat för Tallink och TUI Cruises. Under sent 90-tal och tidigt 2000-tal byggde varvet fartyg i så kallad Voyager-klass för Royal Caribbean International, som då var de största fartygen i världen.

<strong>2016 meddelade Royal Caribbean</strong>, tillsammans med Meyer Turku, att man skulle påbörja bygget av Icon of the Seas. Fartyget kommer med sina 365 meter, 250 800 bruttoton och med plats för 7 600 passagerare och 2350 besättningsmän att bli världens största passagerarfartyg. Rederiet har den största vattenlekparken till havs där det också finns sex rekordsnabba vattenrutschkanor. Fartyget har också sju pooler ombord av vilka en räknas som den största poolen till havs.

Det ska även finnas andra äventyrliga upplevelser som exempelvis klättring och en linbana som går vid sidan av fartyget.

&#160;

<iframe title="YouTube video player" src="https://www.youtube.com/embed/gY6kKgY04YY?si=-f0X8sowww2C7Q51" width="560" height="315" frameborder="0" allowfullscreen="allowfullscreen"></iframe>

Icon of the Seas gjorde sin jungfrufärd redan 19 juni 2023 i en så kallad provsegling. Den 22 juni återvände hon till Meyer Turku-varvet för att justera systemen, även inredningen kommer att färdigställas och möbleras. I oktober provseglade hon ytterligare en gång.

Icon of the Seas kommer när hon satts i drift att kryssa 7-dagars sträckor kring östra och västra Karibien och kommer även att få ett systerfartyg som är planerat att tas i drift till 2025.

<hr />

<strong>Fakta: Största passagerarfartygen</strong>

Så här mäter sig Icon of the Seas med legendariska Titanic och Östersjöns största kryssningsfartyg Viking Glory:

<em><strong>Titanic</strong></em>

<em>Längd: 269,1 m</em>
<em>Bredd: 28,2 meter</em>
<em>Bruttovikt: 46 328 ton</em>
<em>Passagerarkapacitet: 2566</em>
<em>Besättning: 885–913</em>
<em>Marschfart: 21 knop</em>
<em>Hytter: 840</em>

<em><strong>Viking Glory</strong></em>

<em>Längd: 222,55 meter</em>
<em>Bredd: 35 meter</em>
<em>Bruttovikt: 65 21</em>
<em>Passagerarkapacitet: 2 800</em>
<em>Besättning: ca 200</em>
<em>Marschfart:  22,1 knop</em>
<em>Hytter:  992</em>
<em>Fordonskapacitet: 584 bilar</em>

<em><strong>Icon of the Seas</strong></em>

<em>Längd: 365 meter</em>
<em>Bredd: 65 meter</em>
<em>Bruttovikt: 250 800 ton</em>
<em>Passagerarantal: 7 600</em>
<em>Besättning: 2350</em>
<em>Marschfart:  22 knop</em>
<em>Hytter: 2800</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/ekonomi/rekordstora-kryssningsfartyget-ger-sig-ut-pa-varldshaven/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Marinarkeologer undersöker skeppsvrak utanför Karlskrona</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/marinarkeologer-undersoker-skeppsvrak-utanfor-karlskrona/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/marinarkeologer-undersoker-skeppsvrak-utanfor-karlskrona/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 29 Nov 2022 13:06:44 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[fartyg]]></category>
		<category><![CDATA[Karlskrona]]></category>
		<category><![CDATA[vrak]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=138163</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Utanför Stumholmen i Karlskrona har vraken efter ett tiotal fartyg påträffats. Nu försöker forskarna få klarhet i vilka skepp det är som ligger på havets botten – och om deras historia.</strong>

Ansatsen är en del i forskningsprojektet ”Den gömda flottan” där marinarkeologer vill kartlägga och <a href="https://www.svt.se/nyheter/lokalt/blekinge/har-undersoks-flera-vrak-strax-utanfor-stumholmen" target="_blank" rel="noopener">dokumentera</a> svenska örlogsvrak på havsbotten. Sedan tidigare visste man att det fanns flera sådana i Karlskronas skärgård – men man har nyligen påträffat resterna efter ytterligare ett tiotal skepp.

<em>– Det är intressant att veta vart de tog vägen, den här delen av svenska flottan som vi kartlägger nu,</em> säger dykaren Håkan Altrock.

Två av de vrak man funnit är krigsfartygen Drottning Ulrica Eleonora och HMS Drottning Hedvig Eleonora som båda byggdes på 1680-talet. Just nu undersöker man ett vrak som man misstänker vara fartyget ”Stockholm”.

<em>– Det är upp mot 40 meter långt så det är stora båtar som ligger här</em>, förklarar Altrock.

Att det återfinns så många skeppsvrak utanför Stumholmen beror enligt marinarkeologerna på att skeppen medvetet <a href="https://www.svt.se/nyheter/lokalt/blekinge/darfor-finns-krigsfartygen-pa-botten-av-karlskrona-skargard" target="_blank" rel="noopener">sänktes</a> som en del i den strategiskt viktiga staden Karlskronas försvar.

<em>– Man kan se på gamla kartor att det var tänkt att det skulle byggas en pir ut mot Smörasken från Lindholmen, men den blev aldrig av. Vi tror att de gamla skeppen sänktes för att läggas som en grund till barriären</em>, säger Patrik Höglund som är marinarkeolog på Museum of Wrecks.

På havsbotten utanför Blekinges kust vilar över 400 kända fartyg och båtlämningar som <a href="https://www.svt.se/nyheter/lokalt/blekinge/karta-over-blekinge-har-vilar-vraken" target="_blank" rel="noopener">sänkts</a> eller förlist under seklens gång. Man har också påträffat rester av spärranläggningar från tidigt 1100-tal där tusentals pålar slagits ner i havsbotten i Lyckebyån för att förhindra fiender att ta sig iland.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/marinarkeologer-undersoker-skeppsvrak-utanfor-karlskrona/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Vasas systerskepp Äpplet har hittats</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/kultur/vasas-systerskepp-applet-har-hittats/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/kultur/vasas-systerskepp-applet-har-hittats/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 25 Oct 2022 09:10:34 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Historia]]></category>
		<category><![CDATA[Kultur]]></category>
		<category><![CDATA[fartyg]]></category>
		<category><![CDATA[Sverige]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=135390</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Marinarkeologer har hittat regalskeppet Vasas systerskepp Äpplet i Vaxholm, ett fartyg man länge letat efter. Skeppet byggdes parallellt med Vasa och blev klart ett år senare. Till skillnad från Vasaskeppet kunde Äpplet, om än ostabilt, segla och sänktes avsiktligt efter 30 år i bruk.</strong>

<strong>– <em>Pulsen steg rejält när vi såg hur likt vraket var Vasa</em>, säger marinarkeologen Jim Hansson.</strong>

I Östersjön ligger åtskilliga bevarade trävrak från diverse fartyg, men ett skepp man letat länge efter är Vasas systerskepp Äpplet. Under 2019 trodde marinarkeologer vid museet Vrak att man hittat det eftersom man påträffat två skepp vid Vaxholm som passade in på beskrivningar av skeppet. Undersökningar visade dock att dessa skepp i själva verket var Apollo och Maria, två medelstora skepp från 1648.

Marinarkeologerna fortsatte att leta kring området i Vaxholm och fann i december 2021 ett nytt skepp. Nu kan man efter flera undersökningar konstatera att det faktiskt är Vasas systerskepp Äpplet.

– <em>Pulsen steg rejält när vi såg hur likt vraket var Vasa. Både konstruktionerna och de kraftiga dimensionerna kändes väldigt bekanta. Hoppet om att hitta ett av Vasas systerskepp tändes hos oss</em>, <a href="https://www.vrak.se/sv/nyheter/vasas-syster-funnen/" target="_blank" rel="noopener">berättar</a> Jim Hansson, marinarkeolog på Vrak.

<strong>Vasaskeppet förliste under sin jungfrufärd</strong> den 10 augusti 1628 och lämnades kvar på botten efter några bärgningsförsök. 1961 lyftes det över vattenytan och ingår sedan 1990 i en permanentutställning i Vasamuseet på Djurgården i Stockholm. Vasa är unikt i sitt slag eftersom det är det mest välbevarade 1600-talsskeppet.

När marinarkeologerna undersökte det nyfunna skeppet i Vaxholm under 2022 påträffades skeppstekniska detaljer som hittills bara setts på Vasa varefter ett flertal prover gjordes. Bland annat kunde man konstatera att eken till skeppsvirket huggits 1627 i Mälardalen, på samma plats som Vasas virke något år tidigare.

– <em>Mått, konstruktionsdetaljer, träprover och arkivmaterial pekade alla åt samma håll – vi hade hittat Vasas systerskepp Äpplet</em>! säger Patrik Höglund, marinarkeolog på Vrak.

https://www.youtube.com/watch?v=_69o4NK8aCc

Äpplet var nästan identiskt med Vasa och skeppen byggdes parallellt. Äpplet blev klar ett år senare och kunde till skillnad från Vasa faktiskt segla på grund av att man byggde skeppet en dryg meter bredare. Trots det var det ändå ostabilt.

– <em>Det seglar, till skillnad från Vasa, men det är inget lyckat fartyg</em>, säger Höglund <a href="https://www.svt.se/nyheter/inrikes/vasaskeppets-systerfartyg-funnet" target="_blank" rel="noopener">till</a> skattefinansierade SVT.

Äpplet deltog aldrig i något sjöslag, men tjänade under 30-åriga kriget som transportfartyg. Efter 30 års tjänst försökte Sverige sälja skeppet till bland annat Frankrike, som inte var intresserade. Istället tömdes Äpplet på kanoner och annat värdefullt och sänktes utan master i ett av sunden, något man ofta gjorde för att skapa barriärer för andra fientliga fartyg. Där kommer hon också att få ligga för tillfället.

– <em>Det är möjligt att vi bärgar nåt som kan vara viktigt för forskningen, men i nuläget får hon ligga där hon ligger</em>, säger Höglund.

Fyndet har även uppmärksammats av internationella medier, exempelvis brittiska <a href="https://www.theguardian.com/world/2022/oct/24/lost-17th-century-warship-found-in-sweden" target="_blank" rel="noopener">The Guardian</a>.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/kultur/vasas-systerskepp-applet-har-hittats/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Iranska flottans största skepp sjönk efter brand</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/iranska-flottans-storsta-skepp-sjonk-efter-brand/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/iranska-flottans-storsta-skepp-sjonk-efter-brand/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Per Nordin]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 02 Jun 2021 09:53:15 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[fartyg]]></category>
		<category><![CDATA[Flottan]]></category>
		<category><![CDATA[Iran]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=102412</guid>

					<description><![CDATA[<strong>IRIS Kharg – det största fartyget i den iranska flottan fattade under tisdagen eld och sjönk vid Omanbukten. Orsaken till branden är fortfarande oklar.</strong>

Fartyget som var över 200 meter långt och 25 meter brett samt med en totalvikt med full last på över 33 000 ton var från början ett stort brittiskt tankfartyg som delvis byggdes om och somsedan har använts av den iranska flotten sedan det tidiga 1980-talet, rapporterar <a href="https://www.rt.com/news/525441-iran-navy-ship-fire/" target="_blank" rel="noopener">RT</a>.

Enligt medieuppgifter fattade skeppet som idag främst används för militära övningar och logistik eld av oklar anledning och brann i omkring 20 timmar innan det slutligen sjönk utanför hamnen Jask.

<em>– Alla ansträngningar att rädda fartyget misslyckades och det sjönk</em>, rapporterar den iranska nyhetsbyrån Fars Nwes Agency.
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">Fars News video of IRIS Kharg (431) under fire. This ship served in the Iranian Navy for 37 years. <a href="https://t.co/O78wvmmHne">pic.twitter.com/O78wvmmHne</a></p>
— Mehdi H. (@mhmiranusa) <a href="https://twitter.com/mhmiranusa/status/1399961716759355392?ref_src=twsrc%5Etfw">June 2, 2021</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>

<strong>Samtliga besättningsmedlemmar</strong> ska ha hunnit lämna fartyget och sätta sig i säkerhet och det finns inga uppgifter om några dödsfall relaterade till förlisningen. Från iranskt håll ska man nu utreda vad det var som gick fel och varför fartyget som bland annat inhyste tre helikoptrar kunde sjunka.

Noterbart är att så sent som i april så attackerades det iranska lastfartyget MV Saviz utanför Jemen i Röda havet när det eskorterade iranska handelsfartyg. Enligt iranska myndigheter fick båten som använts som logistisk central för att bekämpa pirater i området dock bara mindre skador.

Iran misstänker att den attacken orkestrerades eller genomfördes av Israel då angreppet skedde i samband med att iranska makthavare träffade internationella ledare för att diskutera Irans kärnkraftsavtal.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/iranska-flottans-storsta-skepp-sjonk-efter-brand/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>2</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Framgång med sänkta svavelhalter</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/framgang-med-sankta-svavelhalter/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/framgang-med-sankta-svavelhalter/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 30 Oct 2017 19:46:52 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[bränsle]]></category>
		<category><![CDATA[fartyg]]></category>
		<category><![CDATA[utsläpp]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=43407</guid>

					<description><![CDATA[<strong>De hårdare kraven på sänkta svavelhalter i fartygsbränsle, som infördes för nästan tre år sedan, är en framgång, enligt en ny mätning från Chalmers.</strong>

Runt 90 procent av fartygen följer reglerna.

– <em>Det har blivit en fantastisk miljöförbättring och man kan se det i olika miljöstationer vid fartygsleder att svavelutsläppen har minskat kraftigt,</em> säger Johan Mellqvist, som är biträdande professor på Chalmers Tekniska högskola, till Sveriges Radio.

<strong>Utsläppen av svaveloxider</strong> bidrar till försurningen av hav och skogar. Den 1 januari 2015 skärptes således reglerna avsevärt för svavelhalterna i marina bränslen för fartyg i både Nordsjön och Östersjön. Det är från en tillåten nivå på 1 procent till nära 0 procent.

2015 var de totala utsläppen av svaveldioxid cirka 34 000 ton. Ungefär 98 procent av utsläppen från internationella transporter kommer från sjöfarten och resterande två procent från flyget.

&#160;

&#160;

<em>Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/framgang-med-sankta-svavelhalter/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
