EU-kommissionen – Nya Dagbladet

EU-kommissionen får långtgående makt över ChatGPT

Emil Fjellstedt — Tue, 01 Sep 2026 09:33:40 +0000

EU-kommissionen placerar ChatGPT, Reddit och Roblox under unionens hårdaste digitala kontrollregim. Beslutet ger Bryssel rätt att granska data och algoritmer, kräva förändringar av tjänsternas funktion och utdöma böter på upp till sex procent av bolagens globala årsomsättning. Kommissionen meddelade den 31 augusti att ChatGPT klassas som en ”mycket stor online-sökmotor”, medan Reddit och Roblox blir ”mycket stora onlineplattformar” enligt Digital Services Act, DSA. Gränsen går vid 45 miljoner genomsnittliga månadsanvändare i EU. OpenAI har uppgett 159,1 miljoner användare av ChatGPT:s sökfunktion, Reddit 57,2 miljoner och Roblox 46,6 miljoner. Företagen har nu fyra månader på sig, till januari 2027, att följa de skärpta kraven. ChatGPT blir det första stora generativa AI-systemet som behandlas som sökmotor enligt DSA. Kommissionens motivering är att tjänsten inte bara svarar på frågor utan även söker på internet, bearbetar resultat och sammanställer ett nytt svar. Därmed betraktas hela tjänsten som en hybrid med samma potentiella samhällspåverkan som en traditionell sökmotor.

”Systemrisker” utan skarpa gränser

Den mest långtgående delen av regelverket finns i artiklarna 34 och 35. De berörda företagen måste varje år identifiera, analysera och motverka ”systemrisker” som kan uppstå genom tjänsternas utformning, funktion och algoritmer. Riskkategorierna omfattar spridning av olagligt innehåll, negativa effekter på grundläggande rättigheter, valprocesser och offentlig säkerhet samt påverkan på minderåriga, folkhälsa och människors fysiska och psykiska välbefinnande. Formuleringarna ger tillsynen en räckvidd långt bortom borttagning av sådant som redan är förbjudet i lag. För att minska en bedömd risk kan plattformarna behöva ändra sina användarvillkor, rekommendationssystem, gränssnitt, innehållsmoderering, annonsverktyg eller ålderskontroller. Det innebär inte att kommissionen genom beslutet förbjuder en viss åsikt eller får skriva enskilda ChatGPT-svar. DSA slår uttryckligen fast att tjänsterna inte får åläggas någon allmän plikt att övervaka allt innehåll eller aktivt leta efter brott. Riskåtgärder ska dessutom vara rimliga, proportionerliga och ta hänsyn till grundläggande rättigheter. Problemet ligger i stället i den indirekta styrningen. När politiskt laddade och svårmätbara begrepp som ”samhällsdebatt”, ”valprocesser”, ”offentlig säkerhet” och ”psykiskt välbefinnande” kombineras med hot om omsättningsbaserade böter får företagen starka skäl att välja den säkraste vägen inför tillsynsmyndigheten.

Bryssel får se data och algoritmer

Klassningen ger EU-kommissionen direkt tillsynsmakt över de tre tjänsterna. Den kan begära den information som anses nödvändig, få tillgång till data och algoritmer, hålla frivilliga intervjuer och genomföra inspektioner i företagens lokaler. Kommissionen kan även kräva oberoende årliga revisioner och ge särskilt godkända forskare tillgång till icke-offentliga data för att studera systemrisker och företagens motåtgärder. ChatGPT, Reddit och Roblox måste inrätta interna kontrollfunktioner som ser till att riskerna rapporteras och hanteras. Vid misstanke om allvarlig och brådskande skada kan kommissionen besluta om tillfälliga åtgärder innan en slutlig överträdelse har fastställts. På sin egen informationssida nämner myndigheten förändringar av rekommendationssystem och ökad bevakning av särskilda nyckelord eller hashtaggar som exempel. För ChatGPT och Reddit sker tillsynen i samarbete med Irlands medieregulator Coimisiún na Meán. För Roblox medverkar nederländska Authority for Consumers and Markets, eftersom företagen har sina europeiska etableringar i dessa länder.

Böter med global hävstång

Om ett företag anses bryta mot DSA kan kommissionen kräva förändringar inom en egen fastställd tidsfrist och besluta om böter på upp till sex procent av den globala årsomsättningen. Felaktiga, missvisande eller ofullständiga svar under en utredning kan ge böter på upp till en procent av den globala omsättningen. Vägran att lämna uppgifter, släppa in inspektörer eller följa beslut kan dessutom utlösa löpande vite på upp till fem procent av den genomsnittliga globala dagsomsättningen för varje dags försening. Som sista utväg kan tillgången till en tjänst begränsas tillfälligt. Den befogenheten är betydligt snävare än bötesmakten och förutsätter en ihållande överträdelse som orsakar allvarlig skada och innefattar brottslighet som hotar människors liv eller säkerhet. Ett sådant ingrepp måste beslutas av domstol i etableringslandet.

Kritik: lagen belönar överblockering

Digitalrättsorganisationen Electronic Frontier Foundation, EFF, varnar för att systemriskerna är vagt definierade och kan politiseras. Organisationen pekar på risken att lagligt men kontroversiellt innehåll raderas eller nedprioriteras när företag försöker undvika sanktioner. Forskare vid Humboldt Institute for Internet and Society beskriver samma strukturella incitament: när underlåtenhet att ta bort olagligt innehåll bestraffas hårdare än felaktig borttagning av lagligt material uppmuntras företagen att moderera för mycket. Institutet avvisar samtidigt påståendet att DSA i sig är ett munkavleförbud och understryker att också överblockering kan behandlas som en systemrisk. EU-kommissionen framhåller att lagen ger användarna rätt till motivering, intern omprövning, extern tvistlösning och domstolsprövning när innehåll tas bort. Men även DSA-försvarande forskare medger att gränsen mellan legitim riskhantering och indirekt statlig styrning måste bevakas noggrant. NyD har tidigare granskat hur DSA flyttar kontrollen över informationsflöden från plattformarnas egna regler till en gemensam struktur där EU-kommissionen både tolkar riskerna, utreder företagen och beslutar om sanktioner.

Ett prejudikat för generativ AI

Klassningen av ChatGPT är principiellt viktig eftersom DSA skrevs innan dagens generativa AI-tjänster fick sitt genomslag. Jurister har varit oense om hur en chattbot, som både söker, lagrar användarinnehåll och producerar egna svar, passar in i lagens kategorier. Kommissionen väljer nu en teknikneutral och expansiv tolkning: eftersom ChatGPT kan söka på webben räknas tjänsten som sökmotor, och dess stora räckvidd öppnar dörren till den högsta tillsynsnivån. Beslutet kan överklagas till EU-domstolarna, men gäller tills det ändras eller upphävs. Från januari 2027 ska alltså tre amerikanska tjänster anpassa sina algoritmer och interna kontrollsystem till en europeisk riskmodell vars centrala begrepp saknar skarpa gränser. Kommissionen kallar det ökad ansvarsskyldighet. I praktiken innebär det att Bryssel får en permanent plats i maskinrummet hos några av världens mest använda digitala tjänster.

Von der Leyen vill använda européernas sparpengar för EU:s projekt

Emil Fjellstedt — Tue, 01 Sep 2026 07:54:44 +0000

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen talar öppet om Europas hushållssparande som kapital som ska sättas i arbete för EU:s företag och politiska projekt. I ett tal i Paris pekade hon ut omkring 10 000 miljarder euro i bankinsättningar som en resurs för unionens ekonomi. Uttalandet gjordes den 27 augusti vid den franska arbetsgivarorganisationen MEDEF:s årskonferens. Von der Leyen sade att europeiska företag saknar kapital för att växa, samtidigt som stora delar av hushållens sparande antingen ligger på bankkonton eller investeras utanför Europa. — I dag hålls 10 000 miljarder euro av hushållens sparande på bankkonton. Europa måste nu få detta sparande att arbeta för sina företag, sade hon i talet. Det är ett långtgående anspråk på medborgarnas privata sparande. Von der Leyens formulering visar att EU-kommissionen inte främst ser bankmedlen som familjers buffert eller pensionskapital, utan som finansiering som i högre grad ska föras till den europeiska ekonomin.

Vill frigöra 470 miljarder euro

Von der Leyen knöt budskapet till EU:s spar- och investeringsunion, som lanserades 2025. Kommissionen har lagt fram åtgärder om bland annat värdepapperisering, bankers och försäkringsbolags investeringar samt en mer integrerad tillsyn av kapitalmarknaderna. Enligt kommissionens beräkning skulle åtgärderna kunna frigöra upp till 470 miljarder euro i ytterligare investeringar. Von der Leyen vill ha en överenskommelse mellan alla 27 medlemsstater före årets slut. Om det inte lyckas, sade hon, kan arbetet fortsätta med de länder som är beredda.

Sparandet ska bära EU:s politiska projekt

I kommissionens strategi beskrivs spar- och investeringsunionen som ett sätt att få privat kapital att finansiera bland annat klimatomställning, innovation och försvar. När EU-ledningen efterfrågar allt större försvarsanslag blir hushållens besparingar därmed en del av den finansiering som ska bära unionens upprustning. EU framhåller samtidigt att sparare ska få fler investeringsmöjligheter och möjlighet till högre avkastning. Bakgrunden är EU-kommissionens bedömning att Europa behöver investeringar på hundratals miljarder euro årligen för att möta konkurrens, teknologisk omställning och ökade försvarskostnader. När offentliga medel inte anses räcka vänds blicken nu mot hushållens sparande – och en politik där vanliga människors buffertar förväntas bli kapital för Bryssels industriella och militära prioriteringar.

EU lånar till nya Ukrainaköp – 67 miljarder till vapen och luftvärn

Emil Fjellstedt — Mon, 24 Aug 2026 09:56:41 +0000

EU-kommissionen har godkänt nya försvarsinköp till Ukraina för 6,1 miljarder euro, motsvarande omkring 67 miljarder kronor. Pengarna lånas upp på kapitalmarknaden med EU-budgeten som säkerhet, medan återbetalningen är villkorad av att Ukraina i framtiden får krigsskadestånd från Ryssland. Beslutet meddelades den 24 augusti, på Ukrainas självständighetsdag. Det nya beloppet läggs ovanpå tidigare godkända försvarsbeställningar på omkring 16 miljarder euro, varav 8,35 miljarder redan har betalats ut. De 6,1 miljarderna finansieras inte genom att de frysta ryska tillgångarna tas i anspråk. EU lånar i stället upp pengarna på kapitalmarknaden och garanterar långivarna med marginalen i EU-budgeten. Enligt kommissionens lagförslag blir Ukrainas återbetalning aktuell först när landet får krigsskadestånd från Ryssland. EU-kommissionen motiverar beslutet med att 376 robotangrepp registrerades mot Ukraina under juli. Pengarna ska användas till luft- och robotförsvar, ammunition och radarutrustning. Kommissionsordföranden Ursula von der Leyen säger att inköpen ska hjälpa landet att skydda befolkningen och luftrummet medan kriget fortsätter.

EU-budgeten garanterar miljardlånet

Det nya beslutet ingår i ett särskilt EU-lån på totalt 90 miljarder euro för Ukrainas budget- och försvarsbehov under 2026 och 2027. I kommissionens förslag delas beloppet upp i 60 miljarder euro till försvarsindustrin och inköp av militär materiel samt 30 miljarder till ekonomiskt stöd och statsbudgeten. Under 2026 väntas 28,3 miljarder euro betalas ut inom försvarsdelen. Ukraina får inte beloppet fritt tillgängligt, utan begär utbetalningar efter att avtal har ingåtts med försvarsföretag och granskats av EU-kommissionen. Konstruktionen innebär att EU-budgeten står bakom upplåningen medan inköpen genomförs stegvis.

Försvarsindustrin får miljardbeställningar

Merparten av materielen ska köpas från tillverkare i Ukraina, EU och EES-länderna. Stödet blir därmed också en omfattande satsning på den ukrainska och europeiska försvarsindustrin. Leverantörer i andra länder kan godkännas genom särskilda undantag när den efterfrågade utrustningen inte tillverkas i Europa. Inköpskraven har blivit en politisk stridsfråga inom EU. Vissa medlemsländer vill att de lånade miljarderna i första hand ska stärka Europas försvarsindustri, medan andra har krävt större frihet för Ukraina att köpa den materiel som kan levereras snabbast. Nya Dagbladet har tidigare rapporterat om hur Ukraina vill använda EU-lånet för framtida köp av Jas Gripen. Även sådana beställningar skulle omfattas av reglerna för lånets försvarsdel.

Google bötfälls med 890 miljoner euro av EU

Markus Andersson — Fri, 24 Jul 2026 08:11:36 +0000

Google har enligt EU-kommissionen brutit mot EU:s lag om digitala marknader – och får böter på 890 miljoner euro. I två beslut den 23 juli slår kommissionen fast att Google otillåtet har gynnat egna tjänster i Google-sökningen och hindrat apputvecklare från att styra kunder till billigare köpvägar via Google Play. Böterna delas upp i 460 miljoner euro för sökpreferensen och 430 miljoner euro för begränsningarna i Play-butiken, enligt ett pressmeddelande från Europeiska kommissionen. EU:s roll är att slå fast överträdelserna och utfärda böterna. I sak handlar det om hur Google har utnyttjat sin ställning som så kallad grindvakt i sök och appdistribution.

⚠️ We have fined Google €890 million for breaching the Digital Markets Act, by promoting their own services and restricting customer access to alternatives on Google Search and Google Play.https://t.co/zFChIQxKua pic.twitter.com/QTqdpS6dyY
— European Commission (@EU_Commission) July 23, 2026

Egna tjänster lyftes i sökresultaten

Lagen om digitala marknader, Digital Markets Act (DMA), förbjuder stora plattformar att behandla egna tjänster mer gynnsamt än konkurrenternas i rangordningen. Kommissionen menar att Google i sökresultaten lyfter egna erbjudanden inom bland annat shopping, hotell, transporter och sportresultat högre upp och med rikare bilder och filter, medan liknande tredjepartstjänster inte får samma synlighet. Det är just den typen av särbehandling som lagen ska stoppa: att plattformens egna produkter får ett inbyggt försprång framför oberoende aktörer som konkurrerar om samma användare.

Apputvecklare hindrades från billigare köpvägar

I Google Play anser kommissionen att Google brutit mot regeln om att apputvecklare fritt ska kunna berätta för kunder om, och styra dem till, alternativa och ofta billigare köpalternativ – till exempel på egna webbplatser eller i andra appbutiker. Google ska enligt kommissionen ha hindrat utvecklare från att fritt kommunicera erbjudanden och teckna avtal utanför Play. Även om Google får ta betalt för att ha förmedlat en ny kund menar kommissionen att bolagets avgifter och hur länge de debiteras har gått utöver vad lagen tillåter.

Måste rätta till inom 60 dagar

Google har beordrats att upphöra med överträdelserna. Bolaget ska bland annat behandla tredjepartstjänster i sökresultaten rättvist i förhållande till egna tjänster, och både tekniskt och avtalsmässigt låta apputvecklare fritt kommunicera, marknadsföra och sluta avtal med användare även utanför Google Play. Kommissionen skriver att Google har föreslagit och börjat testa förändringar i hur egna tjänster visas i sökningen, samt justerat villkor kring styrning i Play. Stegen beskrivs som framsteg, men ska bedömas mot dagens beslut. Google har 60 dagar på sig att rätta sig efter besluten – annars riskerar bolaget löpande viten på upp till 5 procent av den globala omsättningen. Google utsågs till grindvakt under DMA i september 2023. Kommissionen öppnade undersökningarna i mars 2024 och meddelade en preliminär bedömning i mars 2025. Böternas storlek tar enligt kommissionen hänsyn till överträdelsernas allvar och hur länge de pågått. Google kan överklaga besluten.

EU kan stoppa återvandringsinitiativ före namninsamling

Emil Fjellstedt — Thu, 02 Jul 2026 07:40:35 +0000

EU-kommissionen kan stoppa ett medborgarinitiativ om återvandring redan innan Europas väljare får börja samla officiella underskrifter. Bakom initiativet står migrationskritiska debattörer som vill tvinga Bryssel att ta upp krav på invandringsstopp, skärpta återvändanderegler och ett EU-gemensamt system för återvandring.

Initiativet Save Europe Act lanserades i slutet av maj av den nederländska opinionsbildaren Eva Vlaardingerbroek tillsammans med flera migrationskritiska debattörer och aktivister. Man kräver att EU lägger om migrationspolitiken i grunden, med stopp för invandring från länder utanför Europa och västvärlden, skärpta återvändanderegler och ett gemensamt system för återvandring.

Verktyget är EU:s medborgarinitiativ. Det ska i teorin ge medborgarna möjlighet att tvinga kommissionen att ta upp en fråga. För att lyckas krävs minst en miljon underskrifter från EU-medborgare, med trösklar i minst sju medlemsländer. Men först måste Bryssel godkänna själva initiativet.

We’ve got news.

The European Union is threatening to reject the @SaveEuropeAct, claiming that preserving the ethnocultural continuity of Europe’s native peoples is racist and goes against “European values.”

Watch the video to see our response, sign now and join us in Brussels… pic.twitter.com/062fcwOtKY
— Eva Vlaardingerbroek (@EvaVlaar) June 30, 2026

Enligt Samnytt har kommissionen nu lämnat ett preliminärt besked till arrangörerna där man öppnar för att avslå ansökan. Skälet uppges vara att förslagen gör åtskillnad mellan människor baserat på etniskt eller kulturellt ursprung och därför kan strida mot EU:s rättighetsstadga och unionens så kallade "grundläggande värden".

Om registreringen nekas får kampanjen inte ens börja samla in de officiella stödförklaringar som krävs inom EU-systemet. Ett avslag skulle därmed stoppa återvandringsförslaget redan i porten – innan den egentliga namninsamlingen har inletts.

Hundratusentals har gett preliminärt stöd

Arrangörerna har redan samlat preliminära stödförklaringar via en egen kampanjsida. Enligt Vlaardingerbroek har över 430 000 personer anmält sitt stöd, även om dessa underskrifter saknar formell status i EU-processen.

Organisationen bakom Save Europe Act beskriver initiativet som ett försök att föra upp återvandring och Europas demografiska utveckling på EU:s dagordning. För Bryssel riskerar frågan däremot att bli ett test av hur långt unionens demokratiska verktyg faktiskt sträcker sig när förslagen strider mot den rådande migrationslinjen.

Arrangörerna planerar att resa till Bryssel för att protestera mot kommissionens agerande och meddelar att ett eventuellt avslag kommer att överklagas.

EU kräver 36 miljarder av svenska flaskhalsintäkter till utländska elnät

Redaktionen — Wed, 25 Feb 2026 09:32:10 +0000

EU-kommissionen vill tvinga Sverige att använda en fjärdedel av sina flaskhalsintäkter till att bygga kraftledningar i andra EU-länder. Elnätsavgifterna behöver höjas med omkring 20 procent, och om svenska elpriser närmar sig EU-snittet kan notan för ett normalhushåll öka med 6 000 kronor per år. Kritiken är skarp från både näringslivet och fastighetsägare. EU-kommissionens nya elnätspaket syftar till att integrera Europas elmarknader genom att bygga bort flaskhalsar mellan länderna. Som del av paketet kräver kommissionen att Svenska Kraftnät avsätter 25 procent av sina flaskhalsintäkter till gränsöverskridande investeringar. Flaskhalsintäkter uppstår när el överförs mellan prisområden med olika elpriser. Sverige har samlat in omkring 65 miljarder kronor hittills, och fram till 2035 beräknas summan nå 144 miljarder. Enligt EU:s förslag skulle alltså uppemot 36 miljarder kronor av svenska elkonsumenters pengar gå till projekt utanför Sverige. Sverige har haft fyra elprisområden sedan 2011 och är EU:s näst största nettoexportör av el — trots det ska svenska hushåll finansiera andra länders infrastruktur.

"Lika absurt som trängselavgifter till Europa"

Reaktionerna från svenskt näringsliv är ovanligt skarpa. Stefan Kvarfordt, klimat- och energiexpert på Svenskt Näringsliv, beskriver förslaget: — Det här blir lika absurt som om vi skulle samla in trängselavgifter i Stockholmstrafiken för att realisera ett infrastrukturprojekt någon annanstans i Europa. Det är sällan man kan vara så tydlig, men den här gången är det verkligen ett blankt nej. Jakob Tellgren, VD för branschorganisationen IKEM, instämmer: — Flaskhalsintäkter som genereras i Sverige ska inte användas till investeringar i andra geografiska områden. Det riskerar att undergräva förtroendet för systemet och drabba svenska elkunder och företag. Förslaget kommer i ett läge där svenska elnätsavgifter redan ökat kraftigt. Under de senaste fem åren har avgifterna stigit med 30 till 50 procent – i vissa fall över 70 procent. Om Svenska Kraftnät tvingas avsätta en fjärdedel av intäkterna till EU-projekt behöver avgifterna höjas med ytterligare cirka 20 procent för att svenska investeringsbehov inte ska nedprioriteras. Parallellt arbetar EU för att bygga bort flaskhalsarna mellan ländernas elmarknader. Det innebär i praktiken att de svenska elpriserna – som i snitt legat 25 procent lägre än EU-genomsnittet de senaste två åren – pressas uppåt mot kontinentens nivåer. Expressen beskriver paketet som en "miljardkupp mot svenska elkunder" och konstaterar att bara Sverige, Danmark och Italien hittills har infört elprisområden inom EU. [caption id="attachment_128742" align="alignnone" width="640"] Foto: Varistor60/CC BY-SA 4.0[/caption]

Villaägarnas Riksförbund varnar

Villaägarnas Riksförbund har räknat på konsekvenserna för ett normalhushåll som förbrukar 15 000 kilowattimmar (kWh) per år. Om svenska elpriser närmar sig EU-snittet innebär det en merkostnad på omkring 6 000 kronor per år – enbart till följd av prisutjämningen. Organisationen ställer tre krav: 1. Andra EU-länder ska finansiera sina egna kraftledningar – inte svenska elkunder. 2. Sverige ska reservera kapacitet i det egna elnätet vid kyla och hög belastning. 3. Satsningar ska gå till lokal nätförstärkning, inte sårbara utlandskablar. Hur den svenska regeringen ställer sig till EU-kommissionens förslag är ännu oklart. Frågan väntas diskuteras i Bryssel under kommande veckor, då medlemsländerna ska ta ställning till elnätspaketet.

EU-kommissionen ville ha techföretagens hemliga vaccindata – lovade att dölja informationen för allmänheten

Emil Fjellstedt — Wed, 04 Feb 2026 11:10:08 +0000

Mejlet, daterat den 30 oktober 2020, skickades från en hög tjänsteman vid kabinettet för dåvarande vicepresident Věra Jourová till chefer på Facebook, Google, Twitter, Microsoft och TikTok. Av mejlet framgår att avsändaren bad om data och analyser som företagen samlat in om vaccindesinformation – information som EU lovade att hålla strikt konfidentiell. "Det skulle vara mycket värdefullt om ni kunde tillhandahålla – i syfte att utforma en bra och riktad arbetsplan för att bekämpa covid-vaccindesinformation – data och information om hur ni bedömer situationen med vacciner, huvudnarrativ, användarnas reaktioner", skrev tjänstemannen enligt det läckta dokumentet. Avsändaren bad också om "trender och prognoser" för att förstå "intensiteten i kampanjen mot covid-19-vaccinering och var saker och ting kan vara på väg".

Von der Leyen informerad

Särskilt anmärkningsvärt är mejlets avslutning. Där understryker avsändaren att förfrågan görs "med godkännande från vicepresident Jourová" och "med kännedom hos ordföranden" – det vill säga kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Mejlet ber också plattformarna att bekräfta sin "beredskap att erbjuda utrymme på era plattformar för officiella nationella eller EU-kanaler och information relaterad till covid-19". Dessutom efterfrågas information om "relevanta uppdateringar av era användarvillkor eller innehållsmodereringspraxis (promotion / demotion)" kopplat till vaccinering. Dokumentet ingår i en större samling som House Judiciary Committee erhållit genom stämningsorder till tio techföretag. Rapporten, med titeln "The Foreign Censorship Threat, Part II", släpptes den 3 februari och löper över 140 sidor med bilagor.

Kommittén hävdar "decennielång kampanj"

Enligt den republikanskt ledda kongresskommittén visar dokumenten att EU-kommissionen sedan 2015 bedrivit en "decennielång kampanj" för att kontrollera det globala internet. Kommittén hävdar att över 100 möten bakom stängda dörrar har ägt rum mellan kommissionen och plattformarna sedan 2020. "Trots att det ofta framställts som en kamp mot så kallad hatpropaganda eller desinformation har EU-kommissionen arbetat för att censurera sann information och politiskt tal om några av de viktigaste politiska debatterna i modern historia – inklusive covid-19-pandemin, massmigration och genusfrågor", skriver kommittén i rapporten. En central del av kommitténs argumentation är att plattformarnas innehållsregler av praktiska skäl måste vara globala. När EU pressar företagen att ändra sina regler påverkar det därmed även vad amerikanska användare får se och publicera, menar kommittén. Dokumenten visar enligt rapporten att TikTok 2024 ändrade sina globala Community Guidelines specifikt för att uppfylla EU:s Digital Services Act (DSA). De nya reglerna inkluderar förbud mot "kodade uttalanden" som "normaliserar ojämlik behandling" och "media presenterat ur sitt sammanhang".

Trump-administrationen: Visumsanktioner mot EU-tjänstemän

Rapporten kommer i ett redan spänt läge mellan USA och EU i frågor om digital reglering. I december 2025 beslutade Trump-administrationen att förbjuda fem europeiska medborgare, däribland den tidigare EU-kommissionären Thierry Breton, från att resa in i USA. Utrikesminister Marco Rubio anklagade dem för att ha lett "organiserade ansträngningar att tvinga amerikanska plattformar att censurera amerikanska åsikter". Breton, som var ansvarig för den inre marknaden och drivande bakom DSA, svarade på sanktionerna genom att likna dem vid McCarthyism. "Till våra amerikanska vänner: Censuren finns inte där ni tror", skrev han på X. EU-kommissionen har försvarat DSA och hävdar att reglerna tillämpas rättvist och utan diskriminering. I ett uttalande efter Trump-administrationens sanktioner slog kommissionen fast att "EU är en öppen, regelbaserad inre marknad med suverän rätt att reglera ekonomisk verksamhet i linje med våra demokratiska värderingar".

Ny hearing i kongressen

House Judiciary Committee höll under onsdagen en ny hearing med titeln "Europe's Threat to American Speech and Innovation: Part II", där personer vittnade om påstådd europeisk censur av amerikanskt innehåll. Samtidigt som rapporten släpptes genomförde fransk polis en razzia mot X:s kontor i Paris och kallade företagets ägare Elon Musk och tidigare vd:n Linda Yaccarino till förhör i april. EU-kommissionen bötfällde i december 2025 X med 120 miljoner euro för påstådda brott mot DSA – de första böterna någonsin under den nya lagen.

Samma regelverk tillämpas även i Sverige

Digital Services Act gäller även i Sverige, där Post- och telestyrelsen är nationell samordnare och Mediemyndigheten en av tillsynsmyndigheterna. Enligt EU-kommissionen syftar lagen till att motverka olagligt innehåll och skydda användare, medan kritiker menar att den ger myndigheter för stort inflytande över vad som får publiceras på nätet. Kommittén uppger att den fortsätter sin utredning och planerar att föreslå lagstiftning för att skydda amerikanska medborgares yttrandefrihet från utländsk påverkan.

Tidigare EU-toppdiplomat gripen i misstänkt muthärva

Markus Andersson — Tue, 02 Dec 2025 17:34:03 +0000

Federica Mogherini, tidigare vice ordförande för EU-kommissionen och chef för unionens diplomatiska tjänst, har gripits av belgisk polis i en utredning om misstänkt missbruk av EU-medel. Ytterligare två personer har också gripits. Belgiska och franska medier rapporterade på tisdagen att polisen genomfört tillslag vid huvudkontoret för Europeiska utrikestjänsten (EEAS) i Bryssel samt vid Europakollegiet i Brygge, där Mogherini varit rektor sedan 2020. Flera privata bostäder har också genomsökts. Enligt uppgifter till nyhetsbyrån Reuters har tre personer gripits, misstänkta för upphandlingsbedrägeri, korruption och jäv. Den belgiska tidningen L'Echo uppger att Mogherini är en av de gripna.

Ytterligare högt uppsatt EU-tjänsteman gripen

Även Stefano Sannino, som var generalsekreterare för EEAS under Mogherini när EU:s diplomatakademi grundades och numera leder EU-kommissionens avdelning för Mellanöstern, Nordafrika och Gulfen, har gripits. En tredje anställd vid Europakollegiet ska också ha tagits i förvar. Utredningen kretsar kring kollegiets köp av en fastighet i Brygge för 3,2 miljoner euro 2022, strax innan institutionen fick 654 000 euro i finansiering från EEAS. Myndigheterna misstänker att kollegiet kan ha haft tillgång till konfidentiell information som snedvred konkurrensen. Utredarna granskar om kollegiet eller företrädare för institutionen hade förhandskunskap om en offentlig upphandling för EU:s diplomatakademi, ett utbildningsprogram för europeiska diplomater i Brygge som finansieras av EEAS. Europakollegiet grundades 1949 och betraktas som EU:s främsta utbildningsanstalt för diplomater och tjänstemän. Många alumner från institutionen har gått vidare till höga positioner inom europeisk politik och EU:s institutioner. Hittills har inga formella åtal väckts.

EU vill höja Sveriges avgift med 60 procent

Redaktionen — Tue, 18 Nov 2025 13:05:24 +0000

EU-kommissionens budgetförslag hotar att göra Sveriges medlemskapsavgift 60 procent dyrare. EU-minister Jessica Rosencrantz (M) kallar förslaget "orealistiskt". Kommissionens sjuåriga budgetplan för 2028–2034 uppgår till närmare 2 000 miljarder euro. Sveriges nuvarande avgift är cirka 40 miljarder kronor per år. Under tisdagens ministermöte i Bryssel tog Jessica Rosencrantz (M) avstånd från planerna. — För Sverige så betyder det åtminstone 60 procent i ökning av avgifterna. Det är inte realistiskt och många andra länder har liknande utmaningar, säger hon till Sveriges Radio. Sverige samlade tillsammans med Österrike flera nettobidragsgivare till frukost inför mötet, det vill säga de som betalar in mer till EU-budgeten än de får tillbaka i stöd. Rosencrantz menar att det finns en gemensam oro för hur stora höjningar det skulle kunna bli. Men enigheten var inte fullständig. Frankrikes minister Benjamin Haddad klargjorde att Paris vill ha en större budget, inte minst för att säkra jordbrukssubventioner. — EU behöver mer egna medel, konstaterade Haddad. Han syftade på ett system där pengar går direkt till Bryssel utan att passera nationella parlament – något Sverige avvisar. Budgetfrågan diskuteras vid toppmötet i december, men ett slutligt beslut väntas inte förrän 2027.

Så ska ny underrättelsetjänst stärka von der Leyens makt

Markus Andersson — Tue, 11 Nov 2025 11:47:26 +0000

EU-kommissionen planerar en gemensam underrättelseenhet, motiverad av kriget i Ukraina och Trumps varningar – men förslaget möter motstånd inom EU.

Den nya enheten ska etableras inom kommissionens generalsekretariat och planerar att anställa tjänstemän från underrättelsetjänster i hela EU. Målet är att samla och samordna underrättelsematerial för gemensamma ändamål, enligt fyra personer som är insatta i planerna.

Det pågående Ukrainakriget och president Donald Trumps upprepade varningar om att minska USA:s säkerhetsstöd till Europa är den påstådda motivationen bakom förslaget. Unionen har inlett sin största upprustning sedan det kalla kriget.

— Medlemsländernas underrättelsetjänster vet mycket. Kommissionen vet mycket. Vi behöver ett bättre sätt att sätta ihop allt detta och vara effektiva och användbara för våra partners. Inom underrättelsevärlden måste man ge något för att få något, säger en av de insatta personerna.

Intern EU-konflikt

Förslaget möts av motstånd från höga tjänstemän vid EU:s diplomatiska tjänst, som ansvarar för unionens underrättelse- och lägescentrum Intcen. De befarar att den nya enheten kommer att duplicera Intcens roll och hota dess framtid.

En talesperson för kommissionen bekräftar att man "undersöker hur vi kan stärka våra säkerhets- och underrättelseförmågor" och att inrättandet av en dedikerad cell inom generalsekretariatet övervägs. Konceptet håller på att utvecklas men ingen specifik tidsplan har satts.

Känslig fråga för medlemsländerna

Underrättelsedelning har länge varit en känslig fråga för EU:s medlemsländer. Större länder som Frankrike har varit försiktiga med att dela känslig information med partners, och framväxten av självgående regeringar i länder som Ungern har ytterligare komplicerat samarbetet.

EU:s huvudstäder väntas göra motstånd mot kommissionens försök att utöka Bryssels underrättelsebefogenheter. Samtidigt uttrycks oro över Intcens förmåga att hantera dagens allt mer komplexa hotbild.

— Kommissionen kommer inte att börja skicka ut agenter i fält, säger en annan källa.

Den nya enheten följer på von der Leyens beslut att inrätta ett särskilt "säkerhetskollegium" där kommissionärerna ska informeras om säkerhets- och underrättelsefrågor. Hon har också börjat finansiera vapeninköp till Ukraina och lanserat satellitprojektet Iris².