Europeiska rådet – Nya Dagbladet

Grönlandskrisen: EU kallar till extrainsatt toppmöte

Jan Sundstedt — Mon, 19 Jan 2026 07:41:25 +0000

Europeiska rådets ordförande António Costa har beslutat att sammankalla ett extramöte med anledning av spänningarna kring Grönland. Costa betonar att unionen står enad bakom Danmark. I ett inlägg på plattformen X meddelar Costa att hans samtal med medlemsländerna har bekräftat ett gemensamt stöd för Danmark och Grönland. "Vi är eniga i vårt stöd för och solidaritet med Danmark och Grönland", skriver Costa.

EU Council President António Costa says the EU is ready to defend itself against any form of coercion, warning that tariffs would damage transatlantic relations.
He adds that the EU remains open to constructive dialogue with the U.S. and says an extraordinary meeting on… pic.twitter.com/N7bCxzDehm — Al-Estiklal English (@alestiklalen) January 19, 2026

Costa: Tullar skadar relationerna

Han betonar också att EU står fast vid principerna om internationell rätt, territoriell integritet och nationell suveränitet. Unionen erkänner det gemensamma transatlantiska intresset av fred och säkerhet i Arktis, särskilt genom Nato. Costa understryker även att EU är redo att försvara sig mot "alla former av tvång" och att tullar skulle skada de transatlantiska relationerna. Europeiska rådet är EU:s toppmöte och består av stats- och regeringscheferna i de 27 EU-medlemsstaterna samt rådets och kommissionens ordförande.

Stefan Löfven belönas inte – han befordras

Isac Boman — Tue, 16 Jan 2024 14:59:28 +0000

Förra veckan kunde vi i flera internationella medier läsa att Stefan Löfven är en av de tilltänkta kandidaterna till prestigejobbet som ordförande för Europeiska rådet, efter att belgaren Charles Michel låtit meddela att han tänker lämna posten om han skulle bli återvald. Löfven ses inte som en populär figur och tidigare politiker här på hemmaplan. När man läser kommentarer och inlägg från systemkritiker och politiska motståndare får man snabbt intrycket att vad Löfven nu eventuellt belönas med är något konstruerat smörjobb på en elefantkyrkogård, där han kan sitta och rulla tummarna och titta på sin guldklocka som han fått för ”lång och trogen tjänst”. Men egentligen finns det ingenting alls som tyder på att Löfven (som idag är ordförande för Europeiska Socialdemokraterna) har tänkt att varva ner – snarare tvärtom. Europeiska rådet är inte vilket organ som helst – man har förvisso ingen lagstiftande makt, men det är där man fastställer de allmänna politiska riktlinjer och prioriteringar som ges till unionen, och man har ett mycket stort inflytande på hela EU:s inriktning och den politik som ska föras. Utöver ordföranden består organet av EU:s 27 stats- eller regeringschefer som träffas minst en gång i kvartalet för att fatta beslut i olika frågor som rör unionens angelägenheter – beslut som sedan fungerar som ”vägledning” till de lagar som stiftas av andra EU-organ.

Lydhund åt makteliten

Det handlar med andra ord inte om någon meningslös tjänst där Löfven kan sitta av tiden, utan om ett maktnäste där avgörande strategier som rör hela unionens framtid ritas upp och där Löfven (om han får jobbet) också får möjlighet att påverka Europas politiska riktning – och potentiellt ställa till ännu större skada för unionens medborgare än tidigare. Om medierapporteringen stämmer anser makthavarna inom EU:s innersta krets att Löfven är en lämplig kandidat för denna typ av uppdrag. Även om det inte råder någon tvekan om att den forne statsministern alltid varit en duktig lydhund åt den globala makteliten bör det nya jobbet ses just som en befordran snarare än en pensionering. Inför Förenta Nationerna i Glasgow sade Stefan Löfven till DN att ”Vi är beredda att göra mer. Alla måste vara beredda att göra mer. När vi kommer till Glasgow så ska det vara gjort. Annars undrar de unga – ’hallå, vad gör ni’?” Om Stefan får nycklarna till Europabyggnaden är jag säker på att han kommer att göra mer än tidigare. Jag uppmanar läsarna att inte vara naiva och tro att han blivit en bekväm deltidspensionär som kommer in på kontoret någon timme i veckan och tillbringar resten av tiden med nöjen och restaurangbesök. Den innersta kretsen har förmodligen helt andra förväntningar än så. ‌ Isac Boman

Globalt ”pandemifördrag” kan bli verklighet till 2024

Isac Boman — Tue, 22 Mar 2022 15:12:10 +0000

På EU-institutionen Europeiska rådets initiativ förbereds nu ett nytt internationellt pandemifördrag som är tänkt att omfatta alla världens länder. I praktiken ligger fokus på att världens stater ska kunna styras ännu mer centraliserat när nya pandemier deklareras av Världshälsoorganisationen - en organisation som också deltar aktivt i att utveckla det nya "instrumentet" som man kallar fördragsprojektet. Den 3 mars 2022 antog det Europeiska rådet ett beslut om att godkänna inledande av förhandlingar om ett internationellt fördrag gällande "förebyggande av pandemi, beredskap och insatser". Målet är att införa vad man benämner som ett nytt globalt ”instrument” - som ska vara juridiskt bindande för undertecknande länder enligt internationell rätt och grundat i Världshälsoorganisationens (WHO) konstitution. På det Europeiska rådets hemsida står följande att läsa gällande avtalet: ”En konvention, ett avtal eller annat internationellt instrument är juridiskt bindande enligt internationell rätt. Ett avtal om pandemiförebyggande, beredskap och insatser som antagits under Världshälsoorganisationen (WHO) skulle göra det möjligt för länder runt om i världen att stärka nationell, regional och global kapacitet och motståndskraft mot framtida pandemier.” Det internationella avtalet beskrivs som att syfta till att "säkerställa ett högre, varaktigt och långsiktigt politiskt engagemang på nivån av världsledare för stater eller regeringar", som Europeiska rådet formulerar det. Man hävdar även att man genom att implementera detta i samtliga 194 länder som är medlemmar i WHO på ett mer effektivt sätt kommer att kunna ”definiera tydliga processer och uppgifter och förbättra det långsiktiga stödet samt främja integrering av hälsofrågor inom alla relevanta politikområden”. Utökad övervakning och informationskontroll En mer utökad övervakningsapparat och kontroll över informationsflödet är också betonat i det första utkastet - där man bland annat uttryckligen skriver att ett mål är att ”lägga grunden för bättre kommunikation och information till medborgarna”. ”Mer specifikt kan ett sådant instrument stärka det internationella samarbetet inom ett antal prioriterade områden, såsom övervakning, larm och insatser, men också generellt förtroende för det internationella hälsosystemet”, skriver man vidare. Man påpekar vidare att ”desinformation hotar allmänhetens förtroende och riskerar att undergräva folkhälsan, och för att återlösa medborgarnas förtroende bör konkreta åtgärder planeras för att förbättra flödet av tillförlitlig och korrekt information samt för att ta itu med desinformation globalt”. Europeiska rådet vill också att man utnyttjar ”digital teknik och innovativa verktyg för datainsamling" för att "stödja kommunikation i realtid som i sin tur utlöser en snabbare respons". Man menar även att det är viktigt att ett globalt koordinerat tillvägagångssätt implementeras, eftersom medicinska lösningar såsom vacciner gynnar ”kollektiv hälsosäkerhet”. Nästa möte i augusti WHO:s generaldirektör Dr. Tedros Adhanom Ghebreyesus och Europeiska rådets ordförande Charles Michel uppmanade redan den 30 mars 2021 till idén om ett internationellt fördrag om pandemier med utgångspunkt från lärdomarna under covid-19-pandemin med följande ord: ”Det kommer att finnas andra pandemier och andra stora hälsonödsituationer. Frågan är inte om, utan när. Tillsammans måste vi vara bättre förberedda för att förutsäga, förebygga, upptäcka, bedöma och effektivt reagera på pandemier på ett mycket samordnat sätt. För det ändamålet anser vi att nationer bör arbeta tillsammans för ett nytt internationellt fördrag för pandemiberedskap och respons”. Det mellanstatliga förhandlingsorganet, som har till uppgift att utarbeta och förhandla om detta "internationella instrument", kommer att hålla sitt nästa möte den 1 augusti 2022 för att diskutera framstegen med ett arbetsutkast. En lägesrapport till den 76:e världshälsoförsamlingen 2023 kommer därefter att levereras, med målet att anta detta nya "instrument" senast 2024.

Europeiska rådet: Gör det lättare att samla in elektroniska uppgifter

Osignerad — Tue, 19 Feb 2019 15:23:05 +0000

Det kommer bli enklare för brottsbekämpande myndigheter i varje EU-land att begära ut och samla in e-bevis från tjänsteleverantörer baserade i andra länder i den europeiska unionen, åtminstone om EU-rådets förslag blir verklighet. Förslaget riskerar dock både källskydd och meddelarfriheten enligt experter. Europeiska unionens lagstiftande institution vill skapa ett nytt juridiskt ramverk där krav riktas direkt till tjänsteleverantörer baserade i andra EU-länder för att snabbt få in elektroniska bevis. Österrikes justitieminister Josef Moser är en av förespråkarna av ett nytt system och menar att det är en nödvändighet för att få bukt med den gränsöverskridande brottsligheten: – Elektronisk bevisning håller på att bli ett väsentligt inslag i straffrättsliga förfaranden. Dagens brottslingar använder snabb avancerad kommunikationsteknik som inte låter sig hindras av gränser. De nya reglerna ska ersätta nuvarande opraktiska metoder med snabba och effektiva verktyg för insamling och utbyte av e-bevisning över gränserna. På så sätt blir det lättare att skydda allmänheten utan att äventyra människors fri- och rättigheter, skriver han enligt ett pressmeddelande från rådet. I den nya förordningen framgår det bland annat att e-bevisning ska kunna begäras ut oavsett var uppgifterna finns någonstans. Det gäller alla kategorier av uppgifter som abonnent-, åtkomst- och transaktionsuppgifter samt innehållsdata. Alla begärda uppgifter ska lämnas ut inom 10 dagar – eller 6 timmar om ärendet bedöms vara brådskande, detta utan att begäran godkänns från behörig rättslig myndighet i förväg. Tjänsteleverantörer som inte lämnar ut uppgifterna i tid kan komma att bötfällas på upp till två procent av företagets totala globala omsättning. Förslaget om gränsöverskridande utlämning av e-bevisning har inte bara fått kritik för att hota den personliga integriteten eller riskera att utnyttjas för lättvindigt. Enligt yttrandefrihetsexperten Nils Funcke riskerar också källskyddet och grundlagsskyddade rättigheter att äventyras. Daniel Westman, som är expert på dataskyddsfrågor, säger till Europaportalen att meddelarfriheten också riskerar att urholkas då ett medlemsland kan få ut uppgifter om vilken källa som pratat med exempelvis en journalist i ett annat EU-land. Källa: Europeiska rådet

EU-ledare överens om migrationsuppgörelse

Osignerad — Fri, 29 Jun 2018 03:58:52 +0000

Efter nästan tio timmars hårda förhandlingar kom EU:s medlemsstater överens på fredagsmorgonen om hur EU ska hantera migrationsfrågan. Europeiska rådets ordförande Donald Tusk twittrade vid halv fem-tiden på fredagsmorgonen att EU:s 28 medlemsstater kommit överens om en migrationsuppgörelse.

EU28 leaders have agreed on #euco conclusions incl. migration.
— Donald Tusk (@eucopresident) 29 juni 2018

Italien, som leds av Femstjärnerörelsen och Lega Nord, hade hotat att lägga in sitt veto mot en migrationsöverenskommelse om man inte får hjälp med att hantera de personer som kommer till Italien över Medelhavet. Ett förslag som italienarna skulle gå med på är att EU öppnar migrantläger i Nordafrika och Mellanöstern. Detta förslag motsätter sig dock Sverige och Stefan Löfven som enligt Europaportalen kräver att migranterna släpps in i Europa och fördelas mellan medlemsländerna. – Jag är inte nöjd, eftersom det inte finns någon uppgörelse om fördelning av asylsökande i alla EU-länder, men det ska diskuteras vidare, säger Löfven till SVT. Migrationsöverenskommelsen innebär att dessa migrantläger ska öppnas och i Nordafrika och Mellanöstern och finansieras av EU. Den tyske förbundskanslern Angela Merkel är positiv till uppgörelsen men menar att det fortfarande råder stora meningsskiljaktigheter mellan medlemsstaterna. – Efter en intensiv diskussion om EU:s stora utmaning, nämligen migrationen, är det en bra signal att vi enades om en gemensam uppgörelse. Vi har fortfarande mycket arbete kvar för att överbrygga de olika åsikterna, sade Merkel till reportrar på fredagsmorgonen.