Eurostat – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Sun, 19 Jul 2026 09:15:54 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg Eurostat – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Finländarna betalar 21 procent mer än EU-snittet https://nyadagbladet.se/norden/finlandarna-betalar-21-procent-mer-eu-snittet/ Mon, 20 Jul 2026 04:35:04 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=235395 Konsumentpriserna i Finland ligger drygt 21 procent över EU-genomsnittet. Alkohol, tobak och sjukvård sticker ut som särskilt dyra, medan elpriset ligger under genomsnittet. De nya siffrorna för 2025 kommer från Eurostat och jämför prisnivåer för varor och tjänster i EU-länderna. Underlaget bygger på prisundersökningar av fler än 2 000 produkter och tjänster i sammanlagt 36 europeiska länder. Skillnaderna inom unionen är stora. Danmark hade den högsta samlade prisnivån, omkring 40 procent över EU-snittet, medan Bulgarien låg omkring 37 procent under. I Finland låg alkohol och tobak tillsammans 74 procent över genomsnittet. Den uppmätta prisnivån för hälso- och sjukvård var drygt 65 procent högre. Även rekreation, sport och kultur samt boende och energi låg tydligt över EU-nivån. Livsmedel och alkoholfria drycker var däremot 7,5 procent dyrare än genomsnittet. Finland är därmed långt ifrån dyrast i den kategorin. Luxemburg låg högst i EU, 22 procent över snittet, följt av Danmark på 21 procent.

Höga löner och skatter driver priserna

Ekonomen Roger Wessman pekar i en intervju med Svenska Yle ut två huvudförklaringar: Finland har högre inkomster och löner än EU i genomsnitt, samtidigt som skattenivån pressar upp vissa priser. Alkohol är det tydligaste exemplet. Wessman varnar samtidigt för att vårdkostnader är svåra att jämföra, eftersom ländernas finansiering och patientavgifter skiljer sig åt. I Finland betalar patienter avgifter även inom den offentliga vården. — Om man jämför med resten av Europa kan man inte säga att vården är speciellt billig för patienterna, säger han. El är ett av få områden där Finland ligger under EU-genomsnittet. Wessman kopplar det till satsningar på egen elproduktion och utfasningen av fossila bränslen. Samtidigt har konsumentpriserna under de senaste åren ökat långsammare i Finland än i EU som helhet, bland annat eftersom löner och priser stigit snabbare i flera länder med tidigare lägre inkomstnivåer.]]> Studenter blåser upp bilden av svensk ungdomsarbetslöshet https://nyadagbladet.se/inrikes/studentjobb-ungdomsarbetsloshet-statistik/ Mon, 18 May 2026 05:36:16 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=230493 Utåt framstår Sverige som ett av EU:s sämsta länder för unga på arbetsmarknaden. Men den bilden bygger till stor del på att heltidsstudenter räknas som arbetslösa när de söker extra- eller sommarjobb. I Eurostats jämförelse ligger den svenska ungdomsarbetslösheten på omkring 24 procent, mot cirka 15 procent i EU-snitt, rapporterar TT via Tidningen Näringslivet. Den höga siffran får Sverige att se ut som ett bottenland i Europa. Samtidigt pekar andra mått på att den egentliga gruppen unga utan både arbete och studier är betydligt mindre. I mars uppgick antalet arbetslösa i åldern 15–24 år till 211 000 personer, enligt SCB:s arbetskraftsundersökning. Av dessa var 163 000 heltidsstuderande. När de heltidsstuderande räknas bort återstår 48 000 unga arbetslösa. En annan bild ges av Arbetsförmedlingens register, där omkring 38 000 unga står som arbetslösa. Den myndighetsstatistiken gäller dock åldersgruppen 18–24 år och är därför inte helt jämförbar med SCB:s bredare åldersspann. Arbetsmarknadsforskaren Anders Forslund säger enligt TT att Sverige, mätt som unga som varken arbetar eller studerar, snarare ligger på omkring 5–6 procent. Det motsvarar cirka 60 000 personer och placerar Sverige bland de lägre nivåerna i EU. — Så är man intresserad av arbetslösheten som problem, då ska man mäta det här som kallas Neet, unga som varken arbetar eller studerar, som andel av hela ungdomspopulationen, säger Forslund.]]> Invandringen i EU når historiska nivåer https://nyadagbladet.se/utrikes/rekord-64-miljoner-migranter/ Thu, 23 Apr 2026 15:23:06 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=228395 Antalet invandrare i EU har nått hisnande 64,2 miljoner – ett rekord som samtidigt avslöjar unionens svagaste punkt. Medan politikerna i Bryssel talar om solidaritet och öppna gränser tvingas miljontals europeiska medborgare kämpa med trångboddhet, svindlande bostadskostnader och en offentlig sektor som knakar i fogarna. En ny studie från det Berlin-baserade Center for Research and Analysis on Migration (RFBerlin), som bygger på Eurostat- och FN-data, visar att 46,7 miljoner av dessa är födda utanför EU. På femton år har siffran skjutit i höjden från 40 miljoner till dagens rekordnivå – en ökning med över 60 procent.

Tyskland och Spanien tar emot flest

Tyskland är fortsatt det land som har flest utrikes födda invånare, med närmare 18 miljoner. Spanien har noterat den snabbaste tillväxten och tog emot cirka 700 000 personer förra året – motsvarande ungefär en tredjedel av hela EU:s ökning. Fördelningen är dock mycket ojämn. Medan Tyskland och Spanien tillsammans står för nästan hälften av nettoökningen, är det mindre stater som Malta, Cypern och Luxemburg som bär den största bördan i förhållande till sin folkmängd. Asylansökningarna är också koncentrerade. Spanien, Italien, Frankrike och Tyskland står tillsammans för nära tre fjärdedelar av alla ansökningar inom unionen.

Bostadskrisen förvärras

Parallellt med invandringsökningen pekar Eurostat på en växande press på levnadsförhållandena. År 2024 lade 8,2 procent av EU:s invånare minst 40 procent av sin disponibla inkomst på boende. Samtidigt bodde 16,9 procent i trångbodda hushåll och 9,2 procent kunde inte värma upp sina hem ordentligt. Bland personer i åldern 15 till 29 år stod nästan var tionde inför en bostadskostnad som uppgick till minst 40 procent av inkomsten. EU-rådets ordförande Antonio Costa sade tidigare i år att bostadspriserna utgör "kärnan i folkets besvikelse på demokratiska institutioner".

Missnöjet växer

Trycket har bidragit till ett växande missnöje i flera EU-länder, där migrationen har blivit en central politisk fråga. Oro över bostadsbrist, belastning på offentliga tjänster och levnadskostnader fortsätter att öka. EU-ländernas gemensamma satsning på migration och gränshantering uppgår till cirka 2 procent av unionens sjuåriga budget. Merparten av kostnaderna bärs av medlemsländernas egna statskassor.]]>