euron – Nya Dagbladet

Weidel: Tyskland ska lämna Schengen och euron

Emil Fjellstedt — Tue, 25 Aug 2026 10:49:24 +0000

Alternativ för Tyskland vill föra landet ut ur Schengenområdet och stänga de nationella gränserna om partiet tar regeringsmakten. AfD-ledaren Alice Weidel pekar på migrantkrisen i den spanska enklaven Ceuta som bevis för att EU:s yttre gränser inte fungerar. I ZDF:s sommarintervju på söndagen fick Weidel frågan hur en AfD-regering skulle ordna återtagandeavtal med länder som Syrien och Afghanistan. Hon gav inget direkt svar om avtalen, utan sade att politiken i stället måste vara förebyggande: gränserna ska stängas och Tyskland lämna Schengen. — Då lämnar vi Schengen, sade Weidel och hävdade att åtgärden behövs ”så att sådana personer som de från Ceuta inte längre kan komma till oss”. Weidel anser att systemet med öppna inre gränser har förlorat sin funktion när EU enligt henne misslyckas med att skydda sina yttre gränser. Tyskland har redan återinfört kontroller vid sina gränser mot andra Schengenländer, men AfD vill göra avsteg från systemet permanent.

Massinvandringen till Ceuta

Weidels utspel följer på den exceptionella gränskris som började den 30 juli, när tiotusentals migranter tog sig från Marocko in i den spanska enklaven. NyD rapporterade i en senare uppföljning att Spaniens försvarsminister uppskattade antalet till omkring 80 000, samtidigt som människorättsorganisationer räknade minst 141 döda under försöken att nå Ceuta till fots eller simmande. Krisen fick snabbt följder långt utanför enklaven. NyD rapporterade att Italien införde kontroller mot Spanien, med stöd från Finland och beredskap i Österrike att själva skärpa Schengenkontrollerna.

Vill också lämna euron

Weidel upprepade även AfD:s krav på att Tyskland ska lämna eurosamarbetet. Hon beskrev euron som en instabil valuta och hävdade att landet hade det ”betydligt bättre” före införandet. Ekonomer och näringslivsföreträdare har samtidigt varnat för att både ett euroutträde och ett permanent avsteg från Schengen skulle skada den exportberoende tyska ekonomin, skriver Deutschlandfunk. Utspelet kommer när AfD har stärkt sin ställning kraftigt. I augusti uppgav 28 procent i ARD:s Deutschlandtrend att de skulle rösta på partiet om det vore val, den högsta nivån hittills i mätningen. AfD leder därmed de nationella opinionsmätningarna, men hålls fortfarande borta från regeringsinflytande genom de övriga riksdagspartiernas vägran att samarbeta med det.

Eurokrisen visar faran med EU:s centralmakt

Dan Ahlmark — Wed, 06 May 2026 14:48:41 +0000

Genom den ekonomiska och monetära unionen enades under årens lopp många EU-länder om att tillämpa samma valuta. Det innebar samma penningpolitik för olika länder, vilket utgör ett problem eftersom även europeiska länder sinsemellan skiljer sig avsevärt. Ländernas finansiella situation, näringslivets produktivitet och tillväxt är faktorer som skiljer sig mellan medlemsstater. En gemensam ränta för en sammanslutning av stater som EU, vilka har olika egenskaper, leder därför till för hög ränta för vissa och för låg ränta för andra länder. Då räntans effekter på ett lands ekonomi är avsevärda skapas därmed problem som ibland blir mycket stora. Om investeringsmöjligheterna plötsligt ser mycket lockande ut i ett land som tidigare – före övergången till den gemensamma valutan – vanligen hade höga räntor, men investerarna nu på grund av den monetära unionen kan låna stora belopp till en lägre ränta, kan investeringarna där bli alldeles för stora. Det beror på låntagarnas lockelse att utnyttja en för dem ovanligt låg ränta, och på att långivarna inte är vaksamma beträffande omfattningen av låntagarnas totala investeringar på ett område. Detta gällde till exempel Spaniens hotell- och bostadsmarknad, där ett enormt byggande – Spanien stod under några år för en mycket betydande del av Europas byggande – skedde i hög grad på grund av den lägre räntenivån när Spanien övergick till euron. Situationen i landet blev då inledningen till Europas finansiella kris, som snart också särskilt drabbade andra sydeuropeiska stater i samband med den internationella finanskrisen 2007–2008. Beträffande situationen på Europas finansmarknader efter introduktionen av euron trodde kanske många långivare att EU skulle träda in och hjälpa till om låntagare i något land kollektivt inte klarade av sina amorteringar. Så skedde, men på ett annat vis än låntagarna tänkt, och krisen blev djup. Olika länder drabbades av olika skäl och behandlades därför på olika sätt. En utveckling med många företagskonkurser och nedgångar i ekonomin följde dock i alla.

Genom den gemensamma valutan kom ett antal länders individuella problem tillsammans att skapa en kris för euron.

Förutom Spanien drabbades till exempel Italien och Grekland hårt. Långivarna var ofta stora banker i Tyskland och Frankrike, vilka då också hotades med konkurs ifall deras internationella lån inte betalades tillbaka. Det skulle ha kastat de två mäktigaste länderna i EU in i bankkriser, vilket troligen hade medfört många år av ekonomisk nedgång eller stagnation. EU ingrep därför genom lösningar som fick de drabbade sydeuropeiska länderna att inte lämna euron utan i stället, genom nya lån från Europeiska centralbanken, under lång tid betala tillbaka sina mycket stora skulder till bankerna. Så skedde också för ett land som Grekland, vars kris inte främst orsakats av den privata sektorn utan av statens höga upplåning. Denna hade länge varit hög, och i krisen förlorade långivarna förtroendet för Grekland som stat, troligen beroende på dess konstanta höga budgetunderskott. Landet hade en uppenbart dålig styrning av de offentliga finanserna, vilket medfört stora lån från främst tyska och franska banker. EU:s lösning för att undvika en grekisk statsbankrutt var en överenskommelse där Europeiska centralbanken under ett antal år gav lån, vilka till cirka 90 procent utnyttjades för att betala tillbaka de utländska banklånen. Någon nämnvärd hjälp för landets dåliga ekonomi gav detta inte. Resultatet blev många år av först nedgång och därefter obetydlig tillväxt med hårda villkor för befolkningen. Ungdomsarbetslösheten var därvid kanske ett av de allvarligaste problemen, eftersom ungdomar som är klara med sin utbildning påverkas mycket negativt när de under lång tid inte kan få arbete. Och när sådana problem lättade något hade Grekland fortfarande en mycket hög skuldsättning med dess tillhörande risker. Genom den gemensamma valutan kom ett antal länders individuella problem tillsammans att skapa en kris för euron. Samtidigt innebar den gemensamma valutan att länder hindrades från motåtgärder som tidigare alltid varit möjliga. Nu var ett land helt enkelt tvunget att stoppa sociala reformer, sänka lönerna, avskeda anställda och svälta sig ur krisen. En annan lösning kunde därför ha varit att Grekland lämnade euron och återgick till en egen valuta, som sattes till ett värde som möjliggjorde ökad export. Denna metod utgör ett mindre uppenbart sätt att momentant skära ned alla löner och genomföra en lösning i ett slag utan att dra ut på den plågsamma processen under ett årtionde. Landet kunde då snabbt få igång tillväxten, vilket minskat arbetslösheten. Om Greklands skuldsättning under alla förhållanden varit för hög skulle man ha inlett med en statsbankrutt och gentemot långivarna förhandlat ner sin skuldbörda till en nivå som var möjlig att amortera utan att genomföra ett nationellt självmord. Det är det sätt som dessa problem tidigare skötts på. Man tog en omedelbar standardsänkning och kunde sedan arbeta vidare och växa på normalt sätt. Genom euron och policyn att stötta denna hindrades sådana åtgärder. Därmed följde en lång och plågsam ekonomisk kräftgång för att skydda Tyskland och Frankrike, vars banker varit inkompetenta och lånat ut alltför mycket till finansiellt inkompetenta låntagare i södra Europa.

Vad önskar EU göra?

Att som i EU bygga en gemensam valuta därför att man ideologiskt velat åstadkomma en snabbare integration inom den ekonomiska unionen, ge centrum ökad makt och skapa enhetlighet i ett antal avseenden, kräver en likhet i förutsättningarna som europeiska nationer inte har i dag. Men EU-kommissionen drev alltför snabbt fram reformen och skapade därigenom ett stort problem som praktiskt sett orsakade ekonomisk kris i ett flertal länder. Sedan tillämpade EU metoden att utnyttja just det skapade problemet för att försöka ge centrala EU ännu mera makt, trots att man just visat att man inte är kapabel att klokt välja bra policies. EU-anhängarna säger ju att för att lösa de problem som en gemensam valuta leder till bör en federal europeisk stat bildas. Vad innebär då det? Det betyder att man i grunden har en gemensam EU-budget för alla medlemsstater, inklusive att länderna förlorar sin självständiga beskattningsrätt till EU, samt att EU övertar alla nationers skulder och hanterar dem. Men en sådan ”lösning” av Sydeuropas ekonomiska problem innebär bland annat att norra Europas nationer i stort ska ta över och betala södra Europas problem, det vill säga alla deras skulder överstigande en viss normal nivå av BNP. Det är vad en federal EU-stat medför i skuldfrågan: man gömmer Sydeuropas problem i en gemensam pott, vilket innebär att Nordeuropa till betydande del får ta ansvaret att betala av den skuldbörda som i dag åstadkommer problem för Sydeuropa. Och vad som sedan händer i framtiden vet ingen; kanske repeteras beteendet? Men att etablera en federal EU-stat för att lösa ett skuldproblem är – förutom ett stort övergrepp mot norra Europa – ett misstag av annan art. Ett problem för vissa sydliga stater används för att avsluta storheten i Europas historiska utveckling, som bygger på självständiga – och numera konsekvent demokratiska – nationalstater. Den nationella självständigheten och den demokratiska nationalismen har en utvecklingskraft som är betydligt större än vad som finns i en federal europeisk union. Ett federalt Europa med dagens skillnader mellan staterna vore ett tragiskt misstag. De flesta medborgare kommer därigenom att förlora så mycket mer än de får. Deras förlust av viktiga delar av sitt medborgarskap – till exempel möjligheten att påverka sitt lands politik – är oersättlig. Federalism i Europa innebär eliminering av nationernas självbestämmande och, praktiskt sett, eliminering av demokratin i de allra flesta av Europas stater.¹ Svagheterna beskrivna i noten bryter mot individens rättighet att som medborgare i en stat delta i val gällande denna, som avgör just den statens styrning.²

Ett federalt Europa med dagens skillnader mellan staterna vore ett tragiskt misstag.

Ett sådant val, som medför sådan styrning i ett individuellt land, sker inte i en europeisk federal stat, vilket är ett brott. Att Sverige annat än eventuellt någon gång skulle kunna påverka EU:s styrning är en illusion. Federalism betyder också att den – fortfarande alltför begränsade – friheten i våra egna nationer inte får utvecklas och nå den höjd den kommer att ha kraft att nå. Alla nationella försök att utifrån sina förutsättningar skapa ett bättre samhälle släcks ner och förintas genom en gemenskap som är kollektivistisk, steril och byråkratisk.

Slutsats

Enhetlighet i ett samhälle, såvida det inte gäller konsekvenser av författningen i ett land, är en svaghet och inte något värt att nå, såvida ordningen inte växt fram spontant och okontrollerat. Om den är följden av arbetet från en liten globalistisk elit är ordningen förkastlig. Visst har de individuella europeiska nationerna begått misstag i sitt samhällsbyggande under efterkrigstiden, men detta kommer – om vår frihet får bestå – att justeras, och bättre vägar och utveckling kommer att finnas. Varför skulle någon i mindre och medelstora europeiska länder vilja bli vasallstater och överlämna den politiska makten i Europa till Tyskland, EU-kommissionen och Frankrike? Detta är ju i stort vad federalism i Europa leder till. Dessa två länder inklusive kommissionen har historiskt aldrig permanent varit några goda företrädare för politisk frihet och föredömlig samhällsutveckling. Att se deras traditioner, tänkande och val av politik vägleda alla andra nationer i vår region vore både ett politiskt och andligt nederlag. Historiskt sett skulle det troligen komma att ses som en enorm, monumental, historisk förvillelse. USA har visat en villighet att stödja och samarbeta med Europas frihetliga högerpartier. USA:s nya nationella säkerhetsstrategi, NSS, varnar just Europa för EU, eftersom organisationen enligt dokumentet undergräver ”political liberty and sovereignty” och leder till förlusten av ”national identities”. Man pekar på vikten av ”genuine democracy”. Och EU har redan visat många tecken på att utvecklas till en auktoritär organisation, till exempel genom dess censur och försöken att införa Chat Control 2. Det är varningar att ta på allvar från en stat som skapade och under ett kvarts millennium bevarat demokratin. Dan Ahlmark

Referenser: ¹ EU visar vägen till ett motbjudande Europa – Nya Dagbladet ² Libertarianismens grunder – Contra, avsnitt IV, punkt 11 bland individuella rättigheter. ³ 2025 National Security Strategy – The White House.

Der Spiegel: Euron kan falla efter Schengen

Osignerad — Tue, 19 Jan 2016 07:29:21 +0000

Detta år kan bli ödesdigert för såväl Tysklands förbundskansler Angela Merkel som hela EU, heter det i Der Spiegels artikel. Både Tyskland och Angela Merkel står inför den största prövningen sedan östblockets sönderfall. Relationen mellan EU-medlemmar håller på att skärpas till följd av migrationskrisen. Europeiska kommissionens chef Jean-Claude Juncker varnade för "ett förtroendekris" i Europa. Det råder snarare dysterhet än optimism i den tyska regeringen, heter det i artikeln. Det finns farhågor att gränskontroller återupprättas EU, ifall flyktinginflödet inte stryps. Om man låter bli att etablera ordentligt kontroll över EU:s yttergränser, så "kommer slagträn liksom i dominoeffekt att falla ned över hela EU från norr till söder". Der Spiegel skriver att hela Schengen i så fall kommer att gå i graven tillsammans med EU:s andra landvinningar. Enligt Juncker är euron meningslös utan rörelsefrihet. Dagen innan meddelade Österrikes förbundskansler Werner Faymann att landets gränsbevakningsväsende började granska alla ankommande resenärer, något som är ett allvarligt bakslag för Schengen-systemet. Varje medlemsland måste själva sköta sina gränser, meddelade Faymann i ett kritiskt utbrott mot EU. se.sputniknews.com

Finland överväger folkomröstning om utträde ur euroområdet

Osignerad — Mon, 23 Nov 2015 21:48:21 +0000

Finlands parlament kommer att överväga om en folkomröstning skall hållas för att landet skall träda ur euroområdet och återinföra den finska marken. Initiativtagaren till folkomröstningen är Finlands före detta utrikesminister och europarlamentarikern Paavo Väyrynen. På fyra månader har Paavo Väyrynens initiativ samlat över 50 000 underskrifter, vilka behövs för att kunna tas upp i parlamentet. Väyrynen förespråkar en folkomröstning om Finlandsutträde ur euroområdet med syfte att återinföra Finlands nationalvaluta, finsk mark. Enligt Väyrynen blir finländarna dåligt informerade om de negativa konsekvenserna av medlemskapet i euroområdet. – Någon folkomröstning om Finlands medlemskap i euroområdet har aldrig hållits. Parlamentet presenterades aldrig ett lagförslag om detta, utan enbart regeringens utlåtande. Regeringen framställde medlemskapet i euroområdet i rosenrött även man var fullkomligt medveten om risker och negativa konsekvenser. se.sputniknews.com

EU stämmer de tre stora kreditvärderingsinstituten

Osignerad — Mon, 09 Dec 2013 16:12:31 +0000

Moody's, Fitch och Standard & Poor's (S&P) är världens tre största och mest respektabla kreditvärderingsinstitut. Nu stäms trion av Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten ESMA. ESMA menar att de problem som man upptäckte när kreditvärderingsinstituten undersöktes är så allvarliga att man nu hotar med att bötfälla eller avregistrera de tre instituten, rapporterar Financial Times. De stora kreditvärderingsinstituten har sedan tidigare anklagats av bland annat EU för att ha "eldat på finanskrisen" genom att nedgradera kreditbetygen för flera av EU:s kärnstater. De påstått felaktiga kreditbedömningarna har haft en negativ inverkan på euron och EU. Men kreditvärderingsinstituten slår ifrån sig av ESMA:s kritik och menar att man följer EU:s regelverk. – Vi åtar oss att ha högsta standarden i våra betygsbedömningar och att ständigt förbättra våra analyser, säger en talesperson för Standard & Poor's till CNBC.

”Europa skänker bort 5 600 miljarder till bankerna”

Osignerad — Thu, 11 Jul 2013 11:59:09 +0000

En årlig gåva på 5 600 miljarder kronor ifrån skattebetalare skänks årligen till eurozonens banker från Europas politiker. Det har två holländska forskare kommit fram till. Michiel Bijlsma and Remco Mocking presenterar i en artikel på Vox att bankerna i eurozonen får låna till en så låg ränta att man mer eller mindre får 650 miljoner euro per år från politikerna. "Hittills har EU:s banksektor hållit huvudet ovanför vattenytan genom implicita statliga garantier för praktiskt taget alla skulder. /.../ En årlig finansieringsfördel på 0,3 procent av tillgångarna kan kapitaliseras för att motsvara 2 procent av de totala tillgångarna om man antar en diskonteringsränta på 15 procent i proportion till bankernas osäkra vinstutsikter. Med tanke på de totala banktillgångarna på av 33 triljoner euro i eurozonen, talar vi om en implicit garanti på ca 650 miljoner euro", skriver man i artikeln. Att bankerna med de nya Basel III-reglerna endast behöver ha 3 procent i kapital är en av anledningarna till varför bankerna får pengar från staten. Det är någonting som ekonomijournalisten Andreas Cervenka har uppmärksammat i en krönika på SvD Näringsliv. "Litet eget kapital är lika med hög avkastning som är lika med hög bonus och dessutom lika med hög risk vilket i sin tur är samma sak som hög sannolikhet för att staten rycker ut med stora famnen om det går illa", skriver Cervenka. Stora banker som JP Morgan, Bank of America och Citigroup har enligt Andreas Cervenka mellan 7 och 9 procent eget kapital av de totala tillgångarna. Det visar en skillnad mellan bankerna i USA och de i eurozonen vilket Cervenka avslutar syrligt: "Hur går ekonomin i USA? Som av en händelse betydligt bättre än i Europa."

Rekordhög arbetslöshet i eurozonen

Osignerad — Fri, 31 May 2013 17:03:56 +0000

Arbetslösheten för länderna som använder euron som valuta stiger ytterligare. Sammanlagt står 19,4 miljoner människor i eurozonen utan jobb. [caption id="attachment_3700" align="aligncenter" width="548"] 100 000-tals irländare demonstrerade mot EU i februari i år. Foto: Flickr/William Murphy/CC BY-SA 2.0[/caption] När EUs statistikkontor Eurostat på fredagen presenterade de nya siffrorna för arbetslösheten inom eurozonen var det ingen munter läsning. Arbetslösheten i euroländerna steg från mars till april månad med 0,1 procentenheter till 12,2 procent. Det betyder att arbetslösheten ökat med 95 000 personer, utöver de dryga 19,4 miljoner som redan står utan jobb. Både Grekland och Spanien har över 25 procents arbetslöshet. Den lägsta arbetslösheten i eurozonen finns i Österrike och ligger på drygt 4,9 procent. I ett försök att förbättra de offentliga finanserna har regeringarna i eurozonen tagit till drastiska nedskärningar och skattehöjningar. Problemet är att de har gjort det i en tid då mycket av den privata sektorn inte har kunnat tillfredsställa behovet av aktivitet som kommer från staten. Detta till skillnad från USA, som har valt en mer gradvis strategi för att minska skulden, rapporterar AP. Sett över alla EU-länder ligger arbetslösheten i snitt på 10,9 procent enligt Eurostats februarimätning. Det betyder att länder med euron som valuta har högre arbetslöshet än de utan. Ungdomsarbetslösheten stiger även den. 24,4 procent av de under 25 år i eurozonen är arbetslösa, vilket motsvarar 3,6 miljoner personer.

Letterna vill inte ha euron

Osignerad — Thu, 16 May 2013 08:05:32 +0000

Lettlands regering, men inte Lettlands folk, vill ha euron. Men regeringen har redan ansökt om inträde.

[caption id="attachment_3413" align="alignright" width="210"] Lettlands regering vill införa euron mot folkviljan[/caption] Republiken Lettland är medlem av Europeiska Unionen sedan år 2004. I mars i år beslöt landets regering att söka inträde i eurozonen. Regeringen anser att införandet av euron som Lettlands valuta skulle ge landet fördelar i handelsutbytet med de andra euroländerna. I juli skall EU och Europeiska Centralbanken (ECB) behandla Lettlands ansökan. Om allt går som Lettlands regering önskar, kommer republiken att införa euron den 1 januari 2014. Emellertid är en stor majoritet av Lettlands folk emot att republiken byter den egna valutan, laten, mot euron. Hela 62 procent är motståndare till den gemensamma valutan, detta enligt en nyligen genomförd opinionsundersökning som citeras av den belgiska tidningen Het Laatste Nieuws. Enligt samma undersökning är endast 36 procent av folket för euron. Likväl skall den införas, och någon folkomröstning om saken skall inte hållas. Just med hänvisning till den svåra kris, som euron och därmed hela EU-projektet genomlider, uttalade Europeiska Kommissionens ordförande José Manuel Durão Barroso den 7 maj: ”Europa kommer att vara öppet och demokratiskt eller misslyckas.” Det hade varit intressant att få höra senhor Barrosos svar på frågan huruvida överlämnandet av kontrollen över ett lands finans- och valutapolitik mot den tydliga folkmajoritetens vilja är ett exempel på det öppna och demokratiska EU, som han angett som villkor för dess överlevnad, eller tvärtom ett exempel på motsatsen, det misslyckande för demokratin som måste leda till EUs upplösning.

Birgitta Ohlsson vill införa euron i Sverige

Osignerad — Fri, 10 May 2013 06:47:16 +0000

EU-ministern och folkpartisten Birgitta Ohlsson kommer med ett nytt utspel där hon påpekar att euron ska vara Sveriges framtida valuta. – Ja, vi i Folkpartiet kräver inte någon euroomröstning idag, i morgon eller i övermorgon. Men vi hymlar inte med att vi tycker att i framtiden så ska euron vara också Sveriges valuta, säger Ohlsson till Ekot. Samtidigt så kommer det en undersökning från SOM-institutet som visar på att endast 42 procent av svenskarna ställer sig positiva till Sveriges EU-medlemskap, någonting som Birgitta Ohlsson är orolig över. Samtidigt är hon självkritisk. – Dels så tror jag att det måste bli mera debatt. Och där är det upp till oss politiska partier att diskutera och debattera EU-frågor mera och visa hur de påverkar oss i vår vardag, i enskilda människors vardag. Där har vi en hemläxa att göra, säger Ohlsson till Ekot.

ECB: Europas skuldkris kan tvinga oss starta sedelpressarna

Osignerad — Fri, 01 Feb 2013 12:26:53 +0000

Den Europeiska centralbanken (ECB) säger att man är beredd på att använda sitt mest kraftfulla verktyg för att rädda euron, sedelpressen. ECB godkände en ny plan som gjorde det möjligt för banken att göra obegränsade köp på kämpande euromedlemmars obligationsmarknader. Det var bankens djärvaste åtgärd för att bekämpa Europas finanspolitiska kris, en åtgärd som skulle ha varit otänkbar när problemen uppstod för nästan tre år sedan. Syftet med det hela är att återställa stabiliteten på marknaderna och Spaniens och Italiens statsskulder. Man vill även locka till sig de utländska investerare som dragit sig tillbaka från dessa marknader att återvända. – Vi vill att detta skall uppfattas som en fullt effektiv backspärr, sade ECB: s ordförande Mario Draghi i samband med ECB: s månatliga möte där de även beslutade att lämna sin viktigaste styrränta oförändrad på 0,75%, en rekordlåg nivå . ECB har tillåtits att genomföra en sekundär marknad för köp av obligationer som emitterats av oroliga regeringar inom euroområdet. Det beräknas pågå under ett till tre år. Som villkor för detta så kräver ECB att regeringarna skriver på en överenskommelse om budgetdisciplin. Tjänstemän på Bundesbank har upprepade gånger protesterat mot obligationsmarknaderna och varnar för att centralbanken faktiskt skriver pengar, vilket kan utlösa en förlamande inflation när konjunkturen vänder. Ett annat orosmoment är att skattebetalarna kommer att få betala notan om planen går snett. Tyskland skulle på grund av sin stora andel av ECB:s skulder ha mest att förlora vid en sådan händelse. Än så länge verkar Draghi ha stöd av den tyska regeringen. Både förbundskansler Angela Merkel och finansminister Wolfgang Schäuble har uttryckt stöd för ECB: s ordförande. Men att stödet kan vara kortlivat, om insatsen inte ger snabba resultat. ECB: s nya program som kallas Direkta monetära transaktioner kommer att köpa statsobligationer över en period på ett till tre år. ECB kommer inte att fastställa någon gräns för hur mycket de köper. – Storleken kommer att vara tillräcklig för att nå våra mål, sade Draghi som även betonade att ECB kommer att ställa ett antal villkor innan man köper sådana här obligationer. Länder som exempelvis Spanien måste först söka hjälp från EU:s räddningspaket. De måste då gå med på budgetnedskärningar och andra ekonomiska reformer i samarbete med andra regeringar inom euroområdet och internationella valutafonder. ECB förbehåller sig rätten att dra tillbaka all hjälp om länderna inte kan uppfylla de krav som ställs på dem. Men vissa bedömare varnar för att centralbanken kommer att få det svårt att göra allvar av hoten eftersom att återkalla stödet skulle kunna utlösa panik på marknaden.