EU-valet – Nya Dagbladet

”Ska vi dödförklara demokratin i EU-valet?”

Osignerad — Mon, 24 Jun 2024 06:31:32 +0000

I EU-valet ligger en riktigt giftig karamell, nämligen hotet mot demokratin. Det skulle lika gärna kunna beskrivas som odemokratiskt. Har ni någonsin hört någon av Sveriges två senaste statsministrar, Andersson och Kristersson bekymra sig över att EU är odemokratiskt; att det parlament som Europa valt är praktiskt taget maktlöst. De undviker att tala om för svenska folket att i EU sitter politiker från andra länder som bestämmer i för Sverige avgörande politiska frågor. I stället är det den allt mäktigare kommissionen (ej folkvalda byråkrater), europeiska rådet (regeringscheferna) och ministerrådet som fattar alla avgörande beslut över huvudet på EU:s länder och befolkningar. I en parlamentarisk demokrati, som finns i alla EU:s länder, är parlamentet suveränt att avsätta och tillsätta en ny ministär allt i enlighet med folkviljan i ett allmänt val. Dess finaste juvel är makten att kunna sparka ut en misshaglig regering. Den makten saknar EU-parlamentet helt. I hela EU var valdeltagande 2024 cirka 51 procent, i Sverige något högre. Varannan väljare var soffliggare. Detta är inget annat än ett demokratiskt misslyckande och ett indirekt bevis på ett underkännande av själva systemet. Hade vi i Sverige haft ett riksdagsval där hälften av befolkningen valde soffan så skulle det väckt ett ramaskri och många skulle ha dödförklarat den svenska demokratin och menat att den saknade legitimitet. Efter EU-valet hördes inga sådana skrin alls. Det verkar som att ingen bryr sig. Man vet inte varför man ska rösta, man vet inte om det gör någon skillnad; likgiltigheten och ointresset ligger som en våt filt över hela valet. Förklaringarna är många och djupt oroande. EU-valet upplevs mer än riksdagsvalet som ett val på en person, snarare än ett parti. Få vet vad de partigrupper politikerna kommer att tillhöra i EU-parlamentet egentligen står för. Det låga intresset för valet gör det svårt för de politiker som kandiderar att synas och höras. I Sverige är många av parlamentarikerna okända för gemene man och har ofta relativt liten politisk erfarenhet innan de blev EU-politiker. En annan besvärande omständighet är den analys gjord av EU Matrix, som tittat på vilka EU-parlamentariker som har haft störst inflytande på EU:s politik, och som visar att inga svenskar fanns med i topp 100. Det är också få svenska politiker som har framträdande platser i sina utskott, dock med undantag av migrationsområdet, miljöområdet, jordbruks-och livsmedelsområdet samt området hälsa. EU Matrix pekar också på att de svenska politikerna dessutom är utspridda på flera olika utskott, i stället för att som finländarna vara koncentrerade på ett fåtal, vilket kan ge större inflytande. Så varför ska man då rösta när man inte har en aning om hur det skulle kunna påverka EU-parlamentet? Det finns ett djupt missnöje och bristande förtroende för EU-parlamentarikerna. Vad gör de egentligen i Bryssel med sina guldkantade arvoden från våra skattepengar? Det råder, enligt EU-portalen, en enorm skillnad mellan en svensk riksdagsmans och en EU-parlamentarikers arvode – 64 000 kronor per månad. Förutom en månadslön på cirka 115 000 kronor tillkommer en rad förmåner som kontorspengar, reseersättning och traktamente. Eller mer renodlat – 3 965 kronor varje dag året runt i fem år bara för att dyka upp på jobbet. ”Stoppa flyttcirkusen till Strasbourg!” låter det med jämna mellanrum från svenska EU-parlamentariker i Bryssel som varje månad tvingas flytta sin verksamhet till franska Strasbourg. Flyttcirkusen är en makalös misshushållning med ekonomiska resurser. En gång per månad (!) transporteras 3 000 ledamöter, kommissionärer, tjänstemän, journalister, tolkar, översättare och assistenter. Tillkommer så material och underlag som vardera vägsträckan fyller ett 20-tal långtradare och som årligen i onödan släpper ut 19 000 ton koldioxid – allt till en kostnad av minst två miljarder kronor per år. Så vad rör sig i huvudet på våra 21 valda EU-parlamentariker när de tröstlöst harvar fram mellan Bryssel och Strasbourg? Hur mycket mer EU-vapen och euromiljarder ska fortsätta att rullas in till krigets Ukraina? Hur ska det gå för Europas ekonomi när ett handelskrig med Kina är nära förestående? Varför har Sverige EU:s tredje högsta arbetslöshet och varför är vår BNP-tillväxt så ynkligt låg? Livsavgörande problem som de som EU-parlamentariker varken har makt eller möjlighet att kunna påverka. Svenska folket har sagt sitt, halva folket har av alla dessa anledningar funnit det meningslöst att rösta i EU-valet. Christer Nilsson

Inga skrällar för ”småpartierna”

Jan Sundstedt — Fri, 14 Jun 2024 11:41:45 +0000

Med nästan samtliga 6 589 valdistrikt sluträknade står det också klart att inget av ”småpartierna” utanför riksdagen kunde hota etablissemangspartierna eller var i närheten av att klara fyra-procentspärren och få ett mandat i Bryssel. Enligt valmyndigheten får övriga anmälda partier tillsammans 2,25 procent av rösterna eller omkring 94 000 röster. Störst av dessa blev ”Folklistan” med Jan Emanuel och Sara Skyttedal i spetsen – ett parti som Nya Dagbladets Isac Boman tidigare beskrivit som ”ett skolboksexempel på falsk opposition”. Det massmedialt flitigt omskrivna partiet tycks landa på 0,62 procent eller drygt 25 000 röster. Näst störst av ”övriga partier” blir nationalistiska Alternativ för Sverige med 0,41 procent eller cirka 17 000 röster följt av Piratpartiet på 0,37 (15 300 röster). Medborgerlig samling blir fjärde störst av partierna utanför riksdagen (0,3 procent) och MoD - Mänskliga rättigheter och Demokrati tycks få 0,19 procent – eller runt 8000 röster. Övriga partier som fått över 1000 röster i valet är Kristna Värdepartiet (3885), Värdigt Liv (2536), Swexit (2270), det islamistiska partiet Nyans (1746), SKP (1616) och Klimatalliansen (1184). Det kan också noteras att i skrivande stund listas över 8500 röster som ”ogiltiga” – utöver de 33 603 blankröster som registrerats. [caption id="attachment_183149" align="alignnone" width="640"] Foto: faksimil/Val.se[/caption]

MoD ser positivt på framtiden - trots missade mål

Trots att Partiet MoD:s initiala målsättning inför EU-valet enligt egen utsago var att ”värva fler medlemmar än Miljöpartiet och Liberalerna samt att få 15 % av rösterna och tre mandat i EU-parlamentet” är man ändå relativt nöjda med sina blygsamma 0,19 procent. MoD betonar att man ”är det parti som har ökat sin andel av rösterna mest av samtliga partier (inklusive riksdagspartierna) sedan föregående jämförbara valet” då man gick från 0,09 till 0,19 procent. Partiledaren Andreas Sidkvist menar att man har haft problem att nå ut till väljare på grund av censur, och att om man tar hänsyn till detta ”så är resultatet bra”. ”Växer vi i samma takt framöver har vi drygt en halv procent i nästa val. Men lyckas vi nå ut till hela svenska folket innan nästa val lär vi ha uppåt 10 % som röstar på oss utifrån hur många vi nått hittills och andelen av dom som faktiskt röstat på oss”, kommenterar han i ett pressmeddelande. Man pekar också på att det är ”anmärkningsvärt” att ”andelen ogiltiga röster är dubbelt så många som i föregående val” – någonting man inte säger sig ha fått någon förklaring till, när man kontaktat landets länsstyrelser.

Framgångar för EU-kritiska partier i EU-valet

Jan Sundstedt — Mon, 10 Jun 2024 09:56:49 +0000

Runtom i Europa har flera nationalistiska, invandringskritiska eller så kallade Eu-kritiska partier nått mycket bra resultat i EU-valet. Trots framgångarna tyder dock det mesta på att Ursula von der Leyens kristdemokratiska och liberala partigrupp EPP kommer att fortsätta dominera i Bryssel. Redan igår kväll stod det klart att Marine Le Pens Nationell Samling blir Frankrikes största parti i EU-parlamentet och får stöd av ungefär var tredje fransos. – Det här visar att när människor röstar – då vinner människorna, sa Le Pen när vallokalsundersökningen presenterats.

Nous sommes le premier parti de France !
Merci aux millions de Français qui nous ont largement placés en tête des élections européennes ! La victoire d'hier en appelle de nouvelles. Les 30 juin et 7 juillet prochains, allez voter et prenez le pouvoir ! pic.twitter.com/GsDUgh3Kel — Rassemblement National (@RNational_off) June 10, 2024

President Emmanuel Macrons regeringsparti, Renässans, gör däremot ett katastrofval och hamnar runt 15 procent - ett så undermåligt resultat att han valt att utlysa nyval som ska hållas i slutet av juni. – Jag kan inte låtsas som att ingenting har hänt, sade Macron efter förlusten.

AfD - störst i Östtyskland

Även i Tyskland når de invandringskritiska och mer antiglobalistiskt inriktade partierna framgångar. Alternativ för Tyskland blir landets näst största parti när man ökar från 11 till 15,9 procent och 15 mandat i Bryssel. I samtliga sex delstater som tidigare utgjorde Östtyskland blir AfD allra störst. I Italien ser Giorgia Melonis ”Italiens bröder” ut att bli största parti och förväntas enligt vallokalsundersökningar hamna på mellan 25 och 31%, i Grekland väntas nationalistiska Grekisk lösning få cirka 10% av rösterna. Österrikiska FPÖ ökar enligt prognoserna med cirka 10 till 27 procent och blir för första gången landets största parti i ett nationellt val. ”Tack Österrike – idag har bi skrivit historia tillsammans”, deklarerar man på sitt X-konto.

DANKE ÖSTERREICH Heute haben wir gemeinsam Geschichte geschrieben! pic.twitter.com/fZZ1a1aqjY
— FPÖ (@FPOE_TV) June 9, 2024

Belgiens premiärminister avgår

Belgiska Vlaams Belang förväntades också bli störst i EU-valet men fick nöja sig med en andraplats och 17,5 procent av rösterna. Störst blir istället konservativa Ny-Flamländska Alliansen med cirka 22 procent av rösterna. Premiärminister Alexander De Croos liberala parti, VLD, lyckades dock skrapa ihop mindre än 7 procent av väljarstödet och låter meddela att han därför också lämnar sin post. – Från och med imorgon är jag en avgående premiärminister, sade Alexander De Croo i sitt tal.

"Hier staat een voorzitter die ongelofelijk fier is op wat we bereikt hebben. We hebben geknokt voor een Vlaanderen dat weer van ons wordt en dat gaan we de komende vijf jaar blijven doen." @tomvangrieken #kies24 pic.twitter.com/Ms4MqfHvx1
— Vlaams Belang (@vlbelang) June 9, 2024

Ungerns, och Viktor Orbáns Fidesz backar kraftigt och gör sitt sämsta val sedan 2006 – trots det är man landets fortsatt största parti med cirka 44 procent av rösterna och förväntas knipa 11 mandat i Bryssel. – Många högerradikala partier är på väg mot radikalisering. Jag tror inte att alla kommer sitta tillsammans efter valet, utan att vi kommer få se tre partierna bilda tre politiska grupper, säger Steven Van Hecke, professor i EU-politik, till Euronews.

Fortsatt stöd till Ukraina att vänta

Trots flera framgångar för Eu-kritiska och invandringskritiska partier ser Ursula von der Leyens mittenhöger-gruppen, EPP, där bland andra Moderaterna och Kristdemokraterna ingår, ut att bli valets stora vinnare med cirka 185 av 720 platser i parlamentet. – Vi ska fortsätta på denna väg med de som är pro-europeiska, för Ukraina och för rättstaten, förkunnade von der Leyen, som också tycks räkna med att få fortsätta som EU-kommissionens ordförande i ytterligare fem år. De gröna och vänsterliberala partierna backar samtidigt betänkligt och de socialdemokratiska och mer vänsterorienterade tycks stå relativt still jämfört med föregående val.

Belgiska supersöndagen: Nationalistiska partier segrare

Jan Sundstedt — Mon, 10 Jun 2024 09:02:47 +0000

Gårdagens superval i Belgien och inte minst det inhemska parlamentsvalet pekar på en markant seger för nationalistiskt orienterade partier. New Flemish Alliance (N-VA) och Vlaams Belang (VB) ser i nuläget ut att bli de stora segrarna. Samtidigt förlorade premiärminister Alexander De Croos liberala parti, OpenVLD, dramatiskt i både regionala och nationella val. EU-valet samma dag förstärkte denna politiska skiftning ytterligare. Söndagens val i Belgien, som inkluderade regionala, nationella och EU-parlamentsval, visar på en stor framgång för landets mer konservativt lagda partier. Separatistiska New Flemish Alliance (N-VA), ledd av Bart De Wever, framstår som den största vinnaren med 18,6 procent av rösterna nationellt, en ökning med mer än 2 procent jämfört med 2020. Samtidigt såg det invandringskritiska och pro-separatistiska Vlaams Belang en ännu större ökning på 3,5 procent och nådde 15,4 procent av rösterna. De Wever, firandes sitt partis seger, betonade betydelsen av framgången. – Flandern har valt att bevara välståndet. Mer än någonsin har Flandern valt autonomi. Självstyre är den bästa lösningen, kommenterade De Wever. Partiets starka prestation i Flandern (24,5 procent av rösterna) markerar N-VA som det ledande partiet i den flamländsktalande norra regionen.

Duizendmaal dank voor uw steun!
Vlaanderen heeft duidelijk gekozen: voor Vlaamse welvaart! ✌️ pic.twitter.com/IeLfeUJGmA — N-VA (@de_NVA) June 9, 2024

("Tusen tack för ditt stöd! Flandern har tydligt valt: för flamländskt välstånd!")

De Croo erkänner nederlaget

I den franskspråkiga södra delen av Belgien, Vallonien, dominerar liberala MR-partiet med nästan 30 procent av rösterna, följt av Socialistpartiet med 22,6 procent och det centristiska Les Engagés med 21 procent. Det gröna partiet Ecolo fick, likt stora delar av Europa, beskåda en betydande förlust med blott 7,5 procent av rösterna, jämfört med 15 procent vid valet 2019. Premiärminister Alexander De Croos liberala parti, OpenVLD, tog en kraftig smäll med en förväntad röstandel på endast 5,8 procent. De Croo erkände nederlaget på valkvällen. – Vi har förlorat det här valet. Jag var kampanjens ansikte. Detta är inte resultatet vi hoppades på. Jag tar fullt ansvar, sade premiärministern.

Belgium’s NWO Prime Minister is BYE BYE!
Belgium is the NWO’s headquarters. That’s also BYE BYE. Belgian Prime Minister Alexander De Croo announces he will resign after losing to right-wing parties in European electionshttps://t.co/2l2gGJeiQQ — LoTus (@LoTus01132239) June 10, 2024

Vinnare även i EU-valet

Vid sidan av de nationella valen röstade även belgarna, precis som övriga EU-stater, till EU-parlamentet. Resultatet där kan ses som en kopia av de nationella valen, då de patriotiska partiernas framgångar på hemmaplan också gav dem en starkare representation i Europaparlamentet. Valprocessen i Belgien har präglats av viss komplexitet och ett antal oegentligheter har rapporterats, särskilt gällande underåriga väljare. Tonåringar i åldern 16 och 17 tilläts i år för första gången nämligen rösta i EU-valet. Enligt uppgifter har dock några lyckats rösta också i de regionala och federala valen, vilket de inte var berättigade till. Inrikesministern, Annelies Verlinden, kommenterade detta genom att säga att "felen verkade ha varit begränsade" och att eventuella klagomål kommer att utredas. Koalitionsförhandlingarna som nu väntar för att bilda en ny regering i Belgien förväntas bli utdragna och komplicerade. Det politiska landskapet är splittrat mellan det nederländsktalande Flandern och det franskspråkiga Vallonien, vilket kräver koalitioner över regiongränserna. Den avgående regeringen, ledd av De Croo, var en sjupartikoalition som tog nästan 18 månader att bilda efter förra valet, och rekordet på 541 dagar efter valet 2010 är fortfarande oslaget. Nu återstår att se hur de stundande förhandlingarna kommer att forma Belgiens regering inklusive dess relation till Bryssel och EU.

Fiasko för SD i EU-valet

Isac Boman — Mon, 10 Jun 2024 07:55:33 +0000

Med 93 procent av rösterna räknade står det klart att Sverigedemokraterna gör ett riktigt dåligt val. I skrivande stund backar man med 2,1 procent jämfört med föregående val och hamnar på 13,2 procent. Det är första gången någonsin man går bakåt i ett val. Istället går Vänsterpartiet och Miljöpartiet kraftigt framåt (+4,1 och + 2,3) och får 10,9 respektive 13,8 procent av rösterna – MP blir alltså tredje största parti och, om resultatet håller sig, större än SD. Allra störst blir i vanlig ordning Socialdemokraterna som just nu har 24,9 procent av rösterna - följt av Moderaterna med 17,6 procent. Inför valet riskerade såväl Centerpartiet som Kristdemokraterna och Liberalerna att åka ur EU-parlamentet – men samtliga tycks klara sig kvar där C i nuläger ligger på 7,3, KD på 5,7 och L strax över gränsen på 4,4 procent. MP:s toppkandidat Alice Bah Kuhnke ser resultatet som en stor seger och menar att svenskarna vill ha en hårdare klimatpolitik på EU-nivå. – De vill att EU ska bedriva en kraftfull klimat- och miljöpolitik, och jag ser det också som en tydlig signal om att man inte ser att Sveriges regering bedriver den klimat- och miljöpolitik som krävs.

"Konstigaste valrörelsen någonsin"

Även Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt är mycket nöjd med att hans parti ökar kraftigt och går från ett till två mandat i EU. – Om det varit riksdagsval hade vi sopat banan med Tidöpartierna. Vi är otroligt glada att vi får ytterligare ett mandat. Det är en vänstervåg och de borgerliga backar, säger Sjöstedt till skvallertidningen Aftonbladet. På SD:s valvaka skapade riksdagsledamoten David Lång rubriker i etablissemangsmedierna när han sjöng ”ausländer raus” (utlänningar försvinn) till Gigi D'Agostinos toner, något som också spelades in av Expressens reporter. I övrigt var det mest dystra miner och Jimmie Åkesson kallar årets valrörelse ”den konstigaste valrörelse jag varit med om”. – Det är den konstigaste valrörelsen jag varit med om. Vi har inte fått prata om hur vi ska förbättra Europa, utan fått svara på helt andra frågor.

Lågt valdeltagande

Noterbart är också att bara varannan röstberättigad svensk (50,7 procent) tog sig till valurnorna – vilket är den sämsta uppslutningen sedan 2009. Statsvetaren Andreas Johansson Heinö pekar dock på att ”Sverige ligger i linje med övriga Europa” när det kommer till valdeltagande och menar att många partier varit mycket dåliga på att mobilisera sina väljare – SD inte minst. Stora skillnader mellan könen kan också noteras. Om enbart kvinnor röstat i EU-valet hade Miljöpartiet fått 19 procent av rösterna och blivit landets största parti, enligt det preliminära valresultatet – och om bara män röstat hade partiet istället backat och hamnat på cirka 9 procent. För SD är siffrorna de motsatta – partiet stöds av cirka 18 procent av männen i EU-valet, men bara 9 procent av kvinnorna. Bland förstagångsväljarna kan det också noteras att M, S och MP i princip är lika stora (21, 20 respektive 19 procent). Vidare verkar inget av småpartierna utanför riksdagen vara i närheten av att knipa något mandat i Bryssel och ”övriga partier” tycks få sammanlagt 2,2 procent av rösterna.

Danska kandidater vill förbjuda e-cigaretter med smak i EU

Sofie — Fri, 07 Jun 2024 10:24:52 +0000

Sex av elva toppkandidater till EU-valet vill införa förbud mot försäljning av e-cigaretter med söt smak. Bakgrunden är den ökade konsumtionen av sådana nikotinprodukter bland barn och unga i Danmark. I Danmark röker nästan en av tio 15–17-åringar så kallade "vapes" dagligen, enligt Statens folkhälsoinstitut från 2023. Många e-cigaretter säljs med söta smaker som hallon, vattenmelon eller olika godissorter, något som många menar lockar yngre in i ett nikotinberoende. Idag är det i Danmark förbjudet med e-cigaretter med andra smaker än tobak och mentol, men trots det röker många unga vapes med söta smaker. De kan köpa på nätet eller åka över gränsen till Sverige och köpa. EU bör därmed införa ett gemensamt förbud mot söta smaker pǻ e-cigaretter, menar sex av elva ledande danska kandidater till valet i Europaparlamentet. – Jag tror att vi behöver skydda våra barn och ungdomar mycket, mycket mer än vad vi gör idag mot produkter som lockar dem in på rökmarknaden, säger Christel Schaldemos från danska Socialdemokraterna till statskanalen DR. Även danska Moderaternas toppkandidat Stine Bosse håller med, och anser också att ett förbud likt i Danmark bör finnas i hela EU. – Det skulle innebära att färre produkter passerar gränserna, och jag tror att danska barn och ungdomar kommer att påverkas positivt om detta blir ett generellt förbud i EU, säger hon.

"Inte en fråga för EU"

Till hösten ska EU-kommissionen överväga om man ska göra en utvärdering av nuvarande tobaks- och nikotinprodukter, och där kommer även många nya nikotinprodukter att granskas. Morten Løkkegaard, som är toppkandidat till Danmarks motsvarighet till Vänsterpartiet, Venstre, menar att han inte kommer att agera för ett förbud inom EU. – Det här är inte en fråga för EU. Vi måste skapa en ramlagstiftning i EU. Vi måste se till att tobaksproduktdirektivet fungerar med det övergripande ramverket, men vi ska inte reglera detaljerna på det här sättet, säger han. Folketinget har nyligen antagit en ny lag som innebär att man kan få böter för innehav av e-cigaretter med söt smak. Den nya lagen börjar gälla 1 juli i år.

SD skruvar upp retoriken – går till EU-val på att ”stoppa folkutbytet”

Jan Sundstedt — Tue, 04 Jun 2024 17:27:49 +0000

Den 9 juni är sista dagen att rösta i valet till Europaparlamentet. Sverigedemokraterna hoppas nu under slutspurten kunna värva nya väljare genom att anamma en betydligt mer explicit nationalistisk retorik än vad man använt sig av på många år. "Sverige har gått från att vara ett homogent, tryggt och framgångsrikt land till ett mångkulturellt kaos där flera områden inte längre kan betraktas som svenska", konstaterar man och lovar att arbeta för att stoppa det pågående "folkutbytet". SD har länge fått hård kritik från besvikna ex-sympatisörer, samt från mer radikalt inriktade nationalister och konservativa, för sin allt mer ”liberala” hållning i många frågor där partiet frekvent anklagats för att vara ”mesiga” och för att ha anpassat såväl politik som retorik för att blidka massmedia och etablissemangspartierna i riksdagen. Man har de senaste åren också uteslutit en ganska lång rad företrädare, för att dessa i olika sammanhang använt ett icke politiskt korrekt språkbruk, och även kastat ut företrädare som det vänsterextrema kartläggningsorganet Expo pekat ut som ”rasister” eller ”extremister”. Nu har dock SD-ledningen själva lanserat valkampanjen ”Stoppa folkutbytet” med affischer där högt uppsatta SD-företrädare lovar att arbeta för att svenskarna och andra europeiska folk inte ska bytas ut.

EU:s yttre gräns läcker. Den måste säkras med fysiska barriärer. Återvändandet måste öka - därför behövs en utvisningspakt för EU.
Rösta på Sverigedemokraterna i EU-valet för att vända trenden och stoppa folkutbytet. pic.twitter.com/GcMdob4vK7 — Sverigedemokraterna (@sdriks) June 3, 2024

Man förtydligar visserligen att man inte pratar om någon svensk etnicitet – utan om svensk identitet och kultur, men själva termen ”folkutbyte” har i decennier använts i mer explicita och etniskt orienterade nationalistiska kretsar – vilket många också påpekar.

"Från homogenitet till mångkulturellt kaos"

Vad SD:s nya ”radikalare” framtoning beror på är föremål för spekulation, men många menar att partiet insett ett värde i att tydligt utmärka sig och profilera sig som ett ”hårdare” alternativ till ”mjukare” partier som Kristdemokraterna och Moderaterna - som SD numera samarbetar med i riksdagen, och som på senare tid blivit något mer invandringskritiska, åtminstone retoriskt. Vidare går man till val på att införa en ”europeisk utvisningspakt” med fysiska gränsbarriärer där asylsökande ska flyttas till länder utanför EU, att utomeuropeiska länder ska tvingas ta tillbaka sina medborgare, att kraftigt öka de faktiska utvisningarna av migranter från EU och att illegala invandrare som ertappas ”för all framtid nekas möjlighet att få uppehållstillstånd i alla EU-länder”. I ett stort antal inlägg och ”valannonser” på sociala medier deklarerar partiet att folkutbytet är verkligt och pågår just nu – och att man bör rösta på just SD om man vill stoppa detta. ”Socialdemokraterna, och inte minst svensk media, framställer det pågående folkutbytet i Sverige som en konspiration eller en myt. Men siffrorna från SCB är tydliga. Tittar vi på andelen människor som antingen är utrikesfödda, eller människor födda i Sverige med två utrikesfödda föräldrar, beräknas siffran för år 2023 vara ca 27 procent. Fler än var fjärde person i Sverige”, skriver man bland annat. ”Sverige har gått från att vara ett homogent, tryggt och framgångsrikt land till att nu vara ett mångkulturellt kaos där flera områden inte längre kan beaktas som svenska”, menar man vidare.

Ett folkutbyte pågår – mer än var fjärde person i Sverige har utländsk bakgrund idag.
Socialdemokraterna, och inte minst svensk media, framställer det pågående folkutbytet i Sverige som en konspiration eller en myt. Men siffrorna från SCB är tydliga. Tittar vi på andelen… pic.twitter.com/oeX2gICRYS — Sverigedemokraterna (@sdriks) June 3, 2024

Blandade reaktioner

Reaktionerna på den retoriskt radikala kampanjen är splittrade i tre läger. Många anser att det är positivt att SD börjat prata om hur det svenska folket byts ut, och pekar på att dissidenter varnat för detta i decennier, och att detta är en fråga som måste få stort fokus. Andra anser att SD har varit i riksdagen i 14 år och under denna tid lagt mycket lite fokus på att på allvar vilja förhindra de demografiska förändringarna, samt att kampanjen mest tycks handla om en vilja att få massmedial uppmärksamhet och flirta med mer radikala invandringskritiker och tidigare besvikna Sverigedemokrater. En tredje och högljudd grupp, till stor del beståendes av liberaler och socialister, menar att Sverigedemokraterna nu bekänner färg och visar tydligt att man är ett ”rasistiskt” och ”nazistiskt” parti som måste förkastas.

Hela SD går full fascism just nu. Syna detta. Allt handlar alltså om hudfärg och ras. Hur ska du annars ”se” att det pågår ett ”folkutbyte”. Det här partiet styr Sverige medan statsministern lägger huvudet på sned och säger att det är inte hans problem. pic.twitter.com/3B8Q7WH1fq
— Lars Lindström (@larslindstrom) June 4, 2024

M-kandidater: ”Inför EU-lagar mot hbtq-hat”

Jan Sundstedt — Thu, 23 May 2024 06:29:06 +0000

Moderaternas hbtq-förbund, Öppna Moderater, ställer upp med fem namn på vallistan i det kommande EU-valet. Man går till val på att göra ”hatbrott mot hbtq-personer till ett gemensamt EU-brott” och kräver att samtliga medlemsländer förbinder sig att bli ”trygga frizoner” för sexuella minoriteter. Öppna Moderater hävdar bland annat att ”populistiska och extrema partier” är på ”frammarsch” och vill ”slå mot hbtq-personers rättigheter” – och att detta är skälet till att man måste ”säkra att det finns ett fortsatt brett stöd i Europaparlamentet för hbtq-frågor”. ”EU måste sätta press på medlemsländer som drar fötterna efter sig. Ett viktigt steg för att öka tryggheten för hbtq-personer är att göra hatbrott mot hbtq-personer till ett gemensamt EU-brott”, deklarerar man i hbtq-tidningen QX. ”Då måste alla länder måste ha lagstiftning mot hatbrott, motverka hatbrott och ställa de som begår hatbrott till svars. Alla EU:s medlemsländer ska bli trygga frizoner för hbtq-personer. Inget EU land ska ha ”hbtq-fria” zoner”, fortsätter hbtq-förbundet.

"Tar kampen"

Vidare vill man ”bekämpa diskriminering av hbtq-personer, på arbetsmarknaden, i sjukvården och i samhället i stort” samt ”underlätta för regnbågsfamiljer och barn till hbtq-personer”. ”Vi tar kampen mot diskriminering av hbtq-personer och för skydd till minoriteter. Vi kommer att se till att hatbrott blir ett brott i alla EU:s medlemsländer”, lovar man vidare. Utöver Öppna Moderaters förbundsordförande, Tobias Björck, kandiderar hbtq-förbundets Sophia Ahlin, Edvil Alam, Fredrik Saweståhl och Elvira Löwenadler till EU-parlamentet för Moderaterna.

Liberalerna ser ut att tappa EU-plats

Redaktionen — Sun, 05 May 2024 09:05:58 +0000

Liberalerna ligger i dagsläget under spärren och riskerar att tappa sin enda plats i EU-parlamentet i sommar. Även C och KD ligger risigt till och kan bli helt utan representation i Bryssel framöver. Det är statskanalen SVT som, tillsammans med Verian, genomfört en väljarbarometer baserad på cirka 1900 intervjuer och där deltagarna ombads svara på vilket parti de tänker rösta i årets val till Europaparlamentet. Liberalerna, som också är Sveriges mest uttalat EU-vänliga parti, får bara 3,7 av rösterna och hade således heller inte kommit in i parlamentet, där spärren är 4 procent. Kristdemokraterna får 4,2 procent – mer än en halvering jämfört med förra valet. Centerpartiet landar enligt undersökningen på 4,5 procent – jämfört med 10,8 i föregående val. – Partierna får svårt att behålla alla sina mandat som det ser ut i dag.. Det kommer krävas en bra valrörelse för att Liberalerna ska få ett mandat, säger Per Söderpalm, opinionsansvarig på Verian, men menar att det ännu inte är kört för något av de tre partierna. – Rörligheten i väljarkåren brukar vara stor i EU-val, om någon lyckas bra i en debatt kan det lyfta ett parti till exempel, fortsätter han.

S - störst som vanligt

Stödet för V och MP är dock förhållandevis starkt med 9,5 respektive 8,8 procent. Enligt Söderpalm uppger också deras väljare i högre grad än övriga partiers att de kommer att rösta i EU-valet. Noterbart är också att 4,2 procent av väljarna uppger att de i EU-valet kommer att rösta på ett parti som inte sitter i Sveriges riksdag – och i den gruppen är Sara Skyttedals ”Folklistan” störst med 1,5 procent av stödet. Allra största parti ser i vanlig ordning ut att bli Socialdemokraterna. Knappt 30 procent av de tillfrågade uppger att de ska rösta på S i valet – följt av M (18,3) och SD (17,9).