elnät – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Thu, 30 Jul 2026 12:29:38 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg elnät – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Regeringen vill utreda tak för elnätsavgifter https://nyadagbladet.se/ekonomi/regeringen-vill-utreda-tak-for-elnatsavgifter/ Tue, 28 Jul 2026 06:48:57 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=235966 Regeringen tillsätter en utredning om regleringen av elnätsavgifterna. Uppdraget omfattar bland annat ett möjligt tak för hur mycket avgifterna får höjas under en begränsad tid. I ett pressmeddelande uppger regeringen att en särskild utredare ska ta fram förslag till en ändamålsenlig reglering. Målet är att avgifterna ska ligga på en rimlig nivå och att kunder inte ska drabbas av kraftiga höjningar under korta tidsperioder. Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) säger att åtgärden ska stärka kundernas ställning mot bakgrund av stigande energikostnader. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) framhåller samtidigt att hushållens ekonomi och Sveriges konkurrenskraft är skäl till att utreda hur avgifterna kan begränsas. Utredaren ska särskilt analysera fyra delar av regelverket. En av dem är om elnätsföretagens höjningar bör begränsas med ett tak under en viss tidsperiod. Uppdraget omfattar också en analys av att dela in elnäten i två nivåer och att minska antalet elnätsföretag i landet.

Regeringen pekar på höga marginaler

Regeringen beskriver elnätsverksamheten som en monopolverksamhet och skriver att avgifterna under de senaste femton åren har höjts snabbare än konsumentprisindex. I pressmeddelandet hänvisas till en rapport från Energimarknadsinspektionen där de genomsnittliga vinstmarginalerna för elnätsföretag anges till mellan 16 och 23 procent per år under perioden 2020–2024. Regeringen menar att höga avgifter kan belasta både hushåll och företag. Samtidigt anges att regleringen ska bidra till att elsystemet kan möta efterfrågan på el till konkurrenskraftiga priser. Utredaren ska redovisa uppdraget senast den 24 november 2027. Regeringens kommittédirektiv är diariefört som Dir. 2026:83.]]> EU kräver 36 miljarder av svenska flaskhalsintäkter till utländska elnät https://nyadagbladet.se/inrikes/eu-kraver-36-miljarder-av-svenska-flaskhalsintakter-till-utlandska-elnat/ Wed, 25 Feb 2026 09:32:10 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=222539 EU-kommissionen vill tvinga Sverige att använda en fjärdedel av sina flaskhalsintäkter till att bygga kraftledningar i andra EU-länder. Elnätsavgifterna behöver höjas med omkring 20 procent, och om svenska elpriser närmar sig EU-snittet kan notan för ett normalhushåll öka med 6 000 kronor per år. Kritiken är skarp från både näringslivet och fastighetsägare. EU-kommissionens nya elnätspaket syftar till att integrera Europas elmarknader genom att bygga bort flaskhalsar mellan länderna. Som del av paketet kräver kommissionen att Svenska Kraftnät avsätter 25 procent av sina flaskhalsintäkter till gränsöverskridande investeringar. Flaskhalsintäkter uppstår när el överförs mellan prisområden med olika elpriser. Sverige har samlat in omkring 65 miljarder kronor hittills, och fram till 2035 beräknas summan nå 144 miljarder. Enligt EU:s förslag skulle alltså uppemot 36 miljarder kronor av svenska elkonsumenters pengar gå till projekt utanför Sverige. Sverige har haft fyra elprisområden sedan 2011 och är EU:s näst största nettoexportör av el — trots det ska svenska hushåll finansiera andra länders infrastruktur.

"Lika absurt som trängselavgifter till Europa"

Reaktionerna från svenskt näringsliv är ovanligt skarpa. Stefan Kvarfordt, klimat- och energiexpert på Svenskt Näringsliv, beskriver förslaget: — Det här blir lika absurt som om vi skulle samla in trängselavgifter i Stockholmstrafiken för att realisera ett infrastrukturprojekt någon annanstans i Europa. Det är sällan man kan vara så tydlig, men den här gången är det verkligen ett blankt nej. Jakob Tellgren, VD för branschorganisationen IKEM, instämmer: — Flaskhalsintäkter som genereras i Sverige ska inte användas till investeringar i andra geografiska områden. Det riskerar att undergräva förtroendet för systemet och drabba svenska elkunder och företag. Förslaget kommer i ett läge där svenska elnätsavgifter redan ökat kraftigt. Under de senaste fem åren har avgifterna stigit med 30 till 50 procent – i vissa fall över 70 procent. Om Svenska Kraftnät tvingas avsätta en fjärdedel av intäkterna till EU-projekt behöver avgifterna höjas med ytterligare cirka 20 procent för att svenska investeringsbehov inte ska nedprioriteras. Parallellt arbetar EU för att bygga bort flaskhalsarna mellan ländernas elmarknader. Det innebär i praktiken att de svenska elpriserna – som i snitt legat 25 procent lägre än EU-genomsnittet de senaste två åren – pressas uppåt mot kontinentens nivåer. Expressen beskriver paketet som en "miljardkupp mot svenska elkunder" och konstaterar att bara Sverige, Danmark och Italien hittills har infört elprisområden inom EU. [caption id="attachment_128742" align="alignnone" width="640"]Elbolag Foto: Varistor60/CC BY-SA 4.0[/caption]

Villaägarnas Riksförbund varnar

Villaägarnas Riksförbund har räknat på konsekvenserna för ett normalhushåll som förbrukar 15 000 kilowattimmar (kWh) per år. Om svenska elpriser närmar sig EU-snittet innebär det en merkostnad på omkring 6 000 kronor per år – enbart till följd av prisutjämningen. Organisationen ställer tre krav: 1. Andra EU-länder ska finansiera sina egna kraftledningar – inte svenska elkunder. 2. Sverige ska reservera kapacitet i det egna elnätet vid kyla och hög belastning. 3. Satsningar ska gå till lokal nätförstärkning, inte sårbara utlandskablar. Hur den svenska regeringen ställer sig till EU-kommissionens förslag är ännu oklart. Frågan väntas diskuteras i Bryssel under kommande veckor, då medlemsländerna ska ta ställning till elnätspaketet.]]>