EU-domstolen – Nya Dagbladet

EU-dom gör privat RT-spridning straffbar

Emil Fjellstedt — Tue, 07 Jul 2026 08:27:40 +0000

EU-domstolen slår fast att förbudet mot Russia Today inte bara gäller traditionella medieaktörer, utan även personer som tillgängliggör RT-videor på öppna webbplatser utan vinstsyfte. Domen i mål C-67/25 Traugott Ickeroth meddelades den 2 juli och rör tre personer i Tyskland som står åtalade för att vid flera tillfällen ha spridit videoklipp från RT – Russia Today Germany via en allmänt tillgänglig webbplats. Webbplatsen var enligt EU-domstolens pressmeddelande gratis att besöka och finansierades endast genom donationer från användare. Den tyska domstolen ville därför få klarhet i om de åtalade ändå kunde räknas som ”operatörer” enligt EU:s sanktionsregler mot RT. EU-domstolens svar är ja. Domstolen skriver att det saknar betydelse om spridningen sker inom ramen för ekonomisk verksamhet eller inte. — Begreppet ”operatör” omfattar i detta sammanhang varje person som är direkt eller indirekt ansvarig för tillgängliggörandet av det förbjudna innehållet, heter det i den svenska versionen av pressmeddelandet.

Omfattning spelar ingen roll

Domstolen preciserar även att bedömningen varken beror på sändningens omfattning eller varaktighet. Inte heller det faktum att webbplatsen drivs utan ersättning eller med frivilliga bidrag förändrar bedömningen. Därmed slår EU-domstolen fast en bred tolkning av de sanktioner som infördes efter Rysslands invasion av Ukraina. Enligt domstolen krävs tolkningen för att förhindra spridning av ”Ryska federationens propaganda” och skydda unionens allmänna ordning och säkerhet. Formellt avgör EU-domstolen inte det tyska brottmålet. Domen är ett förhandsavgörande om hur EU-rätten ska tolkas, och den nationella domstolen ska nu avgöra målet i enlighet med EU-domstolens besked.

EU:s öppenhetslinje ifrågasätts

Domen väcker en principiell censurdebatt eftersom EU samtidigt framställer sig som en garant för öppenhet, mediefrihet och fri tillgång till information. Här slår unionens högsta domstol fast att ett medieförbud kan nå även privatpersoner som driver öppna webbplatser utan kommersiellt syfte.

EU Court of Justice rules that the prohibition of broadcasting for Russia Today extends to 3 German private individuals which are subject to criminal charges for publishing, on four occasions, videos form RT in a non commercial site they run.
The free world and its free press. — Jorge Martín ☭ (@marxistJorge) July 5, 2026

Kritiker ser detta som ett tydligt hyckleri. När EU talar om ”mediefrihet” och ”informationsintegritet” hänvisar man ofta till pluralism och motståndskraft mot påverkan. Men när samma institutioner förbjuder spridning av ett mediebolags innehåll och öppnar för straffrättsliga följder mot enskilda blir gränsen mellan säkerhetspolitik och censur svårare att dra.

EU-domstolen tar ställning till hemliga sms mellan von der Leyen och Pfizer-chefen

Redaktionen — Tue, 13 May 2025 09:41:56 +0000

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyens hantering av de hemliga sms:en med Pfizer-chefen, Albert Bourla, granskas nu i en domstolsrättegång som hotar att krossa hennes politiska arv och ytterligare erodera förtroendet för EU:s beslutsprocess. I morgon avgör EU:s allmänna domstol om EU-kommissionen bröt mot gällande lagstiftning genom att vägra lämna ut sms som von der Leyen och Bourla utbytte under förhandlingarna om ett kritiserat covid-vaccinavtal värt mångmiljardbelopp. Domen bedöms ytterligare undergräva förtroendet för von der Leyens ledarskap, som redan är hårt kritiserat för maktfullkomlighet och centralisering av beslutsfattandet. Frågan handlar bland annat om huruvida sms ska klassas som officiella dokument och därmed omfattas av EU:s transparensregler. Fallet initierades av The New York Times och dess tidigare Brysselkorrespondent, som vände sig till domstol efter kommissionens beslut att vägra offentliggöra textmeddelandena 2022. I en intervju med NYT, 2021, avslöjade Bourla att han och von der Leyen byggt upp en ”djup tillit” genom sina sms-förhandlingar. Avtalet, som slöts i maj 2021, innebar att EU köpte uppemot 1,8 miljarder doser av Pfizer-BioNTechs covid-vaccin – det största enskilda vaccinköpet under covid. – Det här domslutet kan bli en vändpunkt för transparensen inom EU. Särskilt när det gäller beslut som rör folkhälsan måste sekretess undvikas, säger Shari Hinds, EU-policychef på Transparency International.

"Elefanten i rummet var inte där"

EU:s ombudsman, Emily O’Reilly (2013–2025), slog 2022 fast att kommissionen begått allvarliga förvaltningsmisstag genom att inte ens söka efter sms:en. Hon kallade det en ”väckarklocka” för EU-institutionerna och menade att transparensen minskat under von der Leyens era. – Hon har skapat en kultur där saker hålls tillbaka av politiska skäl, sa O’Reilly till Politico 2023 och kritiserade också von der Leyens frånvaro under rättegången: – Elefanten som inte var i rummet – den enda som kan berätta allt var inte där. EU-kommissionen har upprepade gånger vägrat kommentera fallet, men en tjänsteman hävdade under en presskonferens att vaccinavtalen förhandlades fram med fullt stöd från medlemsländerna.

"Transparensen måste prioriteras"

Domstolen har tidigare kritiserat kommissionens censur av vaccinkontrakten, där stora delar har blivit sekretessbelagda med hänvisning till företagens kommersiella intressen. Tilly Metz, grön EU-parlamentariker, var en av många som snart frågade sig vem eller vad som låg bakom von der Leyens motvilja att dela med sig av informationen. – Hon får dåliga råd. Om man vill att allmänheten ska ha förtroende för politikerna och det de gör – och deras kontakter med näringslivet – måste man fokusera på öppenhet.

This week will test the strength of EU institutions — especially the European Court of Justice — in the case of Ursula von der Leyen’s secret #Pfizer texts, and what Member States will do if it’s proven she withheld key information. If Ursula von der Leyen stays in office with… https://t.co/sxnuHEuvVX
— Dr. Ghazi Ben Ahmed (@Gbaghazi) May 12, 2025

"Förvirrad" dokumentation

Under en utfrågning i november 2023 visade domare skepsis mot kommissionens vägran att lämna ut sms:en. När kommissionens jurister slutligen erkände att meddelandena existerar, möttes det av skratt i salen. – Vi förnekar inte att de finns, sa kommissionsadvokaten Paolo Stancanelli under utfrågningen. Han försvarade kommissionens agerande med att sms:en inte var relevanta för avtalsförhandlingarna – ett påstående domarna ifrågasatte skarpt. Domaren José Martín y Pérez de Nanclares ansåg att kommissionen inte visat ”tillräckliga och noggranna åtgärder” för att motivera sekretessen medan en annan domare, Paul Nihoul, kritiserade den ”relativt förvirrade” dokumentationen. Pressen på von der Leyen ökar ytterligare genom en utredning av EU:s åklagarmyndighet (EPPO), som granskar hur vaccinköpen hanterades. I mars bekräftade EPPO-chef Laura Codruța Kövesi också att kommissionstjänstemän förhörts. EPPO avstår från att kommentera pågående utredningar, men fallet riskerar att öka misstron mot von der Leyens ledarskap ytterligare – och bedöms göra det ännu svårare för henne att hålla ihop en redan djupt splittrad EU-allians.

Google vann mot EU i domstol

Sofie — Thu, 19 Sep 2024 11:40:04 +0000

Google vann på onsdagen en rättslig seger i EU-domstolen och slipper därmed böter på närmare 18 miljarder kronor. Fallet rörde anklagelser om att techjätten skulle ha missbrukat sin dominans på annonsmarknaden. EU-kommissionen anklagade 2019 Google för att ha missbrukat sin marknadsdominans genom att förhindra webbsidor från att använda andra annonsmäklare än deras egen plattform, AdSense, som hanterar sökannonser. Enligt kommissionen ska dessa metoder ha pågått mellan 2006 och 2016. Vid onsdagens prövning i EU-domstolen i Luxemburg höll domstolen med om att Google missbrukat sin dominans. Trots detta upphävdes böterna, då domstolen ansåg att EU-kommissionen inte tillräckligt beaktat alla relevanta omständigheter. ”Kommissionen har inte heller visat att klausulerna i fråga för det första eventuellt har hindrat innovation, för det andra har hjälpt Google att behålla och stärka sin dominerande ställning på de nationella marknaderna för sökannonsering online och för det tredje att de eventuellt har skadat konsumenterna”, ansåg domarna, enligt Reuters. Samtidigt har Google nyligen dömts i EU-domstolen till ett vite på cirka 28 miljarder kronor i ett separat fall, där bolaget ansågs olagligen ha gynnat sina egna produkter på marknaden. EU-kommissionen ska nu granska domen och överväga en eventuell överklagan mot beslutet.

EU-domstol: Arbetsgivare kan neka slöja på arbete

Sofie — Wed, 29 Nov 2023 07:09:05 +0000

Nu kan arbetsgivare förbjuda anställda att bära religiösa symboler, har EU:s högsta domstol fastslagit. Domstolen menar att en strikt neutralitet kan vara objektivt berättigad. I belgiska kommunen Ans ändrade man sina anställningsvillkor där man som anställd skulle iaktta strikt neutralitet genom att inte bära synliga tecken på religiös eller ideologisk övertygelse. Detta skedde efter att kommunen bett en anställd kvinna att inte bära sin islamska slöja. Kvinnan inledde då en rättslig process mot företaget och hävdade att hennes rätt till religionsfrihet hade kränkts. EU-domstolen fastslog i fallet att offentliga myndigheter i medlemsländerna ska ha rätt att förbjuda sina anställda att bära religiösa symboler, rapporterar Reuters. Domstolen framhåller att en policy för strikt neutralitet, som syftar till att upprätthålla en neutral miljö inom offentlig administration, kan betraktas som objektivt berättigad och motiverad av ett legitimt syfte. Domstolen betonar vidare att medlemsstaternas myndigheter har en viss grad av egen frihet när det gäller att definiera och främja neutralitet inom offentlig tjänst. För att uppnå detta mål krävs dock en konsekvent och systematisk strategi och alla vidtagna åtgärder måste vara strikt begränsade till det absolut nödvändiga, enligt domstolens utlåtande. Användandet av religiösa symboler, särskilt att bära slöja, har varit omdiskuterat. I Danmark röstade man 2018 igenom att man inte får bära heltäckande muslimsk slöja, det vill säga burka och niqab, på offentlig plats. I Frankrike är religiösa symboler i den statliga skolan förbjudet och sedan 2004 och 2007 även förbjudet inom den offentliga sektorn. Från 2011 får man heller inte bära heltäckande slöja på allmän plats.

Google får 46 miljarder kronor i böter för att ha missbrukat sin ställning

Markus Andersson — Mon, 19 Sep 2022 04:42:36 +0000

Google ska böta över 4 miljarder euro för konkurrensbrott gällande Android. EU-domstolen går i linje med EU-kommissionens beslut i frågan. I en dispyt mellan EU och Google gällande sökmotorjättens mobila operativsystem Android har EU-domstolen fattat ett nytt beslut. Dispyten, som pågått sedan 2015, handlar om att Google tvingat hårdvarutillverkare som vill använda Android i sina enheter att förinstallera bland annat webbläsaren Chrome och Googles sök-applikation på telefonerna, skriver Sweclockers. Redan 2018 fastställdes att Google genom detta gjort sig skyldiga till brott mot EU:s konkurrenslagar och att de skulle böta 4,34 miljarder euro, motsvarande 46 miljarder kronor, vilket överklagades av Google. Nu har EU-domstolen beslutat att Googles trots det ska betala sin bot. Summan har dock reducerats till 4,125 miljarder euro. "Vi är besvikna att domstolen inte avfärdade målet helt. Android har skapat mer valfriheter för alla, inte färre, och stöttar tusentals framgångsrika affärsverksamheter i Europa och runt om i världen", skriver Google i ett uttalande. Målet är dock inte helt överspelat. Google kan fortfarande överklaga beslutet till EU-domstolens högsta instans. Detta kan dock inte göras förrän tidigast om två månader och tio dagar.

Polen tar viktiga steg mot ”Polexit” – underkänner EU-lagar

Redaktionen — Fri, 16 Jul 2021 09:38:53 +0000

Den polska författningsdomstolen har underkänt EU-domstolens rätt att ogiltigförklara beslut tagna av den disciplinära nämnd som granskar Polens högsta domstol. Beslutet anses vara ett viktigt steg mot mot ett framtida utträde ur unionen. Polens författningsdomstol har nu i praktiken beslutat och deklarerat att polsk lag står över EU-lagstiftning. Agerandet tros av många komma leda till en "Polexit" – Polens utträde ur EU. Domen föll sedan EU-domstolen stipulerat att Polen omgående måste avblåsa all aktivitet i landets HD:s disciplinära nämnd. Nämndens uppdrag består i att granska ledamöterna i högsta domstolen – och kan upphäva dessas immunitet, reglera deras löner och ställa dem inför rätta. Stanislaw Piotrowicz som är författningsdomstolens domare betonar att den polska konstitutionen inte medger dekret av den typen som EU-domstolen nu gått ut med till den polska domstolen. EU har i åratal på olika sätt försökt motarbeta juridiska beslut tagna av det regerande nationalkonservativa partiet Lag och rättvisa (PIS).

Till skillnad från EU vill vi stävja korruption och utkräva ansvar.

EU-kommissionen har hävdat att besluten demolerar ”det demokratiska rättsväsendet” – medan den polska regeringen påtalat reformernas betydelse för att stävja korruption samt – några fall – det nödvändiga att utkräva ansvar även från ledamöter i högsta domstolen. Polens underkännande av EU-domstolens maktställning ses av många bedömare som inledningen på en process som oundvikligen leder till "Polexit". Donald Tusk, EU:s förre rådsordförande, nu ledare för det polska oppositionspartiet Medborgarplattformen, är upprörd över ”ambitionen hos PIS att få Polen att lämna EU”. – Bara vi polacker kan framgångsrikt motsätta oss detta, skriver han på Twitter. Under torsdagen skärpte EU-domstolen tonen mot Polens författningsdomstol och regering ytterligare, då man förklarade att domstolens underkännande av giltigheten för EU-lagstiftning i Polen är ”fullkomligt oacceptabelt” samt att ”medlemsstaten har att vidta åtgärder i enlighet med utslaget”.

EU-medborgare har inte rätt att bli glömda globalt i sökmotorer

Markus Andersson — Thu, 26 Sep 2019 17:20:22 +0000

EU-domstolen går på Googles linje och beslutar att internetjätten bara behöver ta bort sökresultat från europeiska webbsidor. Någon rätt att bli glömd på internet i hela världen existerar inte, resonerar man. 2014 bestämde domstolen att medborgare inom EU har rätt att få sökträffar som handlar om dem själva borttagna. Den franska dataskyddsmyndigheten CNIL tolkade det som att denna rätt gäller även globalt och bötfällde Google på 100 000 euro, skriver Sweclockers. Google höll dock inte med och överklagade med argumentationen att det måste finnas balans mellan den personliga integriteten och allmänintresset. I den nya domen går EU-domstolen på företagets linje och bestämmer att bara sökresultat från webbsidor baserade i Europa behöver tas bort vid förfrågan. Beslutet går inte att överklaga. Det framkommer också att det blir Googles ansvar att tolka och bestämma hur allvarligt ett enskilt sökresultat är för den individ som det handlar om. Innehållet, tiden som gått sedan publicering, hur personen påverkats, hur personen betett sig och allmänintresset ska tillsammans avgöra huruvida ett sökresultat ska vara kvar eller inte. Google rekommenderas exempelvis att ta bort länkar från sökningar om kriminalfall och fallande domar om det inte längre bedöms finnas ett aktuellt allmänintresse. Sedan det möjliggjordes för medborgare i EU att få sina sökresultat raderade så har Google fått in över 845 000 förfrågningar angående mer än 3,3 miljoner sökresultat.

EU-domstolen förbjuder journalister att granska politikernas ”kontorspengar”

Alexander Almqvist — Mon, 01 Oct 2018 21:21:11 +0000

EU-parlamentarikerna kommer inte att behöva redovisa de tiotusentals kronor som man får av EU varje månad, efter ett beslut av EU-domstolen. Beslutet har upprört många organisationer som kämpar för ökad öppenhet och insyn inom EU. Nyligen fastslog EU-domstolen, med säte i Luxemburg, det beslut som EU-parlamentarikerna själva röstat för i parlamentet – nämligen att EU-parlamentarikerna inte är skyldiga att redovisa de 47 000 kronor i månaden som varje parlamentariker får från EU i "kontorspengar", skriver Dagens Juridik. I sitt beslut skriver EU-domstolen om att ett antal journalister och "journalistiska föreningar" 2015 begärde att få insyn i hur parlamentarikerna spenderade pengarna som man får från EU. Men EU-domstolen väljer att ta samma sida som EU-parlamentet i frågan och förbjuder därmed granskning av utbetalningarna till parlamentarikerna i EU. EU-domstolen motiverar sitt beslut med att det skulle strida mot EU-parlamentarikernas integritet. Organisationen Transparency International, som arbetar med insyn i stater och organisationer, är besvikna över EU-domstolens beslut. – EU-domstolens beslut är ett allvarligt slag mot öppenhet genom att man tillåter Europaparlamentet att hålla parlamentsutgifterna helt hemliga från allmänheten. De journalister som väckte ärendet har korrekt insett att det är av allmänt intresse att tillåta medborgarna att granska hur parlamentsledamöterna använder skattebetalarnas pengar. I en tid då förtroendet för EU-institutionerna är lågt blir detta ett löjligt budskap att skicka före nästa års val till Europaparlamentet, säger Nick Aiossa, policyansvarig på Transparency International EU, i ett pressmeddelande. En artikel i NyD från juli 2017 visar att Vänsterpartiet var det enda svenska parti i EU-parlamentet vars ledamöter öppet redovisar ledamöternas "kontorspengar".

650 000 har nyttjat lagen om ”rätten att bli bortglömd” på Google

Osignerad — Wed, 28 Feb 2018 11:22:31 +0000

Privatpersoners rätt att kräva att bli "bortglömd" har tvingat Google att bevilja 650 000 européers förfrågningar. Hela 2,4 miljoner länkar har raderats från sökjätten sedan lagen trädde i kraft 2014. I maj 2014 slog EU-domstolen slog fast ”rätten att bli glömd” – där sökmotorer åläggs att dölja resultat som riskerar att skada den som omnämns. Tidigare i veckan släppte Google sin årliga Transparency report och av den framgår att det sedan lagen infördes inkommit 654 000 förfrågningar som berör över 2,4 miljoner länkar. Av dem har 43 procent, alltså en dryg miljon länkar också rensats från sökresultaten. Bland förfrågningarna till Google står svenskar för 2,9 procent, motsvarande drygt 68 000 länkar. Privatpersoner dominerar med 89 procent av länkarna. I övrigt handlar det om exempelvis förfrågningar från företag, politiker och kändisar. För att en länk ska tas bort ur sökresultaten krävs att informationen ska vara ”felaktig, otillräcklig, irrelevant eller överdriven”. I ett blogginlägg ifrån Google kan man läsa mer om hur det fungerar när man vill bli borttagen.