<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>Evo Morales &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/evo-morales/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Thu, 27 Apr 2023 11:46:59 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>Evo Morales &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Statskuppen i Bolivia är illasinnad och USA-dirigerad</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/kronikor/statskuppen-i-bolivia-ar-illasinnad-och-usa-dirigerad/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/kronikor/statskuppen-i-bolivia-ar-illasinnad-och-usa-dirigerad/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 09 Dec 2019 17:54:39 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Krönikor]]></category>
		<category><![CDATA[Bolivia]]></category>
		<category><![CDATA[Carl Gershmann]]></category>
		<category><![CDATA[Evo Morales]]></category>
		<category><![CDATA[Kalimán Romero]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=70504</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Den statskupp</strong> som USA:s hantlangare genomförde i Bolivia den 10 november kom väl inte helt oväntat. Kuppen avslutade 180 år av relativ stabilitet i landet och 14 år av exempellös ekonomisk tillväxt och kraftigt förbättrade levnadsvillkor för den fattigaste delen av befolkningen.

Center for Economic and Policy Research (CEPR) kunde i en nyligen publicerad rapport<sup>1</sup> fastslå att:

”Det är politiska val och inte endast en boom på råvarumarknaden som varit den drivande kraften i Bolivias uppgång till att bli den snabbast växande ekonomin i Sydamerika under de senaste fem åren. Stark ekonomisk tillväxt har möjliggjort för Bolivia att minska fattigdomen med 42 procent och den extrema fattigdomen med 60 procent sedan presidenten Evo Morales tillträdde ämbetet 2006."

Förutsättningarna för en statskupp var med andra ord till synes inte de bästa. Därför fordrades det att NATO:s ledande stat kallade in sin expert på statskupper, den neokonservative administratören Carl Gershmann, med flera tidigare statskupper på sin meritlista. Han är chef för <em>National Endowment for Democracy</em>, som egentligen är en terrororganisation som resultatmässigt vida överglänser IS. På den vägen kunde Gershman efter statskuppen i Ukraina den 26 september 2014 beskriva Ukraina som ”den största trofén, och ett viktigt steg på vägen är att störta Putin.”

<strong>En väsentlig orsak till statskuppen</strong> står att finna i den förändring som skett på bilsidan med övergången till eldrivna bilar. De stora batterierna kräver metallen litium för att bli effektiva. Två tredjedelar av jordens litium-tillgångar finns i Bolivia. Detta är man självklart väl medveten om i landet och hade förberett brytning i stor skala genom att kontakta Kina för finansiering av projektet.
<blockquote>Detta räckte för att USA skulle genomföra en statskupp på ett relativt fredligt maner, men i bakgrunden fanns hela tiden det militära alternativet – naturligtvis under förespegling av införande av "demokrati".</blockquote>
Gershmanns organisation förfogade 2018 över 1 miljard dollar samt skolor för utbildning av ”journalister” och övrigt mediafolk. Har man de tillgångarna behövs varken kulor eller krut. Det var ju så man fick igång det första världskriget och då måste det ju fungera i Bolivia också. Det där med anklagelser om valfusk utan att prestera bevis är effektivt och rör upp starka känslor. Och finns det en tveksamhet hos befolkningen så kan man alltid konstruera bevis. Det är sådant som Gershmanns hejdukar gärna lär ut bland sina ”journalister”. Så även här. Men några hållbara bevis på valfusk har man hittills inte funnit.

När anklagerna om det opåvisbara valfusket provocerat fram tillräckligt med oroligheter bland de våldsbenägna, trädde så arméchefen Williams Kalimán Romero fram och uppmanade president Morales att avgå. Det gjorde presidenten också för att rädda landet från inbördeskrig, men han har aldrig erkänt sig besegrad.

Det talas om ett nyval – men ett nyval där kuppmakarna nu har hela media-apparaten i sin hand och dessutom den polisiära makten för att tysta all opposition – det blir självklart ett taskspeleri.

<strong>Arméchefen Kalimán Romero</strong> som egentligen inte var någon verklig arméchef utan en smutsig globalistisk hantlangare, som endast tre dagar efter det att president Morales avgått, själv kunde lämna landet med en miljon dollar på fickan för att bosätta sig i USA. Han var inte ensam om denna belöning utan samma summa tilldelades de högsta militärerna som tack för att de förrått sitt land. De högsta polischeferna fick nöja sig med 500.000 dollar.

Transaktionerna genomfördes med hjälp av USA:s chargé d'affaires Bruce Williamson och ägde rum i Argentina. Allt enligt Sullkata M. Quilla på Latin American Center for Strategic Analysis. Den belöning på 50 000 dollar som var utfäst till den som kunde lägga vantarna på president Morales behövde dock aldrig betalas ut eftersom han lyckades fly.

Det har betydelse att i sammanhanget känna till att president Evo Morales var nationalist och starkt kritisk till judisk, sionistisk makt, medan både Carl Gershmann och arméchefen Williams Kalimán Romero var och är judar och globalister.

För mer än tjugo år sedan fällde den inflytelserika Washington-höken Michael Ledeen ett yttrande som än idag lyser som en stjärna på den mörka USA-himlen.<sup>2</sup> Det gäller än idag, med undantag för att 10-års intervallet som nämns i texten, nu kortats av väsentligt

”Vart tionde år eller så, måste USA ta något litet land och kasta omkull det, bara för att visa världen att vi menar allvar."

<strong>Skribentens försiktiga fråga: När blir det Sveriges tur?</strong>

&#160;

<em>Hans Myrebro</em>

&#160;

&#160;

<span style="text-decoration: underline;">Källhänvisningar:</span>
1) <em>Dan Beeton, New Report Reviews changes in Bolivia's Economy under Evo Morale´s Presidency, Intermediate Release, Okt. 17 2017
</em>2) <em>Michael A. Ledeen, The War Against the Terror Masters</em>

<em> </em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/kronikor/statskuppen-i-bolivia-ar-illasinnad-och-usa-dirigerad/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>6</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Oppositionsledare utropar sig till president i Bolivia</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/oppositionsledare-utropar-sig-till-president-i-bolivia/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/oppositionsledare-utropar-sig-till-president-i-bolivia/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 14 Nov 2019 06:07:42 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Bolivia]]></category>
		<category><![CDATA[Evo Morales]]></category>
		<category><![CDATA[Mexiko]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=69512</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Efter att den bolivianske presidenten Evo Morales tvingats avgå har oppositionsledaren Jeanine Añez utropat sig till interimspresident. Den avsatta presidenten har flytt till Mexiko och benämner händelserna i Bolivia som en kupp.</strong>

Det var på tisdagskvällen som den liberaldemokratiske parlamentsledamoten Añez utropade sig till president. Noterbart var att inga ledamöter från Morales parti fanns närvarande och Añez har förklarat att hon vill se ett riktigt nyval så snart som möjligt.

På Bolivias gator patrullerar nu militären och gatuprotester har hållits till stöd för den avsatte presidenten. Landets största fackförening hotar också med strejker om inte Morales får tillbaka sin position som president.

Evo Morales menar själv att han har tvingats bort i en kupp och att han hade riskerat livet om han hade stannat i Bolivia, rapporterar <a href="https://www.dn.se/nyheter/varlden/evo-morales-landar-snart-i-mexiko/" target="_blank" rel="noopener noreferrer">DN</a>.

– <em>Mexiko har räddat mitt liv, menar han i en mexikansk tv-intervju.</em>

<strong>I Bolivia finns omkring hälften av världens litiumreserver</strong> och bland annat den långvarige tidigare amerikanske kongressledamoten Ron Paul menar att kuppen är ytterligare en i raden där Washingtons fingeravtryck finns med i spelet, med ekonomiska intressen som en del av en möjlig motivbild.

<em>– Verkar det som vi sett den här filmen förr? En populistisk latinamerikansk ledare på tvären med Washington som finner sig möta en kupp?</em> skriver Paul på Twitter.

Enligt Reuters är synen delad på Morales i Sydamerika och flygplanet som transporterade honom tilläts inte tanka i Peru och förbjöds flyga över såväl brasilianskt som ecuadorianskt och chilenskt luftrum på väg till Mexiko.

<strong>Morales menar</strong> att han inte tänker överge den bolivianska politiken och konstaterar att han kommer fortsätta kämpa så länge han lever. Han beviljades asyl av Mexiko direkt efter att han tvingades bort från makten under söndagen och han ska ha blivit evakuerad av flygvapnets plan från sin hemstad till Mexiko City.

– <em>Jag återvänder snart, med mer kraft och energi</em>, skriver han på Twitter.

]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/oppositionsledare-utropar-sig-till-president-i-bolivia/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Bolivias president klipper banden till IMF och Världsbanken</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/bolivias-president-klipper-banden-till-imf-och-varldsbanken/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/ekonomi/bolivias-president-klipper-banden-till-imf-och-varldsbanken/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 29 Nov 2016 13:47:07 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Bolivia]]></category>
		<category><![CDATA[Evo Morales]]></category>
		<category><![CDATA[IMF]]></category>
		<category><![CDATA[Internationella valutafonden]]></category>
		<category><![CDATA[Världsbanken]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=33118</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Den bolivianske presidenten Evo Morales har meddelat att landet inte längre kommer tillåta den påstådda utpressning som man utsatts för av Internationella valutafonden, Världsbanken och USA.</strong>

I ett tal till befolkningen på fredagen sade Evo Morales att Bolivia betalat av sina lån till Internationella valutafonden, IMF. Evo Morales menar att Bolvia inte längre kommer tolerera att bli utpressade av internationella finansinstitutioner som IMF, Världsbanken och länder som USA, som aktivt försöker privatisera den bolivianska ekonomin, skriver spanskspråkiga <a href="http://www.librered.net/?p=47201" target="_blank">LibreRed</a>.

<em>– Tack vare de sociala rörelsernas kamp och enigheten hos folket är inte längre Bolivia beroende av utländska makter eller i behov att genomgå en privatiseringspolitik. Innan vi fick ett IMF-lån förlorade vi en del av vårat arv, men vi är nu ekonomiskt och politiskt fria och behöver inte längre vara beroende av andra länder eller institutioner,</em> sade Evo Morales i talet.

<strong>Bolivia har under</strong> de senaste åren haft en av Sydamerikas snabbast växande ekonomier, vilket delvis beror på exporten av naturgas. Uppemot 45 procent av Bolivias export består av just försäljning av naturgas.

Sedan 2001 har den genomsnittliga inkomsten i landet ökat med hela 307 procent och fattigdomen minskat med 25 procent. Dessutom har statsskulden minskat kraftigt sedan Evo Morales tillträdde som president 2006. Han åtnjuter för tillfället stor popularitet hos majoriteten av befolkningen.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/ekonomi/bolivias-president-klipper-banden-till-imf-och-varldsbanken/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>6</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Snowden kallar till möte med människorättsorganisationer</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/snowden-kallar-till-mote-med-manniskorattsorganisationer/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/snowden-kallar-till-mote-med-manniskorattsorganisationer/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 12 Jul 2013 13:07:15 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Amnesty]]></category>
		<category><![CDATA[Edward Snowden]]></category>
		<category><![CDATA[Evo Morales]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=6283</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Mötet sker vid 3-tiden svensk tid på fredagseftermiddagen vid Sheremetyevo-flygplatsen i Moskva, där Snowden har varit fast sen den 23 juni då han flög <a href="http://nyadagbladet.se/utrikes/snowden-pa-vag-till-moskva/" target="_blank" rel="noopener noreferrer">till Moskva från Hongkong</a>.</strong>

Amnesty International, Transparency International, Human Rights Watch, FN i Ryssland och polska Krido Legal är de som kommer att närvara på mötet tillsammans med Snowden och andra ryska diplomater och advokater, skriver <a href="http://rt.com/news/snowden-meet-human-rights-000/" target="_blank" rel="noopener noreferrer">Russia Today</a>.

Snowdens möte med människorättsaktivister på flygplatsen strider vare sig mot internationell eller rysk rätt, säger Rysslands justitieminister Alexander Konovalov, enligt TT.

<strong>Ansökt om asyl i Ryssland</strong>
Ett stort pressuppbåd har samlats på flygplatsen i Moskva. NY Times uppger att Snowden nu har ansökt om politisk asyl i Ryssland.

Regeringar i Västeuropa och Nordamerika går utanför lagen när de hindrar mig från att resa, säger Snowden <a href="https://twitter.com/EllenBarryNYT" target="_blank" rel="noopener noreferrer">enligt Ellen Berry</a>, journalist på NY Times, som citerar Human Rights Watch.

<strong>"Hotfullt beteende"</strong>
Edward Snowden riktar även hård kritik mot att Bolivias president Evo Morales flygplan tvingades att landa och genomsökas efter att det ryktades om att Snowden var ombord planet.

<em>"Omfattningen av detta hotfulla beteende saknar motstycke: aldrig tidigare i historien har stater bidragit till att tvinga en presidents flygplan till marken för att söka efter en politisk flykting",</em> skriver Snowden i ett brev via Human Rights Watch.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/snowden-kallar-till-mote-med-manniskorattsorganisationer/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Quinoa på frammarsch</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/mat/quinoa-pa-frammarsch/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/mat/quinoa-pa-frammarsch/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 28 May 2013 07:14:28 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Mat]]></category>
		<category><![CDATA[Anderna]]></category>
		<category><![CDATA[Evo Morales]]></category>
		<category><![CDATA[spannmål]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=3588</guid>

					<description><![CDATA[<span style="font-size: large;"><b>Den näringsrika grödan quinoa som härstammar från Anderna ökar i popularitet i USA, Europa, Kina och Japan - och FN har utsett 2013 till "quinoans år". I Bolivia, världens största producent av quinoa, arbetar regeringen nu för att uppmuntra inhemsk konsumtion.</b><b></b></span>

[caption id="attachment_3592" align="aligncenter" width="450"]<img class="size-medium wp-image-3592" src="http://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2013/05/quinoa-2-450x298.jpg" alt="quinoa-2" width="450" height="298" /> Foto: Flickr/net_efekt/CC BY 2.0[/caption]
<p style="text-align: left;"><strong>Ana Chipana från Bolivia berättar</strong> att hon inte tyckte om quinoa när hon var liten. Men grödan har nu gjort henne till en framgångsrik entreprenör i staden Tamarac i södra Florida, dit hon kom för 12 år sedan tillsammans med sin man Ramiro.</p>
Det var när hennes man drabbades av en svår magsjukdom och familjen var tvungen att ändra sina matvanor som hon återupptäckte quinoan, berättar hon för IPS. Hon mindes den traditionella mat hon ätit som liten i Bolivia.

<strong>Quinoa innehåller upp till 23 procent protein</strong> - mer än dubbelt så mycket som andra spannmål - samt kolhydrater, alla de viktiga aminosyrorna, järn, kalcium, magnesium, fosfor och vitaminer. Grödan är lättsmält, har en låg fetthalt och är glutenfri.

<em>– Quinoa är rikt på näringsämnen och är nästan en fullvärdig protein-, mineral, vitamin och energikälla, dessutom överlever grödan i många olika klimat,</em> säger Einstein Henry Tejada, talesperson för FN:s jordbruksorgan, FAO i Bolivia.

Quinoa växer i torra och salta jordar och plantorna utsätts för extrema väderförhållanden mer än två tredjedelar av sin livscykel, förklarar Tejada.

[caption id="attachment_3600" align="aligncenter" width="450"]<img class="size-medium wp-image-3600" src="http://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2013/05/quinoa-farmare-450x300.jpg" alt="En quinoabonde i Peru. Foto: Alfredo Camacho/Bioversity International/CC BY-NC-ND 2.0" width="450" height="300" /> En quinoabonde i Peru. Foto: Alfredo Camacho/Bioversity International/CC BY-NC-ND 2.0[/caption]

<strong>Precis som potatis så var quinoa en gång basföda</strong> i det mäktiga inkariket. Men grödan föll i glömska och idag är konsumtionen inte stor i Bolivia - men efterfrågan ökar i USA, Europa, Kina och Japan.

När Chipanas man återhämtat sig började hon sprida kunskap om quinoans goda hälsoeffekter till andra. År 2010 startade hon ett litet ekologiskt bageri i Tamarac. Där säljer hon ekologiska bakverk gjorda på quinoamjöl som varken innehåller socker eller gluten.

Hon har också presenterat sina produkter för den amerikanska rymdflygstyrelsen Nasa. Nasa har i årtionden känt till hur näringsrik quinoan är och har dietister och forskare som studerat grödan under lång tid.

<em> – Astronauterna berättade att quinoa ingår i deras kost, både i rymden och på marken,</em> säger Chipana.

En bild av Chipana tillsammans med den tidigare Nasa-astronauten James Reilly - med ett av hennes bakverk i sin hand - har fått en stor spridning via sociala medier i Bolivia. Bilden har, utan att det var planerat, blivit en del av den bolivianska regeringens kampanj för att uppmuntra lokal och internationell konsumtion av quinoa.

President Evo Morales vill göra quinoan till en basvara i den bolivianska kosten.

<strong>Bolivia är världens största producent</strong> och producerar 51 000 ton quinoa per år, varav det mesta exporteras. USA är den största importören. Enligt det bolivianska institutet för utrikeshandel gav quinoan exportintäkter på motsvarande 530 miljoner kronor år 2012, vilket var en ökning på 26 procent jämfört med 2011. Under de senaste fyra åren har även den inhemska konsumtionen ökat från 4 000 till 12 000 ton per år - motsvarande en ökning från 350 gram till 1,1 kilo per person.

På uppmaning från Bolivia har FN utsett år 2013 till "quinoans år".

<em>"Eftersom quinoan endast använts av ursprungsbefolkningar på höglandet och bland människor i fattiga områden har konsumtionen varit liten, men den inre marknaden börjar växa,"</em> sa president Evo Morales i ett tal till FN:s generalförsamling i februari, vid den officiella lanseringen av det internationella quinoaåret.

Chipana säger att det har varit svårt för henne att etablera sig på den bolivianska marknaden där quinoan inte varit lika uppmärksammad. Hon menar att det har varit lättare i USA där folk har ett stort intresse för näringsvärden och ekologi.

Hon menar att Bolivia borde arbeta för att möta efterfrågan från utlandet och satsa på forskning och en industrialiserad produktion av quinoa.

<strong>Även om andelen fattiga har minskat i Bolivia</strong>, från 61 till 45 procent mellan 2005 och 2011, enligt nationell statistik, lider en miljon människor fortfarande av hunger, undernäring eller brist på mat. Det framgår av statistik från FAO.

<em>– För att minska hungern och fattigdomen, som är stor på landsbygden, rekommenderar FAO en strategi som både innefattar hållbara produktionssystem och en tryggad livsmedelsförsörjning. Quinoa passar för dessa syften,</em> säger Tejada från FAO i Bolivia.

&#160;

<em>Franz Chávez/IPS</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/mat/quinoa-pa-frammarsch/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
