energipolitik – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Mon, 28 Sep 2026 12:01:29 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1.2 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg energipolitik – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Läckan från energikommissionären: EU-länderna ska dra ned förbrukningen https://nyadagbladet.se/utrikes/lackan-fran-energikommissionaren-eu-landerna-ska-dra-ned-forbrukningen/ Mon, 28 Sep 2026 12:43:35 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=241813 EU-kommissionen vill att medlemsländerna drar ned på gas och el för att hålla nere priserna. Gaslagren ligger på 68 procent, långt under målet på 90, och kommissionären kallar läget utmanande trots att han inte ser några omedelbara försörjningsrisker. Uppmaningen finns i ett brev från Dan Jørgensen, EU-kommissionär för energi och boende, till EU:s ministrar. Brevet är daterat 25 september och har inte publicerats. Nyhetssajten Politico har tagit del av det och rapporterar om innehållet. "I ett läge med begränsat globalt utbud och kraftiga prissvängningar kan en minskad efterfrågan vara ett effektivt verktyg för att hålla nere priserna", skriver Jørgensen. Han uppmanar ministrarna att vidta åtgärder för att minska efterfrågan på gas och el "så länge det behövs". Läget beskriver han som "utmanande", men enligt brevet finns det "för närvarande inga omedelbara risker för försörjningstryggheten". Prisåtgärder ska enligt kommissionären vara "välriktade" och "tillfälliga", så att de inte driver upp efterfrågan igen.

Lagren långt under målet

Lagersiffrorna ligger ändå långt under målet. EU-rådets gasgrafik, senast granskad 23 september, uppger att gaslagren i september ligger på 68 procent. Siffran kommer från branschorganisationen Gas Infrastructure Europe. Målet i EU:s regelverk är 90 procent. Samma rapportering jämför med 71 procent vid samma tid 2021, före energikrisen som följde på covid-19 och kriget i Ukraina, och beskriver lagren som historiskt låga eftersom kriget i Iran stör de globala gasflödena. Rådet skriver för sin del att det inte finns någon omedelbar risk för gasförsörjningen. EU är enligt rådet bättre förberett tack vare fler leverantörer, större kapacitet att ta emot flytande naturgas och lägre gasanvändning.

Målet finns kvar, med marginaler

När rådet den 18 juli 2025 förlängde gaslagringsreglerna i två år meddelade det att 90-procentsmålet ligger fast. Målet kan dock nås när som helst mellan 1 oktober och 1 december. Samtidigt fick länderna en flexibilitet på 10 procent, vilket i praktiken kan innebära ett mål på 80 procent. Vid ihållande ogynnsamma marknadsförhållanden kan kommissionen genom en så kallad delegerad akt öka marginalen med ytterligare upp till 5 procent. Kommissionens egen notis från 13 mars säger att länderna då inte såg några försörjningsrisker. Oljelagren var höga och gaslagren stabila. Länderna var ense om att regelverket ger tillräcklig flexibilitet och att lagren inte ska fyllas "till varje pris". Kommissionen lovade samtidigt att ompröva läget om Hormuzsundet förblev stängt eller om störningarna fortsatte. Ett halvår senare är beskedet till huvudstäderna att dra ned på förbrukningen.]]> Stefan Sauk: ”Politikerna spär på politikerföraktet” https://nyadagbladet.se/inrikes/stefan-sauk-politikerna-politikerforaktet/ Thu, 03 Sep 2026 13:54:35 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=238733 Skådespelaren och samhällsdebattören Stefan Sauk går till hårt angrepp mot det politiska spelet inför valet. I ett långt samtal menar han att makthavare, medier och företagens värdegrundsarbete tillsammans har trängt undan både saklighet och ett friare offentligt samtal.

I podcasten Gröning & Blomgren utanför, som publicerades av Svenska Epoch Times den 20 augusti, talar Stefan Sauk om vad han ser som en allt mer ängslig politisk kultur.

I programmet lyfter han bland annat fram kritikens värde, ifrågasätter energipolitiken och efterlyser ett vuxnare sätt att möta människor som gör fel.

Stefan Sauks egna tolkningar står tydligt i centrum i samtalet: en folkligt formulerad uppgörelse med maktens språk, symbolpolitik och det han beskriver som ett svenskt behov av att rätta in sig i ledet.

Han inleder med valrörelsen, vars löften och utspel han uppfattar som ett skådespel långt från de frågor som avgör landets riktning.

Kritiken riktas inte bara mot enskilda partier, utan mot själva sättet på vilket den politiska klassen konkurrerar om väljarnas uppmärksamhet.

"Politikerna" skapar föraktet

Stefan Sauk säger att han undviker delar av valrörelsen eftersom han blir både arg och orolig av nivån. I stället för politisk förnyelse ser han ett spel där personangrepp, inövade budskap och löften utan ordentlig genomlysning tar över.

— Det som är bäst på att spä på politikerföraktet, det är politikerna själva.

Hans invändning går längre än den vanliga kritiken mot "tonläget". När politiker snabbt byter hållning, eller när stora systemförändringar presenteras som enkla förhandlingsvinster, försvinner enligt honom den granskning som borde hjälpa människor att förstå följderna.

I samtalet tar han upp förslaget om ett förstatligande av sjukvård och skola som exempel. Oavsett vilken slutsats man har i den sakfrågan reagerar Sauk på det han uppfattar som en frånvaro av följdfrågor i bevakningen.

— Där har vi ett svart hål av inkompetens, säger Jan Blomgren om journalistikens reaktion på de stora löftena.

Invändningen träffar en central fråga.

Om en politisk reform ändrar ansvarsfördelningen mellan stat, kommuner och regioner bör den inte kunna säljas som en snabb bytesaffär mellan partiledare. Väljarna behöver få veta vad som flyttas, vem som får makten och vem som bär kostnaden när systemen inte fungerar.

Stefan Sauk drar resonemanget till demokratin själv och argumenterar provocerande för ett slags röstkort.

Förslaget är knappast förenligt med den allmänna och lika rösträtten, men han använder det för att sätta fingret på ett reellt problem: ett politiskt system som förutsätter informerade medborgare men samtidigt belönar kampanjens förenklingar.

— En riktig demokrati kräver ju medborgare som är kunniga, pålästa och har en uppfattning som baseras på fakta, inte på känslor.

Energipolitiken symbol för ett större misslyckande

Det andra stora spåret i samtalet är energi- och klimatpolitiken. Här riktar han särskilt skarp kritik mot Miljöpartiet, men också mot en bredare politisk kultur som han menar har prioriterat signalvärden framför konsekvensanalys.

Han återkommer till kärnkraftens avveckling, till frågan om planerbar el och till hur landsbygdens villkor ofta behandlas. Sauk gör flera långtgående påståenden om bland annat vindkraft, skogsbränder och klimatpolitikens drivkrafter.

Uppgifter som bör bedömas var för sig och kan inte tas som fastslagna enbart för att de förs fram i en intervju. Kärnan i hans kritik är dock tydlig: politiker som säger sig värna klimat och industri måste också redovisa hur elsystemet ska fungera när produktionen varierar och efterfrågan växer.

— Var är fakta någonstans? frågar han, efter att ha beskrivit vad han ser som ett känslostyrt samtal om klimatet.

Frågan är särskilt relevant eftersom energipolitiken just nu är under omprövning. Regeringen arbetar för ny kärnkraft och har lagt fram flera förslag för att underlätta etableringar, samtidigt som det politiska grälet om kostnader, risker och elbehov fortsätter.

Det gör Sauks grundkrav rimligt även för den som inte delar hans slutsatser: visa beräkningarna, pröva alternativen och låt inte ett politiskt varumärke ersätta en öppen konsekvensanalys.

Han beskriver dessutom en klyfta mellan storstädernas politiska ideal och människor som arbetar i jordbruk, skogsbruk eller är beroende av bilen. När regler och omställningskrav utformas långt från vardagens praktiska begränsningar riskerar de enligt honom att bli ett uttryck för förakt snarare än omsorg.

— Det finns inga som röstar på Miljöpartiet som är bönder och som bor på landsbygden och som lever och verkar i naturen.

Uttalandet må ha en ton av generalisering, men den pekar mot den representativitetsfråga som ofta göms bakom ordet omställning: vilka får definiera problemen och vilka förväntas bära de konkreta uppoffringarna?

Brommafrågan ett test av politisk hederlighet

I programmet blir Bromma flygplats en annan symbolfråga för Stefan Sauk.

Han kopplar ihop nedläggningsplanerna med samma slags politik som han menar har drivit fram kärnkraftsavvecklingen: först görs verksamheten svårare eller dyrare, sedan presenteras nedläggningen som oundviklig.

Sauk hävdar att Bromma är både en viktig del av Stockholms beredskap och en redan gjord investering.

Han pekar på flygplatsens funktion för ambulansflyg, helikoptrar och mindre flyg och vänder sig mot tanken att en huvudstad utan en flygplats nära staden självklart skulle vara ett framsteg.

— Bromma flygplats är nyligen renoverad för en och en halv miljard.

Det konkreta beloppet och hans övriga uppgifter om beslutsgången behöver kontrolleras mot offentliga underlag. Men Sauks politiska poäng är större än den enskilda flygplatsen.

Om politiken först låter infrastruktur förfalla, eller lägger regler och kostnader på den, kan samma politiker därefter hänvisa till den nya ekonomiska verkligheten som skäl för att avveckla den. Då försvinner möjligheten till en ärlig diskussion om vad man faktiskt velat uppnå från början.

Han går också hårt åt flygskammen och den urbana moralism han förknippar med Miljöpartiet.

När svenskar förväntas avstå från resor, bilkörning och andra vardagliga möjligheter, samtidigt som Sveriges utsläpp bara är en liten del av det globala sammanhanget, ser Sauk det som en politik som främst disciplinerar den egna befolkningen.

— Vi gör oss själva urarva, urfattiga, säger han och målar i kärnfulla ordalag upp ett Sverige som riskerar att byta modern infrastruktur mot symboliska uppoffringar.

"Vi är ett torparfolk"

Den kanske mest folkliga och samtidigt mest obekväma delen av Sauks analys handlar om svenskarna som folk.

Han spekulerar i varför så många accepterar svaga politiska besked, sena omsvängningar och ett samhällsklimat där avvikande röster snabbt misstänkliggörs.

— Vi är torparfolk. Vi har liksom skammen på ryggen, säger han.

Han ger ingen historisk analys i vetenskaplig mening, utan målar upp en bild av en nationell självuppfattning: vanan att inte göra väsen av sig, att hellre försöka passa in än riskera att bli besvärlig.

Han menar att den hållningen gör människor lättare att styra med skam, med löften om att vara "bäst i klassen" och med rädsla för att hamna utanför den godkända gemenskapen.

Han kopplar detta till ett samhälle som enligt honom blivit mer konformistiskt och mindre levande. Efter resor utomlands får han, säger han, känslan av att Sverige förändrats i fel riktning.

— Det börjar bli gråare och gråare, och det är släckt i lampan.

Här träffar han en oro som är svår att mäta i tabeller, men som många känner igen: att det offentliga språket blivit mer försiktigt samtidigt som de stora besluten upplevs allt mer avlägsna. Det handlar inte bara om vad människor får säga, utan om huruvida de längre tror att det är meningsfullt att säga det.

Stefan Sauks mest mörka formulering kommer när han talar om en utveckling som han inte ser någon enkel väg ut ur. Han uttrycker inte en önskan om sammanbrott, utan en frustration över ett system där varningssignalerna inte tas på allvar förrän konsekvenserna blivit omöjliga att bortse från.

— Kanske bara bra: låt skiten gå åt helvete så får vi nyst på alltihopa, säger han.

Den brutala formuleringen förklarar samtidigt varför hans resonemang får genomslag. Han talar inte som en utredare som väger varje ord, utan som någon som är less på ett samhälle där institutioner enligt honom hellre administrerar missnöjet än angriper orsakerna.

Därför blir hans återkommande försvar för kritik artikelns röda tråd: utan människor som säger emot i tid riskerar systemet att fortsätta tills verkligheten själv tvingar fram förändringen.

Tystnadskulturen

Det mest intressanta i programmet är kanske ändå Sauks resonemang om tystnadskultur.

Han menar att myndigheter och stora företag har byggt upp regelverk där människor riskerar att sorteras bort för fel ord, fel åsikt eller ett avsteg från en abstrakt värdegrund.

— Tystnadskulturen och det här med alla värdegrunder har ju blivit små fascistoida avdelningar.

Formuleringen kan beskrivas som typisk Sauk: avsiktligt hård och lätt att invända mot. Men det vore ett misstag att avfärda den utan att ta frågan på allvar.

När arbetsgivare, organisationer och myndigheter blandar samman professionellt ansvar med ideologisk likriktning skapas ett klimat där människor börjar tala för att undvika risk, inte för att klargöra vad som är sant eller klokt.

Här blir hans bild av kritik mer konstruktiv än den först kan låta. Han berättar om människor som får höra något obekvämt, blir sårade, men därmed också får chansen att rätta till det som inte fungerar. Något som står i motsats till både mobbning och inställsamhet.

— Det är mänsklighet för mig. Det är en vuxen mänsklighet, betonar han.

Hans poäng är att den som påpekar ett fel inte nödvändigtvis är fiende. Tvärtom kan vännen, kollegan eller medborgaren som vägrar applådera vara den som ger en människa eller en institution möjlighet att bli bättre.

I en demokrati gäller det också makthavare: kritik som sägs högt är ofta mindre farlig än en allmän uppgivenhet där människor slutar tro att deras invändningar spelar roll.

En av Stefan Sauks styrkor ligger inte i att han presenterar ett färdigt politiskt program. Den ligger i motviljan mot att acceptera den givna berättelsen bara för att den uttalas med rätt tonfall av rätt person.

Han kan av vissa upplevas som burdus, överdriva och dra iväg i associationer, men hans mest träffsäkra invändning handlar om ett offentligt samtal där för få vågar ställa den elementära frågan: Vad menar ni, och vad får det för följder?

När valrörelsen nu går in i sitt avgörande skede är det en fråga som förtjänar fler svar än slagord.

Stefan Sauks uppmaning är mindre ett försvar för cynism än ett krav på att medborgare, journalister och politiker ska sluta låtsas att ord saknar konsekvenser.

]]> Vart är Sverige på väg? – med Stefan Sauk nonadult Europas val av ekonomisk nedgång https://nyadagbladet.se/kronikor/europas-val-av-ekonomisk-nedgang/ Tue, 28 Apr 2026 15:01:57 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=228753 1. Det viktigaste är dock den demolering av hela den nuvarande så kallade klimatvetenskapen, som de två amerikanska professorerna emeriti Richard Lindzen och William Happer genomförde med sin analys 2025 av de vetenskapliga grunderna för EPAs– Environmental Protection Agency's – helt grundläggande Endangerment Finding (EF) från 20092. Denna EF har ju varit grunden för klimatpolicies sedan dess i USA och många andra länder. Det som Lindzen-Happer påstår är då – som länge misstänkts – att det inte finns någon teoretisk och praktisk grund för världens åtgärder gällande klimatet. Man skriver om den grundläggande slutsatsen gällande faran med världens CO₂-utsläpp (enligt dagens klimatideologi) att det inte är baserat på vetenskap, utan på ovetenskapliga källor. Dessutom gäller att den misslyckas med att beakta motsägande forskning. Detta torde vara skälet till Trumpadministrationens reformer på klimatområdet. Att Europa inte ändrat sin inställning, beror troligen på att klimatåtgärderna hade annat syfte än att främst motverka förespådd klimatutveckling. Dessutom inverkar dock också den tröghet gällande ändringar av stora organisationers beslut.
Att Europa inte ändrat sin inställning, beror troligen på att klimatåtgärderna hade annat syfte än att främst motverka förespådd klimatutveckling.
Professorerna nämnda ovan är mycket rädda för konsekvenserna av en fortsatt tillämpning av nuvarande klimatideologi: "Vi upprepar att omedelbara åtgärder för att upphäva Endangerment Finding och andra statliga åtgärder baserade på den krävs, eftersom det är policyer som kommer att förstöra västliga ekonomier, försvaga den arbetande medelklassen, döma miljarder av världens fattigaste till fortsatt fattigdom och ökad svält, lämna våra barn förtvivlade över den påstådda avsaknaden av en framtid, och berika Västets fiender som njuter av åsynen av vår självmordsmarsch". Detta är de framtida följderna för EU-länderna och andra på grund av sina regeringars inkompetens och intellektuella brister. Mot den bakgrunden är regeringarnas ovillighet att ens på något vis pröva alternativa hypoteser obegriplig. Att – som skett – helt stoppa den offentliga finansieringen av annat tänkande belyser just risken med, att mycket forskningsfinansiering sker från offentliga resurser. Ljus har dock nu uppenbarat sig i det europeiska mörkret3. Den tyska energiministern Katharina Reiche4 kritiserade nyligen den nuvarande inriktningen av energipolitiken, och hennes statsminister hade tidigare visat liknande tvivel. Hur snabb en sådan omvälvning kan ske vet vi dock inte, även om allvaret i läget är uppenbart.

Lagar som skadar välfärden

För att bemöta den "fara" från klimatet, som regeringarna i EU under lång tid syntes tro existera och som ledde till Parisavtalet, har dessa regeringar i sina länder infört många nationella lagar, som skadar ländernas utveckling och deras befolkningars välfärd. Den värsta konsekvensen gäller just den ändrade energipolitiken, som syftar till att minska CO₂-utsläpp genom bland annat ett dramatiskt lägre utnyttjande av fossilt bränsle. För en region som Europa, vars länder verkligen tillämpar internationellt överenskomna klimatregler, ökar därmed kostnadsnivån kraftigt i näringslivet och särskilt för energiintensiva, det vill säga ofta tunga industrier. Men även viss lätt industri kan ha högt energiutnyttjande, till exempel tillverkning av elektroniska kretsar. En ändring av energipolitiken leder då till, att många lagar och regelsystem måste ändras igen. Huruvida regeringarna kan genomföra reträtten utan att alltför mycket visa för allmänheten hur fel man haft är oklart. Men troligen försöker man att så mycket som möjligt dölja denna reträtt. Totalt leder dagens klimatregler och därav orsakade energipriser långsamt till en avindustrialisering av Europa, medan länder som Kina och Indien fortfarande årligen bygger ett stort antal kraftverk, som just bygger på råmaterial – kol och andra fossila bränslen – som kan innebära stora utsläpp av koldioxid. Detta möjliggör för dem att överta bland annat tung industri från Europa. Särskilt ironiskt blir detta, när på grund av konflikten Ukraina–Ryssland billig rysk naturgas hindras exporteras till Europa, vilket medför, att viss tysk kemisk industri flyttar till Kina för att just kunna utnyttja den energikällan.
Totalt leder dagens klimatregler och därav orsakade energipriser långsamt till en avindustrialisering av Europa.
De höga miljökraven i Europa byts då mot de i praktiken lägre kraven i Kina, vilket medför, att flytten totalt i världen skapar större utsläpp av CO₂. Europeiska länder hade redan på grund av utvecklingsländernas industrialisering en sjunkande andel av världens BNP. Europas andel har på 35 år sjunkit från 25 procent till 14 procent5. Sedan har på en redan pågående nedgång lagts bördor på grund av klimatet, och som man okunnigt accepterat, vilkas konsekvenser är mycket allvarliga för Europas befolkningar. Detta gäller bland annat nivån i framtiden för deras levnadsstandard.

Misslyckade storsatsningar

Ett nytt inslag i Europas ekonomier är dessutom stora projekt, vilka är direkt orsakade av klimatreglerna och offentliga makthavarnas gillande, vilka därför fått en mycket betydande offentlig finansiering. Dessa kommer generellt att misslyckas, såsom Northvolt och Stegra i Sverige, och då ytterligare försämra de offentliga finanserna. Arbetslösheten kommer att stiga, och de direkta konsekvenserna för människors standard på en rad områden kommer att vara negativa. Den välfärd, som bilen representerar för Europas invånare, minskas nämnvärt genom allehanda kostnadsökningar, och totalkostnaderna förknippade med elbilar är dramatiskt höga. Tron att elbilar övertar en stor del av persontransporterna utan större svårigheter är illusorisk. Så inverkan av energipriser och av klimatlagstiftning orsakar effekter på vår välfärd, som är nämnvärda. Detta läggs till Europas redan existerande stora problem beroende på massinvandring, byråkratiska "välfärds"stater och så vidare. Levnadsutsikterna för kommande generationer syns i många avseenden dyster, så länge klimatideologin tillåts påverka ekonomierna.

Amerikansk kritik

EU:s starka betydelse och medverkan i genomförandet av klimatpolitiken och därmed sitt ansvar för dess konsekvenser, väcker frågor om den organisationens funktion, svagheter och även existensberättigande. När industriländerna i Asien i framtiden enligt avtal ska minska sina utsläpp, torde detta inte ske, på grund av att den obevisade hypotesen om koldioxid som allvarlig orsak till värmeökning i världen då inte längre syns trovärdig. Och beträffande världens ekonomiskt ledande nation – USA, som lämnat Parisavtalet – sker där idag stora satsningar just på produktion av fossila bränslen, vilket man redan är den ledande producenten av. Hela den amerikanska ekonomin är dessutom i stark tillväxt på grund av Trumpadministrationens policies. De låga energipriserna i landet och dess i övrigt goda förutsättningar för företagande gör, att dess ekonomiska läge dramatiskt skiljer sig från Europas. Detta kommer så småningom att utgöra ett stort politiskt problem för EU-ländernas ledare, när Europas befolkningar börjar se konsekvenserna av sina politikers felaktiga beslut och jämföra sin situation med amerikaners. Dagens politikers roll för den ändrade klimat- och energipolitiken, som leder till Europas avindustrialisering och en stagnerande – och på vissa områden fallande – standardutveckling för invånarna i många länder, får troligen politiska följder. Det kommer bland annat att leda till framgångar för nya politiska partier – och kanske ideologier. USA:s negativa syn på klimatideologin är klar, och man har lämnat Parisavtalet. Landet bryter mot dagens syn på CO₂:s farlighet genom stark expansion av produktion av fossila bränslen och eliminering av klimatregler på många områden. Den amerikanska nationella säkerhetsstrategins omdöme om Europas ekonomiska beteende och regionens avindustrialisering är kritisk5. Man tar upp regimen av regleringar, som undergräver kreativitet och arbetsamhet, och talar med rätta om Europas misslyckade fokus på regulatorisk kvävning. Säkerhetsstrategins omdömen är rättvisande.   Dan Ahlmark
Referenser: 1 Solens dominerande inverkan på jordens klimat – Klimatupplysningen 2 Lindzen & Happer – Comment on EPA Endangerment Finding (2025) 3 Tysklands energiminister ger tummen ned för förnybar energi – Klimatupplysningen 4 Cracks appear in climate consensus as Germany's energy minister admits renewable energy is ruining the country – Watts Up With That (2026-04-18) 5 2025 National Security Strategy – The White House, sid. 25]]> Första ansökan om ny kärnkraft på 50 år inlämnad – vill bygga i Valdemarsvik https://nyadagbladet.se/inrikes/forsta-ansokan-ny-karnkraft-50-ar-valdemarsvik/ Mon, 23 Mar 2026 14:33:13 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=225333 Kärnfull Next har lämnat in en ansökan till regeringen om tillstånd att bygga nya kärnreaktorer i Valdemarsvik – den första ansökan om ny kärnkraft på en ny plats i Sverige på omkring 50 år. Det är projektbolaget Refirm Målma AB, helägt av Kärnfull Next, som ligger bakom ansökan. Planen är att uppföra fyra till sex små modulära reaktorer med en sammanlagd effekt på 1 200–1 600 megawatt. — Regeringen har idag mottagit den första ansökan om ny kärnkraft i Sverige, på en ny plats och från ett nytt bolag, och det är därmed en historisk dag för Sverige, sade Johan Britz (L), tillförordnad klimat- och miljöminister, till skattefinansierade kanalen SVT. Ansökan ska nu prövas av regeringen, varefter kommunen måste godkänna projektet innan det går vidare till Mark- och miljödomstolen samt Strålsäkerhetsmyndigheten. Ett slutgiltigt investeringsbeslut väntas inte förrän i slutet av 2020-talet.]]> Trump tvingar techbolagen att bygga egna kraftverk för AI https://nyadagbladet.se/utrikes/trump-kraver-techbolag-bygga-kraftverk-ai-datacenter/ Thu, 26 Feb 2026 12:00:28 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=222662 I sitt tal till nationen meddelade president Trump att stora techbolag måste stå för sin egen elförsörjning vid nya AI-datacenter. Amazon, Google, Meta, Microsoft och flera andra bjuds nu till Vita huset för att underteckna ett "ratepayer protection pledge". I Sverige – där Microsoft bygger jättedatacenter – ställs inga motsvarande krav. — Vi säger till de stora techbolagen att de har skyldighet att stå för sina egna energibehov. De kan bygga egna kraftverk som en del av sina anläggningar så att inga priser går upp, sade Trump under sitt State of the Union-tal den 24 februari. Den 4 mars ska representanter för Amazon, Google, Meta, Microsoft, xAI, Oracle och OpenAI samlas i Vita huset för att skriva under ett löfte om att "bygga, tillföra eller köpa sin egen elförsörjning för nya AI-datacenter", bekräftade Vita huset för CNBC.

Politiskt tryck bakom beslutet

Bakgrunden är ett snabbt växande folkligt missnöje med stigande elpriser. I delstaterna Virginia och New Jersey – båda stora datacenter-nav – vann demokratiska guvernörer i jordskredssegrar i november 2025, med höga elpriser som central valfråga. Amerikanska hushåll betalar i genomsnitt 17,2 cent per kilowattimme, en ökning med åtta procent under 2025. Elbolagen begärde sammanlagt 31 miljarder dollar i prishöjningar under året — mer än dubbelt så mycket som 2024. Federala prognoser visar att datacenter kan tredubbla sin elförbrukning fram till 2028. Energiminister Chris Wright varnade techbolagen: "Vi vill se datacenter utvecklas, men för att samhällen ska välkomna dem krävs investeringar i elnätet — och att kostnaderna inte vältras över på hushållen." Microsofts president Brad Smith välkomnade initiativet och kallade löftet "ett viktigt steg". Anthropic gick längre och lovade att täcka 100 procent av eventuella prisökningar som konsumenter drabbas av till följd av datacenter.

Sverige: Inga krav — trots jättesatsningar

I Sverige sker en kraftig utbyggnad av Microsofts hyperscale-datacenter i Gävle och Sandviken. Satsningen drivs med förnybar energi från Vattenfall men konkurrerar om samma elnät som hushåll och industri. Den svenska datacentermarknaden värderas till drygt två miljarder kronor och väntas växa stadigt. Datacentrens elförbrukning beräknas ha ökat från 2,8–3,2 terawattimmar 2022 till 4,0–4,4 terawattimmar 2025. Industrins totala elbehov väntas öka med 25 procent fram till 2028. Medan Trump tvingar världens mäktigaste techbolag att ta ansvar för sin energiförbrukning förblir frågan i Sverige i princip oadresserad. Från och med maj 2026 måste svenska datacenter för första gången rapportera sin energiprestanda under ett EU-ramverk — men det är en redovisningsskyldighet, inte ett krav på självförsörjning.]]> EU kräver 36 miljarder av svenska flaskhalsintäkter till utländska elnät https://nyadagbladet.se/inrikes/eu-kraver-36-miljarder-av-svenska-flaskhalsintakter-till-utlandska-elnat/ Wed, 25 Feb 2026 09:32:10 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=222539 EU-kommissionen vill tvinga Sverige att använda en fjärdedel av sina flaskhalsintäkter till att bygga kraftledningar i andra EU-länder. Elnätsavgifterna behöver höjas med omkring 20 procent, och om svenska elpriser närmar sig EU-snittet kan notan för ett normalhushåll öka med 6 000 kronor per år. Kritiken är skarp från både näringslivet och fastighetsägare. EU-kommissionens nya elnätspaket syftar till att integrera Europas elmarknader genom att bygga bort flaskhalsar mellan länderna. Som del av paketet kräver kommissionen att Svenska Kraftnät avsätter 25 procent av sina flaskhalsintäkter till gränsöverskridande investeringar. Flaskhalsintäkter uppstår när el överförs mellan prisområden med olika elpriser. Sverige har samlat in omkring 65 miljarder kronor hittills, och fram till 2035 beräknas summan nå 144 miljarder. Enligt EU:s förslag skulle alltså uppemot 36 miljarder kronor av svenska elkonsumenters pengar gå till projekt utanför Sverige. Sverige har haft fyra elprisområden sedan 2011 och är EU:s näst största nettoexportör av el — trots det ska svenska hushåll finansiera andra länders infrastruktur.

"Lika absurt som trängselavgifter till Europa"

Reaktionerna från svenskt näringsliv är ovanligt skarpa. Stefan Kvarfordt, klimat- och energiexpert på Svenskt Näringsliv, beskriver förslaget: — Det här blir lika absurt som om vi skulle samla in trängselavgifter i Stockholmstrafiken för att realisera ett infrastrukturprojekt någon annanstans i Europa. Det är sällan man kan vara så tydlig, men den här gången är det verkligen ett blankt nej. Jakob Tellgren, VD för branschorganisationen IKEM, instämmer: — Flaskhalsintäkter som genereras i Sverige ska inte användas till investeringar i andra geografiska områden. Det riskerar att undergräva förtroendet för systemet och drabba svenska elkunder och företag. Förslaget kommer i ett läge där svenska elnätsavgifter redan ökat kraftigt. Under de senaste fem åren har avgifterna stigit med 30 till 50 procent – i vissa fall över 70 procent. Om Svenska Kraftnät tvingas avsätta en fjärdedel av intäkterna till EU-projekt behöver avgifterna höjas med ytterligare cirka 20 procent för att svenska investeringsbehov inte ska nedprioriteras. Parallellt arbetar EU för att bygga bort flaskhalsarna mellan ländernas elmarknader. Det innebär i praktiken att de svenska elpriserna – som i snitt legat 25 procent lägre än EU-genomsnittet de senaste två åren – pressas uppåt mot kontinentens nivåer. Expressen beskriver paketet som en "miljardkupp mot svenska elkunder" och konstaterar att bara Sverige, Danmark och Italien hittills har infört elprisområden inom EU. [caption id="attachment_128742" align="alignnone" width="640"]Elbolag Foto: Varistor60/CC BY-SA 4.0[/caption]

Villaägarnas Riksförbund varnar

Villaägarnas Riksförbund har räknat på konsekvenserna för ett normalhushåll som förbrukar 15 000 kilowattimmar (kWh) per år. Om svenska elpriser närmar sig EU-snittet innebär det en merkostnad på omkring 6 000 kronor per år – enbart till följd av prisutjämningen. Organisationen ställer tre krav: 1. Andra EU-länder ska finansiera sina egna kraftledningar – inte svenska elkunder. 2. Sverige ska reservera kapacitet i det egna elnätet vid kyla och hög belastning. 3. Satsningar ska gå till lokal nätförstärkning, inte sårbara utlandskablar. Hur den svenska regeringen ställer sig till EU-kommissionens förslag är ännu oklart. Frågan väntas diskuteras i Bryssel under kommande veckor, då medlemsländerna ska ta ställning till elnätspaketet.]]> Europeisk industri kräver akuta åtgärder mot höga energipriser https://nyadagbladet.se/ekonomi/europeisk-industri-kraver-akuta-atgarder-mot-hoga-energipriser/ Fri, 13 Feb 2026 12:51:19 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=221358 Över 1 300 industriorganisationer i Europa uppmanar Bryssel att omedelbart sänka energikostnaderna och koldioxidavgifterna. I en gemensam deklaration varnar företagsledarna för att den europeiska konkurrenskraften hotas av priser som är flera gånger högre än i Kina och Sydkorea. Kraven presenterades i onsdags under ett toppmöte om industriell återhämtning som arrangeras i Belgien under två dagar. Företagsledarna är tydliga i sitt budskap: åtgärderna måste komma nu, inte om tio år. "Sänk energi- och koldioxidkostnaderna. Energipriserna i Europa är helt enkelt för höga för att kunna konkurrera och drivs inte bara av råvarupriser utan även av regulatoriska avgifter", skriver industriorganisationerna i sin deklaration. Enligt flera medier efterfrågar företagsledarna att elpriserna återgår till nivåerna före 2021, det vill säga runt 44 euro per megawattimme. I dag ligger priserna i intervallet 80–100 euro per megawattimme.

Von der Leyen lovar åtgärder

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sade vid toppmötet att unionen är "väl positionerad att sänka kostnaderna". Hon pekade på planerade förbättringar av elnätet och utbyggnad av havsbaserad vindkraft. Men industrin menar att sådana åtgärder tar för lång tid. Peter Huntsman, vd för kemiföretaget Huntsman, var tydlig när han talade med nyhetssajten Politico: — Kemiindustrin har inte tio år kvar, sade han.

Skapar snedvriden konkurrens

En central fråga i konkurrenskampen är priset på koldioxidutsläpp. Företagsledare inom EU pekar på att kostnaderna för utsläpp är betydligt lägre i andra delar av världen. EU:s utsläppshandelssystem debiterar för närvarande omkring 80 euro per ton koldioxid, medan motsvarande system i Kina kostar cirka 9 euro per ton och i Sydkorea 7 euro per ton. De höga energipriserna i Europa har ökat kraftigt sedan unionen införde sanktioner mot den stora energileverantören Ryssland till följd av Ukrainakonflikten. Bryssel har därefter försökt frigöra sig från ryskt energiberoende genom att ersätta billigare rörledningsgas med dyrare amerikansk flytande naturgas (LNG) och påskynda övergången till förnybar energi.

Massiv industriflykt från Europa

Konsekvenserna av de höga kostnaderna är redan påtagliga. Enligt fackförbundet IndustriALL har mer än 20 stora kemianläggningar stängt i Europa sedan 2023, vilket påverkat 30 000 arbetstillfällen. Branschdata visar att kemiinvesteringarna i unionen kollapsade med över 80 procent under 2025. Den tyska kemijätten BASF har gjort sin största investering någonsin i Kina. Företagets anläggning till ett värde av över 90 miljarder kronor började delvis producera i december.]]> Regeringen öppnar för mer kärnkraft https://nyadagbladet.se/inrikes/regeringen-oppnar-for-mer-karnkraft/ Sun, 08 Feb 2026 10:50:58 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=221042 Regeringen föreslår både en ny godkännandelag och fler möjliga etableringsplatser för kärnkraft, samtidigt som kommuner får ökat statligt stöd för planeringsarbete. Förslagen syftar till att underlätta investeringar och göra svensk elproduktion mer robust. Regeringen publicerade på torsdagen ett paket med åtgärder som ska göra det lättare att bygga ny kärnkraft i Sverige. Förslagen omfattar en ny lag om godkännande av kärntekniska anläggningar, utökade möjligheter att placera reaktorer längs kusten och större statliga bidrag till kommunal planering. – Nu öppnar vi upp för att fler aktörer, både gamla och nya, stora och små ska kunna investera i ny kärnkraft på fler platser runt om i landet, sade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) under pressträffen. Regeringen vill också att kommuner ska ha bättre förutsättningar att genomföra förstudier inför etableringar och har därför ökat bidragen till totalt 20 miljoner kronor per år fram till 2030. Åtgärdsplanen är tänkt att korta prövningstiderna och förbättra dialogen mellan kommuner, myndigheter och företag som planerar nya anläggningar.

Ändrade regler och nya platser

Ett centralt inslag i lagförslaget är att förbudet mot att uppföra kärntekniska anläggningar i vissa kustområden och skärgårdar tas bort. Det innebär att exempelvis delar av Bohuslän, Småland, Östergötland och delar av Gotland kan bli tillgängliga för ny kärnkraft, under förutsättning att enskilda tillstånd beviljas efter prövning. — Svensk energi har fått en ny start. Med dagens beslut skapar vi bättre förutsättningar för ny kärnkraft, sade energi- och näringsminister Ebba Busch (KD). Regeringens tillåtlighetsprövning enligt miljöbalken kvarstår, och varje planerat projekt måste fortsatt genomgå granskning innan byggnation kan påbörjas.

Kritik och politisk debatt

Förslagen kommer samtidigt som debatten om kärnkraftens roll i svensk energipolitik hårdnar. Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén har nyligen uttalat att partiet inte vill se ny kärnkraft byggas i Sverige, vilket sätter fokus på interna spänningar i det rödgröna blocket. Samtidigt har energibolaget Vattenfall och industrisamarbeten pekat på behovet av direkta statliga investeringar för att driva projekt framåt. Inte minst gäller detta byggandet av så kallade små modulära reaktorer (SMR), som kan vara en del av framtidens elproduktion. Regeringens lagförslag föreslås träda i kraft den 15 juli 2026 och är en del i en större energipolitisk omställning där målet är att säkra fossilfri elproduktion i takt med att efterfrågan på el ökar.]]> Merz: Nedstängningen av kärnkraften var ett ”stort misstag” https://nyadagbladet.se/utrikes/merz-nedstangningen-av-karnkraften-var-ett-stort-misstag/ Fri, 16 Jan 2026 12:53:44 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=219935 Tysklands beslut att stänga ned alla landets kärnkraftverk var ett "stort misstag" som kostat ekonomin dyrt, säger förbundskansler Friedrich Merz. Uttalandet har på nytt väckt debatten om landets långsiktiga energistrategi. Merz framförde kritiken under ett tal inför den tyska industri- och handelskammare i Dessau i går. — Det var ett allvarligt strategiskt misstag att fasa ut kärnkraften. Vi har helt enkelt inte tillräcklig kapacitet för elproduktion, sade Merz. Enligt förbundskanslern är Tyskland nu beroende av statliga ingripanden för att hålla energipriserna på acceptabla nivåer. — För att återigen få acceptabla marknadspriser för energiproduktion skulle vi permanent behöva subventionera energipriserna från den federala budgeten. Det kan vi inte göra i längden, sade han.

Utfasningen påskyndades efter Fukushima

Tysklands kärnkraftsavveckling påskyndades efter kärnkraftskatastrofen i japanska Fukushima i mars 2011. Regeringen under dåvarande förbundskansler Angela Merkel beslutade att snabba på en avvecklingsplan som ursprungligen antagits år 2000. Syftet var att minska kärnkraftsriskerna och samtidigt driva på den så kallade Energiewende – Tysklands energiomställning med fokus på förnybara energikällor. Under 2010-talet stängdes successivt allt fler reaktorer. Utfasningen avslutades i april 2023 när de tre sista reaktorerna – Isar 2, Emsland och Neckarwestheim 2 – permanent togs ur drift, vilket satte punkt för omkring sex decennier av elproduktion från kärnkraft. Nedstängningarna skedde mitt under Europas energikris efter starten på kriget i Ukraina. Trots förnyad debatt om kärnkraftens roll för energisäkerheten förlängdes de återstående reaktorernas drifttid med endast tre månader innan de stängdes.

"Dyraste energiomställningen i världen"

Merz menar att Tyskland åtminstone borde ha behållit sin sista återstående kärnkraftskapacitet. — Vi genomför nu den dyraste energiomställningen i hela världen. Jag känner inte till något annat land som gör saker så dyra och komplicerade som Tyskland, sade han. Att återstarta permanent nedstängda reaktorer anses allmänt vara ogenomförbart. När reaktorer väl stängs ned avlägsnas bränslet, säkerhetssystem monteras ned och viktiga komponenter börjar försämras utan aktivt underhåll. De sista tyska kärnkraftverken har redan tömts på bränsle och delvis demonterats. Även regulatoriska hinder komplicerar en eventuell återstart. Drifttillstånd återkallas permanent när avvecklingen påbörjas, och nya godkännanden samt fullständiga säkerhetsgranskningar skulle krävas. Frankrike lyfts ofta fram som en kontrast – landet genererar omkring 65–70 procent av sin el från kärnkraft och planerar att bygga minst sex nya reaktorer till mitten av 2030-talet. Merz parti, kristdemokratiska CDU, har föreslagit att undersöka om de senast stängda reaktorerna tekniskt skulle kunna återaktiveras, men utan att presentera någon konkret plan.]]> EU:s nya krav hotar braskaminens framtid https://nyadagbladet.se/utrikes/eus-nya-krav-hotar-braskaminens-framtid/ Fri, 21 Mar 2025 12:07:19 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=202660 EU:s planer på skärpta regler för vedeldade kaminer och spisar har orsakat debatt inom EU och inte minst i Sverige. Strängare utsläppsgränser och krav på elanslutning riskerar att öka kostnaderna för användarna med tiotusentals kronor om året samt påverka en älskad uppvärmningsmetod. EU-kommissionen utformar just nu en ny ekodesignförordning och planerar att införa den år 2027. Förslaget sänker sotpartikelgränsen från 1 500 milligram till 500 milligram och ställer krav på att nya kaminer kopplas till elnätet för automatisk förbränningskontroll. Syftet är att minska utsläpp och stödja EU:s klimatmål, men reglerna gäller enbart nya installationer – inte redan befintliga kaminer. Kritiker har reagerat kraftigt på förslaget och branschorganisationen CEFACD, som representerar tillverkare av spisar och kaminer, varnar för skenande kostnader och att färre uppgraderar till moderna modeller.

"Hot mot svenska intressen"

Frank Kienle från CEFACD konstaterar i samtal med Samnytt: – Högre priser kan avskräcka från uppgraderingar, vilket skadar både miljön och industrin. – Det behövs viss utveckling. Det är likadant med bilindustrin. En bils livslängd är kanske tio-femton år. För en spis är det lite annorlunda. Den kan utan problem stå i femtio år. Svenska politiker, som Beatrice Timgren (SD), hakar på och pekar på risker för Sveriges totalförsvar, där kaminer spelar en viktig roll vid strömavbrott. – Det förslag som nu ligger på bordet är ett direkt hot mot svenska intressen. Vårt totalförsvar kan inte göras beroende av elnätet, säger Beatrice Timgren.

"Vedspisupproret"

Sverige har en historia av motstånd mot liknande regler. År 2017 införde Boverket förbud mot nya installationer av äldre vedspisar, men efter protester via Facebook-gruppen "Vedspisupproret", backade myndigheten två år senare. Upproret samlade tusentals svenskar som försvarade kaminens kulturella och praktiska värde, och regeringen fick till och med vedträn skickade till sig som protest. Det nu aktuella förslaget skapar oro bland inte minst småhusägare, särskilt i glesbygd. Krav på elanslutning fungerar dåligt för fritidshus utan tillgång till elnät, med beräknade kostnader på hundratusentals kronor för vissa användare. Branschen framhåller att moderna kaminer möter de höga krav som ekodesignreglerna införde år 2022, och dessa regler sänker utsläppen med upp till 90 procent jämfört med äldre modeller. EU:s arbete med förordningen har dock mött hinder. Euractiv meddelade i februari i år att EU-kommissionen skjuter upp presentationen av utkastet på grund av tekniska justeringar. Beatrice Timgrens uttalanden fångar frustrationen hos många som ser kaminen som en del av svenskt liv och inte bara som en värmekälla. Samtidigt riskerar europeiska tillverkare att tappa mark mot billigare kinesiska alternativ, enligt CEFACD.

Tradition och självständighet.

En rapport från EU-kommissionen år 2018, visar att vedeldning i hushåll orsakar över 45 procent av fina partikelutsläpp i EU, trots att denna bara står för 2,7 procent av energianvändningen. Förespråkare menar att skärpta krav förbättrar luftkvaliteten, medan andra undrar om inte bättre information om eldningsteknik vore effektivare. Debatten speglar således en svår balansgång mellan olika intressegrupper. Tidigare protester visar att kaminen inte bara handlar om uppvärmning utan också om tradition och självständighet. När EU nu finslipar reglerna blir det avgörande att väga miljövinster mot praktiska och kulturella behov – en utmaning som väntas fortsätta prägla debatten fram till 2027.]]>