Energimyndigheten – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Fri, 03 Jul 2026 06:35:06 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg Energimyndigheten – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Sveriges klimatprojekt i Ghana havererar – gav inga minskade utsläpp https://nyadagbladet.se/utrikes/klimatprojekt-ghana-havererar-utslapp/ Fri, 03 Jul 2026 06:35:06 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=234526 Sveriges försök att räkna hem utsläppsminskningar genom solcellsprojekt i Ghana avbryts. Efter flera år finns inga bekräftade resultat – och Energimyndigheten vet inte ens om några solceller har installerats inom projektet. Den svenska regeringen har framhållit internationella klimatprojekt som en viktig väg för att nå Sveriges egna klimatmål. Tanken är att svenska skattemedel ska finansiera åtgärder i andra länder, samtidigt som Sverige får tillgodoräkna sig de påstådda utsläppsminskningarna. Nu stoppas ett av prestigeprojekten i Ghana helt av Energimyndigheten, rapporterar SVT. Projektet gällde solcellsanläggningar och skulle enligt planerna ge Sverige 165 000 ton i så kallade koldioxidekvivalenter fram till år 2030. Satsningen skulle därmed bidra till att Sverige på papperet närmar sig det långsiktiga klimatmålet till 2045. Men utfallet blev noll. Sedan projektet inleddes 2024 har inga utsläppsminskningar kunnat bekräftas. — Vi bedömer att tidplanen inte kan hållas, säger Sara Sundberg, avdelningschef för klimatavdelningen på Energimyndigheten, till SVT.

Oklart om något har byggts

Avtalet slöts 2023 mellan Energimyndigheten och det svenska bolaget Stella Futura, som skulle genomföra klimatåtgärderna på plats i Ghana. Trots mer än två års arbete har bolaget inte ens lyckats presentera en godkänd projektplan – det första steget i processen. Energimyndigheten kan inte heller säga om några solceller faktiskt har satts upp inom ramen för projektet. — Jag kan inte svara på om företaget installerat några solceller, säger Sara Sundberg. På frågan om det alltså kan vara så att ingenting har hänt under åren svarar hon: — Det kan det absolut vara. Vi kommer in i ett tidigt skede när projekten inte finns på plats, och det är så den här typen av finansiering fungerar. Projektet stoppas även på grund av en tvist kring ett ägarbyte som genomfördes förra året, då Stella Futura köptes upp av ett annat bolag. Kontraktet var värt 90 miljoner kronor, men pengarna kommer enligt Energimyndigheten inte att betalas ut.

Klimatkompensation som politiskt verktyg

Klimatminister Romina Pourmokhtari (L) har tidigare beskrivit internationell klimatkompensation som en viktig del av regeringens klimatpolitik. På klimattoppmötet i Dubai 2023 sade hon att Sverige såg en möjlighet att ”gå före” genom den här typen av system. Modellen bygger på artikel 6 i Parisavtalet, där länder kan finansiera åtgärder utomlands och därefter räkna hem utsläppsminskningarna själva. Förespråkare beskriver det som ett sätt att göra klimatåtgärder där de är billigast, medan kritiker länge har varnat för att systemet gör det möjligt för rika länder att köpa sig fria från åtgärder på hemmaplan. Genom Ghanaavtalet blev Sverige ett av de första länderna att använda det nya systemet. Utöver Ghana har Sverige slutit liknande avtal med Dominikanska republiken, Kenya, Nepal, Rwanda och Zambia. Ghana är det enda land där Sverige hittills har påbörjat projekt.

Fler problem med Ghana-satsningar

Det havererade solcellsprojektet är inte den första svenska klimatsatsningen i Ghana som väckt frågor. Aftonbladet rapporterade i fjol att Sveriges planer på 48 000 elmopeder i Ghana då bara hade resulterat i 152 fordon. SVT kunde 2024 även visa att Stella Futuras pilotprojekt i Ghana bara hade resulterat i 39 kilo minskade koldioxidutsläpp – ungefär motsvarande en bilresa mellan Stockholm och Göteborg. På frågan om Energimyndigheten borde ha avbrutit satsningen tidigare svarar Sara Sundberg: — Det är väl något vi får titta på när vi utvärderar processen. SVT har sökt Stella Futura, som inte har återkommit.]]> Företagsekonomens hårda dom: ”En ren förlustaffär att äga vindkraft i Norrland” https://nyadagbladet.se/inrikes/foretagsekonomens-harda-dom-en-ren-forlustaffar-att-aga-vindkraft-i-norrland/ Thu, 07 Aug 2025 16:10:42 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=210851 Vindkraftsindustrin i Norrland befinner sig i djup kris, med värderingar som minskat från 1,5 miljoner euro till så lite som 10 euro per installerad megawatt. Företagsekonomen Christian Steinbeck, som granskar vindkraftsindustrin, menar att kollapsen var förutsägbar och beror på en politiskt driven utbyggnad utan ekonomisk grund. I en intervju med Riks beskriver Steinbeck hur vindkraftsindustrin hamnat i en situation där ägarna desperat försöker bli av med sina anläggningar, men inte hittar några köpare. — Det är inte alls konstigt om man tittar på det. Det är konstigt snarare att Energimyndigheten och andra inte har varnat för det här och förutsett det, säger Steinbeck om den dramatiska värdeminskningen. Han förklarar bakgrunden till krisen: — Man har genom olika bidrag och offentliga stöd maximerat antalet vindkraftverk i Norrland där ingen egentligen behöver den här elen. Och det här har lett till att när det blåser då har vi ett sådant överskott av el att det blir negativa priser. Och när det inte blåser kan de inte producera någonting. Så det är en ren förlustaffär att äga vindkraft i Norrland men även i resten av Sverige.

Skrotvärdet högre än marknadsvärdet

Den extremt låga värderingen på bara 10 euro per installerad megawatt får Steinbeck att dra slutsatsen att "själva skrotvärdet på vindkraftverken är högre". — Det här är ett tecken på att man faktiskt kanske är lite rädd för vad saneringskostnaderna kommer att bli. Så man kastar det härifrån sig men ingen vill ha det, konstaterar han. En vanlig förklaring till vindkraftens problem är den bristande elnätsutbyggnaden mellan norra och södra Sverige. Men Steinbeck menar att denna analys är felaktig. — Det blåser ungefär likadant i hela Sverige. Hela norra Europa samtidigt. Så att om det blåser i Skåne då blåser det i Norrland. Och om det är vindstilla i Skåne då är det vindstilla i Norrland. Han beskriver situationen som absurd: — Det som är fantastiskt är att man har byggt vindkraft för ungefär 120 miljarder kronor i Norrland utan att ha överföringskapacitet. Man kommer på det i efterhand att det gick ju inte att skicka iväg någonstans förresten. https://www.youtube.com/watch?v=yhgocBIyJX4

Förutsägbar kollaps

Steinbeck menar att vindkraftsutbyggnaden varit driven av politiska motiv snarare än ekonomisk logik. — Allt det här är byggt av bidrag. Man har fått väldigt mycket stöd från samhället för att göra det här. Det är en politisk idé att ha väderkvarnar. Det är inte en företagsekonomisk idé, och nu har vi nått vägs ände. Han hävdar att problemen varit förutsägbara under lång tid. Han har gjort diagram som visar hur elproduktionen från vindkraft stiger och sjunker med vindförhållandena, medan elpriset rör sig i motsatt riktning – högt när det inte blåser och negativt när det blåser mycket. — Det här hade man kunnat förutse för 20 år sedan. Att bygger man tillräckligt mycket vindkraft, det fungerar ju bara när det blåser, då kommer man att få en sådan situation att när det blåser så kan ingen använda elen för man får för mycket el, förklarar han. Trots detta menar Steinbeck att Energimyndigheten spelat en problematisk roll genom felaktiga underlag.

Staten får städa upp

Steinbeck förutspår att de privata ägarna kommer att låta sina bolag gå i konkurs och lämna saneringskostnaderna till samhället. Han jämför situationen med kollapsen inom kärnavfallsbranschen. — Min bedömning är att svenska staten kommer att behöva ta över de här och fortsätta driva dem men de här större som vi ser i Norrland, jag skulle tro att de har blåst sönder inom tio år. Miljöproblemen är ett annat bekymmer. Steinbeck påpekar att "det finns ju idag ingen metod för att ta hand om de här rotorbladen. som ingen riktigt vet vad de innehåller, annat än att det är väldigt mycket kemikalier".

Myndighetsaktivism bakom utbyggnaden

Som förklaring till hur Sverige hamnat i denna situation pekar Steinbeck på "myndighetsaktivism". Han kritiserar särskilt Energimyndighetens utredning "Produktionskostnader för vindkraft i Sverige". — När man läser den här, den här skulle inte få godkänt på A-nivå i företagsekonomi. Man har helt enkelt bara frågat de som tjänar pengar på bidrag att bygga vindkraft, säger han och fortsätter: — Man har från Energimyndighetens sida lockat investerare till Sverige genom att hävda att det blåser väldigt mycket i Sverige. Det här baseras på en vindkartering från 2011 från en gammal meteorolog. Man har inte gjort någon ny vindkartering sedan dess.

Framtiden oviss

Trots krisen är Steinbeck osäker på om detta innebär slutet för vindkraftsutbyggnaden i Sverige. — Den kan mycket väl leva vidare för det här är inte alls bara rödgrönt. Det finns många andra politiker som gillar vindkraft. Även i SD finns det entusiaster, säger han. Han kallar vindkraftverken för "bidragskvarnar" och påpekar att vissa, särskilt projektörer, har mycket att tjäna på dem. I slutändan blir det svenska folket som får betala räkningen: — Då kommer det nog att betalas genom ett urholkat penningvärde. Så att våra politiker har finansierat det här genom att låna från framtiden, kan man säga, så att det är inte genom skatten utan det är vi som medborgare som förlorar, avslutar han.]]> Energimyndigheten: Svenskarna måste använda mindre el https://nyadagbladet.se/inrikes/energimyndigheten-svenskarna-maste-anvanda-mindre-el/ https://nyadagbladet.se/inrikes/energimyndigheten-svenskarna-maste-anvanda-mindre-el/#comments Thu, 06 Oct 2022 09:40:27 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=133814 Makthavarna tycks inte ha några faktiska planer på att lösa den akuta energikrisen i Sverige och Europa. Istället lanserar Energimyndigheten nu en landsomfattande kampanj där svenska hushåll uppmanas att använda mindre vatten, sänka temperaturen inomhus och på andra sätt minska sin elförbrukning. ”Vi behöver alla bidra till att minska vår elanvändning” hävdar myndigheten på sin hemsida och menar vidare att ”varje kilowattimme räknas”. Svenska medborgare ska därför sänka värmen inomhus, använda mindre varmvatten, täta sina fönster och dörrar och främst försöka använda el på helgerna, nätterna och mitt på dagen – detta för att ”avlasta elsystemet”. – Ambitionen är att nå ut brett, i första hand till hushållen. Vi vänder oss i mindre utsträckning till näringslivet även om de här råden och tipsen är tillämpbara även i exempelvis kontorsmiljö, säger Gustav Ebenå, avdelningschef vid Energimyndigheten till SVT. Kampanjen kommer att sändas i tv, radio och via sociala medier – men också synas i kollektivtrafiken och i offentliga miljöer. – Vår paroll är att varje kilowattimme räknas. Det vi vill bidra till är att varje bidrag spelar roll och summan av många bäckar små blir en väsentlig påverkan, säger Ebenå vidare. [caption id="attachment_133824" align="alignnone" width="640"] Foto: faksimil/Energimyndigheten[/caption] Den landsomfattande kampanjen lanseras efter att EU-nationerna enats om att sänka sin elförbrukning i samtliga länder med minst fem procent. Liknande kampanjer har sedan tidigare dragits igång i flera andra europeiska länder – och även där har medborgarna uppmanats att sänka sin levnadsstandard och sin elförbrukning. Just nu handlar det för Sveriges del om rekommendationer, men Energimyndigheten utesluter inte att ”tonen kan behöva skärpas” om energikrisen förvärras ytterligare under vintern. Man utesluter inte heller att planerade elavbrott kommer att införas runt om i landet och att svenskar under perioder tvingas leva utan ström. – Räcker det här för att vi ska hitta de 5–10 procents förbrukning som gör att vi inte behöver göra planerade avbrott så är det väldigt bra, säger Gustav Ebenå. Några planer eller strategier kring hur elkrisen snabbt ska lösas eller när Sverige kan återgå till ett energimässigt normalläge presenterar inte myndigheten, istället nöjer man sig med att hävda att energisituationen på grund av kriget i Ukraina är ”kraftigt ansträngd” och att ”det finns risk att elen inte räcker”.]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/energimyndigheten-svenskarna-maste-anvanda-mindre-el/feed/ 3 Snart betydligt dyrare att köra bil i städer https://nyadagbladet.se/miljo/snart-betydligt-dyrare-att-kora-bil-i-stader/ https://nyadagbladet.se/miljo/snart-betydligt-dyrare-att-kora-bil-i-stader/#comments Tue, 28 Jan 2020 15:29:45 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=72573 Forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet och Chalmers tekniska högskola har analyserat hur en avståndsbaserad och geografiskt anpassad vägskatt kan utformas. Detta i samverkan med Energimyndigheten. Studien visar mot en effektivare användning av vägar, rättvisare fördelning av trafikens samhällskostnader och minskad trängsel i städer. Trafikens kostnader för samhället är idag cirka 57 miljarder kronor varje år: Olyckor, vägunderhåll, buller och luftföroreningar. Skatteintäkterna från det nuvarande systemet uppgår till drygt 60 miljarder, men minskar då allt fler köper elbil. – Idag beskattas alla fordon med samma drivmedelsskatter och i stort sett samma fordonsskatt oberoende av var i landet som transporterna sker. Samtidigt finns det stora geografiska skillnader i hur mycket trafiken kostar samhället – i större städer kostar trafiken mer, på landsbygden mindre, det säger Magnus Hennlock på IVL Svenska Miljöinstitutet. Med en geografiskt anpassad vägskatt skulle ineffektiviteten och snedfördelningen minska. Idag är det relativt sett billigare för stadsbor att köra bil – på bekostnad av landsbygdens bilförare. IVL:s studie har analyserat tre geografiskt indelade områden med följande resultat:
  • I större städer blir vägskatten för bensin- och dieselbilar 5–5,4 kronor per mil medan laddbara fordon får en vägskatt på knappt 4,8 kronor per mil.
  • I mindre städer och större vägar blir vägskatten omkring 1 krona per mil för bensin- och dieselbilar och 0,8 kr per mil för laddbara bilar.
  • På landsbygd tas ingen vägskatt ut för några fordon.
  – En ny vägskatt kan omfatta både bensin- och dieseldrivna bilar samt laddbara bilar, om bensin- och dieseldrivna bilar alltjämt utgör en ansenlig andel av nybilsförsäljningen vid introduktionen. Ett införande av en vägskatt behöver då ske genom en skatteväxling mot skatt på drivmedel, fortsätter Hennlock. – Med dagens drivmedelsskattenivåer skulle det innebära en sänkning till cirka två kronor per liter för diesel och fyra kronor per liter för bensin. Med dagens regler förutsätter det ett undantag från EU:s miniminivåer för beskattning av drivmedel.   Källa: NB Nyhetsbyrån]]> https://nyadagbladet.se/miljo/snart-betydligt-dyrare-att-kora-bil-i-stader/feed/ 2 Sverige först med elvägar https://nyadagbladet.se/miljo/sverige-forst-med-elvagar/ https://nyadagbladet.se/miljo/sverige-forst-med-elvagar/#respond Mon, 02 Sep 2013 12:03:19 +0000 http://nyadagbladet.se/?p=9825 Sverige ska vara bland de första länderna som provar elvägar i full skala på trafikerade vägar. – Vi vill ha minst två sträckor i drift under 2015, säger Anders Berndtsson på Trafikverket, enligt tidningen Ny Teknik. Bakgrunden är att Trafikverket inte ser någon annan hållbar lösning på problemet med utsläpp från den tunga fordonstrafiken genom Sverige. Den här trafiken går i stabila stråk genom landet, och det gör att en elektrifiering kan ge stora effekter. – Det viktiga för oss är inte vilken teknik man använder, eller vilken vägsträcka man vill elektrifiera, utan an man kommer igång, säger Anders Berndtsson. Det första steget i den förkommersiella upphandlingen ska vara klart i slutet av september. Bakom projektet står också Vinnova och Energimyndigheten och planen är att även industrin ska bidra till finansieringen.   Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet]]> https://nyadagbladet.se/miljo/sverige-forst-med-elvagar/feed/ 0