fängelse – Nya Dagbladet

Rekordmånga hamnade i fängelse i fjol

Emil Fjellstedt — Tue, 15 Sep 2026 07:55:01 +0000

Aldrig på 30 år har så många sänts in bakom murarna som under 2025. Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) påbörjade 12 754 personer en fängelseverkställighet under fjolåret – samtidigt som anstalterna i snitt belades till 141 procent av sina ordinarie platser. Statistiken, som publicerades under tisdagen, visar att antalet nyintagna ökade med 942 personer eller 8 procent jämfört med 2024. Det är den högsta nivån sedan 1995. Ännu tydligare syns förändringen i antalet personer som sitter inne samtidigt. Den 1 oktober 2025 hade 9 087 personer en pågående fängelseverkställighet, varav 8 352 män och 735 kvinnor. Det är 11 procent fler än vid samma tidpunkt 2024 och 115 procent fler än 2016, då 4 231 personer satt på anstalt. Anstaltsbefolkningen har alltså mer än fördubblats på tio år.

Brå pekar på straffskärpningarna

Brå förklarar ökningen främst med de senaste årens straffskärpningar. — Under den senaste tioårsperioden syns en tydlig ökning av antalet nyintagna i fängelse och antalet personer som avtjänar längre fängelsepåföljder. Ökningen förklaras främst av de straffskärpningar som har genomförts de senaste åren, säger Charlotta Lindström, statistiker på Brå. Siffrorna ger henne stöd. Antalet nyintagna med en påföljd längre än två år har ökat med 207 procent sedan 2016, till 2 903 personer. De allra längsta straffen – mer än fyra år – har ökat med 319 procent, från 318 personer 2016 till 1 331 personer 2025. Under fjolåret påbörjade 31 personer en livstidspåföljd, mot 11 personer 2016. Den 1 oktober 2025 avtjänade 262 personer livstids fängelse. Samtidigt är majoriteten av de nyintagna inga långtidsdömda. 77 procent hade dömts till högst två år och nästan hälften, 45 procent, hade inte haft någon kriminalvårdspåföljd tidigare. Narkotikabrott var huvudbrott för 35 procent av dem som togs in under 2025, och för 29 procent av samtliga intagna den 1 oktober.

141 procents beläggning

Den konkreta följden mäts i celler. Den genomsnittliga beläggningsgraden på anstalternas ordinarie platser låg under 2025 på 141 procent. Beläggningen har ökat varje år sedan 2018, det år då Brå började mäta, och då låg den på 92 procent – alltså under taket. Medelbeläggningen under 2025 var 7 440 inskrivna, 6 908 män och 532 kvinnor. Till det kommer häktena, där i genomsnitt 3 553 personer satt inskrivna per dag, två procent fler än året innan. Av dem som togs in på anstalt under 2025 var 90 procent män och 10 procent kvinnor. 78 procent hade svenskt medborgarskap och 39 procent var under 30 år. Utvecklingen är ingen engångsavvikelse. Redan för 2024 års siffror kunde Nya Dagbladet rapportera om 8 206 intagna och 11 812 nyintagna – vilket vid det tillfället var den högsta nivån på 28 år. Ett år senare har båda nivåerna stigit igen.

Trippelmördare kommenterade regeringens planer på fängelseutbyggnad i TV4

Jan Sundstedt — Mon, 10 Aug 2026 12:53:25 +0000

Schibsted-ägda TV4 har låtit trippelmördaren Ricard Nilsson kommentera regeringens planer på att skynda på utbyggnaden av svenska fängelser. Nilsson dömdes år 2000 till livstids fängelse för tre mord i Klippan och frigavs senare villkorligt. I TV4 Nyheternas inslag får Ricard Nilsson, som dessutom arbetar som nyhetschef på Kriminalvårdsmagasinet, rikta hård kritik mot förslaget om fler fängelseplatser och tillfälliga modulbyggnader. Nilsson beskriver regeringens linje som ett hastverk och varnar för försämrade förutsättningar för rehabilitering samt högre återfall i brott. TV4 anger i inslaget att Ricard Nilsson är tidigare livstidsdömd och nyhetschef på Kriminalvårdsmagasinet. Hans synpunkter på fängelseutbyggnaden återges tillsammans med kritik från fackförbundet Seko och regeringens försvar av reformen.

Mördade tre män 1999

Den 27 september 1999 lockades tre män till Forsmöllans rekreationsområde utanför Klippan under förevändning att de skulle genomföra en bilaffär. Där sköts Gert Green, Stig Salomon-Sörensen och hans son Christer till döds. Nilsson har uppgett att han krävde pengar och därefter sköt samtliga tre: – Jag sköt dem i huvudet, alla tre. Först han som satt bredvid i baksätet. Sedan föraren och sist passageraren, har han berättat. Han dömdes till livstids fängelse för tre fall av mord. Gert Green stod inför ett bröllop med Josefa Engkvist när han mördades. Den svenska veckotidningen Allas skildrade i ett reportage år 2020 hur parets framtidsplaner krossades. Regeringens förslag, som trippelmördaren Ricard Nilsson av TV4 gavs utrymme att kommentera, syftar till att Kriminalvården snabbare ska kunna bygga ut antalet platser inför kommande straffskärpningar.

Här är lagarna som börjar gälla idag

Markus Andersson — Wed, 01 Jul 2026 05:16:40 +0000

Från och med den 1 juli börjar flera nya lagar och förordningar gälla i Sverige. Förändringarna rör allt från kontanter, äldreomsorg och försörjningsstöd till unga lagöverträdare, hedersrelaterat förtryck och livsmedelsberedskap. Regeringen har publicerat sin sammanställning över viktigare lagar och förordningar inför halvårsskiftet 2026. En av de mest påtagliga förändringarna gäller kontanterna. Livsmedelsbutiker och apotek blir skyldiga att ta emot kontant betalning. Banker ska dessutom se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa. Reformen motiveras med att Sverige behöver ett mer motståndskraftigt betalningssystem. Efter år av snabb digitalisering och kontantlös handel återkommer därmed kontanterna som en del av samhällets beredskapsinfrastruktur. Samtidigt har det blivit dyrare att ta ut kontanter i delar av landet. Kontanten, som driver omkring 450 automater, införde i maj avgifter på 15–25 kronor per uttag, samtidigt som Riksbanken uppmanar hushåll att ha kontanter hemma i beredskap.

Fängelse för unga och skärpta hederslagar

På kriminalpolitikens område införs en större förändring för barn och unga som döms till frihetsberövande påföljder. Sluten ungdomsvård utmönstras ur påföljdssystemet och Kriminalvården tar över ansvaret. Unga som döms till fängelse ska placeras på särskilda barn- och ungdomsavdelningar. Samtidigt träder förbudet mot kusinäktenskap i kraft, en fråga som tidigare utretts av regeringen. Förbudet omfattar även andra nära släktingar och gäller utan undantag. Regeringen kopplar lagändringen till hedersrelaterat förtryck, tvång och påtryckningar vid ingående av äktenskap. Den 2 juli skärps också lagstiftningen mot hedersrelaterat våld och förtryck. Straffområdet för äktenskapstvång och vilseledande till äktenskapsresa utvidgas, straffen för flera brott skärps och ett nytt brott, äktenskapsresebrott mot barn, införs.

Bidrag och äldreomsorg får nya krav

För personer som fått försörjningsstöd under minst tre sammanhängande månader införs ett aktivitetskrav. Socialnämnden ska erbjuda aktiviteter som stärker den enskildes möjlighet att arbeta, förbättrar språkliga förutsättningar eller ökar möjligheterna att söka jobb. Även socialförsäkringen får nya kontrollverktyg. Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten ska i vissa fall kunna besluta om administrativ sanktionsavgift när ersättning betalats ut felaktigt eller med för högt belopp. Myndigheterna kan också besluta om bidragsspärr för den som medvetet eller grovt vårdslöst lämnat oriktiga uppgifter. I äldreomsorgen införs ett språkkrav. Verksamheterna ska arbeta för att personal som genomför insatser har relevanta kunskaper i svenska.

Bostäder, matberedskap och kommande migrationsregler

På bostadsområdet införs en ny privatuthyrningslag. Regeringen beskriver syftet som att göra reglerna mer lättillgängliga, ge utökade möjligheter att hyra ut och skapa friare hyressättning. Möjligheten att hyra ut bostadsrätt i andra hand utökas också. En annan ny lag innebär att Sverige ska ha beredskapslager av varor i livsmedelskedjan. Lagerhållningen ska säkra tillgången till nödvändiga livsmedel vid krig, krigsfara eller extraordinära händelser. Dricksvatten omfattas dock inte av den nya lagen. Flera migrationsförändringar följer strax efter halvårsskiftet. Den 12 juli och senare i oktober börjar ändringar gälla som innebär att möjligheten till permanent uppehållstillstånd för vissa utlänningar utmönstras ur utlänningslagen, samtidigt som svensk rätt anpassas till EU:s migrations- och asylpakt. Lagändringarna berör både vardagsnära frågor och större reformer inom rättsväsende, välfärd, beredskap och migration. Flera av dem börjar gälla omedelbart, medan andra införs stegvis under sommaren och hösten.

Runar Sögaard döms till fängelse för penningtvättsbrott

Jan Sundstedt — Thu, 04 Jun 2026 14:17:36 +0000

Runar Sögaard döms på nytt till fängelse. Svea hovrätt fastställer domen om penningtvättsbrott sedan 72 000 kronor från äldrebedrägerier hamnat på hans konto. Den tidigare predikanten och tv-profilen Runar Sögaard döms till två månaders fängelse för penningtvättsbrott. Svea hovrätt går därmed på samma linje som Västmanlands tingsrätt, rapporterar Stoppa Pressarna. Domen gäller 72 000 kronor som enligt åtalet kom från bedrägerier mot äldre personer. Runar Sögaard ska även betala tillbaka pengarna. Stoppa Pressarna uppger att Sögaard hela tiden har nekat till brott. Han hävdar att han själv blev lurad och att han trodde att pengarna kom från en person inom daytrading som var skyldig honom pengar. Hovrätten anser dock inte att något nytt har framkommit som ändrar tingsrättens bedömning. Pengarna ska enligt åtalet ha sitt ursprung i bedrägerier där äldre personer kontaktades av personer som utgav sig för att företräda bland annat vården eller en bank. Offren lurades att lämna ifrån sig bankuppgifter eller använda BankID, varefter pengar fördes vidare. Sögaard ska därefter ha tagit ut pengarna kontant. Kameramaterial ur polisens förundersökning visar hur han tar ut pengar från en bankomat i Mall of Scandinavia i Solna. Runar Sögaard har tidigare dömts för ekonomisk brottslighet. År 2021 dömde Svea hovrätt honom till ett år och åtta månaders fängelse för grovt bokföringsbrott och grovt skattebrott. Han frigavs i februari 2023 efter 439 dagar i fängelse. Om Högsta domstolen inte beviljar prövningstillstånd väntar ytterligare en fängelsevistelse. Sögaard har även varit en återkommande profil i alternativmediakanalen Swebbtv, där han bland annat medverkat i intervjuer och samtalsprogram.

Utländska fångar ökar kraftigt i Finland

Markus Andersson — Wed, 06 May 2026 06:24:48 +0000

Rekordmånga utlänningar sitter i finländska fängelser, visar ny statistik. Våldsbrott är vanligast bland de intagna – men bland utländska fångar dominerar narkotikabrott. Över 3 500 personer satt i fängelse i Finland under 2025, enligt statistik från Brottspåföljdsmyndigheten som Yle rapporterar om. Antalet utländska fångar ökade samtidigt till 839 personer, den högsta nivån hittills. Gruppen växte med 22 procent på ett år och omfattade personer från 78 länder. Estland, Irak och Sverige hör till de vanligaste ursprungsländerna.

Våldsbrott vanligast

Våldsbrott är fortsatt den vanligaste brottskategorin bland finländska fångar. Knappt en tredjedel, 32,6 procent, avtjänar straff för olika våldsbrott, däribland brott mot liv och misshandel. Samtidigt har våldsbrotten minskat under de senaste åren. Narkotikabrotten har däremot blivit vanligare. En fjärdedel av fångarna sitter nu inne för narkotikabrott, som i fjol gick om egendomsbrotten som brottskategori. Bland utländska fångar är narkotikabrotten klart dominerande. Nästan hälften har primärt dömts för sådana brott.

Få kvinnor och unga

Män utgör fortsatt en tydlig majoritet av de intagna. Kvinnor stod för åtta procent av fångarna, motsvarande 283 personer. Unga fångar är betydligt färre. Under fjolåret satt 144 personer under 21 år i fängelse, motsvarande 4,1 procent av samtliga intagna. Även sexualbrotten fortsätter att öka som kategori. Knappt 300 fångar, eller 11,3 procent, avtjänar straff för sexualbrott. Statistiken visar därmed en växande fångpopulation där utländska fångar och narkotikabrott utgör en allt större del av den finländska kriminalvården.

Här får fångar bättre mat än de äldre

Emil Fjellstedt — Fri, 01 May 2026 13:03:53 +0000

Livsmedelskostnaden för intagna på Kriminalvårdens anstalter i Umeå uppges vara högre än motsvarande kostnad för äldre i kommunens äldreomsorg. Uppgifterna har väckt kritik och beskrivs av en omvårdnadsprofessor som en fråga om ålderism. Umeå kommun avsätter 79 kronor per dygn för livsmedel till äldre inom äldreomsorgen. På Kriminalvårdens anstalt i Umeå är motsvarande kostnad 87 kronor per dygn, medan anstalten i Sörbyn uppges ligga på 113 kronor per dygn, rapporterar Sveriges Radio. Skillnaden innebär att livsmedelskostnaden på den dyrare anstalten ligger 34 kronor högre per person och dygn än inom äldreomsorgen i kommunen. Britt-Inger Saveman, professor emerita i omvårdnad vid Umeå universitet, riktar skarp kritik mot jämförelsen. Hon framhåller att undernäring bland äldre sedan länge är ett känt problem och menar att prioriteringen speglar en lägre värdering av äldre människors behov. — Det är en fråga om ålderism och diskriminering, säger hon enligt artikeln.

Kommunen försvarar maten

Från Umeå kommuns sida avvisas bilden av att de äldre får undermålig mat. Maria Svensson, ansvarig för måltidsservice i kommunen, uppger att måltiderna är näringsriktiga och planerade utifrån de äldres behov. Kriminalvården pekar samtidigt på att intagna kan ha ett högre energibehov. Conny Dahl vid myndigheten hänvisar enligt uppgifterna till att många intagna är yngre män, vilket kan påverka portionsstorlekar och energiinnehåll. Frågan om kostnader inom Kriminalvården har även fått politisk aktualitet. Regeringen gav 2024 myndigheten i uppdrag att minska dygnskostnaderna, samtidigt som beläggningen i svenska anstalter är hög och behovet av nya platser ökar. Jämförelser mellan matkostnader för fångar och andra offentligt finansierade måltider har återkommit under flera år. Aftonbladet rapporterade redan 2011 om pensionärsmat som kostade mindre än fångmat, och TTELA har senare uppmärksammat att en lunch på fängelset i Vänersborg var betydligt dyrare än skolmat.

Strafftiderna mer än fördubblade på tio år

Emil Fjellstedt — Tue, 28 Apr 2026 08:19:03 +0000

Antalet fängelsedomar fortsätter att öka i Sverige. Under 2025 dömdes över 15 600 personer till fängelse – en ökning med 48 procent jämfört med för tio år sedan. Samtidigt har den totalt utdömda strafftiden ökat med 141 procent.

Det visar Brottsförebyggande rådets (Brå) statistik, som presenterades den 28 april 2026. Totalt fattades 119 227 lagföringsbeslut under 2025, vilket är en ökning med 3 procent jämfört med året innan. Av dessa slutade 15 643 med fängelse – en ökning med 4 procent från 2024 och hela 48 procent sedan 2016. Den sammanlagda utdömda strafftiden ökade med 7 procent jämfört med 2024.

Livstidsdomarna har fyrdubblats

De längre straffen har ökat mest markant. Antalet utdömda fängelsestraff på minst två år har tredubblats under det senaste decenniet, medan antalet livstidsdomar har fyrdubblats – från 11 per år för tio år sedan till 40 under 2025. Utvecklingen tillskrivs främst de straffskärpningar som genomförts under perioden, enligt Brå.

Fler morddomar – men färre fullbordade brott

Även antalet domfall kopplade till mordbrott har ökat kraftigt. Under 2025 registrerades 401 sådana domfall – 14 fler än 2024 och en ökning med 259 sedan 2016. Men ökningen är inte enbart ett tecken på fler mord. Brås statistik pekar delvis på en annan förklaring. Polisens arbete med att avvärja och förhindra våldsdåd inom kriminella miljöer ska ha gett utdelning. När polisen lyckas ingripa innan ett planerat mord fullbordas, döms de inblandade i stället för stämpling eller förberedelse till mord.

Narkotikabrott vanligast

Narkotikabrott är den enskilt vanligaste brottskategorin, med 28 procent av alla lagföringsbeslut under 2025 – en ökning med 64 procent sedan 2016. Trafikbrott utgör 25 procent, medan stöld- och tillgreppsbrott står för 12 procent, en minskning med 26 procent på tio år. Kvinnor står för 19 procent av alla lagföringsbeslut, medan män står för 81 procent.

Fångar på Hall får betalt för att spela FIFA – Kriminalvården kallar det träning

Emil Fjellstedt — Mon, 23 Mar 2026 12:45:40 +0000

Intagna på högsäkerhetsfängelset Hall i Södertälje kan numera tjäna daglig aktivitetsersättning genom att spela fotbollsspelet FIFA. Kriminalvården beskriver upplägget som ett verktyg för att träna "socialisering och impulskontroll" – och understryker att det inte handlar om underhållning. Sedan december 2025 ingår tv-spelande i de intagnas ordinarie sysselsättningsschema på anstalten Hall. Precis som arbete i verkstad, kök eller städning – eller deltagande i studier och behandlingsprogram – ger det rätt till daglig aktivitetsersättning. Ersättningen ligger normalt på mellan 50 och 120 kronor per dag. Inom Kriminalvården är det obligatoriskt för intagna att delta i någon form av sysselsättning under anstaltstiden. Syftet är att hålla de intagna aktiva och förbereda dem för livet efter frigivning. Att tv-spel nu räknas som en likvärdig aktivitet är ett nytt inslag som väckt uppmärksamhet.

Kriminalvården: "Inte underhållning"

Kriminalvårdsinspektör Cecilia Brauer på anstalten Hall förklarar upplägget för SVT Nyheter Södertälje: — Spel är ett viktigt verktyg i träning kring socialisering och impulskontroll, sade Brauer. Hon betonar att syftet inte är att erbjuda de intagna underhållning, utan att använda aktiviteter de känner igen för att skapa meningsfulla dialoger och träna samarbetsförmåga. — Vi försöker hitta olika metoder för att skapa bra dialoger med klienterna. Genom att använda aktiviteter som de känner sig hemma i och finner givande har vi övervunnit flera steg, sade Brauer till SVT. Kriminalvården uppger att upplägget är en del av ett bredare arbete med att hitta nya former av sysselsättning inom anstalterna – former som enligt myndigheten ska bidra till rehabilitering snarare än att enbart fylla tid.

Fler grova brott bland kvinnor – nu öppnas klass 1-anstalt

Redaktionen — Fri, 30 Jan 2026 10:19:29 +0000

För första gången i Sverige placeras kvinnor på en anstalt med högsta säkerhetsnivå. I december flyttade de första kvinnorna in på anstalten Tidaholm. Ett 20-tal kvinnor har hittills tagits emot på den högsäkerhetsanstalt som tidigare enbart hade manliga intagna. Orsaken är att allt fler kvinnor döms för grova brott. Under slutet av 2024 ökade andelen kvinnor bland de intagna från sex till sju procent. Kriminalvårdsinspektör Camilla Alexandersson beskriver att övergången innebär stora förändringar för de intagna. Det innebär betydligt fler begränsningar. Höga murar och flera stängsel hindrar insyn mot omvärlden, samtidigt som personal och rutiner är mer omfattande än på lägre säkerhetsnivåer. Totalt finns 24 rum tillgängliga, alla förberedda för att två personer ska dela på utrymmet. Det ger kapacitet för 48 intagna, trots att Justitieombudsmannen tidigare pekat på risker med dubbelbeläggning. — Det är såklart påfrestande att leva så nära någon hela tiden, men som det ser ut just nu så har Kriminalvården inget annat val, säger Alexandersson till skattefinansierade kanalen SVT. Prognoser visar att antalet kvinnor i fängelse kommer att stiga kraftigt. Från nuvarande 365 platser beräknas Kriminalvården behöva nästan 2 000 platser inom tio år.

Skapade integritetsverktyg för Bitcoin – nu sitter han i fängelse

Markus Andersson — Wed, 31 Dec 2025 13:05:45 +0000

Den amerikanske mjukvaruutvecklaren Keonne Rodriguez inställde sig i fängelse den 19 december för att avtjäna ett femårigt straff. Hans brott: att ha skapat en plånboksapp för Bitcoin som skyddar användarnas finansiella integritet. Keonne Rodriguez var medgrundare av Samourai Wallet, en mobilapplikation som hjälpte bitcoinanvändare att dölja sina transaktioner för utomstående. Till skillnad från traditionella så kallade "mixers" tog appen aldrig kontroll över användarnas pengar – användaren behöll alltid själv förvaringen av sina tillgångar. Den 24 april 2024 väcktes Rodriguez klockan fem på morgonen av sin skällande hund. Utanför hans hem stod 40–50, kanske fler, beväpnade FBI-agenter, pansarfordon och drönare. — De ropade i megafon: Keonne Rodriguez, kom ut med händerna i luften, du är gripen, berättade Rodriguez i en intervju strax före fängelsevistelsen.

Anklagades för penningtvätt

Rodriguez och hans medgrundare William Lonergan Hill åtalades för konspiration till penningtvätt och för att ha drivit en olicensierad penningöverföringsverksamhet. Åklagarna hävdade att mjukvaran hade använts för att tvätta pengar, bland annat av den nordkoreanska hackergruppen Lazarus. Men Rodriguez menar att anklagelserna saknar grund. Utvecklarna hade aldrig tillgång till användarnas pengar och kunde därför omöjligen tvätta dem. — Hur skulle jag kunna tvätta någons pengar? Jag hade aldrig tillgång till någons pengar, sade han. Det visade sig också att den amerikanska myndigheten FinCEN, som reglerar penningöverföringar, redan ett år före åtalet hade meddelat åklagarna att Samourai Wallet inte räknades som en finansiell institution enligt deras regler – just eftersom appen aldrig tog hand om användarnas tillgångar. Trots detta valde Södra distriktet i New York att åtala utvecklarna och höll informationen hemlig för försvaret i över ett år.

Tonight is the last time I will sleep in my own bed next to my loving wife. For the next 5 years I will be housed in a federal prison at taxpayer expense for a "crime" without a victim. Just one of many victims of lawfare perpetrated by a weaponized Biden DOJ where truth and…
— Keonne Rodriguez (@keonne) December 19, 2025

Tvingades acceptera erkännande

Inför valet mellan att gå till rättegång och riskera 25 års fängelse, eller att erkänna och få fem år, valde Rodriguez och Hill det senare. De hade redan betalat 6,4 miljoner dollar i förverkade tillgångar och hade dragit på sig en skuldsättning på 2,5 miljoner dollar. En rättegång skulle ha kostat ytterligare fyra miljoner dollar – pengar de inte hade. Rodriguez beskrev situationen som att gå mot en motståndare med obegränsade resurser och arbetstimmar, medan han själv saknade möjlighet att försvara sig på lika villkor. Domaren nekade dem också möjligheten att tillbringa julen med sina familjer. Rodriguez fördes den 19 december till Metropolitan Detention Center i Brooklyn, ett fängelse med ökänt dåliga förhållanden. Han fick åtminstone fira Thanksgiving med familjen innan fängelsevistelsen började.

Del av ett större mönster

Fallet mot Samourai Wallet är inte isolerat. Runt om i världen åtalas och fängslas utvecklare av integritetsskyddande teknik. Roman Storm, Roman Sterlingov och aktivisten Ola Bini i Ecuador är andra exempel. Enligt Rodriguez ser åklagarna integritet som ett hinder för sitt uppdrag snarare än som en legitim rättighet. Kritiker menar att myndigheternas agerande skapar en avskräckande effekt som kan leda till att färre utvecklare vågar bygga verktyg som skyddar vanliga människors integritet. Eftersom Samourai Wallets kod var öppen källkod har en anonym grupp redan återlanserat tekniken under namnet Ashigaru. — Det är verkligen ett krig mot integritet. Folk måste förstå det, sade Rodriguez. För den som vill stödja Rodriguez och Hill finns en namninsamling för benådning på webbplatsen billandkeonne.org.