färöarna – Nya Dagbladet

Nordiska rådet bryter tradition – öppnar upp för Åland, Färöarna och Grönland

Redaktionen — Sat, 01 Nov 2025 12:05:33 +0000

Nordiska rådet utvidgar sitt presidium och ger Grönland, Färöarna och Åland permanenta platser i den politiska ledningen. Beslutet träder i kraft vid årsskiftet. Tidigare har endast Danmark, Norge, Sverige, Finland och Island haft platser i presidiet, som styr rådets övergripande politiska inriktning och ansvarar för budgetfrågor samt det utrikes- och säkerhetspolitiska parlamentariska samarbetet. Nu har Nordiska rådets parlamentariker fattat beslut om att reformera rådets högsta politiska ledning – vilket innebär att det kommer utökas med representanter från Grönland, Färöarna och Åland. De tre autonoma områdena är inte fullvärdiga medlemmar eftersom Helsingforsavtalet, som är Nordiska rådets grundavtal, endast omfattar de fem självständiga nordiska staterna. Trots detta välkomnas nu möjligheten till större inflytande. — Detta handlar inte bara om likställdhet för oss. Det handlar om att vi vill ta fullt ansvar för att stärka det nordiska samarbetet, säger Høgni Hoydal, ledamot i Färöarnas lagting, enligt danska statskanalen DR.

Pausade medverkan

Förra året pausade Grönland sitt deltagande i protest mot upplevd särbehandling. Nu ser den grönländske parlamentarikern Justus Hansen mer positivt på framtiden och hoppas att regeringarna snabbt uppdaterar Helsingforsavtalet. — Vi är glada över att Nordiska rådet har tagit ansvar för att fullt ut involvera Grönland, Färöarna och Åland i Nordiska rådets samarbete. Grönland ser nu fram emot att regeringarna följer efter i sitt arbete med att uppdatera Helsingforsavtalet. Så snart som möjligt, säger Hansen.

Danmark godkänner nytt försvarsavtal – öppnar för amerikansk militärnärvaro på Grönland och Färöarna

Jan Sundstedt — Thu, 12 Jun 2025 13:49:18 +0000

Det danska Folketinget har röstat igenom ett avtal som ger USA tillgång till danska militärbaser – inklusive möjligheter till militär infrastruktur i de självstyrande regionerna Grönland och Färöarna. Kritiker varnar för en glidning i dansk suveränitet, medan regeringen beskriver avtalet som ett nödvändigt steg. Med bred majoritet – 94 röster för och 11 emot – antog det danska parlamentet i veckan ett nytt försvarsavtal med USA. Avtalet ger amerikanska styrkor rätt att använda flera militära anläggningar på dansk mark, däribland Karup, Skrydstrup och Aalborg, samt tillgång till områden på Färöarna och Grönland. Enligt den danska regeringen syftar uppgörelsen till att förstärka Danmarks samarbete med USA inom ramen för Nato. Försvarsminister Troels Lund Poulsen betonar att avtalet inte innebär någon permanent truppnärvaro, utan att det rör sig om logistiska möjligheter och operativ flexibilitet. Försvarsdepartementet framhåller att USA:s militära närvaro ses som en förberedelse för att snabbt kunna svara vid kriser i Arktis och Nordatlanten – områden som fått ökad militär betydelse i takt med förändrade säkerhetslägen. Avtalet väcker samtidigt kritik från flera håll. Särskilt ifrågasatt är klausulen som innebär att amerikansk militärpersonal lyder under USA:s jurisdiktion – även om de begår brott mot civila i Danmark. Flera oppositionspolitiker har pekat på att detta undergräver rättssäkerheten och går emot dansk rättstradition. Strax före omröstningen sade ledaren för Enhetslistan, Pelle Dragsted, att avtalet är "skadligt för landet". – Det är ett avtal som innebär att vi kommer att ha områden i Danmark som står under amerikansk jurisdiktion – där danska myndigheter inte kan utöva kontroll, och där misshandel av fångar kan förekomma. Det är ett gigantiskt svek mot den danska befolkningen. [caption id="attachment_175560" align="alignnone" width="640"] Danska soldater kan i och med landets nya DCA-avtal med USA se den amerikanska närvaron i Danmark förstärkas kraftigt. Foto: 7th Army Training Command/CC BY 2.0[/caption]

Stormaktslogik styr beslut

Andra menar att avtalet innebär ett steg mot att Danmark i praktiken upplåter delar av sitt territorium till främmande makt. Grönland och Färöarna, som båda har ett långtgående självstyre, har formellt informerats om avtalet, men varken det färöiska Lagtinget eller det grönländska Inatsisartut har haft rätt att blockera beslutet. Det har lett till ytterligare kritik, då många ser det som att Köpenhamn rundar lokala intressen till förmån för stormaktslogik. I bakgrunden ligger också det geopolitiska skifte som pågår i Arktis, där Ryssland, Kina och USA försöker stärka sina positioner. USA har tidigare visat intresse för Grönland – inte minst efter Donald Trumps omtalade förslag att köpa ön – och anser att ön har strategisk betydelse för övervakning och kontroll över Nordatlanten. Den danska regeringen ser avtalet som en nödvändig anpassning till en ny verklighet. – Problemet är inte ett alltför stort engagemang från USA:s sida i Europa. Tvärtom är risken att USA drar sig tillbaka och flyttar bort trupper eller stoppar donationer till Ukraina, uttryckte statsminister Mette Frederiksen tidigare i veckan. Samtidigt växer farhågor om att Danmark därmed också gör sig mer sårbart – både politiskt och militärt – i händelse av en framtida stormaktskonflikt. Folketingets beslut markerar inte bara ett fördjupat samarbete med USA, utan också en förändrad dansk hållning till militära allianser och suveränitet – ett vägval som långt ifrån alla danskar är nöjda med.

Färöarnas stora fest

Redaktionen — Sat, 31 May 2025 06:14:41 +0000

Färöarna består av 18 mindre öar som främst kantas av höga berg och smala fjordar ute i Nordatlanten mellan Skottland, Norge och Island, med en befolkning på omkring 55 000 invånare. Färöiskan är ett unikt litet nordiskt språk som härstammar direkt från den fornnordiska som talades av de nordmän som bosatte sig på öarna för 1200 år sedan. Formellt tillhör ögruppen kungariket Danmark, men man har beviljats ett omfattande självstyre. Fisket är en central del av handeln där fisk och skaldjur exporteras till alla sex kontinenter.

Góða Ólavsøku!

Århundraden av relativ isolering har resulterat i att man kunnat bevara långlivade traditioner som än idag präglar livet på Färöarna. En stark tradition är nationaldagen som firas den 28 och 29 juli, den så kallade Ólavsøka. Högtiden firas till minne av den norske kungen Olaf Haraldsson II, som dog i i slaget vid Stiklestad i Norge 1030 och efter sin död helgonförklarades som Norges skyddshelgon. I Norge firar man också något som kallas Olsmässodagen den 29 juli. Den norske kungens död tros ha bidragit till kristnandet av Norge och därmed även av Färöarna, som under medeltiden var en del av kungariket Norge. Traditionen att fira Olsok, som man fortfarande firar i Norge, har även levt kvar på Färöarna och är idag önationens nationaldag. Firandet kring Ólavsøka sträcker sig med andra ord omkring tusen år tillbaka, men i sin nuvarande form har den pågått sedan 1920.

En folklig fest

Ólavsøka firas med en stor folkfest som pågår i två dagar där invånare ofta samlas i huvudstaden Tórshavn. Män, kvinnor och barn bär ofta färiska folkdräkter, som kallas føroyski tjóðbúnin, i samband med firandet. Folkfesten är den största sommarfesten som hålls under året. Öppningsceremonin beskrivs ofta som både färgstark och mycket traditionell. I en procession marscherar idrottsmän från lokala klubbar, politiker, musiker och ryttare tillsammans med en blåsorkester genom stadens gator. Utanför parlamentet invigs sedan Ólavsøka med bland annat tal och musikframträdanden. Under dessa dagar fylls gatorna i Tórshavn med människor i alla åldrar. Glädjestämningen är på topp när gamla vänner återförenas, familjer umgås och främlingar möts.

900-årig tradition

Färöarnas lagting har sina anor sedan 800-talet och räknas därför som ett av de äldsta parlamenten i världen. Under vikingatiden var det exempelvis den högsta myndigheten på öarna. Öppningen av parlamentet, som sker den 29 juli, är en mycket lång tradition som sträcker sig tillbaka över 900 år. Bland annat har den dokumenterats i Fårbrevet, som är Färöarnas äldsta rättsliga dokument, år 1298. Føroya løgting öppnas klockan 11 då parlamentsledamöterna, regeringsministrarna, prästerna i Färöarnas nationalkyrka och andra offentliga tjänstemän går i procession till Tórshavns domkyrka där en gudstjänst hålls. Efter gudstjänsten går processionen till parlamentsbyggnaden där det är kör- och musikframträdanden. Vid parlamentets formella öppnande håller sedan premiärministern (Løgmaður) sitt årliga tal till parlamentet och den färöiska nationen. Just öppningen av parlamentet anses vara en viktig del av Ólavsøka och avspeglar den gamla förbindelsen mellan parlament och kyrka.

Kvaddans och midnattssång

Under firandet hålls konstutställningar, konserter och andra kulturella höjdpunkter i färisk anda. En tradition är så kallad kvaddans, där deltagarna håller varandra i händerna och dansar i en lång kedja, eller ring. Det är en traditionell färisk dans med rötter som går tillbaka till medeltiden, där man samtidigt sjunger gamla berättande visor - det vill säga en kvad, vilket är ett äldre ord för sång. I Sverige kallas dansen för balladdans. Färöarnas nationalsport är havsrodd och finalen i den nationella roddtävlingen hålls också under Ólavsøka, en av höjdpunkterna i den färiska idrotten. Ofta bjuds det på lokala specialiteter som skerpkikjøt (torkat fårkött) och akvavit som välkomstsnaps, och restaurangerna har öppet sent. En viktig del av firandet är också Midnáttarsangurin, vilket kan översättas till midnattssången. Det sker vid midnatt mellan den 28 och 29 juli i Tórshavn, där färingarna samlas på torget vid lagtinget för att sjunga tillsammans. Där sjungs både äldre och nyare färöiska sånger och ballader. Även här dansar man kvaddans tillsammans.

Samarbete mellan Island och Grönland ska ge bättre flygförbindelser i Arktis

Sofie — Mon, 21 Oct 2024 07:31:32 +0000

Flygbolaget Icelandair har tecknat ett samarbetsavtal med både Air Greenland och Atlantic Airways. Samarbetet ska hjälpa till att stärka flygförbindelserna i Arktis. Det var under Arctic Circle Assembly i Reykjavik förra veckan som det isländska flygbolaget meddelade att man tecknat avtal med de andra flygbolagen. Genom avtalet kommer flygbolagen att kunna erbjuda bättre förbindelser mellan Grönland och Färöarna, samt till Europa och Nordamerika. – Detta historiska samarbetsavtal är en milstolpe för Air Greenland. Genom att samarbeta med Icelandair och Atlantic Airways förbättrar vi flygförbindelserna i Norden och Arktis. Tillsammans skapar vi nya resmöjligheter och stärker banden mellan våra samhällen, från Färöarna och Island till Grönland och vidare till Nunavut i norra Kanada. Detta är ett spännande kapitel i vår strävan att knyta samman norra delen av världen som aldrig förr, säger Jacob Nitter Sørensen, vd för Air Greenland, i ett pressmeddelande. De nya flygrutterna planeras vara fullt integrerade under första kvartalet 2025 för Icelandair och Atlantic Airways, och senare under året för Air Greenland.

Djurrättsaktivister rasar över färöisk delfinslakt

Markus Andersson — Wed, 15 Sep 2021 04:31:40 +0000

Den årliga färöiska jakten på vitsidingar slog rekord och vattnet färgades rött när nästan 1500 delfiner dödades. Nu rasar djurrättsaktivister och kräver att den hårt kritiserade traditionen avskaffas omedelbart. Jakten på och dödandet av ”vandrande” valar kallas på Färöarna för grindadráp och har varit föremål för massiv kritik under de senaste åren. I helgen var det dags igen och de lokala valfångarna riktade in sig på en stor grupp vitsidingar som vallades in med motorbåtar mot stranden där andra valjägare väntade med harpuner, spjut och andra vapen och verktyg och slog och högg ihjäl djuren. Enligt lokala medier dödades sammanlagt 1428 delfiner under jakten och bilder samt filmklipp från jakten har fått stor spridning och orsakat en större kritikstorm på internet. I vissa videoklipp syns stora högar av slaktade djur på stränderna.

A massacre.
An estimated ONE THOUSAND white-sided dolphins cruelly slaughtered in the Faroe Islands last night. Read more here https://t.co/yc2Gkx3am3 📷 Palli Asbjornsson Justesen pic.twitter.com/J7UvTVY2bi — Blue Planet Society (@Seasaver) September 13, 2021

Kritikerna menar att jakten inte bara är onödig utan också innebär ett enormt lidande för djuren och är att betrakta som en extrem form av djurplågeri. Noterbart är att Färöarna är det enda territorium i Europa där denna typ av jakt fortfarande tillåts. Detta av historiska och kulturella skäl och jakten har varit en återkommande tradition sedan 1500-talet. Djurrättsaktivister kräver nu ett globalt förbud av valjakten och vädjar till både EU och danska myndigheter att så snabbt som möjligt införa nya lagar för att förhindra grindadráp. Man pekar särskilt på att det är direkt ”omöjligt” för Färöarnas 53 000 invånare att konsumera denna mängd delfinkött – och att det handlar om ren nöjesjakt.

Färöarna stänger för underhåll – bjuder in frivilliga att hjälpa till med arbetet

Osignerad — Wed, 20 Feb 2019 12:27:54 +0000

För att bevara den unika naturmiljön håller Färöarna stängt för turister under en helg i april. Frivilliga som vill hjälpa till med underhållsarbetet är dock mer än välkomna. Färöarna får årligen besök av omkring 110 000 turister som vill uppleva ögruppens spektakulära natur. Med karga klippor, dramatiska vattenfall och med fler får än människor lockar de nordatlantiska vulkanöarna turister från alla världens hörn. Under den sista helgen i april har Färöarna dock beslutat att stänga ner populära besöksmål för turister och välkomnar istället gäster från hela världen som vill bidra till att bevara öarnas unika naturområden. Färöarna lider i dag inte av överturism men de senaste årens stigande turistantal till särskilt populära platser börjar sätta sina spår. Genom att stänga ner destinationen för en underhållshelg vill man säkra att det råa men sköra landskapet vårdas och bevaras under många år framöver. – Vi är otroligt glada över att fler och fler turister upptäcker hur fantastiska våra öar är: naturen, vårt unika sätt att leva på, den lokala maten och befolkningen. Här är det möjligt att hitta ett lugn, till och med i vår livliga huvudstad Tórshavn, säger Guðrið Højgaard, direktör för Visit Faroe Islands. – För oss handlar turism inte bara om siffror. Vi välkomnar med glädje besökare varje år men vi har också ett ansvar mot vårt lokalsamhälle och vår vackra natur, som vi värnar om, att kunna säkra en hållbar och ansvarsfull utveckling, fortsätter Guðrið Højgaard. Nedstängningen äger rum den 26 och 27 april och engagerar både den färöiska lokalbefolkningen och stora delar av besöksnäringen. Även Färöarnas lagman Aksel V. Johannesen ställer sig bakom initiativet och välkomnar i ett uttalande gäster som vill hjälpa till med underhållsarbetet. De första 100 personerna som registrerar sig som frivilliga erbjuds mat och logi i tre nätter som tack för sin insats. Helgen rundas av med en festmåltid för alla som har deltagit i arbetet – både den lokala befolkningen och de inresande gästerna. Med hjälp av lokala krafter har man identifierat områden som med lite skötsel och underhåll kan bidra till att bevara infrastrukturen och säkra en hållbar framtid för öarna. Arbetet innefattar bland annat etablering av stigar och leder vid välbesökta platser för att undvika onödigt slitage på naturen, uppsättning av utkiksplatser för att bättre bevara fågelreservaten samt förbättring av skyltningar och ledmarkeringar. Projekten är av varierande svårighetsgrad och inga förkunskaper krävs. Turismen på Färöarna har ökat med 10 procent under de senaste åren och trots att det råder en öppen och välkomnande syn på turismen vill man säkra att överturism aldrig blir ett problem. Färöarna hoppas på att genom projektet inspirera andra länder att etablera egna underhållsprojekt, och på så vis uppmuntra till en mer hållbar besöksnäring som inte tär på omgivningen. Källa: Visit Faroe Islands

Färöarna tar strid för sitt unikum

Osignerad — Thu, 30 Nov 2017 12:52:47 +0000

Färöarnas kamp för att få synas och höras liksom alla andra via ”World Wide Web” går vidare. Då de tidigare inte kunde få någon ”street view” via Google så utrustades lokalbefolkningen med så kallade 360-kameror vilket ledde till att landets naturskönhet kunde beskådas och fler turister började söka sig dit. Nu har turen kommit till en annan av Googles tjänster, då de som besöker landet gärna vill kunna konversera med dess innevånare. Problemet är att Googles översättningsprogram ”translate” inte behandlar det färöiska språket. Lösningen är en egen version av Googles Translate-tjänst som de kallar för ”Faroe Islands Translate”. Tjänsten går ut på att besökare skriver in ord eller fraser på en hemsida, varpå färöiska volontärer kan spela in en översättning med hjälp av sin mobilkamera och ladda upp översättningen direkt på sidan. Ett väldigt bra initiativ som ger människor möjlighet att på ännu flera plan få insupa den Färöiska kulturen. En av personerna bakom projektet är Levi Hanssen från turistorganisationen Visit Faroe Islands: – Vi på Färöarna har ett fantastiskt vackert språk som vi gärna vill dela med våra turister. Att kunna utbyta ord och enkla fraser med lokalbefolkningen är en stor och viktig del av att upptäcka nya platser och kulturer. Vi möter många turister som är besvikna över att de inte kan översätta ord till färöiska via Google Translate, som de kan göra när de reser till de flesta andra länder. Vi vill hjälpa våra besökare med detta och av den anledningen har vi samlat frivilliga som vill stötta Faroe Islands Translate, säger Levi Hanssen vid Visit Faroe Islands. Förra året lyckades Färöarna övertyga Google att komma till regionen och kartlägga öarna för Google Street View, nu hoppas befolkningen på att återigen fånga Googles uppmärksamhet. Även Färöarnas statsminister, Aksel V. Johannesen, vill att det färöiska språket ska inkluderas i Google Translate. Johannesen har redan skickat ett öppet brev till Google med en önskan om att språket ska inkluderas i översättningstjänsten. Det som gör varje nationalstat unik är dess folk, språk, sociala struktur, dess natur och dess kulturella unikum. Dessa faktorer är den verkliga mångfalden och det är det som gör turism och resor intressant, för att mångfalden skall kunna bevaras måste det mångkulturella motarbetas till varje pris. Ty hela globaliseringsprocessen hotar att förstöra varje enskilt lands bidragande till mångfald, för att istället införliva dem i en smältdegskultur som förstör allt unikt i sin väg. Vi på Nya Dagbladet önskar Färöarna lycka till i sin kamp för att få visa upp sin nations unika struktur för världen och hoppas att många människor på så vis får taga del av deras kultur, historia och traditioner. Johan

Den färöiska kvädesdansen

Osignerad — Mon, 27 Jan 2014 12:50:54 +0000

Två steg framåt, ett steg tillbaka. Vaggande slingrar sig den uråldriga dansen fram genom rummet. Gamla och unga håller hårt om varandra och hjälps åt att komma ihåg de tusentals verserna som de har fått i arv från sina förfäder. Balladdansen, eller kvaddansen som den också kallas, är i högsta grad levande här i nordens minsta land. Den medeltida balladen kan med säkerhet spåras tillbaka till fransk högmedeltid. Till Frankrike kom dess föregångare förmodligen från det germanska kulturområdet via frankerna. Med lite god vilja kan det episka kvädet spåras hela vägen tillbaka till en mytisk indoeuropeisk urtid. Iliaden och Odyssén, den serbiska gusle-poesin, och de fornnordiska draporna delar alla beröringspunkter med den medeltida balladen, och det är fullt möjligt att de alla delar ett gemensamt ursprung. I Sverige lever rester av den gamla sedvänjan kvar i ringdansen runt julgran och midsommarstång, även om de ursprungliga sångerna och dansstilen har bytts ut mot modernare och förenklade varianter. Många medeltida ballader har överlevt som folksånger fram till modern tid, men de sjungs allt mer sällan och är inte längre en levande del av kulturen. Annorlunda är situationen på Färöarna. Här sjungs ännu de tusenåriga sagorna med glädje och intensitet. De äldsta bevarade kvädena handlar i första hand om nordisk historia och mytologi. För den som kan sin Edda är många av berättelserna bekanta. I de färgstarka kvädena får vi höra sagan om drakdödaren Sigurd Fafnesbanes liv och stordåd. Ett annat kväde behandlar kriget mellan den hedniske Gudbrand i Gudbrandsdalen och den norske helgonkungen Olof. Ett tredje handlar om hur Färöarna kristnades och blev en del av konungariket Norge. Även för en svensk finns det anledning att spetsa öronen lite extra när textrader som; kongur ræftur firi Upplondum (ungefär: kungen härskade i Uppland) helt plötsligt dyker upp, som en påminnelse om de djupa rötter som förenar de nordiska folken. Den färöiska folkmusiken tjänar än idag som inspiration för unga färöiska musikskapare. Det världsberömda metal-bandet Týr har gjort många nytolkningar av de gamla visorna, vilket har bidragit till en internationell revival för visskatten. Detta visar på värdet av att vårda och bibehålla traditioner. Konst som står i förbindelse med det förgångna tendera att vinna mycket både i frågan om djup och varaktighet. Ovan det färöiska metal-bandet Týr. Nedan klipp från kvadesdansen. liv i en månghundraårig europeisk tradition. Men värdet av att leva sina traditioner har också en mer emotionell och identitetsmässig funktion. Traditionen skapar ett band mellan dåtid, nutid och framtid, och sätter in den enskilda människan i en meningsfull relation med omvärlden. Liksom det band som binder samman ringdansarna på Färöarna, är traditionerna ett handslag som överskrider både graven och det som ännu inte är. Ebbe Skammelsson