Etiopien – Nya Dagbladet

Med vingar av stål och ett hjärta av guld: Carl Gustaf von Rosens äventyr

Isac Boman — Sat, 10 May 2025 07:02:02 +0000

Greve, flyghjälte och hjälparbetare. På många sätt är Carl Gustaf von Rosen en av Sveriges mest fascinerande historiska gestalter under 1900-talet och hans liv präglades av äventyr, självuppoffring och en brinnande övertygelse om att försvara dem han ansåg vara förtryckta.

Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 24 november 2024.

Von Rosen föddes 1909 på Rockelsta slott i Södermanland som son till den kände upptäcktsresanden och etnografen Eric von Rosen och hans maka Mary. Hans familj hade en stark tradition av äventyr och samhällsengagemang av olika slag som djupt kom att påverka den unge Carl Gustaf. Han fascinerades starkt av teknik och särskilt av flygning. Efter att ha gått på Lundsbergs internatskola valde han att studera vidare vid AB Aeromateriels flygskola och tog också sitt flygcertifikat 1929. Åren därefter ägnade han bland annat åt att verka som flyguppvisningspilot och trafikflygare, tills han begav sig ut på några mycket omskrivna äventyr med första anhalt i Haile Selassies Abessinien.

Selassies Etiopien

1935, när Italien under Benito Mussolini invaderade Etiopien, eller Abessinien som kejsardömet även kallades under den mytomspunne Selassies styre, erbjöd sig von Rosen att hjälpa Röda Korset som ambulans- och sambandsflygare. Han anslöt sig till Svenska Röda Korsets Abessinienambulans och flög under stor personlig fara på uppdrag i ett land som kämpade mot en övermäktig fiende. [caption id="attachment_194077" align="alignnone" width="640"] En ung Carl Gustaf von Rosen flög för Röda Korset i Etiopien. Foto: SVT[/caption] Under denna tid bevittnade Carl Gustaf bland annat de italienska styrkornas användning av senapsgas och bombningar av civila mål, vilket gjorde ett djupt intryck på honom som stärkte hans övertygelse om vikten av att stå upp mot förtryck av olika slag. Von Rosen såg sitt arbete som ett sätt att hjälpa till att försvara Etiopiens självständighet och erfarenheten från tiden under 1930-talet skapade ett livslångt band mellan honom och landet i fråga.

Vinterkriget

1939 blev von Rosen åter av sin fria vilja en del av en kamp mellan en på pappret svag nation och en stor aggressor när Sovjetunionen invaderade Finland. För egna pengar beslutade han sig att köpa en DC-2, ett tvåmotorigt transportplan från bolaget KLM, med vilket han genomförde ett antal bombuppdrag mot sovjetiska mål. Det var med livet som insats han gjorde detta, och bland de finska trupperna kom han att ses som något av en hjälte. ”Jag kunde inte sitta stilla och se en liten nation kämpa ensam mot en sådan koloss. Jag var tvungen att göra något”, kommenterade von Rosen själv beslutet att försöka hjälpa Finland. Andra världskriget tog slut till sist, men det innebar inte någon ro för Carl Gustaf von Rosen. På inbjudan av Etiopiens kejsare Haile Selassie bjöds han in till landet och ägnade åren mellan 1946 och 1952 åt att bygga upp det etiopiska flygvapnet. [caption id="attachment_194075" align="alignnone" width="640"] Carl Gustaf von Rosen tillsammans med sin son Eric under matbombningarna i Etiopien 1975. Foto: faksimil/SVT[/caption] Under von Rosens ledning förvandlades det föråldrade etiopiska flygvapnet till en med afrikanska mått mycket modern militär gren, då han bland annat tog hjälp av svenska instruktörer och Saab-flygplan för att uppnå detta mål. För sitt arbete belönades von Rosen med officersgraden överste. Han arbetade närmast outtröttligt med att träna etiopiska piloter och med att bygga upp en hållbar struktur för flygvapnet - men betonade även flygets potential för civila ändamål, som transport och kommunikation. Han betraktade sitt arbete med Etiopiens flygvapen, vilket han såg som en viktig symbol för landets självständighet, som mycket viktigt. Samarbetet med den etiopiska regimen skulle komma att störas av politisk oenighet, en framväxande personkult kring kejsaren och förändrade prioriteringar som föranledde konflikter och gjorde att von Rosens roll skulle komma att minska. När han under 1950-talet lämnade Etiopien hade hans insatser samtidigt hunnit lägga grunden för Etiopiens moderna flygvapen.

Biafrakriget

Under det nigerianska inbördeskriget skulle den svenske flygaren åter igen riskera liv och lem när han bestämde sig för att involvera sig i den självutropade staten Biafras kamp för självständighet. Regionen i sydöstra Nigeria hade brutit sig loss på grund av etniska och ekonomiska spänningar, särskilt kontrollen över landets oljeinkomster. Den nigerianska regeringen svarade inte bara med vapenmakt utan också med en blockad som ledde till en omfattande svältkatastrof. Von Rosen blev illa berörd av alla rapporter om svält och lidande i Biafra och organiserade genom internationella humanitära nätverk flygningar med hjälpsändningar till den isolerade utbrytarrepubliken som han ofta personligen genomförde. Hans nattliga flygningar var många gånger mycket farliga för honom själv då han riskerade att skjutas ned av nigerianska styrkor, men skulle för många människor komma att vara en livlina under krigets gång. För att hjälpa Biafra inte bara humanitärt, utan även militärt, skapade von Rosen ett litet men effektivt ”privat flygvapen” med hjälp av några andra svenskar. För ändamålet köpte han fem MFI-9B Militrainer-flygplan från Malmö Flygindustri i Sverige. Dessa små flygplan, ursprungligen konstruerade för civila ändamål, utrustades med raketer och användes sedan i precisionsattacker mot nigerianska styrkor. Flygplanen var små, snabba och svåra att upptäcka, vilket gjorde dem idealiska för operationer mot större och långsammare nigerianska bombplan. Von Rosen flög själv i flera av dessa farliga uppdrag, som han såg som nödvändiga för att skydda Biafras befolkning från förföljelse och svält. [caption id="attachment_194076" align="alignnone" width="640"] Biafras flygvapen i all sin prakt. Foto: Privat[/caption] Von Rosen ska ha betraktat inbördeskriget som ett David mot Goliat-scenario och även om hans insatser gav Biafra vissa militära framgångar, ett antal fientliga flygplan förstördes samt drog internationell uppmärksamhet till konflikten, kunde han inte ändra utgången av kriget. 1970 besegrades Biafra slutgiltigt och återintegrerades i Nigeria. Von Rosens engagemang uppfattades av många som ett lysande exempel på hjältemod, offervilja och en beslutsamhet att hjälpa utsatta och förtryckta mot en hotande övermakt. Andra, kritiska röster, menade att hans insatser bidrog till att förlänga kriget – och därmed även lidandet.

Återkomsten till Etiopien

På 1970-talet återvände den något åldrande von Rosen ännu en gång till Etiopien för att arbeta med humanitärt arbete under Ogadenkriget mellan Etiopien och Somalia. Där ägnade han sig bland annat åt att koordinera hjälpinsatser för de många flyktingar som tvingats fly sina hem under konflikten. Den 13 juli 1977 dödades Carl Gustaf von Rosen, 67 år gammal, i ett somaliskt artillerianfall mot staden Gode. En granat träffade huset där han vistades, och han omkom omedelbart. Enligt den somaliske befälhavare som ledde anfallet hade von Rosen stupat som en god soldat efter hård strid. I Sverige beskrevs han vid tiden bland annat som en "krigare för mänskligheten", medan han i Etiopien och andra delar av Afrika hedrades som en vän. [caption id="attachment_194073" align="alignnone" width="640"] Carl Gustaf von Rosens grav i Addis Abeba 2015 Foto: David Castor[/caption] Av många blev Carl Gustaf von Rosen ihågkommen som en idealist som levde för sina övertygelser och även omsatte dem i handling. Hans mod och humanitära insatser skulle inspirera andra att följa i hans fotspår, och hans arbete i Etiopien, Biafra och Finland stärkte mångas tro på att det faktiskt är möjligt att göra något - även under de mest extrema omständigheter.

Snart glöms deras språk bort

Isac Boman — Sun, 21 Jan 2024 10:05:22 +0000

Enligt FN-organet Unesco riskerar närmare 2500 av världens språk att försvinna inom en snar framtid. I många fall handlar det om uråldriga och tidigare isolerade stamspråk, där de få kvarvarande talarna blir allt äldre och yngre generationer inte längre lär sig sitt modersmål utan istället kringliggande folkgruppers. Ongota är ett av dessa språk som tillhör den afroasiatiska familjen. Det talas av den lilla stammen Ongota i en by på västra stranden av Weito-floden i sydvästra Etiopien. Eftersom antalet modersmålstalare redan tidigare varit begränsat har deras språk betraktats som ”döende” i decennier, rapporterar brittiska Daily Express. För 12 år sedan fanns det bara 115 individer kvar i den etniska gruppen och endast 12 av dessa talade modersmålet flytande – där samtliga var äldre. Sedan dess förmodas antalet talare ha minskat ytterligare. Ongota lärs inte ut i skolor, eller används och lärs ut till barn, varför det är troligt att språket ”dör ut” helt när den sista talaren avlider.

The Ongota people, who live in a remote region of southern Ethiopia, are a very small and isolated group that is facing the risk of extinction. #Ethiopia #extinction #genzie #EpsteinClientList #Epstein pic.twitter.com/DizXUK9UTW
— letters from Africa ❤️✨ (@selyabarau) January 5, 2024

Stammedlemmarna har istället i huvudsak övergått till det större grannspråket tsamakko. Det huvudsakliga skälet till att ongota inte längre talas av den lilla jägar- och samlarstammen är på grund av äktenskap. Många ongota-män har genom åren gift sig med tsamakko-kvinnor och deras barn får under uppväxten sedan bara lära sig mödrarnas språk.

Fyra talare kvar

Ytterligare ett språk som förväntas försvinna när dess sista talare går bort är njerep som talas av mambilafolket vid gränsen mellan östra Nigeria och nordvästra Kamerun. Enligt uppgifter från Endangered Languages Project (ELP) tros det bara finnas fyra personer kvar i världen som talar språket – samtliga över 60 år. Inte heller det fåtal som kan tala njerep använder det i vardagen. Istället talas språket mest ”för att skämta eller om de inte vill bli förstådda av andra”, enligt ELP.

Barnarbete bakom ”hållbar kaffeodling”

Sofie — Thu, 09 Feb 2023 12:01:04 +0000

Svenska forskare har i en ny studie kunnat konstatera att så kallad hållbar kaffeodling ofta i praktiken har negativa effekter som barnarbete och sämre skolgång. I Etiopien odlas stora mängder ekologisk kaffe där man ofta låter kaffebönorna växa i sin naturliga miljö i skuggan av träd i skogen. Denna typ av odling beskrivs ofta som hållbar och viktig för bevarande av biologisk mångfald. I en ny studie från Stockholms universitet, som publicerats i International Journal of Educational Development, visas det dock att denna typ av kaffeodling även har mycket negativa konsekvenser eftersom odlingarna ofta är beroende av barnarbete. I studien studerade man barn i åldrarna 5 till 17 år i både fattiga och rikare hushåll i landet för att se hur stor andel barn som arbetar med kaffeodlingarna. Då framkom att 90 procent av hushållen använde barn dels inom produktionen av kaffebönor, men också för att skydda grödorna från vilda djur. Främst var det i de fattigare hushållen som barnen tvingades arbeta. Omkring hälften av barnen var ofta tvungna att vara hemma och arbeta istället för att gå till skolan. Kaffeodlingarna i landet producerar mycket av det etiopiska kaffe som svenska kaffeföretag importerar, enligt Naturskyddsföreningen. En stor del av dessa hushåll är beroende av kaffeodlingarna för sin huvudsakliga inkomst. Forskarna konstaterar att barnarbete och brist på skolgång kopplat till kaffeodling i landet är ett utbrett problem. Däremot tror man att det behövs fler åtgärder än att enbart mildra barnarbete i landet eftersom detta också kan förvärra situationen för fattiga hushåll och menar därför att man bör tackla fattigdomen i första hand.

Afrikanska rebeller plundrade FN:s matlager

Isac Boman — Fri, 10 Dec 2021 05:12:16 +0000

Efter att beväpnade rebeller från den tigrinska minoriteten plundrat FN:s livsmedelslager i norra Etiopien och hotat personal på plats låter organisationen meddela att man helt avbryter distributionen av mat i området. Enligt BBC stal rebellerna bland annat stora mängder mat som skulle ha gått till undernärda och svältande barn i regionen där nio miljoner människor, på grund av inbördeskrig och konflikter, enligt FN idag är i ”akut behov av livsmedel”. De afrikanska rebellerna ska ha kommit tungt beväpnade till FN-lagret i staden Kombolcha, hotat personal på plats och stulit med sig ”stora mängder” förnödenheter därifrån. En talesman för FN:s världslivsmedelsprogram berättar att organisationens personal på plats var rädda för att dö under plundringen och menar vidare att denna typ av ”trakasserier” är ”oacceptabla”. Det uppges också att etiopisk militär tagit över tre av FN:s lastbilar och nu använder dem ”för sina egna syften”. Sammantaget upplevs situationen i Kombolcha och närliggande Dessie så hotfull att FN väljer att avbryta matdistributionen där. Etiopien har en lång historia av blodiga inbördeskrig och konflikter. Sedan 2018 har centralregeringen slagits mot olika etniska rebellgrupper och konflikten i Tigray-regionen har pågått i ett drygt år. Nyligen lät den etiopiska regeringen meddela att man återerövrat flera städer från rebellerna – medan rebellerna hävdade att regeringsstyrkorna bara intagit städer och byar som redan övergivits. Hur många som faktiskt dött i kriget är högst oklart, men man uppskattar att det rör sig om från några tusen döda till hundratusentals. Såväl rebellerna som regeringsstyrkorna har anklagats för storskaliga massakrer där man bland annat ska ha dödat stora antal obeväpnade fångar.

Etiopien: Över 200 döda i kravaller efter att popstjärna blivit mördad

Osignerad — Sun, 12 Jul 2020 10:31:40 +0000

Enligt etiopisk polis har över 200 personer dödats i upplopp och kravaller efter att popstjärnan Hachalu Hundessa skjutits ihjäl. Hachalu Hundessa, som mördades förra veckan, tillhörde Oromo-folket – landets största folkgrupp som också upplever sig förtryckta av staten. Mordet har lett till upplopp och etniskt våld, främst i huvudstaden Addis Ababa. Enligt etiopisk polis har dödssiffran stigit till 239, rapporterar News24. Dödsfallen beror främst på våld från säkerhetsstyrkor och våld mellan olika folkgrupper. Huvudstaden har även drabbats av omfattande skadegörelse och plundring. Över 3 500 personer har gripits. Etniska spänningar är ett stort problem i landet med över 100 miljoner invånare. Hachalus musik är politisk och spelades flitigt i samband med protester mot regeringen 2018. Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed har sagt att mordet på Hachalu och våldet som följde är en del av en komplott för att skapa oro i landet. Vem som ligger bakom mordet är okänt. Källa: News24

FN börjar flyga in migranter till Tyskland

Isac Boman — Fri, 25 Oct 2019 17:44:25 +0000

Via FN:s migrationsorganisation IOM omplaceras nu afrikanska migranter från Etiopien direkt till Tyskland med flyg. Det första planet med 154 somalier landade i mitten av oktober och i november är det dags för nya transporter. Gruppen som anlände till Tyskland efter att ha bott i ett flyktingläger i södra Etiopien består av 63 män, 91 kvinnor och 47 minderåriga. Ytterligare 220 migranter kommer att flygas in i mitten av november via IOM, det hela en del i ett omflyttningsprojekt där migranter ska förflyttas från Etiopien till Tyskland. – Det är viktigt att vi underlättar en smidig flytt för flyktingarna genom att erbjuda säkra transporter, förklarade Milun Jovanovic, ansvarig för IOM Etiopien. Han säger vidare att man är mycket nöjda med att migranterna trivdes ombord på det chartrade flyget och att inga problem uppstod på vägen. Under de senaste 15 åren har IOM Etiopien sysslat med att förflytta migranter till mer än 16 länder, bland annat USA, Kanada, Australien och Norge via sina humanitära- och återföreningsprogram. Bara under 2019 har FN-organisationen hjälpt 4000 migranter att komma till länder i väst. I ett pressmeddelande skriver man att man ger miljoner migranter möjlighet att bygga nya liv för sig själva och sina familjer i nya länder. Under 2018 ska omkring 30 procent av alla asylsökande i Tyskland ha anlänt direkt via flygplan, en siffra som nu väntas öka.

Nobels fredspris till afrikansk premiärminister

Alexander Almqvist — Fri, 11 Oct 2019 13:39:12 +0000

Nobels fredspris 2019 har tilldelats Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed för hans för hans ansträngningar för att fred och internationellt samarbete, samt hans försök att lösa gränskonflikten med grannlandet Eritrea. Den individ som tippades bli årets fredspristagare var svenska Greta Thunberg, som varit ansiktet utåt för den globala klimatagendan under de senaste året. Men den norska Nobelkommittén gav årets fredspris till Abiy Ahmed. Abiy Ahmed tillträdde så sent som ifjol som premiärminister i nordostafrikanska Etiopien. Ahmed tilldelas Nobels fredspris "för hans ansträngningar för att uppnå fred och internationellt samarbete", särskilt gällande gränskonflikten mellan Etiopien och Eritrea. "I kölvattnet av fredsprocessen med Eritrea har premiärminister Abiy engagerat sig i andra freds- och försoningsprocesser i östra och nordöstra Afrika. I september 2018 bidrog han och hans regering aktivt till normaliseringen av diplomatiska förbindelser mellan Eritrea och Djibouti efter många års politisk fientlighet. Dessutom har Abiy Ahmed försökt medla mellan Kenya och Somalia i deras utdragna konflikt om rättigheter till ett omtvistat havsområde", skriver Nobelkommittén i ett officiellt uttalande. Nobelkommittén berömmer också Eritreas långvariga president och de facto diktator Isaias Afewerki för att han mottagit Abiy Ahmeds utsträckta hand.

Etiopisk sångare dödad av förlupen kula under uppträdande

Osignerad — Wed, 13 Feb 2019 12:19:47 +0000

En etiopisk sångare har dött efter att ha träffats av en förlupen kula under en hotellinvigning. Att skjuta vilt i luften är en populär tradition i regionen. Dadhi Gelan uppträdde på ett hotell i Ashufe, en liten stad i Oromiaregionen i Etiopien, när kulan träffade honom, rapporterat BBC. Han dog omedelbart och gästerna flydde platsen i panik. Enligt ett vittne ska minst 50-60 kulor ha avlossats per låt. Att skjuta vilt i luften, både när man firar och sörjer, är en populär tradition i regionen. Gelan var en berömd sångare, känd för sina politiska sånger om oromofolket och deras strävan. Att folk skjuter vilt i luften har blivit ett bekymmer för de etiopiska myndigheterna. I början av februari dog en brudgum och hans marskalk när en granat exploderade under en bröllopsfest.

Etiopien toppar lista över världens värsta toalettbrist

Osignerad — Wed, 21 Nov 2018 04:54:04 +0000

Den internationella organisationen WaterAid sammanställer årligen en lista över den värsta toalettbristen i världen. Listan toppas återigen av Etiopien. För tredje året i rad släpps listan inför FN:s internationella världstoalettdag, som infaller den 19 november. Det framgår att Etiopien har värst toalettbrist per capita och att Indien har störst antal människor utan tillgång till toalett. Hela 93 procent av Etiopiens befolkning saknar tillgång till ordentlig toalett. Landet har dock haft framgång i sin kamp mot defekering i det fria, från nästan 80 procent år 2000 till 27 procent år 2015. Främst på grund av investeringar på enkla offentliga latriner. I världen är över 1,1 miljarder kvinnor utan tillgång till ordentlig toalett, det vill säga var tredje kvinna i världen. Den kvinnliga toalettbristen resulterar ofta i trakasserier och även överfall. I Indien är 355 miljoner kvinnor och flickor utan toalett. Om dessa skulle ställa sig i kö skulle kön sträcka sig runt jorden mer än fyra varv. * De tio länderna med värst toalettbrist ligger alla i subsahariska Afrika. * I Djibouti är det vanligast med defekering i det fria. * I Tchad, Madagaskar och Sydsudan saknar 90% tillgång till toalett. * Defekering i det fria är ett gigantiskt globalt problem. Det resulterar i tillräckligt med avföring för att fylla sju badkar i sekunden.

Etiopien sluter överraskande fred med ”rivalen” Eritrea

Osignerad — Wed, 06 Jun 2018 15:36:07 +0000

Etiopien valde i veckan att sluta fred med grannlandet Eritrea och kommer att lämna över omtvistade områden till Eritrea. Mellan 1998 och 2000 låg Etiopien och Eritrea i öppet krig med varandra. Eritrea var de som enligt en domstol i Haag inledde kriget genom att invadera Etiopien. Kriget varade i två år och Etiopien ockuperade vid ett tillfälle så mycket som en fjärdedel av Eritreas landyta. Kriget uppskattas ha bragt hundratusentals eritreaner och etiopier livet och gjorde över en halv miljon eritreaner hemlösa. I veckan valde Etiopien att skriva under det fredsavtal, kallat Alger-fördraget, som båda parterna kom överens om 2000 och formellt avslutade det blodiga kriget mellan länderna. Fredsavtalet gick ut på att båda länderna skulle acceptera utgången av en dom från en gränskommission i Haag. Det dröjde två år innan gränskommissionen i Haag beslutade att den omtvistade gränsstaden Badme, och närliggande områden, ska tillhöra Eritrea, vilket fick Etiopien att bryta det tidigare fredsavtalet. Men nu, snart 20 år efter krigets slut, har Etiopien till slut accepterat beslutet och sluter formell fred med grannlandet Eritrea. Detta innebär att Etiopien är skyldiga att dra tillbaka de trupper som ockuperar Badme och närliggande områden. Beslutet att sluta fred fattades av Etiopiens nytillträdde premiärminister Abiy Ahmed, som gick till val på att sluta fred med Eritrea, rapporterar BBC.