elpriser – Nya Dagbladet

Professor: Havsvind kan kräva 63 miljarder i årligt stöd

Emil Fjellstedt — Tue, 28 Jul 2026 11:03:34 +0000

Sex svenska havsvindsprojekt kan enligt en ny beräkning behöva statligt stöd på omkring 63 miljarder kronor om året. Bedömningen kommer från NTNU-professorn Jonas Kristiansen Nøland, som pekar på stora kostnadsskillnader mellan teknikens produktionskostnad och dagens elpriser. I en krönika i Affärsvärlden skriver Nøland att de sex havsbaserade vindkraftsanläggningar som hittills fått klartecken i Sverige kan kräva återkommande subventioner om de byggs ut med de kostnads- och elprisnivåer han räknar med. Enligt hans beräkning motsvarar 63 miljarder kronor per år cirka 12 600 kronor per svenskt hushåll, om stödet skulle finansieras över statsbudgeten. Nøland uppskattar samtidigt de samlade investeringarna i projekten till uppemot 1 000 miljarder kronor.

Flytande fundament driver kostnader

Två av Vattenfalls planerade projekt, Vidar och Poseidon, är helt eller delvis tänkta att använda flytande fundament. Nøland beskriver detta som den dyraste formen av havsbaserad vindkraft. Han hänvisar till Storbritanniens senaste auktionsomgång, där flytande havsvind enligt honom fick kontraktspriser på över tre kronor per kilowattimme i 2026 års penningvärde. DNV har enligt Nøland kommit fram till en liknande kostnadsnivå i Norge. Detta ska, enligt professorn, ligga långt över de priser som vindkraft får på elmarknaden. Vattenfalls vd Anna Borg har också tidigare sagt att havsbaserad vindkraft för närvarande inte är lönsam på marknadsmässiga villkor.

Jämför med Storbritannien

Nøland framhåller att Sverige har begränsad erfarenhet av havsbaserad vindkraft jämfört med Storbritannien. Vid utgången av 2025 hade Sverige 0,2 gigawatt installerad havsvind, medan Storbritannien hade 17 gigawatt, enligt uppgifter han redovisar. Storbritanniens större marknad har enligt Nøland inte automatiskt lett till lägre kostnader. Han skriver att även stora brittiska projekt har fått ekonomiska problem och drar slutsatsen att staten bör vara försiktig med långsiktiga stödåtaganden. Han menar att debatten om havsvind ofta har kretsat kring konflikter med försvaret och fisket, medan den centrala frågan i stället är projektens samhällsekonomiska lönsamhet.

Regeringen vill utreda tak för elnätsavgifter

Emil Fjellstedt — Tue, 28 Jul 2026 06:48:57 +0000

Regeringen tillsätter en utredning om regleringen av elnätsavgifterna. Uppdraget omfattar bland annat ett möjligt tak för hur mycket avgifterna får höjas under en begränsad tid. I ett pressmeddelande uppger regeringen att en särskild utredare ska ta fram förslag till en ändamålsenlig reglering. Målet är att avgifterna ska ligga på en rimlig nivå och att kunder inte ska drabbas av kraftiga höjningar under korta tidsperioder. Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) säger att åtgärden ska stärka kundernas ställning mot bakgrund av stigande energikostnader. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) framhåller samtidigt att hushållens ekonomi och Sveriges konkurrenskraft är skäl till att utreda hur avgifterna kan begränsas. Utredaren ska särskilt analysera fyra delar av regelverket. En av dem är om elnätsföretagens höjningar bör begränsas med ett tak under en viss tidsperiod. Uppdraget omfattar också en analys av att dela in elnäten i två nivåer och att minska antalet elnätsföretag i landet.

Regeringen pekar på höga marginaler

Regeringen beskriver elnätsverksamheten som en monopolverksamhet och skriver att avgifterna under de senaste femton åren har höjts snabbare än konsumentprisindex. I pressmeddelandet hänvisas till en rapport från Energimarknadsinspektionen där de genomsnittliga vinstmarginalerna för elnätsföretag anges till mellan 16 och 23 procent per år under perioden 2020–2024. Regeringen menar att höga avgifter kan belasta både hushåll och företag. Samtidigt anges att regleringen ska bidra till att elsystemet kan möta efterfrågan på el till konkurrenskraftiga priser. Utredaren ska redovisa uppdraget senast den 24 november 2027. Regeringens kommittédirektiv är diariefört som Dir. 2026:83.

Vattenfall: Ny havsbaserad vindkraft är inte lönsam

Emil Fjellstedt — Sun, 19 Jul 2026 09:05:30 +0000

Vattenfalls vd Anna Borg bedömer att havsbaserad vindkraft inte är lönsam i Sverige med dagens förutsättningar. Beskedet kommer efter att regeringen gett klartecken till två nya vindkraftsparker till havs. De godkända havsprojekten är Fyrskeppet Offshore i södra Bottenhavet och Vidar i norra Skagerrak. Regeringen har också godkänt ett landbaserat projekt. Vattenfall planerar energiparken Vidar tillsammans med det nordiska bolaget Zephyr. Dagens elpriser och nätförutsättningar räcker dock inte för att göra investeringen lönsam, enligt Anna Borg. — De två huvudsakliga skälen är att det inte finns ett stamnät till havs och att priserna i dagsläget inte är tillräckligt höga för att kunna motivera de investeringarna. Det beror i sin tur på att efterfrågan på el ännu inte ökar i så stor utsträckning. I Sverige har vi gott om el, så det finns inte ett underskott på el som behöver byggas bort i närtid. Det är skälet till att investeringarna inte blir lönsamma, säger hon till Ekot. För att projektet ska kunna bli verklighet krävs enligt Vattenfalls vd både en större nordisk efterfrågan på ny fossilfri el och ett stamnät till havs. — Då skulle vi behöva se en ökad efterfrågan i Norden, som också innebär att det finns en större efterfrågan på ny fossilfri el. Det skulle också behövas ett stamnät till havs, säger Borg.

Lägre resultat under andra kvartalet

Vattenfall presenterade samtidigt sin delårsrapport för årets andra kvartal. Omsättningen minskade med över nio miljarder kronor jämfört med samma period förra året, medan rörelseresultatet föll med omkring 20 procent. Anna Borg pekar främst på lägre kärnkraftsproduktion. Planerat underhåll i Forsmark 2, ett förlängt driftstopp i Ringhals 3 och att Ringhals 4 gått på halv kapacitet sedan maj tyngde produktionen.

Elprisvarning när Google vill bygga jättehall

Emil Fjellstedt — Fri, 10 Jul 2026 11:33:50 +0000

Googles planerade datacenter i Torsboda utanför Sundsvall kan på sikt kräva upp till 2 000 megawatt el. Svenska kraftnät varnar för att en så stor ny förbrukare kan påverka elpriset om den inte kombineras med ny elproduktion. Google vill köpa hela Torsboda Industrial Park, som ägs av Sundsvalls och Timrå kommuner, för att bygga ett datacenter med kapacitet för bland annat AI-tjänster. Enligt Sundsvalls kommun har området i dag möjlighet till en effekt på 1 000 megawatt, medan bolagets behov längre fram kan bli större. Enligt SVT bedöms anläggningen initialt kräva omkring 1 000 megawatt, vilket jämförs med elförbrukningen i närmare tre Uppsala. På längre sikt kan behovet uppgå till 2 000 megawatt. Daniel Gustafsson, avdelningschef på Svenska kraftnät, säger att prisbilden kan påverkas om stora nytillkommande förbrukare kopplas in utan motsvarande utbyggnad av produktionen. — Om man stoppar in en sån här anläggning utan att tillföra nyproduktion, då kommer det att påverka elpriset, säger han till SVT.

Kommunerna ska fatta beslut

Kommunerna och Torsboda Industrial Park uppger att etableringen kan ge minst 500 direkta arbetstillfällen när anläggningen är i drift. Google har inte lämnat någon egen uppgift om hur många arbetstillfällen projektet kan skapa. Försäljningen av området är ännu inte beslutad. Innan affären kan genomföras krävs beslut i kommunfullmäktige i både Sundsvall och Timrå samt fortsatta prövningar av bland annat miljö, bygglov och energiförsörjning. Enligt Sundsvalls kommun ingår det i överenskommelsen att överskottsvärme från datacentret ska kunna tas till vara lokalt. Torsboda Industrial Park uppger samtidigt till SVT att avtalet innehåller krav på att Google ska bidra med ny energiproduktion i regionen.

Trump tvingar techbolagen att bygga egna kraftverk för AI

Emil Fjellstedt — Thu, 26 Feb 2026 12:00:28 +0000

I sitt tal till nationen meddelade president Trump att stora techbolag måste stå för sin egen elförsörjning vid nya AI-datacenter. Amazon, Google, Meta, Microsoft och flera andra bjuds nu till Vita huset för att underteckna ett "ratepayer protection pledge". I Sverige – där Microsoft bygger jättedatacenter – ställs inga motsvarande krav. — Vi säger till de stora techbolagen att de har skyldighet att stå för sina egna energibehov. De kan bygga egna kraftverk som en del av sina anläggningar så att inga priser går upp, sade Trump under sitt State of the Union-tal den 24 februari. Den 4 mars ska representanter för Amazon, Google, Meta, Microsoft, xAI, Oracle och OpenAI samlas i Vita huset för att skriva under ett löfte om att "bygga, tillföra eller köpa sin egen elförsörjning för nya AI-datacenter", bekräftade Vita huset för CNBC.

Politiskt tryck bakom beslutet

Bakgrunden är ett snabbt växande folkligt missnöje med stigande elpriser. I delstaterna Virginia och New Jersey – båda stora datacenter-nav – vann demokratiska guvernörer i jordskredssegrar i november 2025, med höga elpriser som central valfråga. Amerikanska hushåll betalar i genomsnitt 17,2 cent per kilowattimme, en ökning med åtta procent under 2025. Elbolagen begärde sammanlagt 31 miljarder dollar i prishöjningar under året — mer än dubbelt så mycket som 2024. Federala prognoser visar att datacenter kan tredubbla sin elförbrukning fram till 2028. Energiminister Chris Wright varnade techbolagen: "Vi vill se datacenter utvecklas, men för att samhällen ska välkomna dem krävs investeringar i elnätet — och att kostnaderna inte vältras över på hushållen." Microsofts president Brad Smith välkomnade initiativet och kallade löftet "ett viktigt steg". Anthropic gick längre och lovade att täcka 100 procent av eventuella prisökningar som konsumenter drabbas av till följd av datacenter.

Sverige: Inga krav — trots jättesatsningar

I Sverige sker en kraftig utbyggnad av Microsofts hyperscale-datacenter i Gävle och Sandviken. Satsningen drivs med förnybar energi från Vattenfall men konkurrerar om samma elnät som hushåll och industri. Den svenska datacentermarknaden värderas till drygt två miljarder kronor och väntas växa stadigt. Datacentrens elförbrukning beräknas ha ökat från 2,8–3,2 terawattimmar 2022 till 4,0–4,4 terawattimmar 2025. Industrins totala elbehov väntas öka med 25 procent fram till 2028. Medan Trump tvingar världens mäktigaste techbolag att ta ansvar för sin energiförbrukning förblir frågan i Sverige i princip oadresserad. Från och med maj 2026 måste svenska datacenter för första gången rapportera sin energiprestanda under ett EU-ramverk — men det är en redovisningsskyldighet, inte ett krav på självförsörjning.

EU kräver 36 miljarder av svenska flaskhalsintäkter till utländska elnät

Redaktionen — Wed, 25 Feb 2026 09:32:10 +0000

EU-kommissionen vill tvinga Sverige att använda en fjärdedel av sina flaskhalsintäkter till att bygga kraftledningar i andra EU-länder. Elnätsavgifterna behöver höjas med omkring 20 procent, och om svenska elpriser närmar sig EU-snittet kan notan för ett normalhushåll öka med 6 000 kronor per år. Kritiken är skarp från både näringslivet och fastighetsägare. EU-kommissionens nya elnätspaket syftar till att integrera Europas elmarknader genom att bygga bort flaskhalsar mellan länderna. Som del av paketet kräver kommissionen att Svenska Kraftnät avsätter 25 procent av sina flaskhalsintäkter till gränsöverskridande investeringar. Flaskhalsintäkter uppstår när el överförs mellan prisområden med olika elpriser. Sverige har samlat in omkring 65 miljarder kronor hittills, och fram till 2035 beräknas summan nå 144 miljarder. Enligt EU:s förslag skulle alltså uppemot 36 miljarder kronor av svenska elkonsumenters pengar gå till projekt utanför Sverige. Sverige har haft fyra elprisområden sedan 2011 och är EU:s näst största nettoexportör av el — trots det ska svenska hushåll finansiera andra länders infrastruktur.

"Lika absurt som trängselavgifter till Europa"

Reaktionerna från svenskt näringsliv är ovanligt skarpa. Stefan Kvarfordt, klimat- och energiexpert på Svenskt Näringsliv, beskriver förslaget: — Det här blir lika absurt som om vi skulle samla in trängselavgifter i Stockholmstrafiken för att realisera ett infrastrukturprojekt någon annanstans i Europa. Det är sällan man kan vara så tydlig, men den här gången är det verkligen ett blankt nej. Jakob Tellgren, VD för branschorganisationen IKEM, instämmer: — Flaskhalsintäkter som genereras i Sverige ska inte användas till investeringar i andra geografiska områden. Det riskerar att undergräva förtroendet för systemet och drabba svenska elkunder och företag. Förslaget kommer i ett läge där svenska elnätsavgifter redan ökat kraftigt. Under de senaste fem åren har avgifterna stigit med 30 till 50 procent – i vissa fall över 70 procent. Om Svenska Kraftnät tvingas avsätta en fjärdedel av intäkterna till EU-projekt behöver avgifterna höjas med ytterligare cirka 20 procent för att svenska investeringsbehov inte ska nedprioriteras. Parallellt arbetar EU för att bygga bort flaskhalsarna mellan ländernas elmarknader. Det innebär i praktiken att de svenska elpriserna – som i snitt legat 25 procent lägre än EU-genomsnittet de senaste två åren – pressas uppåt mot kontinentens nivåer. Expressen beskriver paketet som en "miljardkupp mot svenska elkunder" och konstaterar att bara Sverige, Danmark och Italien hittills har infört elprisområden inom EU. [caption id="attachment_128742" align="alignnone" width="640"] Foto: Varistor60/CC BY-SA 4.0[/caption]

Villaägarnas Riksförbund varnar

Villaägarnas Riksförbund har räknat på konsekvenserna för ett normalhushåll som förbrukar 15 000 kilowattimmar (kWh) per år. Om svenska elpriser närmar sig EU-snittet innebär det en merkostnad på omkring 6 000 kronor per år – enbart till följd av prisutjämningen. Organisationen ställer tre krav: 1. Andra EU-länder ska finansiera sina egna kraftledningar – inte svenska elkunder. 2. Sverige ska reservera kapacitet i det egna elnätet vid kyla och hög belastning. 3. Satsningar ska gå till lokal nätförstärkning, inte sårbara utlandskablar. Hur den svenska regeringen ställer sig till EU-kommissionens förslag är ännu oklart. Frågan väntas diskuteras i Bryssel under kommande veckor, då medlemsländerna ska ta ställning till elnätspaketet.

Vindstilla och kärnkraftsstopp – elpriset skenar i söder

Redaktionen — Tue, 14 Oct 2025 12:25:22 +0000

När vindkraften står still och flera kärnkraftsreaktorer är avstängda når priset 5,70 kronor per kilowattimme i Götaland och Svealand under tisdagen. Onsdagen väntas ge viss lättnad, men priserna förblir höga.

Hushåll med kvartsprisavtal – där elpriset fastställs var femtonde minut – får räkna med kraftigt höjda kostnader under tisdagen och onsdagen.

Bakom prischocken ligger en kombination av faktorer: stiltje som lamslår vindkraften, begränsad solkraft och omfattande underhållsstopp i kärnkraften. När förnybar energi inte räcker till måste dyrare fossilkraft kompensera, vilket pressar upp kostnaderna.

För närvarande är två och en halv av Sveriges sex kärnkraftsreaktorer avstängda. Senast stoppades Ringhals 4 efter att en läcka upptäcktes i en av kraftverkets generatorer, och trots att återstart beräknas ske under tisdagen tar det tid att uppnå full produktionskapacitet.

Samtidigt råder nästan total vindstilla, både i Sverige och Tyskland. Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia, konstaterar att fossil kraftproduktion därför träder in som reserv, vilket medför betydligt högre priser.

Tyskland påverkar svenska priser

De höga tyska elpriserna slår direkt igenom på den svenska elmarknaden, särskilt i södra delarna av landet där den egna produktionen också är begränsad.

Elområdena 3 och 4 får betala i genomsnitt 1,90 kronor per kilowattimme under tisdagen, enligt Nord Pool. Under de mest belastade kvartarna skjuter priset upp till 5,70 kronor. Norra Sverige klarar sig väsentligt bättre med dygnspriser mellan 18 och 30 öre per kilowattimme.

Onsdagsmorgonen bjuder på en ny pristopp, dock lägre än tisdagens – maximalt 3,50 kronor per kilowattimme. Dygnssnittet beräknas landa på 1,20-1,40 kronor när vindproduktionen återhämtar sig och Ringhals 4 når full drift.

Till börspriserna tillkommer elskatt, moms och nätavgifter på drygt en krona per kilowattimme.

Majoriteten av elkunderna har rörligt månadspris och påverkas i mindre utsträckning av de tillfälliga pristopparna.

Stoppad kärnkraft får svenska elpriser att rusa

Isac Boman — Wed, 20 Aug 2025 07:21:58 +0000

Elpriset i södra Sverige närmar sig nu vinterprisnivåer mitt under sommaren. Med tre av sex kärnkraftsreaktorer ur drift och vindstilla väder väntas augusti bli årets näst dyraste månad för elkonsumenterna. Trots låg sommarförbrukning har elpriset i elområde 4, som omfattar södra Sverige, rusat till nivåer som normalt bara ses under vinterhalvåret. Snittpriset Hittills under augusti ligger på 63 öre per kilowattimme (kWh) – den högsta nivån sedan februari, enligt elbörsen Nord Pool. Prognoserna pekar mot ännu högre priser framöver. Enligt Bixias elmarknadsanalytiker Johan Sigvardsson väntas torrt och vindstilla väder driva upp priserna mot närmare en krona per kWh i södra Sverige under resten av månaden. "Augusti ser ut att bli den näst dyraste månaden i år (hittills) efter februari", konstaterar Sigvardsson i en skriftlig kommentar till TT.

Stora regionala skillnader

Prisskillnaderna mellan landets olika elområden är påfallande stora. Medan södra Sverige brottas med höga priser ligger Norrland (elområde 1 och 2) kvar på extremt låga nivåer – endast 6-7 öre per kWh i genomsnitt under augusti. Svealand och norra Götaland (elområde 3) hamnar mittemellan dessa med cirka 34 öre. Christian Holtz, elanalytiker på konsultfirman Merlin&Metis, förklarar att den omfattande kärnkraftsavställningen är en huvudorsak till prisskillnaderna. — Det påverkar dels i att det finns mindre tillgänglig effekt. Och sen blir det ofta svårare att hantera en stor överföring av el från norr till söder när man stänger ner de här reaktorerna, säger Holtz. Med begränsad kärnkraftsproduktion hamnar södra Sverige i praktiken på samma prisnivåer som Tyskland och övriga kontinenten. Där har priserna tidvis legat högt under sommaren när fransk kärnkraft tvingats köra på sparlåga på grund av för varmt kylvatten. De höga temperaturerna har dessutom lett till ökad elförbrukning när luftkonditioneringsanläggningar gått på högtryck, enligt Christian Holtz.

Oroande paralleller till 2022

Ytterligare en faktor som kan driva upp priserna är de sjunkande vattennivåerna i de nordiska vattenkraftsdammarna. Efter en period med nivåer över det normala under våren och försommaren ligger de norska vattenmagasinen nu klart under genomsnittet. "Det börjar likna 2022 då låga norska vattenmagasin var en starkt bidragande orsak till de höga priserna. Fortsätter det att vara torrt så kommer vi att få se högre priser i höst än vi vant oss vid de senaste åren", varnar Johan Sigvardsson. För konsumenterna innebär de höga börspriserna en betydande kostnad. Utöver själva elpriset tillkommer elbolagens påslag, elskatt, moms och nätavgifter som tillsammans ligger en bra bit över en krona per kWh. Sverige har totalt sex kärnkraftsreaktorer: tre i Forsmark, två i Ringhals och en i Oskarshamn. För närvarande står tre reaktorer stilla: Oskarshamn 3 är ur drift fram till preliminärt 17 september, Ringhals 4 genomgår årlig revision fram till 14 september och Forsmark 1 är stoppad på grund av trasig ledning med preliminär återstart 24 augusti.

Svenska Kraftnät vill behålla ”orättvisa” elområden

Redaktionen — Mon, 28 Apr 2025 10:46:26 +0000

I vintras var elen i södra Sverige stundtals hela 167 gånger högre per kWh än i de nordligaste delarna – och de extrema prisskillnaderna har av många länge kritiserats för att vara djupt orättvisa. Trots detta vill Svenska Kraftnät ändå behålla de nuvarande elområdena – ett besked som får experter att rasa och ifrågasätta myndigheternas kompetensnivå. Myndigheten har tidigare lyft fram tänkbara alternativ där det bland annat talats om att hela södra Sverige skulle slås ihop till ett enda elområde – att de två nordligaste elområdena slås ihop och att Stockholm skulle bli ett helt eget elområde. Inget av dessa förslag kommer dock att bli verklighet. De hårt kritiserade indelningar som funnits sedan 2011 blir kvar även fortsättningsvis, och myndigheten menar själva att alla alternativ man gått igenom är sämre än dagens system. – När vi simulerar hur elmarknaden skulle fungera med de här olika tänkta elområdena har vi sett att det skulle ge en lägre samhällsekonomisk nytta, säger Mårten Bergman, chef för transmission och elmarknad på Svenska Kraftnät, till TT. Det påståenden köpet dock inte Mats Nilsson, elmarknadsexpert och docent vid Södertörns högskola, utan kallar myndighetens slutsatser för ”nonsens”. – För svensk del är det absolut bättre ju fler elområden vi slår ihop, säger han och ifrågasätter de ansvarigas kompetens. – Det här är ännu en gång som Svenska Kraftnät ska reformera elmarknaden och man gör det på ett klantigt sätt. I det här fallet gör man ingenting.

"Inte bra för någon"

Enligt Mats Nilsson skulle elpriset bli rimligare och ”lättare att förstå” om så många elområden som möjligt slogs ihop – och han menar att det är elkunderna i de södra delarna av landet som drabbas hårdast av myndigheternas ovilja att förändra systemet. – Alla elkunder i område tre och fyra. De är förlorare allihop, utan undantag. För svensk del är det här inte bra för någon. Samtidigt medger ansvariga på Svenska Kraftnät själva att deras utredning inte ens tagit ordentlig hänsyn till förutsättningarna i Sverige, och att analysen istället utgått från hur det ser ut i Europa i stort. Därför erkänner man att det snart kan finnas behov av ytterligare utredningar. I slutändan är det dock regeringen som bestämmer hur Sveriges elområden ska utformas.

Prisexplosion i Baltikum efter frikopplingen från ryska elnätet

Isac Boman — Fri, 14 Feb 2025 08:45:55 +0000

De baltiska länderna har nyligen kopplat bort sig från det ryska elnätet och anslutit sig till det europeiska systemet. Nu skenar elpriserna i länderna. I helgen kopplade Estland, Lettland och Litauen bort sig från det ryska elnätet och anslöt till elnätet i Finland, Sverige och Polen. Kort därefter steg elpriserna kraftigt, rapporterar Euronews. Förra veckan låg elpriset i Estland på 126 euro per MWh. Efter övergången har det stigit till 191 euro per MWh, den högsta noteringen hittills under 2025. Estländska el- och gasnätsoperatören menar dock att prisökningen främst beror på väderförhållanden och marknadsläget. ”Mindre vind den här veckan, högre elförbrukning på grund av kallare väder och en liten ökning av gaspriset”, skriver man. Gaspriserna har nått rekordnivåer på den nederländska TTF-marknaden de senaste åren, men förväntas sjunka. Samtidigt har den litauisk-svenska undervattenskabeln Estlink 2 nyligen skadats av ett ankare, vilket har påverkat elpriserna negativt.