fågelskådning – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Tue, 21 Apr 2026 04:49:23 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg fågelskådning – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Pelikan tillbaka i Jämtland https://nyadagbladet.se/miljo/pelikan-tillbaka-jamtland/ Tue, 21 Apr 2026 04:49:23 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=228093 En krushuvad pelikan har återvänt till Storsjön utanför Östersund – och lockat besökare till platsen för att se den ovanliga gästen på isen. Efter att ha övervintrat på sydligare breddgrader är pelikanen nu tillbaka i Jämtland. Det går inte att avgöra om det är en hane eller hona, men det rör sig troligen om en ungfågel. Fågelskådaren Anders Lundh, som även fotade fågeln under dess förra besök sommaren 2025, lyckades fånga den på bild även i år. "Den långväga besökaren är tillbaka i Ändsjön, Frösön", skrev han i ett inlägg på Facebook. Tidigt på måndagsmorgonen samlades flera nyfikna vid Storsjöns strand för att se pelikanen som satt på isen mellan Frösön och Annersia. Enligt fågelskådaren Christer Pålsson är det troligen samma individ som sågs i länet förra sommaren. — Det känns lite surrealistiskt att se den sitta ute på isen, för det här är ju helt fel plats för en krushuvad pelikan. Men det är inte så ovanligt att ungfåglar kan dra iväg från sina normala områden, och sedan verkar det som att de tappar kompassen helt och fortsätter komma tillbaka, säger han till skattefinansierade SVT.]]> Vem hoar i mörkret? Möt Sveriges ugglor https://nyadagbladet.se/miljo/ugglor-i-sverige-ugglearter/ Sat, 21 Mar 2026 07:21:53 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=224859 Från den pyttelilla sparvugglan till den mäktiga berguven – Sverige är hem åt en hel familj ugglor. Under vårvintern är de som mest högljudda, och mörkret fylls av läten som inte liknar något annat. Möt arterna som hoar, viskar och skriker i den svenska natten. Det finns få naturupplevelser som kan mäta sig med att stå i en mörk skog och plötsligt höra ett ugglerop eka mellan träden. Spöklikt? Kanske. Men framför allt vackert – och just nu, under vårvintern, är ugglorna som mest högljudda. De ropar för att markera revir och locka partners, och det betyder att du har bästa chansen att höra dem. Allt du behöver är ett par öron och lite tålamod, rapporterar Land.se.

Kattuggla (Strix aluco) – den som bor närmast dig

[caption id="attachment_224907" align="alignnone" width="1170"] Foto: Andrey Gulivanov/CC BY 2.0[/caption] Detta är Sveriges vanligaste uggla och den som troligen redan bor i ditt kvarter. Kattugglan gillar bebyggelse och finns upp till mellersta Dalarna och Gästrikland. Den är nattaktiv, men sitter gärna i en gran tätt mot stammen om dagarna. Favoritmaten är smågnagare och fåglar, enligt Vildriket. Lätet är det klassiska – ett långdraget, klagande "hoooouh" som pausar, ger ett kortare svar på sig självt och avslutar med ett nytt djupt "hoooouh". Hörs på upp till två kilometers avstånd. Kattugglan är det vanligaste "hoandet" som vi människor hör.

Sparvuggla (Glaucidium passerinum) – lillebror i gänget

[caption id="attachment_224909" align="alignnone" width="1170"] Foto: Tomas Broucek/CC BY 4.0[/caption] Detta är Sveriges, och även Europas, minsta uggla, knappt större än en stare. Dess latinska namn betyder ordagrant: uggla liten som en sparv. Sex till sju mjuka "hjuk" i skymningen är allt du får – och de hörs knappt femhundra meter. Trots sin ringa storlek bor den i skogar från norra Skåne hela vägen till Lappland. Detta är en tuff liten rovfågel som ofta både anfaller och dödar fåglar som är större än sig själv, enligt Fågeln.se.

Pärluggla (Aegolius funereus) – den snabba ramsaren

[caption id="attachment_224913" align="alignnone" width="1170"] Foto: Christoph Moning/ CC BY 4.0[/caption] Näst minst bland de svenska ugglorna, men med ett läte som kompenserar: en snabb, tydlig ramsa av "på-på-på-på-på" som hörs hela tre kilometer bort. Lever i samma skogar som sparvugglan men har minskat kraftigt på senare år – men är dock fortfarande livskraftig i Sverige, enligt WWF. Pärlugglan är en strikt nattuggla och är därför svår att upptäcka.

Berguv (Bubo bubo) – flygande lejon

[caption id="attachment_224931" align="alignnone" width="1170"] Foto: Imran Shah/CC BY 2.0[/caption] Världens och därmed även Sveriges största uggla. Nordens svar på ett flygande rovdjur. Den kan bli mellan 60–75 cm lång, 59–73 cm hög och ha ett vingspann på 138-170 cm. Hos berguven är det monogami som gäller, åtminstone tills döden skiljer uggleparet åt - då kan ugglan para sig med någon annan. Berguven finns i hela Sverige men är ovanlig överallt. Gillar kust och skärgård och gör sig hörd med ett djupt, tvåstavigt "oo-hå" – på fyra kilometers avstånd bär bara första stavelsen. Imponerande nog.

Hornuggla (Asio otus) – den tålmodiga

[caption id="attachment_224918" align="alignnone" width="1170"] Foto: Marton Berntsen/CC BY-SA 4.0[/caption] Hornugglan nöjer sig med ett enda djupt och kort "oh" – och upprepar det var andra till tredje sekund. Tålmodigt. Ungarna kan under försommaren låta ”pzeei” eller ”pzieeh”, enligt Natursidan. Hörs på max en kilometer. Finns i hela landet utom fjällen och nordligaste Norrland.

Slaguggla (Strix uralensis) – trollhunden

[caption id="attachment_224919" align="alignnone" width="1170"] Foto: Andrey Gulivanov/ CC BY 2.0[/caption] Med det säreget rytmiska "vo-hå... voho åvo-ho" – nästan som en musikalisk fras – sticker slagugglan ut. Dess läte kan ofta förväxlas med en hund och därför har ugglan fått smeknamnet trollhunden, enligt Vildriket. Lever i skog från Värmland och Uppland norrut, men har de senaste åren ökat i söder samtidigt som den minskat i norr.

Hökuggla (Surnia ulula) – den som inte låter som en uggla

[caption id="attachment_224920" align="alignnone" width="1170"] Foto: BramtK/CC BY 3.0[/caption] Hökugglan verkar ha missat den klassiska ugglemallen helt. En lång, bubblande drill är vad du får. Bor i norra Värmland och norrut men kan vintertid dyka upp längre söderut – till förvirring bland fågelskådare med bestämda uppfattningar om hur en uggla borde låta. Dessutom väljer hökugglan att jaga på dagarna till skillnad från de flesta andra ugglor.

Jorduggla (Asio flammeus) – den enda flyttfågeln

[caption id="attachment_224921" align="alignnone" width="1170"] Foto: Stephan Sprinz/CC BY-SA 4.0[/caption] Ropar med djupa "po-po-po-po" under skymningsflykt över myrar och ängsmarker i norra halvan av Sverige. Jordugglan flyttar söderut över vintern och är inte tillbaka i Sverige förrän i april – den tycker inte om att stressa. Jordugglan är en nomad som ofta förflyttar sig tusentals kilometer för att leta lämplig häckningsplats. I en forskningsstudie, där man försökt reda ut hur arten lever sitt liv, konstaterar forskarna att en sammanfattning för jordugglans liv kan vara "res långt, föröka sig hårt, dö ung" - något som Natursidan skrivit om.

Lappuggla (Strix nebulosa) – den dova norrlänningen

[caption id="attachment_224922" align="alignnone" width="1170"] Foto: Kameron Perensovich/CC BY-SA 2.0[/caption] Lappugglan är en av Sveriges största ugglor. En norrländsk specialitet med dov, pumpande "bvo bvo bvo" som knappt hörs fyrahundra meter bort. Anspråkslös i lätet, mäktig i utseendet. Har på sistone spridit sig söderut till norra Svealand. Den är en mästare på att flyga ljudlöst och kan därmed överraska sina byten.

Tornuggla (Tyto alba) och fjälluggla (Bubo scandiacus) – de försvinnande

[caption id="attachment_224923" align="alignnone" width="640"] Tornuggla och fjälluggla. Montage. Foto: Caroline Legg, GT1976/CC BY-SA 4.0[/caption] Dessa två delar samma öde: ingendera häckar längre regelbundet i Sverige. Tornugglan – med sitt gurglande, skräckinjagande skrik – hade sin senaste kända häckning 2003 och dyker bara upp sporadiskt i sydligt jordbrukslandskap. Fjällugglan håller till på fjällhedar ovanför trädgränsen och låter med ett djupt "gåh" som hörs tre kilometer bort, men de flesta år sker ingen häckning alls. Att stöta på någon av dem är numera något alldeles särskilt.]]> Fågelskådning kan hålla hjärnan ung https://nyadagbladet.se/halsa/fagelskadning-kan-halla-hjarnan-ung/ Sat, 28 Feb 2026 07:09:59 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=222738 Att lära sig känna igen fåglar kan vara bra för hjärnan. En ny studie visar att erfarna fågelskådare har hjärnor som fungerar annorlunda – och att de verkar åldras långsammare. Hjärnan förändras när vi tränar nya kunskaper. Nervbanor blir starkare och mer effektiva, något som kallas neuroplasticitet. Detta sker även hos musiker och idrottare. Nu visar forskning att även fågelskådning påverkar hjärnans struktur. — Våra hjärnor är mycket formbara, säger forskaren Erik Wing till NBC News. Wing, som ledde studien vid Rotman Research Institute i Toronto, och hans kollegor studerade hjärnorna hos 58 personer som ägnar sig åt fågelskådning. Resultaten, som publicerats i The Journal of Neuroscience, visar tydliga skillnader mellan experter och nybörjare. Åldersspannet var stort, från 22 till 79 år.

Använder hjärnan på annat sätt

Testpersonerna fick titta på bilder av fåglar i några sekunder och sedan försöka hitta rätt fågel bland flera likartade alternativ. De kunniga klarade uppgiften dubbelt så bra som nybörjarna. Med hjälp av två typer av MRI-skanningar kunde forskarna se både struktur och aktivitet i hjärnan. Hos de erfarna var vissa områden i hjärnan – områden som hanterar arbetsminne, rumslig medvetenhet och igenkänning av objekt – mer komplexa och tätare. Dessa områden var också mer aktiva när experterna arbetade med uppgifterna, särskilt när de skulle identifiera okända fåglar. — Det ger oss ett fönster in i hur dessa regioner kan vara viktiga för att utveckla expertis från första början, säger Wing, som nu är forskare vid York University i Toronto. Normalt försämras dessa strukturer med åldern, men hos de erfarna fågelskådarna var nedgången betydligt mindre – oavsett ålder. Studien bevisar inte att fågelskådning förhindrar kognitiv nedgång, men resultaten tyder på att det kan stödja hjärnhälsan hos äldre vuxna. Forskarna påpekar att det inte går att utesluta att personerna redan hade vissa hjärnskillnader innan de blev experter. — Våra intressen och erfarenheter – särskilt de som vi ägnar timmar, hundratals timmar eller årtionden åt – lämnar ett avtryck på hjärnans struktur, säger forskaren.]]>