energi – Nya Dagbladet

Halva Ukraina utan ström efter nattens drönar- och robotanfall

Emil Fjellstedt — Tue, 22 Sep 2026 12:12:21 +0000

Ryssland angrep Ukraina med hundratals drönare och tiotals robotar under natten till tisdagen. Rapporter talar om omkring 300 drönare och om strömavbrott i upp till halva landet. Nattens anfall kommer efter den ukrainska drönarsvärmen mot Moskva på valdagen, då tre civila dödades i Moskvaregionen. Källor uppger att anfallet gick mot Kiev, Odesa-regionen, Zaporizjzja, Pavlohrad, Kremenchuk och Dnipro. Vanliga drönare sattes in mot Kiev och Odesa. Jetdrivna drönare gick främst mot Dnipro. Kryssningsrobotar och ballistiska robotar användes mot Kremenchuk, och robotar av typen Banderol mot både Dnipro och Kremenchuks oljeraffinaderi. Spaning över västra Ukraina beskrivs som förberedelse för nästa våg.

Lager och industri

I Odesa-regionen träffades ett lagerkomplex vid Usatove för tredje gången. Rapporter beskriver en stor brand, med tjock svart rök, efter en träff med en jetdriven drönare mot ett lager i utkanten av Odesa. Satellitbilder ska ha visat en kraftig brand av samma slag som vid tidigare träffar mot anläggningen. I Dnipro registrerades en stor brand i stadens sydvästra industriområde efter flera drönare och en ballistisk robot. Rapporter bedömer att anläggningarna inte kan användas under lång tid. Runt Kremenchuks raffinaderi hördes explosioner, men på morgonen fanns ännu inga bilder av brand där. En ballistisk träff noterades också i staden, utan närmare uppgifter om förstörelsen.

Russia carried out a combined overnight missile and drone strike on central Ukraine on September 22, hitting industrial sites in several cities. Ukrainian officials report fires and at least three wounded.
Combined Strike on Dnepropetrovsk Region Russian channels say several… pic.twitter.com/auo9tsi2EX — Zlatti71 (@Zlatti_71) September 22, 2026

Strömavbrott

Konsekvensen som lyfts är elnätet. I Tjernihiv ska omkring 100 000 invånare ha blivit utan ström. Avbrott uppges också ha börjat i Kiev, Mykolajiv och Sumy. Sammantaget beskrivs upp till hälften av Ukrainas territorium som drabbat, och avbrotten väntas fortsätta om anfallen gör det. Rapporterna anger inte hur många som dödats. Regionala ukrainska uppgifter, där ingen annan information finns, talar om två döda och sex skadade i Dnipro, med sök under rasmassor vid ett träffat företag, och om ett femvåningshus i Kiev där 15 personer ska ha räddats.

Vad händer med klimatet?: Klimatforskaren som vägrar skräckretoriken

Emil Fjellstedt — Fri, 18 Sep 2026 13:39:53 +0000

Klimatdebatten har i åratal drivits framåt av slagord och undergångsretorik. Nu kommer meteorologen Lennart Bengtssons Vad händer med klimatet? i en tredje reviderad och utökad upplaga på Karneval förlag – en bok som enligt förlaget vill flytta samtalet tillbaka till erkända fakta, faktiska osäkerheter och energilösningar som faktiskt går att bygga. Den första upplagan kom 2019 och nominerades till Stora fackbokspriset. Efter en andra upplaga 2022 föreligger boken nu i ett tredje, omarbetat skick med undertiteln En klimatforskares syn på jordens klimat. Enligt förlaget har texten uppdaterats och nyanserats på ett hundratal punkter och kompletterats med efterord och appendix. Omfånget är 264 sidor i flexband med 32 illustrationer av Svante Ström.

Frågorna i stället för slagorden

Upplägget är osentimentalt. Boken tar sig an de frågor som i den offentliga debatten oftast förutsätts redan besvarade: Vad bestämmer jordens klimat? Vad är växthuseffekten? Är det möjligt att förutsäga klimatet? Hur ska jordens energiförsörjning lösas? Kan oönskade globala klimatförändringar motverkas – och vilken roll kan Sverige spela? Det är en frågelista som skiljer sig från kampanjspråkets tidsfrister. Författaren, professor i dynamisk meteorologi och tidigare chef för det europeiska vädercentret ECMWF i Reading, argumenterar för att man först måste förstå systemet: atmosfären, energibalansen och modellernas gränser. Klimatet kan inte observeras, bara bestämmas och beräknas; det vi ser är vädrets variationer. Riktningen kan anas, men inte varje avstickare. En av bokens poänger är att den också tar upp vad forskarna inte vet. Moln är ett sådant exempel: de både värmer och reflekterar solljus, och det är ännu oklart om de sammantaget bidrar till mer eller mindre uppvärmning. Okunskapen används inte som tillhygge mot allt, utan som en karta över var kunskapens gränser går.

Utsläpp, nederbörd och energi

Samtidigt slår boken fast växthusgasernas roll. Uppvärmningen av mänskliga utsläpp är ett problem. Bengtsson bekymrar sig särskilt för nederbörden: mer regn och snö där det redan faller mycket, mindre där det redan är torrt. Både översvämningar och torka kommer att förändra världen, och det är anledning nog att minska utsläppen. Sverige har tidigt haft ett fossilsnålt energisystem genom vattenkraft, kärnkraft och fjärrvärme. Den stora utsläppsminskningen skedde genom kärnkraftsutbyggnaden på 1970- och 80-talet; koldioxidskatt och andra klimatåtgärder har hjälpt till, men inte i närheten lika mycket. Vill Sverige driva på utvecklingen ska landet enligt Bengtsson producera kärnkraftsel för export. Förnybart utvecklas snabbt men är ojämnt, och då är det ofta fossila källor som fyller dalarna. På en avgörande punkt skiljer sig Bengtsson från många klimatskribenter. Han bedömer inte talet om tipping points som trovärdigt – att klimatet skulle riskera att skena i processer som inte går att hejda, till exempel genom metan från tinande tundra.

Ett lösbart problem

Widar Andersson skrev i Folkbladet den 29 juli 2024 att boken är "en befrielse att läsa". Poängen han fäster sig vid är densamma som löper genom boken: växthusgaserna är ett problem som går att hantera, inte ett skäl till undergångsretorik. Temperaturen stiger förhållandevis långsamt, och modern solenergi och kärnkraft kan enligt Bengtssons bedömning inom det närmaste halvseklet ersätta det mesta av den fossila produktionen. Förlaget återger också fysiknobelpristagaren Klaus Hasselmann, som kallar boken "En realistisk och optimistisk bedömning av tillgängliga förändringsalternativ." I den nya upplagan ingår enligt förlaget efterord, appendix och klimatberäkningar. Bengtsson är ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien och har mer än 230 vetenskapliga artiklar bakom sig; enligt Andersson refererar IPCC till hans forskning. Man behöver inte skriva under på Bengtssons tes om mänsklig klimatpåverkan för att ha behållning av boken. Tvärtom är den extra användbar just då. Klimatpaniken vilar ofta på auktoritet, och här talar en forskare som inte kan avfärdas som outsider. Boken kan därför räckas till vänner som gripits av undergångsstämningen – inte som ett krav att byta övertygelse, utan som ett sakligt motgift mot skräcken. Boken finns att köpa direkt hos Karneval förlag.

AI-boomen pressar brittiska elnätet

Emil Fjellstedt — Thu, 30 Jul 2026 11:04:08 +0000

Storbritanniens energitillsynsmyndighet vill införa avgifter och skärpta krav för datacenter som söker elnätsanslutning. Bakgrunden är en kraftig ökning av förfrågningar, där AI- och molntjänster driver upp efterfrågan på kapacitet. Ofgem har inlett ett samråd om nya regler för stora datacenterprojekt i Storbritanniens anslutningskö. Myndigheten vill rensa bort ansökningar för projekt som bedöms sakna tillräcklig finansiering, mognad eller avsikt att faktiskt ansluta till elnätet. Enligt Ofgem ökade den kontrakterade efterfrågan i kön från 41 gigawatt i november 2024 till 125 gigawatt i juni 2025. Datacenterprojekt står för minst 80 gigawatt av ökningen, enligt tillsynsmyndigheten.

Avgift för att behålla plats i kön

Förslaget innebär en särskild åtagandeavgift för stora datacenter när de accepterar ett anslutningserbjudande. Avgiften föreslås ligga mellan 237 500 och 712 500 pund per megawatt och vara återbetalningsbar så länge projektet fullföljs. Om en utvecklare lämnar anslutningskön innan anläggningen tas i drift ska avgiften däremot gå förlorad. Projekten ska också kunna visa konkreta framsteg, exempelvis finansiell kapacitet, kommersiell mognad och upphandling, för att behålla sin plats. Ofgem beskriver åtgärderna som ett sätt att frigöra nätkapacitet för projekt som är redo att bygga och ansluta. Myndigheten varnar för att spekulativa ansökningar kan försena andra satsningar och skapa osäkerhet kring hur mycket nätinfrastruktur som verkligen behövs.

AI-satsningar möter elnätets begränsningar

Den brittiska regeringen vill bygga ut landets AI- och molnkapacitet, men den växande datacentersektorn har samtidigt blivit en flaskhals i elnätets anslutningssystem. Ofgem uppger att datacenter i dag står för en betydande del av efterfrågan i kön. Trycket på nätet syns i gapet mellan projekten som köar och den kapacitet som faktiskt kan tas i bruk. Ofgem vill därför att utvecklare ska behöva visa att de har finansiering, kommersiell mognad och pågående upphandling innan de får blockera utrymme i kön. För hushållen sammanfaller kapacitetsproblemen med fortsatt höga energikostnader. Ofgems pristak för gas och el från den 1 juli till den 30 september 2026 motsvarar 1 862 pund per år för ett hushåll med typisk förbrukning, vilket är 13 procent högre än under föregående kvartal. Storbritanniens parlamentsbibliotek bedömer att pristaket under perioden ligger 53 procent över nivån vintern 2021/22. Den snabba efterfrågan från datacenter har inte ensamt orsakat hushållens energipriser, men den ökar kraven på ett redan hårt belastat nät. Samrådet är öppet till den 16 september. Förslaget ingår i Ofgems bredare arbete med att förändra systemet för elnätsanslutningar.

Marknadsanalytikern om energikriget: ”Dollarns ställning står på spel”

Emil Fjellstedt — Thu, 30 Jul 2026 09:17:15 +0000

Marknadsanalytikern och tidigare hedgefondförvaltaren Alex Krainer menar att krig och konflikter kring energi måste förstås som en del av en större kamp om dollarns ställning och västvärldens finanssystem. I en intervju med den norske professorn Glenn Diesen varnar han för att störningar i olje- och gasflöden kan blottlägga risker i banksektorn. Krainer är författare, marknadsanalytiker och tidigare hedgefondförvaltare. I samtalet återkommer han till sambandet mellan energi, geopolitik och finans. Diesen inleder med att fråga varför energi tycks ha fått en så central plats i konflikter som berör Venezuela, Iran, Ryssland och strategiska sjövägar. Krainer svarar att energins betydelse inte är ny, utan går tillbaka till den moderna stormaktspolitikens framväxt. — Energi har varit den centrala faktorn i imperiekrig under de senaste 120 åren, säger Krainer.

Oljehandel och dollarns ställning

Enligt Krainer är det inte bara kontrollen över råvaran som står på spel. Han menar att olje- och gasprojekt, lån till energibolag och handel i amerikanska dollar tillsammans skapar en struktur där kapitalströmmarna dras mot banker i USA och Storbritannien. Han beskriver hur ett lån från en storbank till ett energibolag, enligt hans resonemang, blir beroende av att oljeintäkter fortsatt kommer in i dollar. Därmed, menar han, kopplas resursutvinning i andra delar av världen till bankernas balansräkningar i väst. — Det här är den moderna kolonialismens mekanism, säger Krainer och hävdar att resursrikedom i slutändan slussas till finansiella centrum som London och New York. — För den finansiella nivån är den stora vinsten att behålla kontrollen över resursrika regioner, säger Krainer. Här ligger, enligt Krainer, den avgörande kopplingen mellan banksystemet och konflikterna kring energi. När stora banker lånar ut till energibolag och lånen ska betalas tillbaka med olje- och gasintäkter i dollar blir fortsatt kontroll över produktion, kontrakt och betalningsflöden en del av bankernas affärsmodell. Bankerna är i hans beskrivning därför inte enbart passiva långivare. Alex Krainer menar att strukturen skapar ekonomiska incitament att bevara en världsordning där resursrika områden är öppna för västerländska bolag och där handeln hålls knuten till dollarn. När den ordningen hotas, hävdar han, uppstår också ett tryck mot politiska ingripanden och krig för att återställa kontrollen. Han ställer detta mot vad han kallar normal och ömsesidig handel mellan länder. USA skulle enligt honom kunna importera och exportera energi utan att samtidigt eftersträva kontroll över resursrika regioner, men han menar att den finansiella logiken ger starka incitament till det motsatta.

Varnar för spridning till banksektorn

Samtalet går därefter över till bankernas exponering. Krainer hävdar att minskade exportintäkter från olje- och gasregioner kan göra lån och andra finansiella positioner osäkra. Han lyfter särskilt fram risken för att stora banker är knutna till varandra genom derivat och andra ömsesidiga åtaganden. Om en systemviktig bank inte kan fullfölja sina åtaganden kan det, enligt Krainer, spridas vidare till andra banker. Han jämför det tänkta förloppet med finanskrisen 2008. — Hela systemet hamnar då under press och riskerar en fullständig systemkollaps, säger Krainer. Han menar att centralbanker i ett sådant läge sannolikt skulle försöka hålla systemet flytande med ny likviditet. Men i hans analys flyttas då problemet från bankernas balansräkningar till hushållens köpkraft. — Att skapa pengar ur tomma intet leder till sist till hyperinflation, varnar Krainer.

Prognos om inflation och stagnation

Diesen tar också upp Gulfstaternas relation till USA och frågar om förändrade säkerhetspolitiska förhållanden kan påverka kapitalflöden till amerikanska marknader, bland annat till AI-sektorn. Alex Krainer menar att ett avståndstagande från dollarn eller förstörda energianläggningar skulle kunna få långtgående följder. Mot slutet berättar Krainer att han själv stött på tillfälliga problem med att tanka efter hemresan. Han använder händelsen som utgångspunkt för en bredare varning om brist, prisbildning och marknadsingripanden. — Varje imperium på väg ned har försökt böja ekonomins lagar efter sin egen vilja – och alla har till sist misslyckats, säger Krainer. Hans slutsats är att världen enligt honom går mot en period av hög inflation och ekonomisk stagnation.

Professor: Havsvind kan kräva 63 miljarder i årligt stöd

Emil Fjellstedt — Tue, 28 Jul 2026 11:03:34 +0000

Sex svenska havsvindsprojekt kan enligt en ny beräkning behöva statligt stöd på omkring 63 miljarder kronor om året. Bedömningen kommer från NTNU-professorn Jonas Kristiansen Nøland, som pekar på stora kostnadsskillnader mellan teknikens produktionskostnad och dagens elpriser. I en krönika i Affärsvärlden skriver Nøland att de sex havsbaserade vindkraftsanläggningar som hittills fått klartecken i Sverige kan kräva återkommande subventioner om de byggs ut med de kostnads- och elprisnivåer han räknar med. Enligt hans beräkning motsvarar 63 miljarder kronor per år cirka 12 600 kronor per svenskt hushåll, om stödet skulle finansieras över statsbudgeten. Nøland uppskattar samtidigt de samlade investeringarna i projekten till uppemot 1 000 miljarder kronor.

Flytande fundament driver kostnader

Två av Vattenfalls planerade projekt, Vidar och Poseidon, är helt eller delvis tänkta att använda flytande fundament. Nøland beskriver detta som den dyraste formen av havsbaserad vindkraft. Han hänvisar till Storbritanniens senaste auktionsomgång, där flytande havsvind enligt honom fick kontraktspriser på över tre kronor per kilowattimme i 2026 års penningvärde. DNV har enligt Nøland kommit fram till en liknande kostnadsnivå i Norge. Detta ska, enligt professorn, ligga långt över de priser som vindkraft får på elmarknaden. Vattenfalls vd Anna Borg har också tidigare sagt att havsbaserad vindkraft för närvarande inte är lönsam på marknadsmässiga villkor.

Jämför med Storbritannien

Nøland framhåller att Sverige har begränsad erfarenhet av havsbaserad vindkraft jämfört med Storbritannien. Vid utgången av 2025 hade Sverige 0,2 gigawatt installerad havsvind, medan Storbritannien hade 17 gigawatt, enligt uppgifter han redovisar. Storbritanniens större marknad har enligt Nøland inte automatiskt lett till lägre kostnader. Han skriver att även stora brittiska projekt har fått ekonomiska problem och drar slutsatsen att staten bör vara försiktig med långsiktiga stödåtaganden. Han menar att debatten om havsvind ofta har kretsat kring konflikter med försvaret och fisket, medan den centrala frågan i stället är projektens samhällsekonomiska lönsamhet.

Tyskland betalar fem gånger mer för gas efter stoppet för rysk import

Emil Fjellstedt — Fri, 24 Jul 2026 09:31:38 +0000

Tyskland betalar fem gånger så mycket för importerad gas som innan de långsiktiga ryska leveranskontrakten övergavs, rapporterar Berliner Zeitung. Enligt tidningen har gasimportpriset stigit från 12 euro per megawattimme 2020, när de ryska långtidskontrakten fortfarande gällde, till mer än 60 euro per megawattimme den här veckan. Prisuppgången sker samtidigt som den internationella energimarknaden är kraftigt störd av den de facto stängda Hormuzsundet under den pågående konflikten mellan USA och Iran, enligt Berliner Zeitung. Tyskland övergav den billiga ryska gasimporten 2022 som en del av EU:s sanktioner mot Moskva efter upptrappningen av Ukrainakonflikten. Innan embargot stod Ryssland för 55 procent av landets naturgasimport. I dag kommer gasen främst från Norge (44 procent), Nederländerna (24 procent) och Belgien (21 procent), medan amerikansk LNG står för merparten av resten. De gamla ryska kontrakten var billigare än marknadspriset, skriver Berliner Zeitung. Tidningen menar också att Tyskland har begränsat utrymme att öka importen vid behov, eftersom rören från Norge redan går på full kapacitet och inte klarar mycket mer.

Merz pekar på bortfallet av rysk gas

Beslutet att lämna den billiga ryska energin har, enligt rapporteringen, bidragit till att bromsa den tyska ekonomin. Ekonomin krympte både 2023 och 2024 – den första nedgången två år i rad på över två decennier – och tillväxten i år väntas bli bara 0,5 procent. Företagskonkurserna ökade samtidigt med mer än 22 procent under vartdera av de två åren, enligt officiell statistik som återges i artikeln. I måndags erkände förbundskansler Friedrich Merz att energikrisen orsakades av ”bristen på rysk gas”. Moskva har uppgett att man är beredd att återuppta gasleveranser via den Nord Stream-ledning som klarade sabotageattacken 2022, men har inte fått något svar från Berlin. Tyskland planerar samtidigt nya avgifter på den redan pressade industrin för att finansiera uppbyggnaden av en nationell gasreserv. EU har åtagit sig att stoppa all rysk gasimport till 2027. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sade i mars att Bryssel håller fast vid den linjen även vid fysiska gasbrister eller risk för strömavbrott.

Oljan över 90 dollar när USA och Iran trappar upp

Emil Fjellstedt — Mon, 20 Jul 2026 07:24:34 +0000

Oljepriset steg på nytt när handeln öppnade efter helgen. Brentoljan passerade 90 dollar per fat sedan USA och Iran fortsatt att attackera varandra kring Hormuzsundet. USA och Iran genomförde under måndagen attacker mot varandra för nionde natten i rad. Den fortsatta oron i regionen fick Brentoljan att ta ytterligare ett kliv uppåt när marknaden öppnade. Under avtalsförhandlingarna mellan USA och Iran tidigare i sommar sjönk oljepriset. De nya spänningarna och attackerna har därefter vänt utvecklingen. Strax före klockan fyra på måndagsmorgonen, svensk tid, handlades Brentoljans septembertermin för 90,40 dollar per fat. Det motsvarade en uppgång på 2,5 procent, enligt CNBC.

Vattenfall: Ny havsbaserad vindkraft är inte lönsam

Emil Fjellstedt — Sun, 19 Jul 2026 09:05:30 +0000

Vattenfalls vd Anna Borg bedömer att havsbaserad vindkraft inte är lönsam i Sverige med dagens förutsättningar. Beskedet kommer efter att regeringen gett klartecken till två nya vindkraftsparker till havs. De godkända havsprojekten är Fyrskeppet Offshore i södra Bottenhavet och Vidar i norra Skagerrak. Regeringen har också godkänt ett landbaserat projekt. Vattenfall planerar energiparken Vidar tillsammans med det nordiska bolaget Zephyr. Dagens elpriser och nätförutsättningar räcker dock inte för att göra investeringen lönsam, enligt Anna Borg. — De två huvudsakliga skälen är att det inte finns ett stamnät till havs och att priserna i dagsläget inte är tillräckligt höga för att kunna motivera de investeringarna. Det beror i sin tur på att efterfrågan på el ännu inte ökar i så stor utsträckning. I Sverige har vi gott om el, så det finns inte ett underskott på el som behöver byggas bort i närtid. Det är skälet till att investeringarna inte blir lönsamma, säger hon till Ekot. För att projektet ska kunna bli verklighet krävs enligt Vattenfalls vd både en större nordisk efterfrågan på ny fossilfri el och ett stamnät till havs. — Då skulle vi behöva se en ökad efterfrågan i Norden, som också innebär att det finns en större efterfrågan på ny fossilfri el. Det skulle också behövas ett stamnät till havs, säger Borg.

Lägre resultat under andra kvartalet

Vattenfall presenterade samtidigt sin delårsrapport för årets andra kvartal. Omsättningen minskade med över nio miljarder kronor jämfört med samma period förra året, medan rörelseresultatet föll med omkring 20 procent. Anna Borg pekar främst på lägre kärnkraftsproduktion. Planerat underhåll i Forsmark 2, ett förlängt driftstopp i Ringhals 3 och att Ringhals 4 gått på halv kapacitet sedan maj tyngde produktionen.

Rekordimport av rysk gas till EU trots sanktionsretorik

Emil Fjellstedt — Fri, 17 Jul 2026 08:26:07 +0000

EU:s import av rysk flytande naturgas nådde rekordnivå under första halvåret 2026. Samtidigt fortsätter europeiska ledare att tala om hårda sanktioner mot Moskva och stöd till Ukraina. Europeiska länder importerade nära 10 miljoner ton LNG från det ryska Yamal-projektet under årets sex första månader – en ökning med omkring 18 procent jämfört med samma period i fjol. EU-länderna tog därmed i praktiken emot nästan hela produktionen från Rysslands största anläggning för flytande naturgas. Siffrorna kommer från energianalysföretaget Kpler och har bland annat uppmärksammats av Financial Times. De visar att Europa fortfarande är en central – och under perioden växande – marknad för rysk gasexport mer än fyra år efter krigsutbrottet i Ukraina.

Undantag håller handeln igång

Att importen kunnat öka trots sanktionerna hänger till stor del på hur EU:s regelverk är utformat. Unionen har förbjudit nya kortfristiga avtal om rysk LNG, men långsiktiga kontrakt som tecknades före sanktionerna har undantagits. Europeiska länder och energibolag kan därmed fortsätta ta emot stora volymer rysk gas inom äldre avtal. För varje last krävs att importlandet kan styrka att köpet omfattas av ett sådant kontrakt, men undantagen har i praktiken gjort det möjligt att sätta nya rekordnivåer. Först den 1 januari 2027 träder EU:s förbud mot import av rysk LNG under långsiktiga kontrakt i kraft. Senare samma år ska även den kvarvarande importen av rysk gas via pipelines fasas ut. Fram till dess är det fortfarande lagligt att köpa betydande volymer rysk energi.

Frankrike störst köpare

Frankrike var den största enskilda köparen av LNG från Yamal under första halvåret och importerade omkring 3,6 miljoner ton. Därefter följde Belgien och Spanien. Siffrorna är politiskt känsliga eftersom president Emmanuel Macron under kriget profilerat sig som en av Europas mest högljudda förespråkare för sanktioner mot Ryssland och stöd till Ukraina. Enligt uppskattningar från den tyska miljöorganisationen Urgewald kan EU:s inköp från Yamal under årets första sex månader ha varit värda uppemot sex miljarder euro. Yamal LNG ligger i ryska Arktis och är beroende av specialbyggda isbrytande gastankers. Europeiska hamnar är viktiga för snabba omlopp. Alternativet att skicka mer gas till Asien via Norra sjövägen är längre, mer väderberoende och mer komplicerat. Under första halvåret minskade leveranserna från Yamal till Asien kraftigt samtidigt som exporten till Europa ökade. Sedan 2022 har EU upprepade gånger lovat att göra sig oberoende av rysk energi. Importen av rysk olja har minskat och flera gasledningar har stängts eller förlorat i betydelse. Rekordköpen av LNG från Yamal visar något annat. Bakom sanktionsretoriken fortsätter EU att vara en av Moskvas viktigaste energikunder – ett tydligt exempel på unionens hyckleri.

Amerikansk gasjätte tjänar stort på kriget i Iran

Emil Fjellstedt — Sat, 11 Jul 2026 05:54:08 +0000

Enligt AOL redovisar det amerikanska LNG-bolaget Venture Global kraftigt högre intäkter från förvätskning av naturgas efter att kriget kring Iran har stört leveranser från Mellanöstern och drivit upp gaspriserna. Bolagets vägda genomsnittliga fasta avgift för förvätskning steg till 6,45 dollar per miljon brittiska värmeenheter under årets andra kvartal, från 3,82 dollar under det första kvartalet. Det motsvarar en ökning på 69 procent, enligt ett regulatoriskt dokument som bolaget lämnat in. Venture Global är USA:s näst största leverantör av flytande naturgas, LNG. Bolagets större exponering mot spotmarknaden innebär att det snabbare kan dra nytta av kraftiga prisrörelser än konkurrenter som säljer en större andel av sin gas genom långsiktiga avtal.

Störningar i Mellanöstern

Konflikten efter den amerikansk-israeliska bombkampanjen mot Iran i slutet av februari har strypt leveranser från Qatar. Qatar står normalt för omkring en femtedel av världens LNG-export. Iranska angrepp i mars slog ut delar av Ras Laffan-anläggningen och USA har därefter försökt ersätta bortfallna qatariska leveranser. Det har bidragit till att amerikansk LNG-export nått rekordnivåer. Asiatiska spotpriser på LNG mer än fördubblades under veckan efter de första attackerna, medan priserna i Europa fortfarande låg nära 50 procent över nivåerna före kriget. Europa har blivit särskilt känsligt för störningen efter att en stor del av den ryska rörgasen har ersatts med dyrare amerikansk LNG.

127 laster under kvartalet

Venture Global exporterade 127 LNG-laster under andra kvartalet: 37 från terminalen Calcasieu Pass och 90 från Plaquemines. Under första kvartalet var motsvarande antal 38 respektive 92 laster. Calcasieu Pass, bolagets första exportterminal, nådde kommersiell produktion 2022 och bidrog till att etablera Venture Global bland USA:s största LNG-exportörer. Bolaget har även tidigare anklagats för att ha gynnats av marknadsläget. Under energikrisen 2022 sålde Venture Global gas på spotmarknaden samtidigt som anläggningen fortfarande formellt befann sig under uppbyggnad. Flera stora energibolag stämde då företaget och hävdade att kontrakterade volymer hölls inne till förmån för mer lönsamma spotförsäljningar. Venture Global har avvisat anklagelserna. Även Cheniere Energy, en annan stor amerikansk LNG-exportör, pekas ut som en möjlig vinnare när osäkerheten kring Hormuzsundet håller gaspriserna uppe.