EU-parlamentet – Nya Dagbladet

Namninsamling om återvandring lämnad till EU-parlamentet

Emil Fjellstedt — Fri, 17 Jul 2026 07:10:23 +0000

En namninsamling för återvandring och minskad migration till Europa har överlämnats till Europaparlamentet i Bryssel. Demonstrationen utanför parlamentet kunde hållas först efter att ett kommunalt förbud hävts i domstol.

Under onsdagen samlades aktivister och flera politiker utanför Europaparlamentet för att uppmärksamma kampanjen Save Europe Act. Enligt initiativtagarna, där den nederländska opinionsbildaren Eva Vlaardingerbroek är en av de ledande rösterna, uppstod också förseningar när underskrifterna skulle lämnas in. Efter viss fördröjning ska överlämningen ändå ha genomförts, enligt Samnytt.

Dagen före manifestationen meddelade kampanjen att Bryssels borgmästare förbjudit demonstrationen på Place du Luxembourg, torget utanför Europaparlamentet. Arrangörerna överklagade beslutet med hänvisning till mötes- och demonstrationsfriheten. Inför onsdagen meddelade de att den rättsliga processen fallit ut till deras fördel och att mötet kunde genomföras enligt plan, bland annat med inbjudna talare från Europaparlamentet.

Vill tvinga EU att ta upp återvandring

Save Europe Act beskriver sig som det första ”patriotiska europeiska medborgarinitiativet”. Målet är att samla en miljon underskrifter för att tvinga EU-kommissionen att formellt ta upp frågan och träffa initiativtagarna enligt reglerna för ett europeiskt medborgarinitiativ.

Bland kraven finns stopp för illegal invandring, stärkt gränskontroll och en politik för återvandring av personer som saknar rätt att stanna i Europa. Kampanjen vill också ge medlemsländerna större utrymme att skydda sin nationella och kulturella identitet.

Tidigare i juli meddelade kampanjen att den passerat 500 000 underskrifter – halvvägs till miljonmålet. Samtidigt har EU-kommissionen signalerat att den kan vägra att registrera initiativet som ett officiellt europeiskt medborgarinitiativ, med hänvisning till att delar av innehållet kan strida mot EU:s grundläggande värderingar. Arrangörerna uppger att de tänker fortsätta oavsett kommissionens bedömning.

Migration har under de senaste två decennierna varit en av de mest omdebatterade frågorna inom EU. Efter de stora flyktingströmmarna 2015–2016 har invandringsnivåerna enligt flera medlemsstater legat kvar på historiskt höga nivåer, och frågan har blivit central i nationella val runt om i Europa.

Le Pen får fotboja – presidentplaner i fara

Emil Fjellstedt — Tue, 07 Jul 2026 13:09:08 +0000

Marine Le Pens dom för missbruk av EU-medel står fast efter en ny prövning i Paris. Samtidigt kortas hennes valbarhetsförbud, vilket gör att vägen till presidentvalet 2027 inte är helt stängd – men betydligt mer komplicerad. Den franska appellationsdomstolen fastställde på tisdagen domen mot Nationell samlings frontfigur Marine Le Pen, rapporterar bland andra CNN och The Guardian. Målet gäller påstått missbruk av EU-medel avsedda för assistenter i Europaparlamentet. Le Pen döms till tre års fängelse, varav två år är villkorliga. Det återstående året ska enligt domen avtjänas i hemmet med elektronisk fotboja. Hon får också böta 100 000 euro. Domstolen kortar samtidigt hennes förbud mot att kandidera i val. Förbudet anges till 45 månader, men 30 månader är villkorliga. I praktiken innebär det enligt flera medier att hon kan bli valbar innan presidentvalet 2027.

Kan kandidera – men med fotboja

Avgörandet innebär därför inte samma definitiva politiska stopp som den tidigare domen. Le Pen skulle i teorin kunna ställa upp i presidentvalet, men då samtidigt vara bunden av elektronisk övervakning. Hon har tidigare sagt att hon inte vill föra en presidentkampanj om hon tvingas bära fotboja eller om hennes rörelsefrihet begränsas. Efter domen var hennes slutliga besked om en kandidatur ännu inte klart. Om Le Pen avstår väntas partikollegan Jordan Bardella, som leder Nationell samling i det dagliga arbetet, bli ett möjligt alternativ för partiet.

Nekar till brott

Målet gäller EU-pengar som skulle ha finansierat parlamentsassistenter i Bryssel och Strasbourg. Åklagarsidan har hävdat att medlen i stället användes för partiarbete i Frankrike. Le Pen nekar till brott och har beskrivit processen som politiskt motiverad. Hon kan fortfarande försöka föra ärendet vidare till Kassationsdomstolen, Frankrikes högsta domstolsinstans. Domen är ett hårt bakslag för Le Pen, som länge har betraktats som en av favoriterna inför nästa presidentval. President Emmanuel Macron kan inte kandidera igen efter två mandatperioder, vilket har gjort valet 2027 särskilt öppet.

EU-parlamentet vill tvinga fram samtyckeslag i alla medlemsländer

Emil Fjellstedt — Wed, 29 Apr 2026 10:26:31 +0000

EU-parlamentet kräver att alla medlemsländer inför en samtyckesbaserad våldtäktslagstiftning efter svensk modell. Beslutet innebär att EU-kommissionen nu pressas att lägga fram ett lagförslag om en gemensam definition av våldtäkt i hela unionen. Resolutionen antogs på tisdagen med 447 röster för, 160 emot och 43 nedlagda, rapporterar Fria Tider. Enligt EU-parlamentet ska våldtäkt definieras utifrån avsaknaden av fritt givet, informerat och återkalleligt samtycke. Förslaget innebär att länder där våldtäktslagstiftningen fortfarande bygger på våld, hot eller tvång ska gå över till en modell där frågan i stället kretsar kring om ett uttryckligt samtycke har funnits. Enligt parlamentets egen beskrivning ska tystnad, brist på motstånd, frånvaro av ett "nej", tidigare samtycke, tidigare sexuellt beteende eller en pågående eller tidigare relation inte kunna tolkas som samtycke. Samtycket ska också bedömas mot bakgrund av omständigheter som rädsla, berusning, sömn, sjukdom, funktionsnedsättning eller annan sårbarhet. Parlamentet vill dessutom att så kallade traumareaktioner – exempelvis att frysa eller anpassa sig till förövaren – ska få genomslag i lagstiftning och rättspraxis.

Svensk lag kritiserades av Lagrådet

Den svenska samtyckeslagen infördes 2018 och innebär att våldtäkt kan föreligga även utan våld, hot eller tvång, om den sexuella handlingen inte föregåtts av ett tydligt samtycke – i praktiken en uttrycklig bekräftelse, exempelvis muntligen. Lagen drevs igenom med stöd av samtliga riksdagspartier, inklusive Sverigedemokraterna. Redan före införandet riktade dock Lagrådet skarp kritik mot konstruktionen. Lagrådet varnade för att frågan om huruvida ett deltagande varit "fritt" inte med tillräcklig säkerhet kunde besvaras förrän i efterhand. "Förslagen innebär alltså att det i de aktuella bestämmelserna införs ett helt nytt grundläggande brottsrekvisit med en obestämd innebörd. Det går inte att utifrån lagtexten förutse i vilka fall det finns förutsättningar för straffrättsligt ansvar", skrev Lagrådet. Kritiker har därefter beskrivit lagen som rättsosäker och menar att den i praktiken riskerar att flytta fokus från bevisning om våld eller tvång till parternas efterhandsbeskrivningar av vad som sagts eller inte sagts.

”Bara ja betyder ja”

En av de drivande aktörerna bakom EU-initiativet är den svenska socialdemokratiska EU-parlamentarikern Evin Incir. Hon beskriver förslaget som ett steg mot en "bara ja betyder ja"-lagstiftning i hela EU. — Det är både moraliskt och juridiskt oacceptabelt att kvinnor inte skyddas av "bara ja betyder ja"-lagstiftning i hela EU, säger Incir i EU-parlamentets pressmeddelande. Hon hänvisar till att Frankrike, Finland, Luxemburg och Nederländerna sedan 2023 infört lagar som bygger på samtycke. — Vi har medvind: det är dags att leverera en gemensam europeisk definition av våldtäkt baserad på avsaknaden av fritt givet och återkalleligt samtycke, säger Incir. EU-parlamentet vill att kommissionen kompletterar 2024 års direktiv om bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet. Parlamentet upprepar även kravet på att könsbaserat våld ska läggas till listan över särskilt allvarliga brott med gränsöverskridande dimension enligt artikel 83.1 i EU-fördraget.

Kammarkollegiet inleder granskning av Teodorescu Måwes hemliga finansiär

Emil Fjellstedt — Tue, 21 Apr 2026 10:44:45 +0000

EU-parlamentarikern Alice Teodorescu Måwe (KD) vägrar uppge vem som betalar hennes personliga säkerhetsarrangemang. Nu har statliga Kammarkollegiet inlett ett tillsynsärende efter en anmälan från Nyans-ledaren Mikail Yüksel. I en insynsdeklaration till Europaparlamentet, daterad den 11 februari i år, uppger Teodorescu Måwe att hon tar emot ekonomiskt stöd från en privat bidragsgivare kopplat till sin "personliga säkerhet". Vem som står bakom stödet, hur stort det är och vilken typ av aktör det rör sig om har hon konsekvent vägrat att uppge. När skattefinansierade kanalen SVT frågade henne om upplägget i programmet 30 minuter förra veckan upprepade politikern att hon inte kunde säga någonting om saken. — Jag kommer inte kunna berätta någonting om det här. Det riskerar min säkerhet, sade hon i intervjun. Enligt den 41-åriga Israelaktivisten skulle även detaljer om storleken på stödet eller vilken typ av aktör det rör sig om kunna påverka säkerheten negativt. Anledningen till att hon vidtar de här åtgärderna, förklarade hon, är att hon har ett skyddsbehov.

Anmälan till Kammarkollegiet

Det är inte första gången som frågan om finansiering dyker upp – redan 2023 bad Teodorescu Måwe offentligt om "mecenater" på sin blogg Klartext. Mikail Yüksel, partiledare för det Turkiet-kopplade invandrarpartiet Nyans, anmälde Teodorescu Måwe till statliga Kammarkollegiet med anledning av den hemliga finansieringen. Den 20 april meddelade han på X att myndigheten har inlett ett tillsynsärende. — Nu har jag fått besked om att Kammarkollegiet har inlett ett tillsynsärende. Det återstår att se vilket beslut de kommer att fatta, skriver Yüksel på X. Tillsynsärendet grundar sig på lagen (2018:90) om insyn i finansiering av partier, som kräver att aktiva politiker redovisar bidrag oavsett storlek. Enligt uppgifter till tidningen Flamman har Teodorescu Måwe inte lämnat in någon sådan redovisning till Kammarkollegiet.

Kritik från flera håll

Kritiken mot upplägget är omfattande. Expressens ledarsida konstaterar att politikern genom att låta en privat finansiör stå för den personliga säkerheten har "försatt sig i en solklar beroendesituation". Även den socialdemokratiska EU-parlamentarikern Evin Incir har varit kritisk och menar att väljarna har rätt att veta vems ärenden hon driver. Teodorescu Måwes kopplingar till det kontroversiella övervakningsföretaget Palantir Technologies har också uppmärksammats. Hon är den enda svenska EU-parlamentarikern som haft enskilda lobbymöten med företaget – vid två tillfällen i januari 2026, ett i London och ett i Stockholm. När media har frågat henne vad mötena handlade om har hon vägrat svara.

Alice Teodorescu Måwe får anonymt ekonomiskt stöd – vägrar uppge givare

Redaktionen — Mon, 23 Mar 2026 14:59:00 +0000

Europaparlamentarikern och Israeltrogna Alice Teodorescu Måwe (KD) får ekonomiskt stöd från en anonym donator men vill inte uppge vem som står bakom finansieringen. Kritiker ifrågasätter uppläggets förenlighet med EU:s transparenskrav. Teodorescu Måwe får löpande ekonomiskt stöd från en anonym privat donator för sina personliga säkerhetsarrangemang, men vägrar uppge vem som finansierar henne eller hur stora beloppen är, rapporterar Fria Tider med stöd av uppgifter i vänstertidningen Flamman. Enligt hennes ekonomiska redovisning till Europaparlamentets talman får Teodorescu Måwe ekonomiskt stöd kopplat till säkerhet, men summor och givarens identitet redovisas inte offentligt. Hon uppger till Bonniertidningen Dagens Nyheter att detaljerna inte kan lämnas ut av säkerhetsskäl, och hänvisar till att arrangemanget är godkänt av parlamentet och att hon informerat KD. KD:s kanslichef i Bryssel bekräftar att regelverket och uppförandekoden respekteras, men vill inte kommentera säkerhetsarrangemanget i sak. Vissa experter och kritiker ifrågasätter om upplägget är förenligt med Europaparlamentets krav på transparens och redovisning av gåvor och donationer, som normalt ska redovisas med givarens namn om beloppet överstiger 150 euro. Bakgrunden till behovet av säkerhet är tidigare incidenter i parlamentet som Teodorescu Måwe hänvisat till. Hon sitter i EU:s säkerhets- och försvarsutskott (SEDE) samt i LIBE-utskottet, som hanterar frågor om medborgerliga fri- och rättigheter. Teodorescu Måwe är även känd som en varm anhängare av Israel – något hon ofta ger uttryck för och är öppen med. Frågan om den anonyma finansiärens identitet kvarstår obesvarad, och kritiker menar att allmänheten har rätt att veta vem som finansierar en ledamot med inflytande över säkerhets- och försvarsfrågor.

EU backar från förbud mot bensinbilar

Redaktionen — Wed, 17 Dec 2025 09:46:28 +0000

EU-kommissionen vill skrota det planerade totalförbudet mot nya bensinbilar efter 2035. I stället föreslås krav på 90 procent lägre utsläpp. Det var under 2023 som EU-parlamentet röstade igenom att inga nya diesel- eller bensinbilar skulle få säljas i EU från 2035. Nu vill kommissionen i stället låta tillverkarna nå målet genom 90-procentiga utsläppsminskningar från avgasrören. De resterande tio procenten kan kompenseras genom användning av miljövänligare stål tillverkat inom EU, eller genom e-bränslen och biobränslen. Beskedet kom på tisdagen efter hård kritik från bilproducerande länder som Tyskland, Italien och Tjeckien. Förslaget innehåller även sänkta utsläppsmål för skåpbilar till 2030 och stöd till EU:s batteritillverkare med drygt 15 miljarder kronor i räntefria lån. — Jag är säker på att det här paketet öppnar en ny era för den europeiska bilindustrin, säger industrikommissionären Stéphane Séjourné på en presskonferens i Strasbourg, enligt TT. Förslaget ska nu behandlas av EU-parlamentet och ministerrådet.

EU-parlamentet vill ha åldersgräns för sociala medier

Redaktionen — Thu, 27 Nov 2025 07:44:13 +0000

En resolution om åldersgränser på sociala medier har antagits av EU-parlamentet i syfte att skydda barn och unga. Beslutet är dock inte bindande utan en uppmaning till medlemsländerna att agera. Enligt resolutionen ska barn vara minst 13 år för att få använda sociala medier, videodelningsplattformar som Youtube samt så kallade "AI-kompisar". Upp till 16 års ålder ska föräldrarnas samtycke krävas. Parlamentet uppmanar EU-kommissionen och medlemsländerna att driva frågan vidare. Den svenske EU-parlamentarikern Adnan Dibrani (S) välkomnar beslutet. — Våra barn ska alltid gå före techjättarna och deras vinster och algoritmer, säger han till skattefinansierade SVT. Ledamoten Charlie Weimers (SD) röstade däremot emot. Han ser en risk för politisk övervakning och varnar för att europeiska medborgare kan tvingas legitimera sig med BankID bara för att kommentera inlägg på nätet. Det återstår frågor kring hur åldersgränsen praktiskt ska tillämpas. Diskussioner pågår om vilka identifieringsverktyg som kan användas utan att äventyra skyddet av personuppgifter.

Danmark på god väg

Australien blir i december det första landet i världen som inför en lagstiftad åldersgräns för sociala medier. Ansvaret för att upprätthålla gränsen ligger på plattformarna, som riskerar böter om de inte följer reglerna. I oktober lade även den danska regeringen fram ett förslag om att förbjuda sociala medier för alla barn under 15 år, där statsminister Mette Frederiksen pekade starkt mot att skärmarna skapar både beroende och dåligt mående bland unga. Även i Norge har man lagt fram ett liknande förslag.

Vegoprodukter får inte kallas för ”köttnamn”

Redaktionen — Thu, 09 Oct 2025 09:15:09 +0000

Under onsdagen röstade EU-parlamentet igenom ett förslag om förbud mot ”köttnamn” på vegetariska och veganska produkter. Det innebär att "sojakorv" och "vegoburgare" snart kan heta något helt annat. Debatten kring huruvida vegetariska och veganska produkter ska få kallas exempelvis "vegoburgare" eller "vegokorv" har funnits länge. Redan under 2020 röstade EU-parlamentet i frågan, som slutade i nej. Förslaget lades återigen fram på bordet, där utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling i EU-parlamentet föreslog att en rad begrepp, som exempelvis korv, burgare, schnitzel och biff, inte ska få användas på vegetariska produkter. Anledningen som främst lagts fram är att man vill skydda europeiska bönder och matproduktion. Under veckan klubbade EU-parlamentet igenom förslaget om ett sådant förbud, rapporterar Göteborgs-Posten. Förslaget röstades igenom med 355 röster för och 247 emot.

"Lite larvigt"

Alla svenska EU-parlamentariker röstade nej till ett förbud, förutom SD som valde att avstå sin röst – men kom istället med ett eget förslag som innebar att bara kycklingprodukter får kallas kyckling, och bara köttprodukter för kött. Det röstades dock ner. Dick Erixon (SD) menar att hela frågan är "lite larvig". — Vi tycker att det här är lite larvigt alltihopa. Att sänka matpriserna och avreglera så att vi får lägre matpriser är en viktigare fråga att diskutera. Det här är för hårt. Produkter ska ju kallas det de är. Om man har kött så är det givetvis kött, men gör man det på sojabönor så måste man kunna kalla det för sojakorv, säger han. Det nya tillägget innebär att nya namn som exempelvis "vegorundell" och "vegospole" kan bli verklighet i butikerna, men det står klart först efter att de 27 EU-länderna har förhandlat kring ärendet.

Von der Leyen sitter kvar som EU-boss

Isac Boman — Thu, 10 Jul 2025 14:33:33 +0000

Otillbörlig påverkan på valet i Rumänien och suspekta upphandlingsprocesser till mångmiljardbelopp via sms med Pfizers vd Albert Bourla. Det var en del av kritiken i samband med misstroendeomröstningen mot EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen under torsdagen. Bakom misstroendeinitiativet finns den rumänske parlamentsledamoten Gheorghe Piperea från ECR, som hänvisade till "bristande ledarskap och transparens" bland annat efter von der Leyens mörkade sms-konversation med Pfizers vd Albert Bourla angående mångmiljardköpen av läkemedelsjättens kritiserade covidvaccin Comirnaty. Hon har också anklagats för otillbörliga försök att påverka Rumäniens presidentval, där den liberale Nato-förespråkaren Nicusor Dan i maj till slut besegrade nationalisten George Simion. Dans valvinst kom först efter att en tidigare nationalistisk och EU-kritisk kandidat, Calin Georgescu, diskvalificerats och anklagats för brott utan bevis efter att ha vunnit den första valomgången. Omröstningen slutade med en knapp fjärdedel, 175 röster, för ett misstroende. 360 röstade emot och 18 ledamöter lade ned sina röster, enligt EU-parlamentets pressmeddelande. För att von der Leyen skulle ha avsatts hade det krävts två tredjedelars majoritet. Von der Leyen själv avfärdade misstroendet som primärt drivet av konspirationsteorier som framförs av "antivaxxare" och "Putin-apologeter".

Bråk i Bryssels korridorer: KD-profil och V-profil anmäler varandra för misshandel

Jan Sundstedt — Thu, 22 May 2025 13:25:33 +0000

Enligt obekräftade uppgifter har någon form av fysisk konfrontation ägt rum mellan Kristdemokraternas EU-parlamentariker Alice Teodorescu Måwe och en tjänsteman anställd hos Vänsterpartiet i EU-parlamentets lokaler i Bryssel. En motanmälan har lämnats in och uppgifterna går isär. Kristdemokraternas EU-parlamentariker, Alice Teodorescu Måwe, anklagas för att ha "attackerat" en tjänsteman anställd hos Vänsterpartiet i EU-parlamentet, skriver Schibstedtidningen SvD. Vänsterpartiet har polisanmält KD-politikern för misshandel, som i sin tur nekar till anklagelserna. Marie Antman, kanslichef för Vänsterpartiet, uppger att medarbetaren visade märken på armen efter händelsen och beskrev situationen som upprörande. Enligt Antman skrek medarbetaren på hjälp, vilket ledde till att vakter kallades till platsen och lugnade situationen. – I dag på morgonen kom min medarbetare in på mitt kontor i chocktillstånd och visade upp märken som personen hade fått på sin arm. Då visade det sig att en svensk parlamentariker helt enkelt attackerat min medarbetare fysiskt. Det är extremt upprörande, säger Antman i en kommentar till TT. Kristdemokraterna avvisar anklagelserna och hävdar att det var Teodorescu Måwe som blev attackerad av vänsterpartiets representant.

Ska ha fångats på film

KD:s partiledare Ebba Busch uttrycker oro över händelsen och skriver på X.

Jag har idag blivit informerad om hotfulla trakasserier mot vår Europaparlamentariker. Det gör mig bedrövad.
Att händelsen ägt rum i Europaparlamentet, och den trakasserande därtill är en anställd politisk tjänsteman, gör incidenten mycket allvarlig. Säkerheten för våra… — Ebba Busch (@BuschEbba) May 21, 2025

KD:s kanslichef Natalie Tegelberg skriver i ett mejl till TT att vänsterpartisten filmade och fotograferade Teodorescu Måwe utan hennes tillåtelse. Något som, enligt uppgifter, ska ha föregåtts av diskussioner kring kriget i Gaza. Allt ska ha fångats på parlamentets övervakningskameror. Enligt Tegelberg ska vänsterpartisten ha blivit aggressiv och med våld försökt ta telefonen ur Teodorescu Måwes hand när hon försökte fotografera tillbaka. Situationen ska ha lugnat sig först när vakterna anlände. – När Alice bad personen förklara sitt agerande uppgav personen att vederbörande avsåg att publicera bilderna på sociala medier för att ”tala om för världen vilken hemsk person Alice är”, skriver Tegelberg. Teodorescu Måwe har själv anmält incidenten till parlamentets säkerhetsavdelning och har även, enligt färska uppgifter, upprättat en motanmälan.

EU-parlamentet: Inledande bedömning stödjer Teodorescu Måwes version

EU-parlamentets presstalesman, Delphine Colard, bekräftar att ärendet prioriteras och menar att den inledande bedömningen stödjer Teodorescu Måwes version av händelsen. Vänsterpartiets pressekreterare, Joakim Höjer, säger dock att partiet inte delar KD:s bild av händelsen. – Det är inte alls den bilden som vi har. Utan det är att Alice har attackerat vår medarbetare. Utredningen får ha sin gång nu, säger Höjer. Medan bilden av vad som verkligen inträffade i Bryssel fortfarande är oklar, växer kritiken på sociala medier mot vad många uppfattar som en överdriven reaktion. Kritiker pekar främst på att den ökande våldsspiralen i människors vardag inte får samma snabba prioriteringar och insatser som när två högprofilerade EU-politiker gnabbas.