Ensamkommande – Nya Dagbladet

Stadsmissionen förmedlar bostäder till ensamkommande

Osignerad — Wed, 11 Sep 2019 18:18:28 +0000

Stadsmissionen i Stockholm och Uppsala startar en hyresförmedling för så kallade gymnasieelever med tillfälligt uppehållstillstånd. I dagligt tal "ensamkommande", som omfattades av "gymnasieamnestin". Man vill att privatpersoner skall hyra ut outnyttjade rum eller bostäder. Så kallade "ensamkommande" som har fått stanna i Sverige enligt den så kallade "gymnasieamnestin" förväntas hitta en bostad på samma villkor som alla andra. Men utan lång tid i bostadskö eller ett kontaktnät är det svårt. Det skriver SVT. Därför startar Stadsmissionen i Stockholm och Uppsala en hyresförmedling. Förra året avsatte regeringen 120 miljoner kronor till organisationer, som arbetar med att stötta unga hemlösa med psykisk ohälsa. Bland dem finns Röda korset, Rädda Barnen, Svenska kyrkan, Göteborgs Stadsmission, Skåne Stadsmission och Stockholms Stadsmissionen. Det är med dessa skattepengar som satsningen nu möjliggörs. Enligt Stadsmissionen sker dock ingen subventionering mellan hyresgäst och -värd. Förutom förstås den grundsubvention regeringens avsatta skattepengar innebär. Målet är att förmedla 300 bostäder i Stockholm och Uppsala före årets slut. Christopher Jarnvall/NB Nyhetsbyrån

Närmare 10 000 fler anhöriginvandrare väntas

Osignerad — Sun, 20 Jan 2019 13:27:38 +0000

Runt 8 000 fler anhöriginvandrare väntas komma till Sverige under de närmaste tre åren. Detta som en följd av att rätten till familjeåterförening återinförs. Detta visar preliminära beräkningar från Migrationsverket. En mer generös anhöriginvandring är en av punkterna i budgetuppgörelsen. Detta gäller de allra flesta som har fått asyl på grund av kriget i Syrien. Det rapporterar SVT. Rättigheten till anhöriginvandring togs bort efter 2015 genom den tillfälliga asyllagen. Nu kan den som har fått asyl återförenas med sin äkta hälft eller sambo och minderåriga barn. Så kallade ensamkommande barn får ta hit sina förändrar. Christopher Jarnvall/NB Nyhetsbyrån

Men något mer händer inte…

Karl-Olov Arnstberg — Thu, 26 Apr 2018 12:24:25 +0000

På den tiden jag var universitetslärare använde jag mig emellanåt av en enkel modell för att visa att det finns olika nivåer av förståelse. Den första nivån är att man klarar att följa med i och begripa ett resonemang när det presenteras, men man förmår inte återge det. Detta har många föreläsare erfarenhet av. Det går att se på åhörarna att de hänger med, men när föreläsaren kommit till punkt, är det som att slå av en kontakt. Frågor visar att många av åhörarna inte alls har förstått på det sätt som föreläsaren trodde. Nästa nivå av förståelse är när man klarar att återge resonemanget. Om vi tar en bilmotors konstruktion som exempel, kan man förklara hur den fungerar. Ännu en nivå upp förstår man bilmotorn så väl att man begriper den processuellt – vad händer om man ändrar på konstruktionen? Vad blir konsekvensen med överliggande kamaxlar, om man vidgar kylarens kanaler, tar bort katalysatorn etc. Den fjärde nivån är när man övergår till handling, det vill säga man går från förståelse till aktivitet, till att bygga en bilmotor. Därutöver finns det ytterligare en nivå, när man drar konsekvenserna av alla sina erfarenheter och återgår till teorin, eventuellt i växelverkan med praktik. Den som behärskar både teori och praktik har nått den högsta formen av kunskap, ett mästerskap med avseende på bilmotorer. För jag över detta sätt att resonera, i form av nivåer, till invandringsfrågan, ser det lite annorlunda ut. Den första och grundläggande nivån är när man genom att följa medierapporteringen oreflekterat tycker sig ha förstått vad invandringen handlar om och har för konsekvenser. I dag betyder det att man vet att det är dyrt med massinvandring. Förra året landade kostnaderna för migration & integration på 71,2 miljarder kr eller 7,4% av statsbudgeten i höständringsbudgeten 2017 (jämför försvarets 50,2 miljarder kr eller rättsväsendets 43,9 miljarder kr). De tidigare försvarande argumenten där invandringen påstods vara lönsam, är överspelade (utan att företrädarna ens skulle drömma om att be om ursäkt för sitt spridande av desinformation). Det är också svårt att missa att alla ”nyanlända” måste ha någonstans att bo, vilket förvärrar bostadsbristen. Tydligt är att Sverige fått en ny underklass, som i synnerhet bor i miljonprogrammets storskaliga förorter. Där brinner det bilar emellanåt och där finns våldsorienterade och kriminella gäng och på sista tiden har skrämmande många mord ägt rum. Polis och annan ”blåljuspersonal” har problem med att ta sig in i de värsta områdena. De riskerar att ungdomar kastar sten på dem och att deras fordon attackeras. Stannar vi kvar på denna grundläggande förståelsenivå så är det givetvis så att nyhetsrapporteringen inte kan undvika att rapportera, men i den politiska debatten och i opinionsbildningen finns ingen djupare krismedvetenhet. Här dominerar uppfattningen att alla som kommer är flyktingar och att medborgarna ”måste ta sitt ansvar”, öppna sina plånböcker och hjälpa nykomlingarna. Dessutom måste alla goda och ansvarskännande svenskar ställa upp och på hemmaplan bekämpa den rasism som riskerar att bli konsekvensen av ”ansvarstagandet”. Inte minst viktigt är det att lyfta fram allt positivt som invandringen för med sig, främst inom välfärdssamhällets äldrevård. Den problematiska verklighet som är konsekvensen av att majoriteten av nykomlingarna består av unga muslimska män från MENA-länder, underkommuniceras. Följande axplock är hämtad från Petterssons blogg:

En ensamkommande från Afghanistan knivmördar en landsman i Ljusne och döms till fängelse i 3 år och 9 månader. Fallet tillhör också de få där unga gärningsmän ska utvisas efter fängelsevistelsen.
Fem ensamkommande från Afghanistan gruppvåldtar en minderårig pojke i Uppsala. Straffet blir sluten ungdomsvård, men ingen utvisning.
Tiotals unga ensamkommande från Afghanistan är inblandade i ett storbråk efter en skolavslutning i Ronneby. Bråket har pågått i flera år och eskalerade nu.
Tre ensamkommande från Afghanistan mördar en 16-årig landsman på en kyrkogård i Malmö.
Fyra ensamkommande från Afghanistan rånar flera personer i Uppsala under påverkan av berusningsmedel.
Många ensamkommande från Afghanistan sextrakasserar unga flickor på festivalen We Are Stockholm.
Tre ensamkommande från Afghanistan gruppvåldtar en 12-årig flicka i Östersund.
Fem ensamkommande från Afghanistan knivhugger en tonåring på en buss i Malmö.
Ensamkommande 18-åring från Afghanistan är inblandad i mord på äldre kvinnas anhöriga.
Tre ensamkommande från Afghanistan gruppvåldtar en yngre landsman i Skåne.
Tre ensamkommande från Afghanistan knivhugger tre personer vid en pendelstation i Solna.

I medierna får ofta familjer med små barn och unga kvinnor representera ”flyktingarna”. Invandrare som ser västerländska ut och talar god svenska eller engelska, har också företräde. Journalisterna framhåller likheten: ”Se, de är precis som vi!” Det skapas en illusion av större samhörighet än vad som är fallet. Att journalisterna har en underliggande agenda är uppenbart. En av mina mailkontakter refererar till en text på Samtiden där Dick Erixon skriver om en polis som kan språken dari och persiska och upptäckt hur hårt medierna styr. En kille som intervjuas säger något som aldrig översätts: ”Om de gör mitt liv illa kommer jag att göra ert liv illa.” ”Översättningsmissen” är ingen slump, det är rutin. Hade de haft mer tid hade de valt ut en annan att intervjua och helt strukit den där killen med hotelser, det är det mest vanliga. Att hitta någon som säger det som passar journalistens agenda. Om det så är professorer eller andra “sakliga experter” måste de ha “rätt” åsikter, annars intervjuar de någon annan, och någon annan, tills de fått fram det de vill. Ett exempel: Ove Bring sade ”fel” saker vid första intervjun vid libanonkriget 2006. Trots att han normalt brukar kritisera Israel, och därmed vara populär i våra vänstermedia (SR), gjorde han inte det denna gång. Han försvarade Israels beslut att angripa i södra Libanon. Det var sista gången jag hörde honom på de närmaste tre veckorna. Det fick bli andra “experter” som hade ”rätt” synsätt, och var ”pålitliga”. Den grundläggande förståelsenivå som medierna serverar är delvis korrekt, delvis vilseledande. Exempelvis är en majoritet av de ”nyanlända” inte alls flyktingar och de ensamkommande barnen är vanligen varken ensamkommande eller barn. Ett annat karakteristika är att samhällsproblem och kriser inom välfärdsindustrin rapporteras utan att kopplas till den massinvandring som skett. Att väntetiden på många akutmottagningar, mätt i timmar, blivit tvåsiffrig och att polisen alltmer sorterar undan ”mängdbrott” (stöld, snatteri, skadegörelse, tillgrepp av fortskaffningsmedel, misshandel, grov olovlig körning och rattfylleribrott) sägs inte hänga samman med invandringen – vilket det ofta gör. Skolans kris och nödvändigheten av att bygga fler fängelser i landet kopplas inte heller det till invandringen. Konsekvensen är att välfärdssamhällets tillkortakommanden på denna grundläggande nivå framstår som oförklarliga. Den som är förförd av Main Stream Media, har också bibringats uppfattningen att det är den som slutar att lita på det reguljära informationsflödet, som blir lurad. Det är på nätet de falska nyheterna serveras och trollfabrikerna håller hus. Det är där extremismen och rasismen flödar, vilket påstås vara anledningen till att de som har makten bör ta kontrollen över nätet. För att kunna ta sig till nästa förståelsenivå, behöver den som vill ha information ta nätets nyhetssajter och bloggar i anspråk. Bilden av massinvandringen och dess konsekvenser korrigeras där, med det tillägget att på nätet finns ”allt”, från de vildaste konspirationsteorier till saklig information och analyser som är totalförbjudna inom Main Stream Media. Frågan är vad som motiverar den informationssökande att börja leta på nätet. Någonting får ”myntet att trilla ner”. Det kan vara att man bor i eller nära en problemförort och inte kan undvika att se förfallet. Det kan vara att ens barn har blivit rånade eller hotade. Kanske att man blir utkonkurrerad från sitt jobb av mer eller mindre illegala invandrare. Oftast är det någon egen erfarenhet, ett intrång i den egna ”komfortzonen”, som gör att man går från att passivt låta sig matas av Main Stream Media till att aktivt söka efter information på nätet. Eller till och med att bygga upp ett aktivt motstånd. Ett exempel är hur lokalbefolkningen kämpar emot nedläggningen av Sollefteå BB. I ett mail får jag det beskrivet så här: Vi har ett övergripande problem som du säkert hört talas om: nedläggningen av Sollefteå BB och akut kirurgi. På sikt kommer förmodligen hela sjukhuset verksamhet försvinna. De flesta som bor här kämpar oerhört mot det i mångas ögon korrupta Landstinget, som silar mygg och sväljer kameler. Du har i någon blogg efterlyst folkligt engagemang. Det vill säga mera handgripligt, utan våld. I denna fråga har folket verkligen arbetat oerhört för att rädda vården. ”Vanligt folk” från trakterna runt omkring Sollefteå ockuperar sjukhuset dygnet runt. Avstånd på 8 – 10 mil avskräcker inte. Sammanhållningen efter Uppdrag Gransknings vinklade reportage har stärkt och ingjutit mera mod i folksjälen. Lite av den varan skulle även finnas i övriga Sverige. Många fortbildar sig numera på nätet och allt fler köper och läser den växande flod av böcker som publiceras av dissidenter och som antingen skändas eller tigs ihjäl i det offentliga samtalet. Dessa medborgare är välinformerade och upprörda. Men där stannar det för de flesta. Att det kokar under ytan syns i första hand genom att Sverigedemokraterna, trots mediernas entydigt mycket negativa bild, blivit landets tredje störste parti. Det snackas på arbetsplatser, det bildas grupper på Facebook. Men något mer händer inte. Som jag läser i en bloggkommentar: ”Svensken knyter näven hårt i fickan, vänder sig på andra sidan och somnar om.” För att förklara vad som skulle kunna hända kan vi den väl påläste medborgaren Paul Nilsson som exempel. När media och myndigheter serverar medborgarna vilseledande information reagerar han aktivt, riktar sig till dem som censurerar eller vilseleder och skriver under sina invändningar med eget namn. Nedan ett exempel på ett mail till Migrationsverket. Sakligt och med bifogade referenser: Hej, Afghanen Amir Nabizadeh från Iran, som har uppehållstillstånd i Sverige, skriver på Twitter den 10 januari att han besöker sin familj i Iran och att ”här i Teheran finns allt”. Varför lämnade han Iran och reste till Sverige (han har inte flytt till Sverige eftersom Sverige inte är första asylland för afghaner och iranier) för att söka asyl här? Han har redan skydd i Iran. Varför har han beviljats uppehållstillstånd i Sverige? Flykting kan han inte vara eftersom han har rest till familjen i Iran. Amir Nabizadeh har också ljugit om sin ålder och sagt att han är yngre än vad han är. Enligt ett Twitter-meddelande från Migrationsverket den 11 januari, som är ett svar på en fråga från Filippa Mannerheim angående asylbeviljade personer som reser på semester till sina hemländer efter att ha fått asyl i Sverige, ”är grundregeln att vi undersöker om det är aktuellt att återkalla uppehållstillståndet”. Jag hemställer att Migrationsverket omprövar Amir Nabizadehs uppehållstillstånd, återkallar det och utvisar honom på livstid från Sverige till Iran. Källor: Amir ”det ensamkommande flyktingbarnet” från Afghanistan är hemma i Iran på semester https://samnytt.se/afghanledaren-halsar-svenskar-hemifran-har-i-teheran-finns-allt/ Amir har rätt att träffa sin familj, strejka, semestra men tydligen ingen plikt att arbeta https://hejahanif.se/2017/10/07/desinformationskampanj-om-nabizadeh/ Med vänlig hälsning Paul Nilsson Paul Nilsson gör det som många fler ansvarstagande medborgare borde göra, men inte gör, han förstår att ta ett medborgerligt ansvar, han är aktiv och därmed – tyvärr – en avvikare. Karl-Olov Arnstberg

Centerpartiet ställer sig bakom regeringen – ensamkommande ska få ansöka om uppehållstillstånd

Osignerad — Tue, 24 Apr 2018 13:48:48 +0000

Centerpartiet väljer att stöda regeringen och kommer att rösta för att ge tusentals så kallade ensamkommande unga ännu en chans att ansöka om uppehållstillstånd för studier. Regeringen meddelade den 27 november ifjol att man avser att ge 8 000 ensamkommande som kommit till Sverige på illegal väg få en ny chans att ansöka om tillfälligt uppehållstillstånd för studier. Förslaget har mött hård kritik, inte bara av oppositionen, utan även av Lagrådet. Men på tisdagen kom beskedet att Centerpartiet kommer ställa sig bakom regeringens förslag och rösta för lagen om ensamkommande.

– Många av dessa unga har rotats sig i det svenska samhället. Enskilda människor, skolor, kyrkor och idrottsföreningar har alla ställt upp för att ge dem en värdig tillvaro och en väg in i det svenska samhället. Med de ändringar som har gjorts kan förslaget till viss del beskrivas som en typ av arbetskraftsinvandring, men för människor som redan befinner sig här. Och det är en bra princip att den som kan försörja sig själv också får stanna, säger Centerpartiets partiledare Annie Lööf i ett pressmeddelande.

Även om Centerpartiet är starkt kritiska till regeringens lagförslag väljer man att rösta för lagen av "medmänskliga" skäl.

– Lagförslaget från regeringen är illa utformat och illa framtaget. För detta är Socialdemokraterna och Miljöpartiet ensamt ansvariga. Men Centerpartiets bedömning är att de medmänskliga och humanitära konsekvenserna skulle bli för stora om förslaget stoppades, säger Annie Lööf.

Genom att Centerpartiet likt Vänsterpartiet ställer sig bakom Socialdemokraternas och Miljöpartiets lagförslag innebär det att lagförslaget nu stöds av en majoritet i riksdagen. Centerpartiets beslut innebär att Alliansen står splittrad i en av de viktigaste väljarfrågorna inför höstens riksdagsval.

8 000 illegala invandrare kan få stanna i Sverige

Osignerad — Mon, 27 Nov 2017 14:52:07 +0000

Regeringen meddelade vid en presskonferens under måndagen att de så kallade ensamkommande barn som anlänt till Sverige innan den 25 november 2015 kommer att få stanna i Sverige. I samband med migrationskrisen 2015 valde regeringen att i november samma år dra i svångremmen och upprätta gränskontroller och upprätta skärpta regler för asylanter. Ändringarna presenterades på en uppmärksammad presskonferens där Åsa Romson, Miljöpartiets dåvarande språkrör, hulkade över det beslut som hon varit med att fatta. Under måndagen höll regeringen en ny presskonferens om de migranter som ännu inte beviljats uppehållstillstånd men som befinner i Sverige illegalt. Miljöpartiets språkrör Isabella Lövin sade på presskonferensen att regeringens beslut innebär att de migranter som anlände till Sverige innan det att regeringen 2015 skärpte asylreglerna och som då var under 18 år ska få "möjlighet att stanna i Sverige och möjlighet att studera". Migrationsminister Heléne Fritzon (S) säger att beslutet inte omfattar de så kallade ensamkommande barn som anlände till Sverige efter den 25 november 2015. Fritzon valde under presskonferens att inte svara på frågan om hur många personer som berörs av beslutet, men enligt uppgifter till SVT handlar det om cirka 8 000 personer.

Liberalerna vill stoppa utvisningar till Afghanistan

Osignerad — Tue, 20 Jun 2017 18:17:43 +0000

Liberalerna kräver nu att alla utvisningar av "ensamkommande flyktingbarn" till Afghanistan ska stoppas. De hävdar att det beror på försämrat säkerhetsläge i landet. Liberalerna har nu gått ut och krävt att Migrationsverket ska stoppa samtliga utvisningar av så kallade ensamkommande flyktingbarn till Afghanistan ska stoppas. — Vi anser inte att det är rimligt att Sverige utvisar ungdomar till Afghanistan i det här läget. Det är för farligt där, säger partiledaren Jan Björklund. Björklund anser att Sverige borde följa Tyskland, som sedan några veckor tillbaka stoppat samtliga utvisningar till Afghanistan. Enligt honom har säkerhetsläget i Afghanistan försämrats kraftigt under det senaste halvåret och partiet kräver nu att Migrationsverket ska genomföra en ny säkerhetsbedömning av läget i Afghanistan.