<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>ensamhet &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/ensamhet/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Mon, 15 Jun 2026 06:44:34 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.2</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>ensamhet &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Studie: Unga svenskar mår sämre än äldre</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/unga-svenskar-mar-samre-an-aldre/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 16 Jun 2026 05:42:28 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[ensamhet]]></category>
		<category><![CDATA[hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[Lunds universitet]]></category>
		<category><![CDATA[psykisk hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[relationer]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=233320</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Personlighet och sociala relationer har större betydelse för svenskars välbefinnande än inkomst. Det visar en ny studie från Lunds universitet, där forskare även ser en tydlig generationsskillnad: unga vuxna rapporterar lägre välbefinnande än äldre.</strong>

Studien bygger på svar från över 34 000 representativa svenskar över 18 år och har <a href="https://doi.org/10.1016/j.ssmph.2026.101913" target="_blank" rel="noopener nofollow">publicerats</a> i den vetenskapliga tidskriften <em>SSM – Population Health</em>.

Forskarna har analyserat data från Global Flourishing Study och Gallup World Poll, där perioden 2006 till 2024 ingår. Global Flourishing Study är en internationell undersökning om människors liv, hälsa, relationer och upplevelse av mening, medan Gallup World Poll är en återkommande global opinionsundersökning om bland annat livstillfredsställelse och samhällsförtroende. Faktorer som personlighet, ålder, sociala relationer, ensamhet, geografisk hemvist, politisk identitet och inkomst har vägts in.

— <em>Vi ville få en så bred bild som möjligt av vad som kopplas till svenskars välbefinnande. Inte bara tillfällig lycka, utan också känslan av mening, balans och hur nöjd man är med sitt liv som helhet</em>, säger August Nilsson, en av forskarna bakom studien, i ett <a href="https://news.cision.com/se/lunds-universitet/r/ny-studie--varfor-mar-vissa-svenskar-battre-an-andra-,c4355942" target="_blank" rel="noopener nofollow">pressmeddelande</a> från Lunds universitet.

Studien visar att kvaliteten på människors sociala relationer har ett starkt samband med välbefinnande. Särskilt tydligt är sambandet mellan upplevd ensamhet och lägre välbefinnande.

— <em>Vi vet redan att ensamhet påverkar vår psykiska och fysiska hälsa negativt, och om goda relationer visar sig vara det viktigaste för vårt välbefinnande behöver vi fundera på hur samhället faktiskt skapar förutsättningar för närhet och gemenskap</em>, säger August Nilsson.
<h3>Unga sticker ut efter coronakrisen</h3>
Ett av studiens mest uppmärksammade resultat gäller ålder. Enligt forskarna syns ett tydligt skifte från och med 2020, under coronakrisen. Yngre vuxna rapporterar i dag lägre välbefinnande än äldre och uppger oftare att de känner sig ensamma.

— <em>Det som överraskade oss mest var att unga vuxna stack ut så tydligt. Historiskt har unga ofta haft breda sociala nätverk och stark framtidstro. Nu ser vi nästan motsatsen</em>, säger psykologiforskaren och medförfattaren Petri Kajonius.

Enligt August Nilsson är det särskilt anmärkningsvärt att svenskar i 20-årsåldern upplever större ensamhet än personer som är 80 år eller äldre.

— <em>En möjlig förklaring kan vara att många unga under pandemin tappade viktiga sociala sammanhang under formande år och att det påverkat relationer senare i livet</em>, säger han.

Inkomst framstår däremot som mindre avgörande än sociala relationer och personlighet. Forskarna betonar inte att ekonomi saknar betydelse, men resultaten visar att relationella och psykologiska faktorer väger tyngre i den aktuella analysen.

— <em>Det går nästan att skissa fram en statistisk idealperson utifrån resultaten: en emotionellt stabil äldre hallänning, med goda relationer och som politiskt rör sig i mellanskiktet</em>, säger August Nilsson.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Äldre svenskar mår bättre än unga</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/aldre-svenskar-mar-battre-an-unga/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 08 Jun 2026 06:43:44 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[äldre]]></category>
		<category><![CDATA[ensamhet]]></category>
		<category><![CDATA[folkhälsa]]></category>
		<category><![CDATA[forskning]]></category>
		<category><![CDATA[Halland]]></category>
		<category><![CDATA[Lunds universitet]]></category>
		<category><![CDATA[psykisk hälsa]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=232640</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Äldre svenskar rapporterar högre välbefinnande än yngre. Det visar en ny studie från Lunds universitet, där forskare har analyserat svar från över 34 000 svenskar.</strong>

Studien, som publicerats i <a href="https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S2352827326000157?via%3Dihub" target="_blank" rel="noopener"><em>Journal of Research in Personality</em></a>, undersöker hur välbefinnande hänger samman med bland annat ålder, personlighet, sociala relationer, ensamhet, inkomst, politisk identitet och geografisk hemvist.

Forskarna konstaterar att sociala relationer och personlighet har starkare koppling till människors välbefinnande än exempelvis inkomst. Särskilt tydligt är sambandet mellan ensamhet och lägre välbefinnande.

— <em>Vi vet redan att ensamhet påverkar vår psykiska och fysiska hälsa negativt, och om goda relationer visar sig vara det viktigaste för vårt välbefinnande behöver vi fundera på hur samhället faktiskt skapar förutsättningar för närhet och gemenskap</em>, säger forskaren August Nilsson vid <a href="https://www.lu.se/artikel/ny-studie-varfor-mar-vissa-svenskar-battre-andra" target="_blank" rel="noopener">Lunds universitet</a>.

Ett av studiens mest uppmärksammade resultat är att unga vuxna sticker ut negativt. Enligt forskarna började ett tydligt skifte synas under pandemin 2020, där yngre vuxna rapporterar lägre välbefinnande än äldre. Svenskar i 20-årsåldern uppger också större ensamhet än personer som är 80 år eller äldre.

— <em>Det som överraskade oss mest var att unga vuxna stack ut så tydligt. Historiskt har unga ofta haft breda sociala nätverk och stark framtidstro. Nu ser vi nästan motsatsen</em>, säger psykologiforskaren Petri Kajonius.

Studien visar även regionala skillnader. Halland, Skåne och Jönköpings län ligger över genomsnittet i välbefinnande, medan Västmanland ligger lägre. Enligt forskarna kan den statistiska bilden sammanfattas som att den som mår bäst oftare är äldre, emotionellt stabil, har goda relationer – och bor i Halland.

Forskarna framhåller samtidigt att resultaten handlar om statistiska samband, inte om enkla förklaringar till varför vissa grupper mår bättre än andra. Men studien pekar på att ensamhet och social gemenskap kan vara centrala frågor för folkhälsan framöver.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Psykisk ohälsa ökar i Norge</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/norden/psykisk-ohalsa-okar-norge/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 27 Apr 2026 12:02:14 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[ensamhet]]></category>
		<category><![CDATA[folkhälsa]]></category>
		<category><![CDATA[Norge]]></category>
		<category><![CDATA[psykisk hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[psykisk ohälsa]]></category>
		<category><![CDATA[Sömnproblem]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=228692</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Psykiska besvär och sömnproblem har ökat i Norge sedan coronakrisen, samtidigt som det sociala stödet har minskat. Nu pekar norska Folkhälsoinstitutet på ekonomisk press som en möjlig förklaring.</strong>

En <a href="https://www.fhi.no/nyheter/2026/mange-har-god-helse-men-okonomiske-vansker-gir-okte-belastninger/" target="_blank" rel="noopener nofollow">ny</a> nationell folkhälsoundersökning från institutet, FHI, visar att 29 procent av norrmännen uppger att de har psykiska besvär. Undersökningen har besvarats av drygt 28 000 personer.

Även sömnproblemen har ökat. Enligt FHI uppger 14 procent att de har kroniska sömnbesvär.

Samtidigt uppger endast 31 procent att de har en hög grad av socialt stöd. Andelen har minskat sedan 2020, i synnerhet i åldersgruppen 30–59 år.

Ensamheten är relativt stabil i befolkningen som helhet, men har ökat bland personer mellan 30 och 44 år.
<h3>Ekonomin pressar fler</h3>
FHI pekar på att ekonomisk press kan vara en viktig del av förklaringen. Andelen som uppger att de har ekonomiska svårigheter har ökat från 16 till 22 procent sedan 2020.

Bland yngre vuxna är pressen ännu tydligare. I åldersgruppen 18–44 år uppger nästan tre av tio att det är svårt att få pengarna att räcka till.

— <em>Ökad ekonomisk press kan vara en viktig del av förklaringen till att fler i arbetsför ålder rapporterar psykiska besvär och sömnsvårigheter, särskilt i livsfaser med stora åtaganden</em>, säger Guri Rørtveit, direktör för FHI.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>300 000 lever i ensamhet i Sverige</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/300-000-lever-i-ensamhet-i-sverige/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/300-000-lever-i-ensamhet-i-sverige/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 06 Aug 2024 10:38:39 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[äldre]]></category>
		<category><![CDATA[ensamhet]]></category>
		<category><![CDATA[isolering]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=186032</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Uppskattningsvis 300 000 personer i Sverige lever i ensamhet – och har varken vänner, familjemedlemmar eller bekanta som de umgås regelbundet med.</strong>

<strong>Intresseorganisationen SPF Seniorerna är en av de aktörer som nu arbetar aktivt för att bryta äldres sociala isolering.</strong>

Det är Folkhälsomyndigheten som försökt kartlägga ensamheten och man har kommit fram till att denna är mycket utbredd och vanligast bland unga vuxna, åldringar och personer som har funktionsnedsättningar, är sjukskrivna eller arbetslösa.

<em>– Jag är van med att leva ensam. Då och då känner jag mig pratsjuk, förr brukade jag ringa en vän till mig och säga nu är jag pratsjuk och så pratade vi i en halvtimme. Men nu är hon död så jag har ingen att ringa längre</em>, <a href="https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sa-ska-social-isolering-bland-aldre-brytas" target="_blank" rel="nofollow noopener">berättar</a> Margareta 91, för statskanalen SVT.

<em>– Jag har inga kvar, de är borta allihopa</em>, fortsätter hon.
<h3>Använder volontärer</h3>
Bland svenskar mellan 75 och 84 år bedöms tio procent leva socialt isolerat, och bland de som är 85 eller äldre handlar det om åtta procent. Det innebär inte bara att de sällan träffar någon vän eller anhörig i verkligheten utan också att de har kontakt med någon av dessa via telefon eller internet mer sällan en än gång i veckan.

Den sociala isoleringen leder inte sällan till psykisk ohälsa och det pågår flera projekt för att för att bryta den. SPF Seniorerna har exempelvis ett treårigt projekt där man använder sig av volontärer för att minska ensamheten bland äldre.

<em>– Vi försöker bryta den sociala isoleringen som finns bland äldre genom att använda andra seniorer som volontärer för att möta upp och hjälpa människor ur den isolering de lever i,</em> förklarar Peter Sikström, generalsekreterare på SPF Seniorerna.

Han menar att social isolering går djupare än ”vanlig” ofrivillig ensamhet och berättar hur han mött äldre som berättat om hur de ibland inte pratat med någon annan människa på flera veckor.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/300-000-lever-i-ensamhet-i-sverige/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Var femte finländare känner sig ensam på jobbet</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/norden/var-femte-finlandare-kanner-sig-ensam-pa-jobbet/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/norden/var-femte-finlandare-kanner-sig-ensam-pa-jobbet/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 24 May 2024 08:53:17 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[ensamhet]]></category>
		<category><![CDATA[Finland]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=181394</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Omkring 200 000 personer i Finland upplever ensamhet på arbetet, visar en ny undersökning från organisationen Helsingforsmission. Samtidigt upplever var tredje finländare ensamhet utanför arbetet.</strong>

Cirka 9 procent, nästan var tionde person, uppger att de känner sig "utanför" i arbetslivet. Vidare svarade en tredjedel att de "ibland" känner sig utanför i sitt yrke. Cirka 7 procent känner sig alltid, eller ofta, helt isolerade från sina kollegor. Främst är det personer under 30 år som upplever ensamhet, jämfört med äldre åldersgrupper, rapporterar statskanalen Yle om undersökningen.

Trots siffrorna har ändå antalet som känner sig ensamma på arbetet minskat sedan 2022. Idag svarar 52 procent att de aldrig känner sig ensamma, jämfört med 44 procent för två år sedan.

– <em>Även om den arbetsrelaterade ensamheten har minskat, talar vi fortfarande om nästan 200 000 personer som upplever skadlig arbetsrelaterad ensamhet. Det är både dyrt och ohållbart ur ett hälsomässigt och ekonomiskt perspektiv, samt ur ett mänskligt perspektiv</em>, säger Maria Lähteenmäki, chef för ensamhetsarbetet på Helsingfors mission i ett <a href="https://www.helsinkimissio.fi/uutinen/joka-viides-kokee-yksinaisyytta-tyoelamassa/" target="_blank" rel="nofollow noopener">pressmeddelande</a>.

Man pekar också på att arbetsrelaterad ensamhet påverkar både effektivitet och motivation negativt. Det kan även öka frånvaron i arbetet och orsaka hälsoproblem på en psykisk och fysisk nivå.

–<em> Upplevelsen av utanförskap och den ensamhet som följer av detta kan få allvarliga konsekvenser för arbetstagarnas hälsa och välbefinnande. Det är också viktigt att tala om ensamhet på en låg tröskel på arbetsplatserna och att se till att arbetsmetoderna stöder en känsla av gemenskap. Det är särskilt viktigt att ta hand om arbetstagarna i början av karriären</em>, säger Aku-Pekka Laakso, arbetslivsexpert vid Helsingforsmission.

Studien gjordes av Verion på uppdrag av Helsingforsmission mellan 8 och 17 mars i år. Sammanlagt svarade 1602 personer i åldern 18–69 år.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/norden/var-femte-finlandare-kanner-sig-ensam-pa-jobbet/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Var fjärde svensk över 6o år är ensam</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/var-fjarde-svensk-over-6o-ar-ar-ensam/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/var-fjarde-svensk-over-6o-ar-ar-ensam/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 05 Mar 2024 13:07:45 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[äldre]]></category>
		<category><![CDATA[ensamhet]]></category>
		<category><![CDATA[Sverige]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=174496</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En fjärdedel av de över 60 år lider av någon form av ensamhet, visar en ny kartläggning. Dessutom är yngre personer, individer med funktionsnedsättningar, och sjukskrivna eller arbetslösa oftare drabbade av ensamhet än övriga.
</strong>

Folkhälsomyndigheten har på uppdrag av regeringen sammanställt forskning tillsammans med data för att kartlägga ofrivillig ensamhet i Sverige och identifiera sambandet mellan ensamhet och hälsa.

Cirka 26 procent i åldersgruppen 60 år och äldre uppger sig ha måttliga besvär och åtta procent att de upplever allvarliga besvär av ensamhet. Likaså är ensamhetskänslorna mer utbredda bland personer i åldersgruppen 16 till 29 år, ensamstående, individer med funktionsnedsättningar och de som är utanför arbetslivet på grund av sjukskrivning eller arbetslöshet. Bland ensamstående uppgav exempelvis hälften att man hade besvär med ensamhet, vilket går att jämföra med var femte personer som var sammanboende.
<h3>Depression och självmordstankar</h3>
Kartläggningen belyser även flera riskfaktorer kopplade till ensamhet, inklusive ökad risk för depression, ångest och självmordstankar. Dessutom konstateras att ensamhet ökar risken för dödsfall till följd av hjärt- och kärlsjukdomar.

– <em>Både forskning och svenska undersökningar visar på det tydliga sambandet mellan ensamhet och ohälsa. Till exempel kan långvarig ensamhet bidra till depression och hjärt- och kärlsjukdomar. Det är oroande, och viktigt att försöka ändra på</em>, <a href="https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2024/mars/folkhalsomyndigheten-har-kartlagt-den-svenska-ensamheten/" target="_blank" rel="nofollow noopener">säger</a> Hillevi Busch, utredare på Folkhälsomyndigheten.

Kartläggningen har utförts i samarbete med Socialstyrelsen och presenterar resultat från svenska undersökningar, internationell forskning och en beskrivning av insatser från myndigheter, regioner, kommuner och ideella organisationer.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/var-fjarde-svensk-over-6o-ar-ar-ensam/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Ensamma människor ser fiktiva karaktärer som vänner</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/vetenskap/ensamma-manniskor-ser-fiktiva-karaktarer-som-vanner/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/vetenskap/ensamma-manniskor-ser-fiktiva-karaktarer-som-vanner/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 05 Oct 2023 07:25:57 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[ensamhet]]></category>
		<category><![CDATA[forskning]]></category>
		<category><![CDATA[Game of Thrones]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=161615</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En ny studie av personer som tittar på tv-serien Game of Thrones visar att människor som känner sig ensamma i högre grad ser fiktiva karaktärer som sina vänner. Forskare bedömer att rollfigurer från fiktionens värld delvis kan verka som substitut för en social tillhörighet man annars saknar.</strong>

I en ny amerikansk studie, som är <a href="https://academic.oup.com/cercor/article-abstract/33/16/9677/7217125?redirectedFrom=fulltext&#38;login=false" target="_blank" rel="nofollow noopener">publicerad</a> i den vetenskapliga tidskriften Cerebral Cortex, har forskare skannat hjärnaktivitet med hjälp av fMRI hos personer som tittar på tv-serien Game of Thrones. Data samlades in under 2017 då den sjunde säsongen av tv-serien gick och involverade 19 självutnämnda "fans". Innan skanningen fick också deltagarna svara på frågor gällande hur ensamma man kände sig i vardagen.

Forskare skannade sedan deltagarnas hjärnor när de tänkte på sig själva, på nio av sina vänner och nio karaktärer från serien. Karaktärerna de ombads tänka på var Bronn, Catelyn Stark, Cersei Lannister, Davos Seaworth, Jaime Lannister, Jon Snow, Petyr Baelish, Sandor Clegane och Ygritte. När deltagarna var i fMRI-maskinen visades olika namn, ibland på deltagaren själv, verkliga vänner eller karaktärer i serien. Ovanför namnet visades sedan olika egenskaper som exempelvis ledsen, glad, smart eller trovärdig där deltagaren sedan fick svara "ja" eller "nej" om egenskapen stämde samtidigt som man mätte hjärnaktiviteten.

Forskarna jämförde resultaten från när deltagarna tänkte på sina vänner med när de tänkte på de fiktiva karaktärerna. Där kunde man se att verkliga personer representerades på ett helt annat sätt än fiktiva personer, men bara hos de deltagare som inte upplevde särskilt mycket ensamhet.
<h3>Mer oklara gränser för ensamma</h3>
Hos personer som kände sig mer ensamma var linjen mellan verkliga och fiktiva karaktärer mer oklar. Resultaten pekar på att ensamma människor kan tänka på sina favoritkaraktärer som de tänker kring sina vänner, menar forskarna.

– <em>Bland de mer ensamma människorna börjar gränserna brytas ner. Man ser inte längre de skarpa linjerna mellan de två grupperna</em>, säger Dylan Wagner vid The Ohio State University.

Vidare angav alla deltagare vem deras favoritkaraktär i serien var, och där fann forskare att dessa sågs mer som riktiga vänner att döma av hjärnaktiviteten än andra karaktärer. Det gällde oavsett om man var ensam eller inte.

– <em>Dina favoritkaraktärer är mer verkliga för dig, oavsett ensamhet</em>, säger Wagner.

Resultaten tyder också på att ensamma människor kan vända sig till fiktiva karaktärer för att få en känsla av tillhörighet som saknas i deras verkliga liv, säger Wagner.

– <em>Den neurala representationen av fiktiva karaktärer liknar den av verkliga vänner</em>, menar han.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/vetenskap/ensamma-manniskor-ser-fiktiva-karaktarer-som-vanner/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Butik introducerar långsam kassa &#8211; för att motverka ensamhet</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/butik-introducerar-langsam-kassa-for-att-motverka-ensamhet/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/butik-introducerar-langsam-kassa-for-att-motverka-ensamhet/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 16 Mar 2023 13:48:23 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[ensamhet]]></category>
		<category><![CDATA[Nederländerna]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=145159</guid>

					<description><![CDATA[<strong>I en större butikskedja i Nederländerna har man skapat en så kallad "långsamtgående kassa" där kunder kan ta tid på sig att prata när de ska handla. Initiativet är en del av en kampanj för att arbeta mot isolering och ensamhet.</strong>

Jumbo Supermarket, en mataffärskedja i Nederländerna, har <a href="https://lavocedinewyork.com/en/lifestyles/2023/01/24/dutch-market-introduces-a-chat-checkout-lane-for-seniors-to-combat-loneliness/" target="_blank" rel="noopener">introducerat</a> så kallade "kletskassa" i ett större antal av sina butiker. Klets kan översättas med ordet pratsam och är med andra ord en kassakö där kunderna kan ta sig extra tid att prata med både varandra och personalen.

Engagemanget är en del av ett regeringsinitiativ under projektnamnet "Alla mot ensamhet" som ska hjälpa till att motverka ensamhet i landet, främst hos den äldre populationen.

– <em>Många människor, särskilt äldre, kan känna sig ensamma. Som familjeföretag och stormarknadskedja har vi en central roll i samhället. Våra butiker är en mötesplats och det innebär att vi kan göra något för att bekämpa ensamhet. Kletskassa är bara en av de saker vi kan göra</em>, säger Jumbos vd Colette Cloosterman-Van Eerd.

Kletskassa öppnade först i en butik i staden Vlijem redan 2019, men kommer nu att expandera till 200 butiker i hela landet efter att ha fått mycket positiv respons från kunder.

Förutom en långsamtgående kassa i sina butiker har man även introducerat en kaffehörna där kunder kan sitta ner en stund och prata med varandra.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/butik-introducerar-langsam-kassa-for-att-motverka-ensamhet/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>2</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Australiensisk studie: Ensamheten dröjer kvar efter restriktionerna</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/vetenskap/australiensisk-studie-ensamheten-hanger-kvar-efter-restriktionerna/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/vetenskap/australiensisk-studie-ensamheten-hanger-kvar-efter-restriktionerna/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 07 Jul 2022 10:07:27 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[Australien]]></category>
		<category><![CDATA[coronapolitik]]></category>
		<category><![CDATA[coronarestriktioner]]></category>
		<category><![CDATA[ensamhet]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=127113</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En ny studie från Australien visar att medborgarna inte återhämtat sig varken socialt eller psykiskt efter de hårda restriktionerna och att den ökade ensamheten under nedstängningarna permanenterat sig i hög grad för många människor.</strong>

<strong>De som drabbats hårdast är fattiga, de som tidigare saknat starka sociala band, människor med funktionshinder. Kvinnor har också haft svårare att återhämta sig än män.
</strong>

I kölvattnet av nedstängnings- och restriktionspolitik har många länder nu konstaterat negativa följder för befolkningen. Bland annat en omfattande studie från Uppsala Universitet visat att nivåer av depressiva symptom hos studenter förhöjts speciellt i de länder där restriktionerna varit som mest strikta, något som Nya Dagbladet <a href="https://nyadagbladet.se/vetenskap/studie-studenter-mer-deprimerade-vid-hardare-coronarestriktoner/" target="_blank" rel="noopener">rapporterade</a> om.

Nu har en australiensisk studie släppts som undersökt effekterna efter restriktionerna i landet. Där fann man att ensamheten människor upplevde efter nedstängningarna var ”<em>betydande och ojämn</em>”, och att den i flera fall kvarblivit trots att man nu lyft på de flesta restriktioner.

”<em>Deltagarna rapporterade ökad ensamhet hänförlig till: fysisk isolering, hälsoångest, upphörda aktiviteter, minskad anslutningskvalitet och dålig motivation</em>”, står i studien som publicerats i <a href="https://onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1002/ajs4.223" target="_blank" rel="noopener">Australian Journal of Social Issues</a>.

Studien genomfördes på University of Wollongong och University of Sydney med 2605 deltagare. Ensamheten upplevdes främst av människor med låg inkomst, de som saknade starka band redan innan covid-19 samt människor med funktionshinder och deras vårdgivare.

– <em>Det finns en brist på kontakter som fattigare människor har, särskilt om de är arbetslösa. De var ensamma på väg in, men när de kom ut ur det bibehölls de höga ensamhetsnivåerna</em>, säger Roger Patulny, docent i sociologi vid University of Wollongong.

Samtidigt fann man att människor med starka band till andra eller de som redan var i ett förhållande lättare kunde hitta tillbaka efter nedstängningarna. Även män i allmänhet har haft lättare att återhämta sig än kvinnor.

Forskarna påpekar också att ökad digital kommunikation enligt datan måste ses som ett komplement till och inte kan ses som ett substitut eller ersätta fysisk kontakt mellan människor.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/vetenskap/australiensisk-studie-ensamheten-hanger-kvar-efter-restriktionerna/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>3</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>&#8221;Filterbubblor&#8221; hjälpte mot ensamhet</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/vetenskap/filterbubblor-hjalpte-mot-ensamhet/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/vetenskap/filterbubblor-hjalpte-mot-ensamhet/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 10 Mar 2022 05:46:53 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[coronakrisen]]></category>
		<category><![CDATA[ensamhet]]></category>
		<category><![CDATA[sociala medier]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=119076</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Så kallade filterbubblor på sociala medier har generellt hjälpt människor att känna sig mindre ensamma under coronakrisen, visar en finsk studie, åtminstone gällande personer som varit mer djupt involverade i digitala sociala "bubblor". För de allra mest ensamma kunde man dock inte notera någon skillnad.
</strong>

På sociala medier bildas ofta så kallade ”filterbubblor”, individens intressen och åsikter avspeglas i vad man följer. Det faktum att människor i högre grad skapar sina egna flöden har samtidigt problematiserats från olika håll.

Exempelvis har Facebook fått mycket kritik eftersom många använder sig av sajten för att publicera sina nyheter och där viktiga nyheter kan filtreras bort om de inte passar in i det ”personifierade” filtret. Omvänt har kritik även riktats mot att plattformens egna och allt mer styrda algoritmer därtill påverkar vilken information som visas och inte.

<strong>Enligt en ny studie från Finland</strong> menar man dock att dessa ”filterbubblor” verkar ha hjälpt människor att hantera den sociala isoleringspolitiken under coronakrisen. Studien, som är publicerad i den vetenskapliga tidskriften <a href="https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0277953621010066" target="_blank" rel="noopener">Science &#38; Medicine</a>, är baserad på två undersökningar som genomfördes mellan 2017 och 2021. I studien har man bland annat tittat på det som kallas ”<em>Identity Bubble Reinforcement Scale</em>”, vilket är ett mått på hur djupt en person är innesluten i olika filterbubblor på nätet. Där fann man en tydlig anknytning mellan hur djupt involverade människor varit i sociala bubblor och nivån av ensamhet man känt under nedstängningar. Överlag fann man att människor som var väldigt engagerade i sina sociala bubblor upplevde mindre ensamhet och oro än människor som inte var engagerade alls.

Detta hjälpte dock inte för alla. Hos människor som redan före krisen upplevde stark ensamhet såg forskarna ingen effekt av att vara djupt engagerad i filterbubblor.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/vetenskap/filterbubblor-hjalpte-mot-ensamhet/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>2</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
