<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>Elisabeth Svantesson &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/elisabeth-svantesson/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Tue, 21 Jul 2026 09:12:41 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>Elisabeth Svantesson &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Regeringen öppnar för friare CSN-regler</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/regeringen-oppnar-for-friare-csn-regler/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 21 Jul 2026 09:12:41 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[CSN]]></category>
		<category><![CDATA[Elisabeth Svantesson]]></category>
		<category><![CDATA[Lotta Edholm]]></category>
		<category><![CDATA[regeringen]]></category>
		<category><![CDATA[studenter]]></category>
		<category><![CDATA[universitet]]></category>
		<category><![CDATA[utbildning]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=235505</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Regeringen vill ändra CSN-reglerna så att studenter kan tjäna mer på sommarjobb utan att studiemedlen minskar. En ny utredning ska också pröva om stödet ska kunna betalas ut under längre tid.</strong>

Dagens fribelopp begränsar hur stora inkomster en student får ha innan studiemedlen minskar. Eftersom inkomster under sommaren räknas in i prövningen kan den som arbetar när studierna har uppehåll få sänkt stöd eller återkrav.

Regeringen vill därför utreda om inkomster under sommarledigheten ska undantas och om nivåerna under terminerna behöver ändras.

— <em>I dag räknas inkomsterna under sommarmånaderna in. Det gör att flitiga studenter som sommarjobbar missgynnas</em>, säger gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L).

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) pekar särskilt på sjuksköterskestudenter som arbetar i vården när ordinarie personal har semester. Hon beskriver det som både orättvist och kontraproduktivt om deras studiemedel minskar på grund av sommarinkomsten.
<h3>Kan ge fler veckor med studiemedel</h3>
Utredningen ska även granska den övre gränsen för hur länge en person kan få studiemedel. Den nya läkarutbildningen omfattar sex års heltidsstudier, vilket motsvarar hela den period som stödet i dag kan lämnas för.

Den som har studerat något annat före läkarutbildningen kan därför få slut på veckor med studiemedel innan utbildningen är klar. Utredaren ska se över om reglerna bör anpassas för utbildningar som omfattar minst 360 högskolepoäng.

— <em>Det ska inte vara ekonomiska begränsningar som avgör om vi ska få fler läkare</em>, säger Lotta Edholm.

Översynen omfattar också möjligheten att kombinera studiemedel med deltidssjukskrivning. Målet är enligt <a href="https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2026/07/regeringen-tillsatter-en-utredning-om-studiemedelssystemet/" target="_blank" rel="noopener nofollow">regeringen</a> att bedömningen av studieförmågan ska bli rättssäker och förutsägbar, samtidigt som överutnyttjande motverkas.
<h3>Bidragsbrott ska motverkas</h3>
Utredningen ska enligt regeringens besked vid tisdagens pressträff också se över hur brottsligt utnyttjande av studiemedlen kan förhindras.

— <em>Det ska inte gå till kriminella</em>, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

Översynen gäller studiebidrag och studielån för eftergymnasiala studier samt vuxenstudier inom bland annat komvux. Omställningsstudiestödet, gymnasiets studiehjälp och reglerna för återbetalning av studielån ingår inte.

Chefsrådmannen Henrik Ardhede har utsetts till särskild utredare. Uppdraget ska redovisas senast den 29 oktober 2027.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Regeringen höjer dold skatt på arbete</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/dold-skatt-arbete-allmanna-loneavgiften/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 19 May 2026 11:42:27 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[allmänna löneavgiften]]></category>
		<category><![CDATA[arbete]]></category>
		<category><![CDATA[arbetsgivaravgift]]></category>
		<category><![CDATA[Elisabeth Svantesson]]></category>
		<category><![CDATA[Erik Bengtzboe]]></category>
		<category><![CDATA[skatt]]></category>
		<category><![CDATA[Skattebetalarna]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=230738</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Regeringen har höjt den allmänna löneavgiften från 11,62 till 12,62 procent. Skattebetalarna beskriver förändringen som en dold skattehöjning på arbete. Höjningen beräknas ge staten 25 miljarder kronor extra nästa år.</strong>

Den allmänna löneavgiften är en del av arbetsgivaravgiften, men saknar enligt kritikerna koppling till socialförsäkringarna. Den infördes 1995 för att finansiera Sveriges EU-avgift och låg då på 1,5 procent av lönen.

I dag har avgiften vuxit till den största posten i arbetsgivaravgiften. Skattebetalarnas chefekonom Erik Bengtzboe säger i en kommentar på <a href="https://skattebetalarna.se/oforsvarbart-att-regeringen-smyghojer-skatten/" target="_blank" rel="noopener nofollow">organisationens webbplats</a> att regeringen talar om sänkta skatter samtidigt som den höjer en mindre synlig skatt på arbete.

— <em>Finansminister Elisabeth Svantesson talar gärna om att regeringen sänker skatten för att stötta utsatta hushåll. Regeringen sänker skatterna, men samtidigt höjs den dolda skatten på arbete. Det är en stor skattehöjning som drabbar alla Sveriges anställande företag och i förlängningen alla som arbetar</em>, säger Bengtzboe.
<h3>Gav 270 miljarder i fjol</h3>
Enligt Skattebetalarna drog den allmänna löneavgiften in 270 miljarder kronor till staten i fjol. Organisationen hänvisar även till OECD-jämförelser och uppger att Sverige tar ut mer dold skatt genom arbetsgivaravgifter än de andra länderna i jämförelsen.

Österrike, som enligt organisationen ligger näst högst, tar ut omkring hälften så mycket dold skatt som andel av BNP. Frankrike uppges ligga på drygt en tredjedel av den svenska nivån. Om Sverige sänkte uttaget till Österrikes nivå skulle det enligt Skattebetalarna motsvara en skattesänkning på 130 miljarder kronor.

Fria Tider har också <a href="https://www.friatider.se/regeringen-smyghojer-dold-skatt-pa-arbete-oforsvarbart" target="_blank" rel="noopener nofollow">rapporterat</a> om kritiken mot höjningen och beskriver avgiften som en löneskatt som politiker successivt ökat i skymundan.
<h3>”Ett demokratiskt problem”</h3>
Bengtzboe menar att dolda skatter gör det svårare för väljarna att bedöma hur högt skattetrycket egentligen är och vad den offentliga sektorn kostar.

— <em>När politiker döljer skatteuttaget blir det svårt för medborgarna att bedöma om skattetrycket i relation till de offentliga tjänsternas kvalitet är rimlig. Om människor tror att de betalar 30 procent i skatt, men egentligen betalar 50 procent i skatt, riskerar det att människor tror, mot bättre vetande, att offentlig sektor är underfinansierad</em>, säger han.

Skattebetalarna anser att den allmänna löneavgiften bör avskaffas eller redovisas öppet som en allmän löneskatt. Bengtzboe kopplar kritiken till regeringens tidigare besked om att arbetsgivaravgifter ska redovisas på lönebeskedet för anställda i statlig sektor.

— <em>Är man seriös med den ambitionen vore det logiskt att avskaffa den allmänna löneavgiften. Istället borde den läggas på lönen och kallas för vad den egentligen är: en allmän löneskatt. På så vis skulle man ta ett steg mot att arbetsgivaravgifterna renodlas till att finansiera socialförsäkringarna</em>, säger han.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Regeringen förbereder bränsleransonering – &#8221;värsta energikrisen på länge&#8221;</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/sverige-forbereder-bransleransonering-varsta-energikrisen-pa-lange/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 24 Apr 2026 08:24:22 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[bränsle]]></category>
		<category><![CDATA[Elisabeth Svantesson]]></category>
		<category><![CDATA[energiförsörjning]]></category>
		<category><![CDATA[Hormuzsundet]]></category>
		<category><![CDATA[olja]]></category>
		<category><![CDATA[Ulf Kristersson]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=228458</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Svenska hushåll kan stå inför bränsleransonering som en följd av Iran-krigets påverkan på ekonomin. Regeringen meddelar att effekterna gått från "begränsad" till "betydande" påverkan – och att man redan tagit skattesänkningar på bensin och diesel i bruk.</strong>

Statsminister Ulf Kristersson sade vid en presskonferens under torsdagen att man inte planerar för ransonering just nu, men att man är förberedd på möjligheten.

— <em>Vi planerar inte för någon ransonering just nu. Men vi är förberedda på den möjligheten, och i så fall kommer vi att ge information i god tid</em>, sade Kristersson.

Han konstaterade att Iran-krigets påverkan på den svenska ekonomin har förvärrats från "begränsad inverkan" till "betydande inverkan". För Sverige innebär det nu en risk för högre inflation och avmattning i tillväxten.
<h3>"Värsta energikrisen på väldigt lång tid"</h3>
Finansminister Elisabeth Svantesson beskrev situationen i skarpa ordalag vid samma presskonferens.

— <em>Det här är den värsta krisen på väldigt, väldigt lång tid när det gäller energi</em>, sade hon.

Regeringen har redan vidtagit några åtgärder för att dämpa konfliktens ekonomiska effekter på hushållen, inklusive skattesänkningar på bensin och diesel. Inga nya åtgärder presenterades på torsdagen, men Svantesson sade att om kriget drar ut på tiden kan bränsleransonering bli aktuellt.

— <em>Bränsleransonering skulle kunna vara en möjlighet, men först skulle vi utfärda en rekommendation att spara bränsle</em>, sade hon och tillade att kollektivtrafiken skulle prioriteras.

Sverige kan även behöva öka sin egen energiproduktion, enligt Svantesson, med hänvisning till sol-, vind-, vatten- och kärnkraft. Regeringen aviserade att en uppdaterad ekonomisk prognos kommer att presenteras den 1 maj.
<h3>Hormuzsundet effektivt stängt</h3>
Förberedelserna kommer samtidigt som den eskalerande konflikten i Hormuzsundet – genom vilket ungefär en femtedel av världens olja och gas passerar – effektivt har stängt farleden. Det har lett till skenande olje- och gaspriser och påverkat ekonomier världen över.

Global oro över energisäkerheten har växt, och flera länder har redan vidtagit åtgärder. Egypten meddelade förra månaden att butiker, restauranger och köpcentrum ska stänga tidigare varje kväll i minst en månad för att hålla nere kostnaderna.

Sri Lanka införde en fyradagars arbetsvecka för att spara bränsle. Bangladesh införde rullande strömavbrott och justerade helgdagar, medan Filippinerna begränsade icke-nödvändiga resor för offentliganställda.
<h3>Slovenien först i EU med ransonering</h3>
Slovenien blev det första EU-landet att införa bränsleransonering för att tackla brister orsakade av hamstring i spåren av Iran-kriget. Tankning vid enskilda bensinstationer begränsades till 50 liter per dag för privata fordon och 200 liter för företag och andra prioriterade användare som lantbrukare.

Förra veckan sade Nick Butler, tidigare BP-chef och rådgivare till Gordon Brown, att brittiska ministrar bör uppmana människor att arbeta hemifrån för att spara bränsle. Han menade att Storbritannien skulle drabbas av brister inom veckor eftersom Hormuzsundet fortfarande inte helt har återöppnats.
<h3>IEA-varning: Sex veckor jetbränsle kvar</h3>
Internationella energirådet (IEA) har <a href="https://nyadagbladet.se/utrikes/iea-chefen-varnar-flygbransle-slut-sex-veckor/" target="_blank" rel="noopener">varnat</a> att Europa har "kanske sex veckor" jetbränsle kvar i lagren medan konflikten i Mellanöstern fortsätter. Samtidigt har två av Europas största flygbolag, Lufthansa och KLM, ställt in hundratals flygningar de senaste veckorna på grund av skenande bränslekostnader.

EU överväger nu att kräva att medlemsländerna håller lager av jetbränsle, och eventuellt omfördela det baserat på regionala behov och brister. EU:s energipolitiska chef Dan Jørgensen sade på onsdagen att man kan komma att införa omfördelningsverktyg.

— <em>Normalt låter vi marknaden bestämma, men vi kan hamna i en kris där det faktiskt är försörjningstrygghet som är problemet, och inte bara priser</em>, sade han.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Matpriserna sjunker imorgon – momsen på livsmedel halveras</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/matpriserna-sjunker-momsen-livsmedel-halveras/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 31 Mar 2026 05:57:30 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Elisabeth Svantesson]]></category>
		<category><![CDATA[konsument]]></category>
		<category><![CDATA[livsmedel]]></category>
		<category><![CDATA[matpriser]]></category>
		<category><![CDATA[moms]]></category>
		<category><![CDATA[skatt]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=226171</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Från och med den 1 april betalar man hälften så mycket moms på maten man köper i butik. För en vanlig barnfamilj kan det handla om upp till 700 kronor i månaden – om sänkningen verkligen slår igenom hela vägen ut till hyllan.</strong>

Från och med imorgon sänks livsmedelsmomsen från 12 till 6 procent – en halvering som gäller livsmedel i butik, hämtmat, take-away, bensinstationer och gatukök. Reformen är tillfällig och löper fram till den 31 december 2027. Restauranger behåller däremot 12-procentig moms på mat som äts på plats, vilket innebär att samma rätt kan beskattas olika beroende på var den konsumeras.

Beslutet har drivits fram av regeringspartierna M, KD och L med stöd av SD. Den svenska finansministern Elisabeth Svantesson (M) har betonat att åtgärden inte är avsedd att bli permanent.

Coop, ICA och Axfood har alla utfäst att sänka priserna direkt. Axfood <a href="https://www.axfood.se/nyhetsrum/nyheter/halverad-moms-pa-livsmedel-fran-1-april/" target="_blank" rel="noopener nofollow">meddelar</a> att den faktiska prissänkningen för konsumenten landar på ungefär 5,36 procent, eftersom momsen beräknas på priset exklusive moms. Coops vd Anders Torell lovar att hela sänkningen ska nå kunderna.

— <em>Kunderna ska kunna lita på att varje krona av sänkningen hamnar hos dem</em>, sade Torell.

Långt ifrån alla ser dock reformen som rätt väg att gå. Företagarnas vd Magnus Demervall <a href="https://www.foretagarna.se/nyheter/riks/2025/september/sankt-matmoms--dyrt-och-fel/" target="_blank" rel="noopener nofollow">menar</a> att pengarna kunde ha använts bättre.

— <em>Det här kostar mer än vad det smakar. Det här luktar valfläsk</em>, sade Demervall.

Huruvida sänkningen verkligen når hela vägen ut till konsumenterna återstår att se. En statlig matpriskommission har fått uppdraget att granska prisutvecklingen under de 21 månader reformen gäller.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Sverige sänker BNP-prognosen för 2026</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/sverige-sanker-bnp-prognosen-2026/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 11 Mar 2026 18:34:47 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[BNP]]></category>
		<category><![CDATA[ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Elisabeth Svantesson]]></category>
		<category><![CDATA[inflation]]></category>
		<category><![CDATA[moms]]></category>
		<category><![CDATA[Sverige]]></category>
		<category><![CDATA[Sverigedemokraterna]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=223992</guid>

					<description><![CDATA[<strong>STOCKHOLM (Xinhua) — Den svenska regeringen sänkte på onsdagen sin prognos för den ekonomiska tillväxten 2026 till 2,8 procent, ned från tidigare 3,0 procent.</strong>

Vid en presskonferens i Stockholm uppgav finansminister Elisabeth Svantesson att prognosen bygger på antagandet att konflikten i Mellanöstern blir kortvarig.

— <em>Om kriget fortsätter längre befinner vi oss i ett allvarligt läge</em>, sade hon.

Enligt uppdateringen beräknas ekonomin växa med 2,5 procent år 2027. Inflationen 2026 väntas uppgå till 1,2 procent – något högre än den tidigare uppskattningen på 1,1 procent. För 2027 spås inflationen landa på 1,6 procent, jämfört med tidigare prognos om 1,8 procent.
<h3>Hushållens ekonomi och tilläggsbudget</h3>
Vad gäller hushållens konsumtion uppgav Svantesson att regeringen förhandlar med samarbetspartiet Sverigedemokraterna om ytterligare åtgärder för att hjälpa hushållen att hantera höjda drivmedels- och elkostnader. Besked väntas i en tilläggsbudget i april.

Svantesson ville inte gå in på vilka belopp det rör sig om, men betonade att Sveriges offentliga finanser är "bland de starkaste i världen" och tillräckligt robusta för att hantera situationen.

Enligt tidigare beslut sänks momsen på livsmedel tillfälligt från 12 till 6 procent från april och fram till slutet av 2027. Sänkningen gäller enbart livsmedel i dagligvaruhandeln – inte restaurangmat.

Sveriges BNP växte med 1,5 procent under 2025, enligt uppgifter från Statistiska centralbyrån (SCB).]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>M är öppen för att införa euron</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/m-ar-oppen-for-att-infora-euron/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 28 Jan 2026 11:36:19 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Elisabeth Svantesson]]></category>
		<category><![CDATA[euro]]></category>
		<category><![CDATA[Moderaterna]]></category>
		<category><![CDATA[Sverige]]></category>
		<category><![CDATA[valuta]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=220536</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Elisabeth Svantesson (M) säger att om hon står kvar som finansminister efter valet vill hon starta en utredning om att införa euronn i Sverige. Hon menar att det säkerhetspolitiska läget är en av anledningarna.</strong>

År 2003 <a href="https://www.val.se/valresultat-och-statistik/folkomrostning-2003" target="_blank" rel="nofollow noopener">röstade</a> 55,9 procent av svenskarna nej till euron, samtidigt som 42 procent röstade ja. Under riksdagsdebatten på tisdagen diskuterade man återigen om möjligheterna att införa euron som valuta i stället för svenska kronan.

Svantesson sade att hon ville tillsätta en ny utredning gällande saken och att hon kommer att satsa på det om hon blir kvar som finansminister efter valet i höst. Hon pekar på att mycket har hänt sedan 2003 och särskilt det säkerhetspolitiska läget.

— <em>Jag vill ta initiativ tidigt till en djup analys av fördelar och nackdelar – också med tanke på det säkerhetspolitiska läget vi befinner oss i</em>, säger hon, enligt skattefinansierade <a href="https://www.svt.se/nyheter/inrikes/finansminister-sakerhetslaget-oppnar-upp-for-euron" target="_blank" rel="nofollow noopener">SVT</a>.

Vidare menar hon att Moderaterna är för att införa euro.

Det folkliga stödet är dock svagt bland svenskarna. Endast 32 procent ville införa euron som valuta, enligt en undersökning av SCB från 2025. Bland partierna drivs frågan av Liberalerna, medan Centerpartiet och Kristdemokraterna står bakom en utredning i frågan. Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet är emot att införa euro.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Regeringen vill skärpa kontrollen av kontanter inom EU</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/regeringen-vill-skarpa-kontrollen-av-kontanter-inom-eu/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 06 Nov 2025 09:39:21 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Elisabeth Svantesson]]></category>
		<category><![CDATA[kontanter]]></category>
		<category><![CDATA[Tullverket]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=216369</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Nya regler föreslås som innebär att den som reser med mer än 10 000 euro i kontanter till ett annat EU-land måste anmäla det till Tullverket. Brott mot lagen skulle kunna ge böter.</strong>

Regeringen tar nu steg för att skärpa kontrollen av kontantflöden inom EU. Förslaget innebär att resenärer som bär med sig mer än 10 000 euro, motsvarande omkring 110 000 kronor, blir skyldiga att anmäla detta till Tullverket – oavsett om de reser in till eller ut från Sverige.

Den som inte följer anmälningsplikten skulle enligt förslaget kunna dömas till böter. Tullverket får också befogenhet att kroppsvisitera personer eller söka igenom deras väskor om det finns misstanke om att någon brutit mot lagen.

— <em>Vi har stora problem med både penningtvätt och kontantsmuggling, och det är en del av den grova kriminella verksamheten i Sverige. Ska vi knäcka den, vilket vi har bestämt oss för att göra, behöver vi också ha den här anmälningsskyldigheten</em>, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) till skattefinansierande <a href="https://www.svt.se/nyheter/inrikes/regeringen-anmal-utforsel-av-kontanter" target="_blank" rel="nofollow noopener">SR</a>.

Regeringen ska under torsdagen fatta beslut om en lagrådsremiss i frågan. I dag finns redan EU-regler som kräver anmälan vid resor med mer än 10 000 euro till länder utanför EU. De nya reglerna skulle utvidga denna skyldighet till att även omfatta resor mellan EU-länder.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Regeringen varnar för sämre tider: ”Detta är något vi aldrig tidigare upplevt”</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/regeringen-varnar-for-samre-tider-detta-ar-nagot-vi-aldrig-tidigare-upplevt/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 15 Apr 2025 07:58:20 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Elisabeth Svantesson]]></category>
		<category><![CDATA[handelstullar]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=204335</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Moderaternas finansminister Elisabeth Svantesson bedömer att Trumps handelstullar och den oro dessa orsakat kommer att slå också mot den svenska ekonomin.</strong>

<strong><em>– Vi hade goda förutsättningar för att få fart på ekonomin. Men sedan hände då detta som vi pratat om väldigt mycket – handelskriget har materialiserats</em>, betonar hon.</strong>

Enligt Svantesson höll den svenska ekonomin på att återhämta sig under slutet av 2024 – men denna återhämtning har nu brutits, och det är amerikanerna som pekas ut som skyldiga.

Finansministern menar att förtroendet för USA har fått sig en rejäl törn och kommer att ta lång tid att bygga upp igen – och att Trump-administrationens agerande skadat såväl den amerikanska som den europeiska ekonomin.

<em>– Det är sorgligt att en av Sveriges partner, USA, agerar på det här sättet</em>, <a href="https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2025/04/en-varbudget-for-att-stotta-ekonomin-och-oka-tryggheten/" target="_blank" rel="nofollow noopener">beklagar</a> hon, och fortsätter:

<em>– Det vi är med om nu har vi aldrig tidigare upplevt. Vi har ett handelskrig i en tid när marknader är mycket integrerade.</em>
<h3>"Högre kostnader för företag och hushåll"</h3>
Även om finansministern medger att handelskrigets konsekvenser är svåra att avgöra på förhand hävdar hon ändå att Sverige står fortsatt starkt ”<em>med statsfinanser i världsklass</em>” och fokus i vårbudgeten ligger enligt Svantesson på att få ”<em>hjulen att snurra</em>” genom olika konjunkturåtgärder som höjt rotavdrag och ökade anslag till Arbetsförmedlingen.

<em>– Vi vet inte alla konsekvenser ännu av handelskriget, men vi vet att det är skadligt… Men med den här budgeten skyddar vi Sverige, och vi är beredda att göra mer,</em> hävdar hon vidare.

Trots åtgärder för 11,5 miljarder kronor förutspår man att arbetslösheten kommer att öka från 8,2 procent idag till 8,6 procent i slutet av året, och att inflationen landar på 2,5 procent , från tidigare 1,9 procent.

Finansdepartementet tror att Sveriges BNP växer med 2,1 procent 2025 – vilket är lägre än tidigare beräkningar. Tillväxten förväntas dock öka under 2026 och 2027, enligt prognosen, som dock kan komma att revideras framöver.

"<em>Aviseringen om ökade importtullar i USA har skapat turbulens på de finansiella marknaderna och kraftiga börsfall. Högre tullar väntas leda till högre kostnader för företag och hushåll, vilket bedöms dämpa efterfrågan. Samtidigt riskerar ökad osäkerhet i sig att dämpa den ekonomiska aktiviteten då företag och hushåll senarelägger investeringar, anställningar och inköp</em>”, bedömer man.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Svantesson: Positivt med europeisk &#8221;krigsekonomi&#8221;</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/svantesson-positivt-med-europeisk-krigsekonomi/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 17 Mar 2025 10:05:47 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Elisabeth Svantesson]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=202359</guid>

					<description><![CDATA[<strong>EU-ledarna vill att Europa rustar upp militärt och det rejält – det föreslås ytterligare <a href="https://nyadagbladet.se/utrikes/eu-topparna-vill-satsa-9000-miljarder-pa-militaren-en-tid-av-upprustning/" target="_blank" rel="noopener">försvarssatsningar</a> för omkring 9000 miljarder kronor.</strong>

<strong>Sveriges finansminister Elisabeth Svantesson (M) är en av många makthavare som ser gillande på utvecklingen och menar att det finns många fördelar med ”<em>en modern europeisk krigsekonomi</em>”.</strong>

Under Moderaternas Sverigedagar delgav finansministern sina tankar om hur det svenska försvaret ska stärkas – och hur stödet till Ukraina kan upprätthållas eller utökas ytterligare.

<em>– Det jag säger nu inser jag kommer att låta lite drastiskt, men det jag ser framför mig är en europeisk krigsekonomi</em>, förklarar Svantesson.

Hon <a href="https://www.expressen.se/ekonomi/elisabeth-svantesson--vill-ha-en-krigsekonomi/" target="_blank" rel="nofollow noopener">medger</a> att ordet ”krigsekonomi” för de flesta har en mycket negativ klang och för tankarna till ransoneringskort och kaffesurrogat – men den här gången åsyftas något helt annat, hävdas det.

<em>– Det är inte detta jag far efter, den moderna krigsekonomin vilar egentligen på två delar. Först och främst en stark och växande ekonomi – för det är en förutsättning för ett starkt försvar.</em>
<h3>"Färre kommunikatörer - fler kompanier"</h3>
Den andra delen handlar enligt Svantesson om att ha ”<em>ordning och reda</em>” i de offentliga finanserna samtidigt som man kan prioritera pengar till ”<em>försvar och trygghet</em>”.

<em>– Nu prioriterar vi om. Biståndet har minskat, det är fortfarande väldigt högt, men vi kan stärka Sveriges trygghet och säkerhet. Ska man vara konkret handlar det egentligen om färre kommunikatörer och fler kompanier.</em>

Finansministern betonar att Sverige förvisso inte befinner sig närmare ett fullskaligt krig idag än igår, utan menar att det istället handlar om att förbereda sig mentalt och belysa hur viktigt det är att Sverige genomför en militär upprustning.
<h3>Vill låna miljarder</h3>
<em>– Man ska känna sig lugn, vi har ekonomiska muskler och en stor enhet i Sveriges riksdag som skapar stabilitet</em>, heter det.

Trots de ”ekonomiska musklerna” bekräftar Svantesson att regeringen ändå kommer att behöva låna flera miljarder kronor för att finansiera satsningen.

<em>– Vi kommer att behöva låna under några år för att snabbt komma upp i de nivåer som behövs.</em>]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Svantesson belönas med toppjobb hos Världsbanken</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/svantesson-belonas-med-toppjobb-hos-varldsbanken/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/svantesson-belonas-med-toppjobb-hos-varldsbanken/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 22 Oct 2024 07:22:30 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Elisabeth Svantesson]]></category>
		<category><![CDATA[IMF]]></category>
		<category><![CDATA[Världsbanken]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=191753</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Elisabeth Svantessons (M) politiska gärning tycks vara mycket uppskattad av de internationella makthavarna och som första svensk någonsin får hon nu i uppdrag att leda Världsbankens och IMF:s utvecklingskommitté.</strong>

<strong>Svantesson uppger att hon är ”hedrad” och påstår att hon inte är orolig för att den nya rollen ska påverka hennes fortsatta arbete som svensk finansminister.</strong>

<em>– Det var många i valkretsen som tyckte att jag skulle ta uppdraget</em>, säger hon i TV4 Nyhetsmorgon, och berättar att hon genom EU och G20 lärt känna och fått goda relationer med många makthavare utomlands.

<em>– Jag kommer naturligtvis att lägga fullt fokus och kraft här hemma som jag alltid gör. Men det känns också viktigt i en tid som det här när väldigt mycket fragmentiseras och dras isär att vi hittar varandra och kan jobba ihop mellan våra länder,</em> <a href="https://www.tv4.se/artikel/7pvQwNljoHqVQyIJpplAbW/haer-aer-finansministerns-nya-toppjobb-som-foersta-svensk" target="_blank" rel="nofollow noopener">fortsätter</a> hon.

Världsbanken och IMF påstår sig arbeta för global ekonomisk utveckling och stabilitet, och den gemensamma utvecklingskommittén håller två större möten årligen - konferenser som Svantesson nu blir ansvarig för.

<em>– Allt man gör, både här hemma och där, handlar om relationer… Politik är ju för människor och man gör det med människor. Man gör det tillsammans, bygger relationer och bygger broar.</em>
<h3>Mångmiljardbelopp till Ukraina</h3>
Det kan vidare noteras att Världsbanksgruppen idag är den största kanalen för svenskt bistånd – inte minst till Ukraina under det pågående kriget.

”<em>Sedan Rysslands invasion har Världsbankens banken hittills mobiliserat över 47 miljarder US-dollar i ekonomiskt stöd från givarländerna, vilket är en betydande del av det internationella ekonomiska stödet till Ukraina</em>”, konstaterar den Teliaägda tv-kanalen.

Svantesson innehar sin nya post under 2025 och 2026 – men tillträder redan nästa månad.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/svantesson-belonas-med-toppjobb-hos-varldsbanken/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
