EU – Nya Dagbladet

Georgescu gripen i bedrägeriutredning – tredje rättsliga spåret mot den portade valvinnaren

Emil Fjellstedt — Tue, 22 Sep 2026 11:09:40 +0000

Rumänsk polis grep under måndagen den tidigare presidentkandidaten Călin Georgescu, misstänkt för bedrägeri mot en affärsman. Georgescu har inte kommenterat ärendet. Om tidigare utredningar har han sagt att de är politiskt motiverade. Åklagarmyndigheten DIICOT genomförde fem husrannsakningar, bland annat i hans hem. Tre personer ska, enligt åklagarna, ha agerat för att få otillbörlig ekonomisk vinning. Politico skriver, med hänvisning till DIICOT, att gruppen ska ha vilselett en rumänsk affärsman för att komma åt garantier han satte in för att få krediter. Offret ska ha förlorat mer än 1,1 miljoner euro. Balkan Insight rapporterar att gruppen, som Georgescu ska ha lett, från september 2021 fick mannen att tro att han kunde få ett lån på 6 miljoner euro mot en garanti. Han ska ha fört över omkring 1 miljon euro och därefter ytterligare 100 000 euro för ett utlovat lån på 15 miljoner. Lånet kom aldrig.

Tredje spåret mot samma man

Bedrägerimisstanken är inte det enda rättsliga spåret. Politico beskriver två pågående mål: ett om en påstådd våldsam kupp mot författningsordningen, och ett om att ha främjat "fascistisk ideologi". Balkan Insight nämner också medhjälp till att undergräva författningsordningen, spridning av falsk information och grundande av en antisemitisk organisation. Georgescu nekar. Inget är avgjort i dom. Bakgrunden är det avbrutna valet. Georgescu vann första omgången i november 2024, enligt Politico med 23 procent av rösterna. I december samma år ogiltigförklarade författningsdomstolen valet och han portades från omvalet, med hänvisning till en påverkansoperation från en främmande stat – enligt rapporteringen Ryssland. Omvalet i maj 2025 vanns av Nicușor Dan.

"Rumänien är en diktatur"

George Simion, Georgescus politiska allierade och ledare för alliansen för rumänernas enhet, AUR, fördömde gripandet på Facebook: "Vem som helst av oss kan bli nästa. Stoppa övergreppen! Rumänien är en diktatur!" Utanför DIICOT, dit Georgescu skulle föras för förhör, samlades hans anhängare. Myndigheterna satte upp avspärrningar och kallade in gendarmeriet. Balkan Insight uppger hundratals anhängare. Politico hänvisar till rumänska medier och talar om flera dussin.

Inifrån FN och Romklubben

Georgescu har sagt det här långt före måndagens gripande. I en intervju med Reiner Fuellmich, publicerad av ICIC den 30 december 2022, berättade han om nära 18 år i FN-systemet. Han började i UNDP i Rumänien och var senare specialrapportör för farligt avfall i närmare två och ett halvt år. Först, sade han, trodde han att FN kunde hjälpa människor. Sedan ändrade han sig. — Den verkliga orsaken är oligarkin, det globala oligarkiska systemet, sade han. Konflikten står enligt honom inte bara mellan suveränitet och globalism. — Plattformen, bron för det här oligarkiska systemet att kontrollera, sade han om FN. — FN:s Agenda 2030 är samma som Davosagendan, sade han. Båda är, enligt honom, icke-statliga organisationer. Samma sak sade han om Romklubben, där han var ordförande för det europeiska centret i Wien i närmare två och ett halvt år. Klubben var, sade han, en annan icke-statlig organisation med samma problem som FN. Den hade börjat 1968 med Aurelio Peccei och rapporten Tillväxtens gränser, som varnade för att planetens resurser exploaterades för fort, av girighet. I praktiken fann han samma slutsats som i hållbarhetsmötena: hur konsumtionen kan ökas. Georgescu har inte uttalat sig om bedrägerimisstanken. Om de tidigare utredningarna har han sagt att de drivs av politiska skäl, och det han beskrivit inifrån FN och Romklubben gör måndagens gripande svårt att hålla isär från den politiken.

Zelenskyjs tidigare pressekreterare nekades tillträde till Europaparlamentet

Emil Fjellstedt — Wed, 16 Sep 2026 14:18:12 +0000

Julija Mendel, Volodymyr Zelenskyjs tidigare pressekreterare, nekades enligt egen uppgift under onsdagen tillträde till Europaparlamentet i Strasbourg – samma dag som hon skulle tala vid ett sidomöte om diplomati i stället för eskalering i kriget i Ukraina. Själv kopplar hon avvisningen till de personliga sanktioner Zelenskyj undertecknade tre dagar tidigare.

Sidomötet tillkännagavs av Alternativ för Tyskland (AfD) och var inplanerat till klockan 18. I centrum stod ett tal av Mendel om kriget i Ukraina och hur konflikten kan avslutas. Det var inget officiellt plenarärende.

Samma dag höll EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sitt State of the Union-tal i plenisalen. På eftermiddagen debatterade ledamöterna EU:s stöd till Ukraina.

På eftermiddagen skrev Mendel på X att hon nekats tillträde till Europaparlamentet på dagen för sitt tal, och att hon tillskriver det Zelenskyjs sanktioner. Europaparlamentet har inte bekräftat något skäl. Hon skrev samtidigt att talet ändå skulle hållas; om det genomfördes har inte kunnat verifieras.

On the day of my speech, I was barred from entering the European Parliament. I directly attribute this to Zelenskyy’s sanctions. But the speech will go ahead anyway, because I know that I represent a huge segment of society that longs for peace and wants to be heard.
— Iuliia Mendel (@IuliiaMendel) September 16, 2026

Sanktioner tre dagar före talet

Den 13 september undertecknade Zelenskyj ukas nr 901/2026 om personliga sanktioner. Presidentkansliet namnger Mendel bland tio ryska och ukrainska personer som enligt Kiev sprider desinformation och rysk propaganda. Enligt ukrainska och internationella medier gäller restriktionerna i tio år och omfattar frysta tillgångar, förbud mot kapitalutförsel och indragna statliga utmärkelser. Hon är den enda ukrainska medborgaren på listan.

Mendel var Zelenskyjs pressekreterare 2019–2021 och har därefter blivit en av hans mer profilerade kritiker. Samma dag som dekretet skrev hon att sanktioner mot ukrainska medborgare är grundlagsstridiga och att Zelenskyj använder dem mot den som förespråkar fred.

EU-banken lägger 40 miljoner euro på finländsk kärnvärme

Emil Fjellstedt — Wed, 16 Sep 2026 11:36:50 +0000

EU:s egen bank, Europeiska investeringsbanken (EIB), går in med upp till 40 miljoner euro i det finländska bolaget Steady Energy. Pengarna ska driva fram en liten modulär reaktor som inte producerar el alls, utan hetvatten till fjärrvärmenät – bankens första satsning någonsin på SMR-teknik. Beskedet kom den 15 september, och beloppet är en del av ett större finansieringspaket med institutionella, strategiska och privatinvesterare. Enligt EIB:s pressmeddelande ska medlen gå till forskning och utveckling, tester och licensiering i Finland under åren 2026–2028, alltså till arbetet före den första kommersiella anläggningen. Någon reaktor i drift finns inte. Finansieringen är ett seniort lån utan säkerhet som kan omvandlas till aktier om bolaget börsnoteras. Banken beskriver det som långsiktigt tålmodigt kapital – i praktiken en position där EIB får möjlighet att bli delägare om satsningen lyckas. Operationen backas av EU-programmet InvestEU.

Värme i stället för el

Steady Energys reaktorkoncept LDR-50 har en effekt på 50 MW och använder vatten som både moderator och kylmedel, samma grundteknik som i dagens lättvattenreaktorer. Skillnaden ligger i trycket och i slutprodukten: konstruktionen med lägre tryck ger värme som huvudprodukt, som kan matas direkt in i fjärrvärmesystem – de rörnät som distribuerar hetvatten till bostäder, kontor och andra byggnader. Eftersom värmen inte först behöver omvandlas till elektricitet kan en betydligt större del av reaktorns termiska effekt användas, enligt EIB. Anläggningen är också tänkt att byggas under jord, vilket banken uppger ska höja säkerheten och skyddet. Bolagets vd pekar på var den stora energiposten faktiskt ligger. — Mer än 40 procent av den slutliga energianvändningen är värme. Merparten av värmen vi konsumerar kommer från fossila bränslen, säger Tommi Nyman. Han menar att bolagets lösning gör det möjligt att "ytterligare minska vårt beroende av importerade bränslen".

Från VTT-avknoppning till planerad notering

Steady Energy knoppades av från Finlands statliga forskningsinstitut VTT 2023. I Helsingfors byggs en icke-nukleär pilotanläggning där centrala säkerhetssystem ska testas inför tillståndsprövningen. Enligt EIB har 3North Partners och Steady Energy meddelat en planerad sammanslagning, där det kombinerade bolaget ska noteras på Nasdaq First North i Finland. World Nuclear News uppger att bolaget tecknat avtal om 15 reaktorer i Finland och siktar på första byggstart 2029. Den finländska strålsäkerhetsmyndigheten STUK sade 2025 i ett utkast till konceptbedömning att lösningarna kan utformas så att säkerhetskraven uppfylls. Utkastet utgjorde inget tillstånd.

Von der Leyen vill stänga ute barn under 13 från sociala medier

Emil Fjellstedt — Wed, 16 Sep 2026 09:30:49 +0000

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen slår i onsdagens linjetal fast att barn under 13 år ska stängas ute från sociala medier. EU Kids Act läggs fram på torsdagen med åldersgränser, åldersverifiering och föräldrakontroll. — Inga sociala medier för barn under 13 år, säger von der Leyen. För barn mellan 13 och 15 år ska vårdnadshavare få insyn i kontona. Användningen ska dessutom begränsas till högst en timme om dagen. För att åldersgränserna ska kunna upprätthållas kräver förslaget teknik för åldersverifiering. Hon avfärdade invändningen att unionen saknar muskler mot de stora teknikbolagen. — Många säger att det inte går att begränsa techjättarna. Jag håller inte med, säger von der Leyen.

Antalet första uppehållstillstånd i EU ökade med tio procent

Emil Fjellstedt — Tue, 15 Sep 2026 11:20:26 +0000

EU-länderna utfärdade 3,9 miljoner första uppehållstillstånd till medborgare utanför EU under 2025, 10,1 procent fler än året innan. Arbete var det största enskilda skälet – och den kategori som ökade snabbast, enligt EU:s statistikmyndighet. Ökningen motsvarar 355 350 fler tillstånd än 2024. Siffrorna gäller uteslutande första uppehållstillstånd, och inte samtliga beviljade eller giltiga tillstånd under året. Personer som fått tillfälligt skydd i EU-länder på grund av Rysslands krig mot Ukraina ingår inte i statistiken; de redovisas separat. Arbete stod för 1,3 miljoner tillstånd, eller 33,6 procent, och familjeskäl för 1,1 miljoner, 28,1 procent. Övriga skäl, där internationellt skydd ingår, svarade för 0,9 miljoner eller 22,8 procent, medan studier stod för 0,6 miljoner eller 15,5 procent. Jämfört med 2024 ökade de arbetsrelaterade första tillstånden mest, 16,1 procent. Familjeskäl ökade med 14,1 procent och studier med 9,0 procent. Kategorin övriga skäl, inklusive internationellt skydd, minskade marginellt med 0,9 procent.

Ukrainare fick flest första tillstånd

Ukrainska medborgare fick flest första tillstånd, 335 100. Därefter följde indiska medborgare med 227 600 och marockanska med 202 100. Att Ukraina toppar listan ska inte förväxlas med EU:s separata statistik över tillfälligt skydd, som inte räknas in här. Det totala beståndet är en annan mätstorhet. Vid slutet av 2025 innehades 27,8 miljoner giltiga uppehållstillstånd av medborgare utanför EU, enligt Eurostats sammanställning. Där var familjeåterförening det vanligaste skälet med 32,4 procent. Rangordningen i beståndet skiljer sig också från årets utfärdade tillstånd. Marockanska medborgare hade 2,2 miljoner giltiga tillstånd, turkiska 2,0 miljoner och ukrainska 1,7 miljoner.

Visegradländerna sätter stopp: Allt som gör energin dyrare ska blockeras

Emil Fjellstedt — Fri, 11 Sep 2026 13:02:25 +0000

Visegradländernas regeringschefer meddelade vid ett möte i Bratislava den 10 september att de kommer att blockera EU-förslag som riskerar att driva upp energipriserna. Polens premiärminister Donald Tusk beskrev blockeringen som en fråga om överlevnad för hela EU och krävde att industrin skyddas: konkurrensen med Kina och USA är enligt honom en dagdröm så länge elräkningarna ser ut som i dag. Vid mötet på Bratislavas slott deltog premiärministrarna från Polen, Ungern, Slovakien och Tjeckien tillsammans med Irlands regeringschef Micheal Martin. De fyra regeringscheferna var eniga om att de höga elpriserna skadar konkurrenskraften, och Slovakiens premiärminister Robert Fico beskrev sänkta elpriser som V4-ländernas centrala gemensamma fråga. Tusk var den som formulerade beskedet skarpast. Länder som Polen och andra i regionen betalar några av världens högsta elpriser, och V4 kommer inte att släppa igenom förslag från europeiska institutioner eller andra länder som försämrar deras energisituation. Han pekade uttryckligen ut ETS1 och ETS2 – EU:s system för handel med utsläppsrätter – som exempel. Allt som medför risk för dyrare energi ska blockeras, enligt Tusk, eftersom det handlar om överlevnad inte bara för de fyra länderna utan för hela EU. — Allt som medför en risk för dyrare energi kommer att blockeras av oss.

"Vi kan avfärda drömmarna"

Enligt Tusk har unionen inte råd med ytterligare en dag av naivitet när det gäller ambitiös politik, och industrin måste skyddas. Hans slutsats om det industriella läget var kompromisslös. — Vi kan avfärda drömmarna om att konkurrera med Kina eller USA om energipriserna här förblir som de är i dag.

Konkreta förslag på bordet

Fico nöjde sig inte med kritiken. V4 ska agera proaktivt och lägga fram egna förslag: förändringar i utsläppshandeln, en separering av gasprisernas roll i prissättningen av el och alternativa former för elhandel via Leipzigbörsen. Han motsatte sig samtidigt att en del av de nationella ETS-intäkterna förs över till EU:s budget. Positionen är ingen nyhet i sak. Redan i ett gemensamt uttalande från mötet den 23 juni pekade V4-ledarna ut de höga energipriserna som en gemensam EU-politisk fråga och nämnde en revidering av utsläppshandelssystemet bland det som krävde samordnat agerande. Skillnaden är att beskedet nu formuleras som ett hot om blockering. Martin uppgav att Irland under sitt ordförandeskap i EU:s råd lägger fram ett förslag till ny europeisk budget inom några veckor.

EU hotar frysa Sachsen-Anhalts miljarder efter AfD:s valseger

Emil Fjellstedt — Fri, 11 Sep 2026 12:13:22 +0000

Sedan AfD vunnit delstatsvalet i Sachsen-Anhalt med 43,8 procent öppnar EU-parlamentarikern Daniel Freund (Miljöpartiet/De gröna) för att delstatens EU-stöd kan hållas inne om partiet bildar regering. Det handlar om 2,95 miljarder euro – mer regionalstöd per invånare än i någon annan tysk delstat. Samtidigt förbereder Tysklands försvarsminister Boris Pistorius mekanismer för att stänga av en AfD-ledd delstatsregering från federala resurser. Det är den tyska public service-kanalen ARD som rapporterar om det möjliga stoppet för EU-medlen. Pengarna finansierar högst konkreta saker i en av Tysklands fattigaste delstater: renoveringar av skolor och förskolor, och modern medicinsk utrustning på sjukhusen. Enligt ARD får Sachsen-Anhalt mer EU-regionalstöd per capita än någon annan tysk delstat. Det är också just den hävstången som nu diskuteras öppet i Bryssel, dagar efter att väljarna gjort AfD till klart största parti.

Freund öppnar för att hålla inne medel

Daniel Freund, som beskriver AfD som en politisk kraft som agerar mot "det europeiska projektet", säger till ARD att stödet snabbt skulle kunna pausas om partiet bildar delstatsregering och på något sätt utmanar unionen. — Vid behov skulle Europeiska kommissionen behöva hålla inne medel, säger han. Freund är ingen novis på området. Han drev aktivt på för motsvarande åtgärder mot Ungern under dåvarande premiärministern Viktor Orban, och han beskriver metoden som ett bra sätt att tygla avvikande nationella regeringar – särskilt i Ungern och Polen. — Vi såg i båda länderna att det efter frysningen av EU-medel skedde regeringsskiften, och att de nya regeringarna fick en betydligt bättre relation till EU-institutionerna, säger han till ARD, och tillägger att samma metod nu skulle kunna tillämpas i Sachsen-Anhalt. Beslutet om att hålla inne pengar fattas av EU-kommissionen, som leds av Ursula von der Leyen. Ingen väljare i Sachsen-Anhalt har röstat fram den.

Upp till 500 miljoner euro om året

Vad ett sådant beslut skulle kosta har Luise Quaritsch vid tankesmedjan Jaques Delors Centres Berlinkontor försökt uppskatta. Delstaten kan förlora upp till 500 miljoner euro om året i ett scenario liknande det ungerska, enligt henne. — Ett sådant beslut skulle i betydande grad påverka den regionala och ekonomiska utvecklingen och därmed också få negativa konsekvenser för delstatsregeringen, varnar hon. Att skolrenoveringar och sjukhusutrustning uteblir drabbar invånarna. Effekten på delstatsregeringens väljarstöd är det uttalade syftet med instrumentet.

Budapest och Warszawa som mall

Bryssel har vid flera tillfällen de senaste åren fryst stödmedel för både Warszawa och Budapest, med hänvisning till brott mot rättsstatens principer. Båda regeringarna har beskrivit åtgärderna som politisk förföljelse kopplad till deras motstånd mot EU:s politik. I Ungerns fall frystes medlen 2022, sedan kommissionen anklagat Orban – en långvarig kritiker av EU:s migrationspolitik och EU:s Ukraina-stöd – och hans regering för korruption och rättsstatsbrott. Pengarna frigavs bara delvis tidigare i år, efter att Orban förlorat valet mot Peter Magyar och dennes parti Tisza. Nu ska samma modell alltså kunna riktas mot en tysk delstat. AfD:s gruppledare i förbundsdagen, Bernd Baumann, avfärdar trycket. — Vi skrattar åt våra partimotståndare som nu försöker missgynna oss odemokratiskt även på EU-nivå. För de är sedan länge försvarslösa mot oss i den politiska konkurrensen, säger han.

Berlin bygger en egen spärr

Parallellt med diskussionen i Bryssel arbetar den tyska förbundsregeringen med en egen plan för att begränsa en eventuell AfD-ledd delstatsregering. Boris Pistorius har nyligen uppgett att Berlin förbereder mekanismer för att stänga av den från vissa federala resurser, bland annat nätverket för underrättelsedelning. Telegraph och Die Welt rapporterade i juli att en "hemlig plan" tagits fram för att förhindra "obstruktion" från delstatsmyndigheternas sida – särskilt i ett läge där regeringen skulle behöva underlätta en stor truppförflyttning inom Nato genom tyskt territorium, potentiellt i riktning mot de ryska gränserna. Både EU och förbundsregeringen förbereder alltså åtgärder mot ett valresultat som ännu inte omsatts i en regering.

Mandaten avgör

För AfD är den formella makten fortfarande inte säkrad. Partiet är den klart största gruppen i delstatsparlamentet men ligger några mandat från egen majoritet. Antingen krävs en koalition – svårt, eftersom i stort sett alla andra partier vägrar samarbeta med partiet – eller tillräckligt stöd för en minoritetsregering. Mandatfördelningen avgörs i delstatsparlamentet i Magdeburg. Frågan om pengarna avgörs i Bryssel och Berlin.

Valgranskning: Så blev Sverigedemokraterna en del av systemet

Jan Sundstedt — Mon, 07 Sep 2026 10:10:54 +0000

På drygt ett decennium har Sverigedemokraterna lämnat flera av de principer som byggde partiets ursprungliga systemkritiska profil. Kravet på svenskt EU-utträde är borta. Den militära alliansfriheten har ersatts av Nato-medlemskap, DCA-avtal och amerikansk militär närvaro. Samtidigt har partiet gått från utfryst opposition till organiserat regeringsunderlag – och kräver nu en stor del av ministerposterna efter valet. Förflyttningen handlar inte om en enstaka kompromiss utan löper genom partiets nuvarande syn på exempelvis EU, säkerhetspolitik, övervakning och inte minst relationen till regeringsmakten. Frågan är därför inte längre om Sverigedemokraterna har förändrats, utan vilka gamla principer som fortfarande gäller när vägen till makten kräver något annat. Nya Dagbladet har gått tillbaka till partiets valmanifest från 2010, 2014 och 2018 och jämfört dem med riksdagsbeslut, aktuella partipositioner och 2026 års politiska uppgörelser. Mönstret är tydligt: flera linjer som en gång presenterades som avgörande har blivit förhandlingsbara. [caption id="attachment_49133" align="alignnone" width="1170"] Foto: News Øresund/Johan Wessman[/caption]

Swexit försvann

Motståndet mot EU var länge något av en paradgren för SD. I 2010 års valmanifest krävde man en omförhandling av medlemskapet och fortsatt nej till EMU. Inför valet 2018 gick partiet längre: medlemskapet skulle nu inte enbart omförhandlas utan även underställas en folkomröstning där väljarna kunde välja att lämna unionen. Ett år senare, inför EU-valet 2019, släppte man oväntat utträdeskravet. Fem år senare var partiets reviderade syn på EU-medlemskapet än mer tydlig. I partiets EU-manifest 2024 låg tonvikten i stället på att bromsa överstatligheten och förändra unionen inifrån. Manifestet må fortfarande ha inslag av EU-kritisk politik, men den avgörande gränsen har flyttats: Sverige ska inte längre förberedas för att lämna EU. För 2026 beräknade riksdagen den svenska EU-avgiften till drygt 54 miljarder kronor. SD kräver fortfarande en lägre avgift och motsätter sig nya EU-skatter, men när utträdeslinjen försvann accepterade partiet i praktiken att miljardbetalningarna fortsätter. Samma förskjutning syns i eurofrågan. SD säger fortfarande nej till valutan, men har tillsammans med Liberalerna öppnat för en ny folkomröstning senast 2030. Liberalernas Sverigelöfte visar hur en fråga som länge beskrevs som avgjord åter blivit en del av förhandlingen om regeringsmakten.

Från alliansfrihet till Nato och DCA-avtal

I 2018 års valmanifest beskrev Sverigedemokraterna Sverige som militärt alliansfritt. Partiet ville bygga ett försvarsförbund med Finland, respektera balansen mellan stormakterna och motsatte sig ett militariserat EU. Nato-samarbete accepterades, men medlemskap var inte partiets linje. Efter Rysslands intåg i Ukraina i februari 2022 bytte SD dock raskt fot. Partiet stödjer nu medlemskapet fullt ut och anser enligt sin aktuella Nato-linje att Sverige inte ska ha några egna restriktioner i samarbetet med alliansens medlemmar. En säkerhetspolitisk grundprincip som partiet försvarade i valrörelsen 2018 övergavs därmed inom samma mandatperiod. Omläggningen stannade inte vid Nato-medlemskapet. I juni 2024 röstade samtliga 63 närvarande SD-ledamöter i riksdagen ja till DCA-avtalet med USA – ett avtal som ger amerikanska styrkor tillgång till svenska anläggningar och områden. Avtalets bilaga räknar upp 17 svenska militära anläggningar och områden. Där kan amerikanska styrkor bland annat öva, inkvarteras, utplacera förband och förhandslagra materiel. Det offentliga avtalet visar hur långt steget är från 2018 års alliansfrihet till dagens praktiska militära integration. SD har samtidigt ställt sig bakom ett omfattande och långvarigt militärt, humanitärt och ekonomiskt stöd till Ukraina. Partiets aktuella Ukrainalinje beskriver Rysslands agerande som ett hot mot europeisk säkerhet. Kontrasten mot 2018 är skarp: då betonade partiet fortfarande alliansfrihet, stormaktsbalans och att Sverige inte urskillningslöst skulle peka ut andra stater som fiender. [caption id="attachment_239113" align="alignnone" width="1170"] Sveriges Nato-inträde markerade ett brott med den militära alliansfrihet som SD fortfarande försvarade i valmanifestet 2018. Foto: Maj. Arturo Rodriguez/U.S. Army[/caption]

Israel först – Sverige på vänt

Sverigedemokraternas profil byggde under lång tid på att svenska intressen ska sättas främst. Samtidigt har partiet gjort stödet till Israel till en allt tydligare utrikespolitisk profilfråga. I dag vill SD att Sverige återkallar erkännandet av Palestina, flyttar ambassaden till Jerusalem och omprövar bistånd som kan gynna palestinska organisationer. Israelvänligheten är äldre än Tidösamarbetet – redan i valmanifestet 2018 ville partiet avveckla statligt stöd till den palestinska myndigheten. Den nuvarande partilinjen visar en påtaglig spänning mellan retoriken om nationellt självbestämmande och ett starkt engagemang för en annan stats territoriella och diplomatiska intressen. Sverigedemokraternas väg mot regeringsmakt har också inneburit stöd för en kraftig utbyggnad av statens övervaknings- och tvångsmedel. Under Tidöperioden har partiet stått bakom preventiva hemliga tvångsmedel, säkerhetszoner, utbyggd kamerabevakning och större möjligheter för polisen att använda ny teknik. Man har tillsammans med regeringen bland annat drivit igenom att polisen ska få använda AI-baserad ansiktsigenkänning i realtid vid allvarlig brottslighet. I en riksdagsdebatt kring frågan beskrev SD:s Adam Marttinen reformen som ett resultat av partiets och regeringens arbete. Partiet motsätter sig dessutom ett generellt stopp för svenska myndigheters köp av system från det amerikanska dataanalysföretaget Palantir. SD säger sig ha förtroende för att användningen håller sig inom lag och säkerhetskrav, vilket Nya Dagbladet tidigare granskat. Resultatet är en maktpolitik där personlig integritet väger lättare än polisens och myndigheternas tillgång till nya kontrollverktyg. [caption id="attachment_239446" align="alignnone" width="1170"] Jimmie Åkesson i samband med en regimkritisk Iranmanifestation i Humlegården den 5 september.[/caption]

Lönekravet som blev förhandlingsbart

Den 1 juni 2026 höjdes lönekravet för arbetstillstånd som huvudregel till 90 procent av medianlönen. Samtidigt undantogs 27 bristyrken, där gränsen sattes till 75 procent. Partiet hade tidigare krävt att arbetskraftsinvandrare skulle ha en lön motsvarande minst medianlönen. Genom uppgörelsen accepterade partiet alltså både yrkesundantag och lönenivåer under det egna kravet. Kompromissen följer samma mönster som i flera andra frågor: en tidigare kategorisk position blev förhandlingsbar när arbetsgivarnas efterfrågan på arbetskraft och regeringssamarbetets krav vägdes in. Sverigedemokraterna byggde länge sin identitet på att stå utanför vad som tidigare beskrivits som "sjuklövern", angripa blockpolitiken och beskriva sig som det enda verkliga oppositionspartiet. Tidöavtalet gjorde i stället partiet till organiserat regeringsunderlag för M, KD och L. SD erhöll inga ministerposter efter valet 2022, men har ett samordningskansli i Regeringskansliet och förhandlar om frågor som rör exempelvis budget, lagstiftning och centrala utnämningar. I sin egen redovisning beskriver partiet avtalet som ett historiskt genombrott och räknar upp det politiska genomslag som följt, något som med goda grunder kan beskrivas som en institutionell förvandling. Partiet som gjorde utanförskapet till ett bevis på sin trovärdighet har blivit en del av den struktur som fördelar statens pengar, utformar lagarna och styr Regeringskansliets arbete. [caption id="attachment_239114" align="alignnone" width="1170"] Tidöavtalet 2022 gjorde SD till organiserat regeringsunderlag för M, KD och L. På bilden Ulf Kristersson, Jimmie Åkesson, Johan Pehrson och Ebba Busch inför presentationen. Foto: Tom Samuelsson/CC BY-SA 4.0[/caption]

Valet 2026: Ministerposter ett krav

Inför årets val nöjer sig Sverigedemokraterna inte längre med rollen som enbart stödparti. Jimmie Åkesson har krävt att partiet ska ingå i en ny regering och få inflytande i proportion till sin storlek. Med dagens opinionsläge innebär det nära hälften av ministerposterna. Åkesson har pekat ut tre av de fyra tyngsta posterna samt migrationsministerposten som ett rimligt anspråk om SD blir störst i regeringsunderlaget. Förvandlingen från utfryst oppositionsparti till aspirerande regeringsparti är därmed fullbordad. Partiet vill till synes inte längre enbart påverka makten utifrån. Målet tycks nu vara att bemanna departementen och kontrollera en stor del av regeringsarbetet. Sverigedemokraterna använder emellanåt fortfarande en hård retorik om EU, migration, eliter och nationell suveränitet. När regeringsduglighet och inflytande stått på spel har dock gamla skiljelinjer blivit möjliga att flytta. Swexit släpptes. Alliansfriheten övergavs. DCA accepterades. Eurofrågan öppnades på nytt. Undantag i arbetskraftsinvandringen förhandlades fram. Det finns därför goda grunder för att tala om mer än en traditionell partipolitisk utveckling. Det handlar om en återkommande rörelse från principiellt motstånd till praktiskt accepterande av samma institutioner och maktordningar som tidigare användes för att mobilisera väljarna. Inför valet 2026 är trovärdighetsfrågan konkret: vilka principer återstår när politiskt inflytande lockar? Vilka står näst på tur att överges när vägen till ministerposterna kräver det?

Spanien reser sig mot Pedro Sánchez efter gränskollapsen i Ceuta

Jan Sundstedt — Sun, 06 Sep 2026 10:01:43 +0000

Tiotusentals spanjorer gick på onsdagen ut på gatorna i protest mot regeringens hantering av migrantkrisen i Ceuta. Samtidigt pressas premiärminister Pedro Sánchez av en polisrapport som pekar på att marockanska säkerhetsstyrkor lät tiotusentals människor passera gränsen. Demonstrationer hölls den 2 september i Ceuta och på flera håll i Spanien, bland annat i Madrid, Barcelona och Bilbao. Deltagarna viftade med spanska flaggor, krävde Sánchez avgång och skanderade att Ceuta inte är till salu utan måste försvaras. Protesterna samlade enligt AP tiotusentals människor i hela landet. En video från Madrid visar hur folkmassan fyller ett stort torg och angränsande gator. Mobiliseringen utgick från Spaniens kommunförbund FEMP, som leds av det konservativa oppositionspartiet Partido Popular. Pedro Sánchez socialistiska regeringsparti tog snabbt avstånd från demonstrationerna och anklagade högern för att använda Ceutas nödläge som ett politiskt vapen.

Mass demonstrations broke out in Ceuta as residents protested Spanish handling of mass immigration into the enclave.
Locals are demanding answers from Madrid on border policy, public safety, and who is responsible for the fallout. Voyte lets voters choose the questions… pic.twitter.com/jgNiLbk3Nn — Voyte (@voyteapp) September 5, 2026

Gränskollapsen

Bakgrunden är den exceptionella gränskrisen den 30 och 31 juli. Över 72 000 människor tog sig då från Marocko in i den spanska enklaven, enligt Reuters. Fem veckor efter gränskaoset uppgav de lokala myndigheterna att fler än 10 000 migranter, däribland ensamkommande minderåriga, fortfarande befann sig i tillfälliga läger eller på stadens gator och stränder. Invånarna har sedan dess protesterat nästan dagligen. Många kräver att personer utan rätt att stanna ska skickas tillbaka eller fördelas över resten av Spanien. Medborgarinitiativet Por Ceuta har samlat nära 65 000 underskrifter för ordnade återvändanden, förstärkt säkerhet och respekt för både invånarnas och migranternas mänskliga rättigheter. Madrid har ökat antalet tillfälliga boendeplatser från omkring 500 till drygt 3 400 och satt in fler än 1 600 poliser. Regeringen har också utlovat hundratals miljoner euro i stöd. Lokala företrädare anser ändå att insatserna kom för sent och inte motsvarar den belastning som den lilla enklaven har fått bära.

Over 200 demonstrations in Spain in support of the residents of Ceuta and against Sánchez and immigration.
You wont see this on the MSM. And a reminder that when the dynamics of survival are at stake, those on the right confirm their stance, while those pretending to be on the… pic.twitter.com/8FUbncI13g — Filippo Maria O di B (@filippomaria60) September 3, 2026

En spansk polisrapport som beställts av en domare och granskats av Reuters redogör för färre marockanska gränspoliser än vanligt nära den plats där människor tog sig över. Uniformerade tjänstemän ska också ha visat migranter vägen, medan andra personer följde och styrde flödet. Rapporten kallar de marockanska styrkornas agerande för "total tillåtelse" och bedömer att människosmugglare inte hade kapacitet att på egen hand organisera en förflyttning av denna omfattning. Den pekar däremot inte ut några enskilda befäl eller visar en verifierad order från Marockos regering. Pedro Sánchez sade i parlamentet på torsdagen att ingen spansk eller internationell institution har lagt fram hållbara bevis för att Rabat planerat migrantanstormningen. Han medgav samtidigt att marockansk polis lät passagerna fortgå under en avgörande tiotimmarsperiod den 30 juli, men sade att Spanien ännu inte vet om orsaken var passivitet eller oförmåga. Premiärministern har i stället anklagat ryska och israeliska nätverk för att ha förstärkt vilseledande uppgifter om krisen. Han redovisade inga närmare belägg, och både Ryssland och Israel har avvisat anklagelserna. Marocko förnekar att landet avsiktligt öppnade gränsen och hänvisar till människosmugglare, ryktesspridning och ett spanskt domstolsavgörande som misstolkades som en ny väg till uppehållstillstånd. Rabats tidigare anspråk på Ceuta och Melilla samt massinflödet till Ceuta under en diplomatisk konflikt 2021 gör ändå frågan om migrationspåtryckningar politiskt laddad.

En växande klyfta i Europa

Missnöjet i Spanien ingår i en bredare europeisk konflikt mellan regeringar som försöker förvalta fortsatt migration och väljare som efterfrågar lägre inflöden och större nationell kontroll. I en YouGov-mätning från november 2025 stödde 56 procent av spanjorerna en kraftig minskning av invandringen. Motsvarande andel låg mellan 49 och 60 procent i Storbritannien, Danmark, Frankrike, Tyskland, Italien och Polen. I Spanien motsatte sig 64 procent en kraftig ökning och 48 procent ville inte behålla nivån oförändrad. Mätningen visar samtidigt att opinionen inte är ett entydigt avståndstagande från alla invandrare. Motståndet var starkast mot irreguljär invandring och bidragsmigration, men betydligt svagare mot kvalificerad arbetskraft och människor som söker asyl enligt rådande regelverk. EU:s svar är den migrations- och asylpakt som började tillämpas den 12 juni. Den skärper registrering och gränsförfaranden men skapar också en permanent solidaritetsmekanism. För 2026 omfattar den enligt EU:s ministerråd 21 000 omplaceringar eller andra insatser motsvarande 420 miljoner euro. Spanien räknas till de länder som står under migrationstryck och kan få stöd. I Tyskland och Storbritannien har invandringen blivit en av väljarnas viktigaste frågor, samtidigt som partier som kräver hårdare gränspolitik har vuxit. Nya Dagbladet har tidigare rapporterat att AfD vill lämna Schengen och hänvisar till Ceuta som bevis för att EU:s yttre gräns inte fungerar. Samtidigt har spanska vänstergrupper och fackförbund arrangerat motdemonstrationer i flera spanska städer mot rasism och angrepp på migranter. Protesterna visar framför allt vad som händer när människor upplever att besluten fattas över deras huvuden och följderna hamnar på deras gator. Ceuta har blivit en symbol för den växande klyftan mellan Europas styrande och de befolkningar som kräver fungerande gränser, ordnade återvändanden och politiskt ansvar.

Von der Leyen vill använda européernas sparpengar för EU:s projekt

Emil Fjellstedt — Tue, 01 Sep 2026 07:54:44 +0000

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen talar öppet om Europas hushållssparande som kapital som ska sättas i arbete för EU:s företag och politiska projekt. I ett tal i Paris pekade hon ut omkring 10 000 miljarder euro i bankinsättningar som en resurs för unionens ekonomi. Uttalandet gjordes den 27 augusti vid den franska arbetsgivarorganisationen MEDEF:s årskonferens. Von der Leyen sade att europeiska företag saknar kapital för att växa, samtidigt som stora delar av hushållens sparande antingen ligger på bankkonton eller investeras utanför Europa. — I dag hålls 10 000 miljarder euro av hushållens sparande på bankkonton. Europa måste nu få detta sparande att arbeta för sina företag, sade hon i talet. Det är ett långtgående anspråk på medborgarnas privata sparande. Von der Leyens formulering visar att EU-kommissionen inte främst ser bankmedlen som familjers buffert eller pensionskapital, utan som finansiering som i högre grad ska föras till den europeiska ekonomin.

Vill frigöra 470 miljarder euro

Von der Leyen knöt budskapet till EU:s spar- och investeringsunion, som lanserades 2025. Kommissionen har lagt fram åtgärder om bland annat värdepapperisering, bankers och försäkringsbolags investeringar samt en mer integrerad tillsyn av kapitalmarknaderna. Enligt kommissionens beräkning skulle åtgärderna kunna frigöra upp till 470 miljarder euro i ytterligare investeringar. Von der Leyen vill ha en överenskommelse mellan alla 27 medlemsstater före årets slut. Om det inte lyckas, sade hon, kan arbetet fortsätta med de länder som är beredda.

Sparandet ska bära EU:s politiska projekt

I kommissionens strategi beskrivs spar- och investeringsunionen som ett sätt att få privat kapital att finansiera bland annat klimatomställning, innovation och försvar. När EU-ledningen efterfrågar allt större försvarsanslag blir hushållens besparingar därmed en del av den finansiering som ska bära unionens upprustning. EU framhåller samtidigt att sparare ska få fler investeringsmöjligheter och möjlighet till högre avkastning. Bakgrunden är EU-kommissionens bedömning att Europa behöver investeringar på hundratals miljarder euro årligen för att möta konkurrens, teknologisk omställning och ökade försvarskostnader. När offentliga medel inte anses räcka vänds blicken nu mot hushållens sparande – och en politik där vanliga människors buffertar förväntas bli kapital för Bryssels industriella och militära prioriteringar.