Erdogan – Nya Dagbladet

Många PKK-flaggor i Nej Till Nato-demonstration i Stockholm

Jan Sundstedt — Mon, 05 Jun 2023 13:53:21 +0000

– Nej till Nato, ja till fred. Inga Erdoğanlagar i Sverige, Erdoğan upp och ner, ljöd slagorden under söndagens Nej Till Nato-demonstration i Stockholm som arrangerades av nätverket Allians mot Nato och som såg ett hav av PKK-flaggor bland sympatisörerna. – Inte en soldat, inte ett gevär, inte ett öre till Natos militär! kunde nyfikna åskådare höra eka i Stockholms innerstad på söndagseftermiddagen i samband med demonstrationen Nej Till Nato. Manifestation lockade enligt polisens bedömning mellan 500 till 1000 deltagare. Bakgrunden till manifestationen är Sveriges politiskt infekterade ansökan till USA-ledda militäralliansen Nato. Den formellt partipolitiskt obundna demonstrationen präglades i praktiken av representanter från vänsterpolitiskt håll - inklusive Vänsterpartiets Daniel Riazat som var en av talarna. [caption id="attachment_151648" align="alignnone" width="1170"] Daniel Riazat (V) var en av talarna under söndagens demonstration.[/caption] Riazat var i sitt anförande noga med att påpeka att Vänsterpartiet "var det enda partiet som röstade nej till den svenska ansökan till Nato" - vilket är en sanning med modifikation då även Miljöpartiet röstade nej till medlemskapet. Nya Dagbladets utsände kunde samtidigt konstatera att det bland övriga talare, deltagare, sympatisörer och till synes vanliga medborgare fanns företrädare från exempelvis de vänsterradikala organisationerna Rojavakommittéerna, Syndikalisterna, Rättvisepartiet Socialisterna och Ung Vänster.

"Vill sabotera Sveriges ansökan"

En företrädare för ett av de närvarande partierna som Nya Dagbladet samtalade med stack inte under stol med att man var där "för att förhindra ett svenskt medlemskap i Nato - med alla till buds stående medel". Samma företrädare förtydligade att "vi väljer ingen annan sida än fredens". Ett flertal av deltagarna hade flaggor och plakat med Kurdistans arbetarpartis PKK:s symbol samt flaggor föreställande Abdullah Öcalan, grundaren och ledaren för PKK. Skarp retorik riktades mot bland andra Natos avgående generalsekreterare Jens Stoltenberg, USA:s president Joe Biden och framför allt Turkiets nyvalde president Erdoğan. [caption id="attachment_151668" align="alignnone" width="1170"] Demonstranterna tågar mot Mynttorget i Stockholm.[/caption] Gårdagens demonstration kan eventuellt åtminstone kortsiktigt försena för Sverige att få grönt Nato-ljus av Turkiet. Enligt uppgifter har Turkiet försökt förmå svenska myndigheter att stoppa manifestationen, men så skedde alltså inte. Flertalet demonstrationer i Sverige har kritiserats av inte minst Turkiets president Erdoğan, som återkommande uttryckt kommentarer som "svenska myndigheter måste förhindra PKK-medlemmar från att demonstrera om de menar allvar i Natoprocessen".

Carl Bildt kommenterar

På sociala medier har tongångarna efter gårdagen gått höga från båda läger. Den moderate riksdagsmannen Gustaf Göthberg kallar exempelvis Daniel Riazats deltagande för en "säkerhetsrisk".

Med sin hätska medverkan på PKK-demonstrationerna i dag, medveten om att Sverige är i det sämsta säkerhetspolitiska läget på decennier, är Daniel Riazats (V) omogna obstruerande mot ett svenskt Nato-medlemskap en direkt säkerhetsrisk mot Sverige. https://t.co/CU5TrTXrvK
— Gustaf Göthberg (@gustafgothberg) June 4, 2023

Även Sveriges före detta statsminister, Nato-förespråkaren Carl Bildt, som nyligen besökte Ankara som svensk representant för Sveriges regering, var snabbt ute med ett fördömande.

One should know that most of these people hardly know what PKK or 🇹🇷 is. They are just fringe leftist trying to create publicity, provoke and derail the 🇸🇪 @nato process. The real terrorists are hiding - and are dealt with. https://t.co/gg7QDABlIa
— Carl Bildt (@carlbildt) June 4, 2023

Deltagarna i demonstrationen tycks dock inte låta sig avskräckas av uttalanden likt dessa, utan menar att Sveriges regering och riksdag "gör vad som helst för att gå med i en krigsallians och därmed böjer sig för Turkiet och dansar efter Erdoğans pipa". Manifestationen avslutades vid Mynttorget, strax intill riksdagshuset, med ytterligare anföranden, tal och slagord. Flera av deltagarna var oblygt och röststarkt öppna med att man stöttar PKK i "dess kamp mot den turkiska diktaturen och dess diktator Erdoğan". [caption id="attachment_151673" align="alignnone" width="640"] Demonstrationen avslutades vid Mynttorget.[/caption] Nya Dagbladets utsände fick en pratstund med representanter för ordningsmakten som menade att det hela "gått lugnt och städat till" utan, åtminstone vid tidpunkten, några inrapporterade ordningsstörningar.

Åklagare utreder Paludan efter koranbränning

Markus Andersson — Fri, 10 Mar 2023 14:37:04 +0000

Nästan ett år efter korankravallerna 2022 låter åklagare meddela att Rasmus Paludan misstänks för hets mot folkgrupp, förgripelse mot tjänstemän och förolämpning. Brottsutredningen mot Paludan sammanfaller med att Turkiets ledare riktat hård kritik mot att Sverige inte har kriminaliserat koranbränningar. Det är Bonniertidningen Expressen som rapporterar att Paludan nu har kontaktats av polis och att han är misstänkt för brott i samband med att han eldade upp en koran i Malmö den 16 april förra året. – Under en tid har vi nu varit redo att hålla förhör med honom och delge misstankar, men vi har inte kommit till skott, hävdar åklagaren Adrien Combier-Hogg. Paludans koranbränning ledde snabbt till våldsamma invandrarkravaller där polis, räddningstjänst och civila attackerades med stenar och andra projektiler – filmklipp och bilder från upploppen som spreds i sociala och etablerade medier runt om i världen liknades vid en krigszon. Rasmus Paludan själv menar att han inte begått hets mot folkgrupp i Malmö eller någon annanstans. – Jag kan säga generellt att det varit mycket prat om att Malmöpolisen vill utreda mig för hets mot folkgrupp. Jag menar att jag inte begått hets mot folkgrupp, varken vid Skånegården eller på någon annan plats. – Polisen i allmänhet och Malmöpolisen i synnerhet vill sätta dit mig för något, fortsätter han. Det kan i sammanhanget noteras att Turkiets president Erdogan och andra turkiska makthavare låtit meddela att man inte kommer att godkänna ett svenskt medlemskap i Nato så länge Sverige inte inför blasfemilagar och förbjuder koranbränningar. På många håll spekuleras det därför i huruvida utredningen mot Paludan i praktiken är en politisk eftergift till Turkiet och att svenska makthavare är beredda att begränsa yttrandefriheten om det underlättar fortsatta Natoförhandlingar. Paludan har vid flera tillfällen också nekats tillstånd av polisen att bränna koranen med hänvisning till ”en förändrad hotbild mot Sverige”, skriver tidningen. Yttrandefrihetsexperten Nils Funcke konstaterar att det i Sverige inte är olagligt att bränna koranen och att om Paludan skulle åtalas för koranbränningarna så innebär detta att Sverige återinför en blasfemilagstiftning. – Att bara elda en koran kan aldrig vara hets mot folkgrupp, det är min bestämda uppfattning. Om åklagaren inte skulle ha något mer i gärningen än det vill jag mena att det är snudd på tjänstefel att gå vidare med det.

Turkisk visselblåsare ”drivs till randen av självmord”

Osignerad — Sat, 26 Oct 2013 06:08:28 +0000

Det var den 11 maj som två bilbomber exploderade i staden Reyhanli. 51 människor bragdes om livet och 140 skadades. Turkiska myndigheter var snabba att anklaga en marxistisk organisation för att ha legat bakom attentatet. "Erdogan visste om attackerna" Men dokumenten som läcktes av Utku Kali visade att de turkiska säkerhetsstyrkorna hade kännedom att den al-Qaidaassocierade terrorgruppen al-Nusra (som strider med rebelloppositionen i Syrien) planerade ett bombdåd och att de var verksamma i Turkiet. Premiärminister Recep Erdogans regering har sedan tidigare gett stöd till al-Nusra, skrev turkiska Aydinlink Daily. Utku Kali lämnade över de hemligstämplade dokumenten till den leninistiska hackergruppen RedHack som publicerade dem. Kort därefter avslöjades det att Utku Kali var läckan och hans försenade rättegång väntas inledas i november. Under tiden i fängelset har han flera gånger blivit utsatt för tortyr. De anklagelser som medier och domstolen riktat mot honom har lett till att Utku Kali försökt att ta sitt liv. Han lider därför av posttraumatiskt stressyndrom. Kan få 25 års fängelse Utku Kalis syster Ceren Kali, som är advokat, är förgrymmad över behandlingen av hennes broder då hans ärende ännu inte gått upp i domstol och att han således ska ses som oskyldig. "Gripna patienter har rättigheter också. Tortyr kan inte accepteras på något plan, eller användas som ursäkt", skriver hon i ett uttalande. Om Utku Kali döms riskerar han att få spendera de nästkommande 25 åren i fängelse för att ha ”läckt hemliga statliga dokument”