elever – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Mon, 14 Sep 2026 12:44:44 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1.2 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg elever – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Danskt Pisa-larm: Nästan varannan invandrarelev halkar efter https://nyadagbladet.se/norden/danskt-pisalarm-invandrarelever-danmark/ Mon, 14 Sep 2026 12:44:44 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=240409 Bakom Danmarks samlade Pisa-resultat finns en djup klyfta mellan elevgrupperna. Elever med invandrarbakgrund presterar betydligt sämre än elever utan invandrarbakgrund, och forskarna kan bara förklara en del av skillnaden. Mätningen som offentliggjordes förra veckan visade att danska 15-åringar nådde sin lägsta nivå sedan mätningarna började. Danmark stod för Nordens största fall i läsning, matematik och naturvetenskap, och låg efter Finland och Sverige i både läsning och naturvetenskap – men behöll Nordens bästa matematikresultat. Även övriga Norden noterade bottennivåer. Reaktionen kom snabbt. Redan den 10 september höll undervisningsminister Magnus Heunicke det han kallade "Danmarks största föräldramöte" om Pisa-raset, med skolans utmaningar och möjliga lösningar på dagordningen.

Nästan varannan under grundläggande nivå

Bland eleverna med invandrarbakgrund ligger 46 procent under grundläggande nivå i läsning, 47 procent i matematik och 48 procent i naturvetenskap. I jämförelse ligger motsvarande andel bland elever utan invandrarbakgrund på 20–24 procent, beroende på ämne. Genomsnittsresultaten ligger dessutom cirka 50–60 Pisa-poäng lägre. Att hamna under den nivån handlar inte om avancerade uppgifter. Det konstaterar Louise Beuchert, seniorforskare vid VIVE, Danmarks nationella forsknings- och analyscentrum för välfärd, som har den övergripande projektledningen för den danska Pisa-undersökningen. — Det innebär att de har svårt att använda vanlig vardagsmatematik, som att förstå hur man räknar ut 20 procent av ett tal de ser i snabbköpet, säger hon. VIVE bedömer att omkring 40 procent av skillnaden kan förklaras av observerade gruppskillnader, bland annat föräldrarnas utbildning och inkomster. Vad som ligger bakom resten av gapet ger underlaget inget entydigt svar på. Kommunförbundet KL har kallat borgmästare, utskottsordförande och kommundirektörer från landets samtliga kommuner till ett extra möte under måndagen. Mötet gäller det samlade danska Pisa-fallet, inte bara elever med invandrarbakgrund: resultaten ska gås igenom, kommunernas eget ansvar förankras och möjliga åtgärder diskuteras. — Vi ska allra först försäkra oss om att alla vi i det kommunala landskapet förstår allvaret. Alla ska känna till resultaten och det ansvar som ligger hos oss i kommunfullmäktige för att vända utvecklingen, säger Anders Winnerskjold, ordförande för KL:s barn- och utbildningsutskott.]]> Hårdare tag mot stök i skolan – Liberalerna vill avskaffa elevinflytandet https://nyadagbladet.se/inrikes/hardare-tag-mot-stok-i-skolan-liberalerna-vill-avskaffa-elevinflytandet/ Thu, 23 Oct 2025 08:50:38 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=215726 Liberalerna, som brottas med katastrofsiffror i opinionsundersökningarna, säger sig nu vilja ta krafttag mot stök och bristande respekt i skolan. Partistyrelsen föreslår att lärare ska få rätt att besluta om disciplinära åtgärder för elever som bryter mot ordningsreglerna – och att elevinflytandet i lagar och läroplaner ska tas bort helt. Enligt partistyrelsens förslag ska lärare kunna ge elever som uppträtt olämpligt uppgifter som "gottgör" sitt beteende, till exempel att hjälpa till i matsalen eller plocka skräp på skolgården, rapporterar Bonnierägda DN. Partiledaren och utbildnings- och integrationsministern Simona Mohamsson betonar att det inte handlar om straff utan om att återupprätta tydliga ramar i skolan. — Det är en disciplinär åtgärd som handlar om att sätta gränser, hävdar hon. Hon förklarar att förslaget ska ses som ett sätt att ge lärarna starkare stöd i sin auktoritet och att skapa en tydligare ansvarskultur.

Vill ta bort elevinflytandet

Partistyrelsen vill samtidigt rensa bort alla skrivningar i skollagen och läroplanerna som slår fast att elever ska ha inflytande över undervisningen. Mohamsson menar att det är missvisande att låta barn tro att de kan påverka undervisningens innehåll eller utformning. — Det finns inget mer liberalt än att ge barn rätt förutsättningar i livet, och då måste vi vara tydliga med att vi inte kan lura barn att de ska ha makt i klassrummet. — Det behövs en kulturförändring i svensk skola där vi avskaffar elevinflytandet för att skapa en skola som präglas av disciplin.

Kritik från elevhåll

Förslaget möter föga förvånande motstånd från Sveriges elevkårer, vars ordförande Jonathan Lamy anser att elevinflytandet är en grundläggande del av skolans demokratiska uppdrag. — Det är viktigt att elever kan vara med och planera arbetsbelastning och att det finns en skolkultur där elever känner sig lyssnade på, säger Lamy till Dagens Nyheter. Han menar att Liberalernas linje riskerar att underminera elevernas engagemang och känsla av delaktighet i skolmiljön.]]> Totalt mobilförbud införs i svensk grundskola nästa år https://nyadagbladet.se/inrikes/totalt-mobilforbud-infors-i-svensk-grundskola-nasta-ar/ Tue, 09 Sep 2025 11:35:53 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=212757 Regeringen förbjuder mobiltelefoner i grundskolan från höstterminen 2026. Förbudet gäller hela skoldagen – även under raster och fritids. Regeringen har beslutat att införa ett fullständigt mobilförbud i grundskolan med start höstterminen 2026. Beslutet innebär att elever inte längre får använda mobiltelefoner inom skolans område – varken under lektionerna, på rasterna eller under fritidsverksamheten. Utbildningsminister Simona Mohamsson uppger att målet är att skapa en tryggare skolmiljö och minska distraktionerna i klassrummet. Genom att begränsa mobilanvändningen hoppas regeringen även kunna stärka elevernas fokus på undervisningen och uppmuntra mer fysisk aktivitet och socialt umgänge under skoldagen. Frågan om mobilernas plats i skolan har debatterats flitigt de senaste åren. Kritiker menar att ett totalförbud riskerar att skapa praktiska problem för både elever och föräldrar, medan förespråkare lyfter fram forskning som visar att minskad skärmtid kan ge positiva effekter på både lärande och välmående. Exakt hur förbudet ska genomföras och vilka undantag som kan bli aktuella återstår att se. Klart är dock att svenska grundskoleelever får vänja sig vid en skoldag utan mobiltelefon från och med nästa augusti.  — Det här handlar ju om att man ska kunna fokusera på matematiken och inte sitta scrolla TikTok och på rasterna kunna njuta av att hänga med kompisarna eller spela fotboll istället för att vara inne i en Snapchat-konversation, säger Simona Mohamsson (L) till statsradion SR.

Från en extrem till en annan?

Redan idag kan rektorer på eget initiativ besluta att elevernas mobiltelefoner ska samlas in, men när den nya lagen träder i kraft kommer istället motsatsen att gälla – mobilförbudet blir standarden som rektorer kan besluta om undantag från om det anses finnas särskilda behov för detta. På sociala medier noterar bedömare lite ironiskt att Sverige ännu en gång går från en ”extrem” till en annan och pekar på att det inte var många år sedan svenska makthavare var snabba att skriva in digitaliseringen även i förskolebarnens läroplan – någonting många menar var ogenomtänkt och förhastat. Då hyllades de "digitala verktygen" närmast unisont av svenska politiker, men nu är tongångarna helt annorlunda och de beskrivs frekvent i negativa ordalag, samtidigt som experter konstaterar att de bidragit till sjunkande läsförståelse, försämrad handstil, koncentrationssvårigheter och ytlig inlärning där elever klipper och klistrar istället för att tänka själva.]]> Skoldatorer missbrukas för spel och sociala medier https://nyadagbladet.se/inrikes/skoldatorer-missbrukas-for-spel-och-sociala-medier/ Mon, 01 Sep 2025 07:09:58 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=212298 Högstadieelever sitter och spelar spel, surfar på sociala medier, eller tittar på pornografiskt material under lektionstid – inte på sina egna mobiler, utan på skolans datorer och surfplattor, avslöjar Skolinspektionens tillsyn. En oanmäld tillsyn av Skolinspektionen på 60 högstadieskolor visar att otillåtet användande av digitala enheter är mycket vanligt, särskilt på skolans datorer och surfplattor. Granskningen, som fokuserade på elevers användning av mobiltelefoner och andra digitala verktyg i undervisningen, avslöjar att över hälften av skolorna (36 av 60) inte uppfyller kraven i gällande regelverk. Enligt Skolinspektionens rapport förekommer otillåtet användande, som att spela datorspel, titta på film, använda sociala medier eller söka information om kändisar, på 22 av de granskade skolorna. Detta sker främst på de digitala enheter som skolorna tillhandahåller, snarare än på elevernas egna privata mobiltelefoner. — Vad som var lite överraskande var att vi kunde se att otillåtet användande inte sker på elevernas mobiler, utan på de digitala verktyg som skolan tillhandahåller, som datorer och surfplattor. Särskilt när undervisningen inte var lärarledd, som vid eget arbete, fanns elever som till exempel spelade spel på datorerna, säger Roger Thuring, utredare på Skolinspektionen.

Bättre rutiner – mindre problem

”Vid några av de observerade lektionerna lyssnar elever på musik, chattar eller fotograferar trots att läraren inte gett instruktioner om detta. I ett fall tar en elev del av pornografiskt material. Sammanfattningsvis ägnar sig eleverna åt en stor bredd av otillåtna aktiviteter men det är tydligt att den absoluta majoriteten av otillåten användning handlar om att spela spel, se på film, söka information och använda sociala medier”, skriver man i sin rapport. Sedan augusti 2022 är reglerna tydliga: mobiltelefoner och andra digitala enheter får endast användas i undervisningen om läraren gett instruktioner om detta, om de används som extra anpassningar eller särskilt stöd, eller om särskilda skäl föreligger. Trots detta framkommer det att otillåtet användande ofta sker under lektioner utan tydlig lärarledning. Skolinspektionen konstaterar att skolor med tydliga rutiner för att samla in mobiltelefoner under skoldagen också har mindre problem med otillåtet användande av digitala verktyg, vilket tyder på att struktur och rutiner kan bidra till ökad studiero och minskad distraktion. Granskningen understryker även behovet av tydligare riktlinjer och bättre tillsyn av digitala enheter i skolan för att säkerställa en fokuserad och produktiv lärandemiljö.]]> Sverige har sämst klassrumsdisciplin i Europa https://nyadagbladet.se/inrikes/sverige-har-samst-klassrumsdisciplin-i-europa/ https://nyadagbladet.se/inrikes/sverige-har-samst-klassrumsdisciplin-i-europa/#respond Mon, 17 Jun 2024 12:45:05 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=183247 Enligt statistik från OECD har Sverige sämst klassrumsdisciplin i hela Europa med stora problem vad gäller såväl kunskapsresultat som trygghet och studiero. Den borgerliga regeringen vill nu försöka vända den negativa trenden genom ett åtgärdspaket där stökiga elever bland annat ska kunna placeras på "akutskolor". ”Problem med stök, buller och bristande studiero i klassrummet är vardag för många av Sveriges elever och lärare. Statistik från OECD visar att Sverige är det land i Europa som har sämst klassrumsdisciplin” konstaterar regeringen i ett pressmeddelande. Man pekar också på att anmälningar om hot och våld i skolan har fördubblats på tio år och att svensk skola också på andra sätt befinner sig i Europas bottenskikt. ”Ett index som presenterats av OECD slår fast att Sverige är sämst i Europa när det gäller klassrumsdisciplin. Indexet, som kallas DISCLIMA, bygger på data från PISA-undersökningen och är ett mått på disciplinärt klimat i skolor. Man har denna gång mätt klimatet på matematiklektionerna bland 15-åringar. Sverige är tillsammans med Nya Zeeland och Chile ett av länderna med sämst disciplinärt klimat”, skriver man vidare.

"Alla måste få fokusera"

Bland annat uppger en tredjedel att det oftast eller alltid är bullrigt och stökigt på lektionerna och nästan lika många säger att man dagligen blir störda av klasskamrater som sitter och använder mobiltelefoner eller datorer på lektionerna. Får att få bukt med problemen lovar regeringen ”krafttag”- bland annat ska en särskild utredare få i uppdrag att ta fram ett förslag som innebär att rektorernas ansvar för att upprätthålla trygghet och studiero skrivs in i skollagen. – Alla elever ska känna sig trygga i skolan och få möjlighet att fokusera på att lära sig saker på lektionerna, säger skolminister Lotta Edholm (L).

Stökiga elever kan omplaceras

Vidare påstår man att man lägger 600 miljoner kronor på att göra det möjligt att anställa fler speciallärare och inrätta fler ”särskilda undervisningsgrupper”. ”Skolsociala team” ska också skapas, där skolan och socialtjänsten gemensamt ska ”fånga upp elever med hög frånvaro i tid och sätta in rätt insatser”. En annan åtgärd som föreslås är så kallade ”akutskolor” som innebär att ”en elev som till exempel stör ordningen kan behöva placeras tillfälligt utanför den egna skolenheten i enlighet med skollagens bestämmelser. Detta för att skapa en bättre skolsituation både för den aktuella eleven och för övriga som verkar i skolan”. – De här undersökningarna, Pearls och PISA, visar verkligen att vi måste ta det här på allvar. Vi måste sluta sopa de här problemen under mattan Det måste vara lugn och ro på lektionerna för att man ska lära sig det som man ska lära sig, förkunnar skolministern.]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/sverige-har-samst-klassrumsdisciplin-i-europa/feed/ 0 Forskning ska undersöka om senare skolstart minskar psykisk ohälsa https://nyadagbladet.se/inrikes/forskning-ska-undersoka-om-senare-skolstart-minskar-psykisk-ohalsa/ https://nyadagbladet.se/inrikes/forskning-ska-undersoka-om-senare-skolstart-minskar-psykisk-ohalsa/#respond Sun, 16 Jun 2024 16:02:22 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=183039 I en ny studie ska sömnforskare studera elever i högstadiet. Tanken är att titta närmare på om en senare skolstart på morgonen förebygger bland annat psykisk ohälsa hos unga. Sömnforskaren Malin Jakobsson på Hälsohögskolan i Jönköping ska undersöka hur elevers psykiska hälsa och prestationer i skolan, samt även sömnen påverkas av att börja en timme senare på morgonen. Hon menar att studier i andra länder tyder på att unga som startar skolan en timme senare generellt sover 45 minuter mer än förut, samt förbättrar den psykiska hälsan och även skolprestationerna. – Vi hoppas kunna se dessa fina resultat även i Sverige. Och vi hoppas såklart att även andra skolor vill ingå i projektet framöver, säger Jakobsson i ett pressmeddelande. I årskurs åtta och nio på Engelbrektskolan i Borås kommer elever att få börja klockan nio under kommande hösttermin, något som kommer pågå under hela läsåret. – Vårt elevhälsoteam såg att allt fler elever hamnar i psykisk ohälsa vilket påverkar skolnärvaro och skolresultat negativt. Efter att ha läst artiklar om studier som pekar på att mer sömn kan förebygga psykisk ohälsa vill vi prova senarelagd skolstart för att se om elevers mående kan förbättras, säger Helén Frick, biträdande rektor på Engelbrektskolan. Projektet kommer att genomföras med hjälp av enkäter och intervjuer med eleverna. Bodaskolan, som också ligger i Borås, kommer att fungera som en kontrollskola där man kommer fortsätta börja klockan åtta på morgonen. Omkring 200–250 elever från varje skola kommer att delta i studien.]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/forskning-ska-undersoka-om-senare-skolstart-minskar-psykisk-ohalsa/feed/ 0 Hedersrelaterat våld och relationsvåld bland unga ökar https://nyadagbladet.se/inrikes/hedersrelaterat-vald-och-relationsvald-bland-unga-okar/ https://nyadagbladet.se/inrikes/hedersrelaterat-vald-och-relationsvald-bland-unga-okar/#respond Tue, 23 Jan 2024 15:26:56 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=171001 Var tredje 15-åring i Sverige har upplevt någon form av våld i relationer, visar en ny rapport från Stiftelsen Allmänna Barnhuset och Jämställdhetsmyndigheten. Studien ger också insikter i hedersrelaterat våld och förtyck, där flickor med oskuldskrav var den mest utsatta gruppen för våld från vuxna. I studien "Våld mot barn", som genomfördes 2022, deltog 5820 elever i årskurs nio som fick svara på en webbenkät. Bland dessa elever uppgav 2711 att de haft en parrelation eller dejtat någon tidigare, varpå dessa ungdomar fick svara på ytterligare frågor kring våld i relationer. Där kunde man se att 31 procent av ungdomarna varit utsatta för någon form av våld i relation eller dejting. Den vanligast formen var digitalt psykiskt våld, följt av psykiskt våld. Vidare hade var tionde ungdom blivit utsatt för sexuellt våld och åtta procent för fysiskt våld. Flickor var generellt mer utsatta än pojkar. – Vi är givetvis bekymrade över siffrorna, vi hoppades att våldet inte skulle vara så utbrett även i ungas relationer. Vi vet sedan våra tidigare kartläggningar att siffrorna är höga när vuxna utövar våld, men det här är första gången som vi fördjupar oss i hur det ser ut inom ungdomars parrelationer, säger Cecilia Sjölander, generalsekreterare för Stiftelsen Allmänna Barnhuset i ett pressmeddelande. Våld i relationer var också vanligare bland de som har någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, lever med föräldrar som har missbruksproblem, psykisk sjukdom eller blivit utsatta för våld av sina föräldrar. Vidare var det något vanligare att bli utsatt för våld i relationer för ungdomar som är födda i Norden, jämfört med utrikesfödda.

Hedersrelaterat våld

En betydande del av ungdomarna upplever hedersförtryck. Omkring 19 procent av deltagarna har så kallat oskuldskrav på sig hemifrån, där man förväntas vänta med sex tills giftermål. Närmare hälften av flickorna med minst en utrikesfödd förälder upplevde oskuldskrav jämfört med fem procent bland flickor med föräldrar födda i Norden. Bland pojkar med utrikesföräldrar uppgav en tredjedel att de har oskuldskrav på sig. Ungdomar med oskuldskrav uppgav i högre utsträckning att de utsatts för all form av våld från vuxna än övriga ungdomar, förutom sexuellt. Det var mer än dubbelt så vanligt med utsatthet för allvarliga former av våld bland ungdomar med oskuldskrav i jämförelse med övriga. Omkring 13 procent av de som blivit utsatta för fysiskt våld och hade oskuldskrav var rädda att bli allvarligt skadade av våldet. Sju procent var rädda för att bli dödade. När det gäller parrelationer var de med oskuldskrav lika utsatta för våld som de utan detta krav. Andelen ungdomar som var utsatta för minst tre typer av våld samtidigt var dock högre hos de med oskuldskrav (20 procent) jämfört med de utan (15 procent). Skillnaden gällde dock endast flickor.

Förväntningar på omskärelse

Vidare upplevde 14 procent pojkar förväntningar från familjen om att vara omskurna. Hos flickor upplevde sex procent krav på att vara könsstympade. Totalt uppgav 1,8 procent av eleverna att de blivit könsstympade eller omskurna. Könsstympning, som innebär att delar av flickors yttre könsorgan skärs bort eller skadas, är ett utmärkande uttryck för hedersrelaterat våld, enligt studien. Dock räknas annan än medicinsk omskärelse av pojkar inte som hedersrelaterat våld och är laglig i Sverige. Däremot har bland andra Svenska Barnläkarföreningens utskott för etik och barnets rättigheter yrkat mot att det inte är medicinskt-etiskt försvarbart att utföra sådana ingrepp på friska barn samt att det bör avskaffas i enlighet med Barnkonventionen. – Med den här kunskapen kan vi utforma det förebyggande arbetet bättre. Våld i ungas parrelationer och hedersrelaterat våld och förtryck medför ett lidande för de som utsätts och väldigt stora kostnader för samhället, säger Mikael Thörn, enhetschef på Jämställdhetsmyndigheten.]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/hedersrelaterat-vald-och-relationsvald-bland-unga-okar/feed/ 0 Finska elever har dålig fysisk förmåga https://nyadagbladet.se/norden/finska-elever-har-dalig-fysisk-formaga/ https://nyadagbladet.se/norden/finska-elever-har-dalig-fysisk-formaga/#respond Thu, 14 Dec 2023 10:02:13 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=168177 En ny mätning i Finland visar att nästan fyra av tio finska skolelever har försämrad fysisk förmåga. I glesbygderna är funktionsförmågan ofta lägre än i stadsregionerna. Move!-mätningarna är en del av gymnastikundervisningen för elever i årskurserna 5 och 8 i Finland. Mätningarna görs varje år och består av sex delar där man mäter elevernas kondition, rörlighet och motoriska färdigheter. I årets mätning har över 111 000 elever medverkat. Pojkars uthållighet och rörlighet har förbättrats jämfört med tidigare mätningar medan flickors resultat förbättras något sedan förra året, men till stor del är oförändrat. Däremot har fortfarande 38 procent av deltagarna så dålig fysisk funktionsförmåga att den "eventuellt tär på eller är skadlig för hälsan och välbefinnandet". – Det är viktigt att uppmärksamma de elever vars funktionsförmåga har försämrats. En tillräckligt bra fysisk funktionsförmåga främjar hälsan, inlärningen och elevernas hälsa, säger Moves utvecklingschef Mikko Huhtiniemi vid Jyväskylä universitet i ett pressmeddelande. Det finns stora regionala skillnader mellan resultaten bland eleverna. I tätare bebyggda stadsregioner är funktionsförmågan klart bättre än på glesbygden. Tittar man också på resultaten från Västra Nylands, Birkalands, Norra Österbottens och Mellersta Finlands välfärdsområden samt Helsingfors stad ligger de resultaten bättre än på nationell nivå. I Mellersta Österbottens, Lapplands, Kymmenedalens, Satakunta och Kajanalands välfärdsområden är resultaten dock sämre än nationellt.]]> https://nyadagbladet.se/norden/finska-elever-har-dalig-fysisk-formaga/feed/ 0 En av tio högstadieelever har skickat nakenbilder https://nyadagbladet.se/inrikes/en-av-tio-hogstadieelever-har-skickat-nakenbilder/ https://nyadagbladet.se/inrikes/en-av-tio-hogstadieelever-har-skickat-nakenbilder/#respond Fri, 15 Sep 2023 05:22:42 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=159731 En av tio svenska högstadieelever har skickat nakenbilder på sig själv till någon annan, visar en ny kartläggning. Omkring 30 procent av flickorna i högstadiet uppger också att de känner sig pressade att skicka sådana bilder eller filmer. I ett nytt forskningsprojekt, finansierat av forskningsrådet Forte, har man kartlagt högstadieelevers så kallade "sexting", det vill säga att skicka bilder, filmer eller texter med sexuellt innehåll. I projektet svarade 1653 elever från tio olika högstadieskolor i Västsverige på enkätfrågor, något som gjordes om två år senare för att följa hur det utvecklats. Vidare valde man ut 54 elever till fokusgrupper där man kunde ställa mer detaljerade frågor. I kartläggningen kom man fram till att cirka en av tio högstadieelever har skickat nakenbilder på sig själv. Bland de i årskurs sju hade mellan fem och tio procent skickat nakenbilder, en siffra som låg på 25 procent i årskurs nio. Samtidigt har ungefär en fjärdedel tagit emot nakenbilder. Flickor och pojkar har ungefär samma benägenhet att skicka nakenbilder, men det är däremot vanligare att flickor får dessa skickade till sig. Pojkar hade också generellt oftare en positiv upplevelse av "sexting" än flickor. Vidare uppgav 30 procent av flickorna att man kände press att skicka sexuella bilder eller liknande på sig själv. Den siffran låg på tio procent hos pojkar. – Studien visar att det är vanligare att tjejer drabbas av ryktesspridning och skammande. Killar som har skickat nakenbilder av sig själva verkar ha lättare att skämta bort det och tar det inte lika allvarligt, säger forskaren Carolina Lunde forskning.se.]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/en-av-tio-hogstadieelever-har-skickat-nakenbilder/feed/ 0 Kommuner: Barnen mer hungriga i skolan https://nyadagbladet.se/inrikes/kommuner-barnen-mer-hungriga-i-skolan/ https://nyadagbladet.se/inrikes/kommuner-barnen-mer-hungriga-i-skolan/#comments Mon, 20 Feb 2023 05:54:30 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=143239 Mycket pekar på att allt fler barn i Sverige går hungriga hemma. Skolor i hela landet vittnar om att barnen äter oftare och mer innan och efter lov och helger. En undersökning visar också att man kopplar det ökade matintaget till ett allt kärvare ekonomiskt läge. I vissa kommuner kommer man nu att erbjuda skolluncher även på loven för att barnen inte ska behöva gå hungriga när de inte är i skolan. Under senare tid har allt fler skolor vittnat om att barnen äter mer mat under luncherna. Exempelvis märkte man i flera kommuner i Värmland att det under höstterminen gått åt mer mat än vanligt, rapporterar skattefinansierade SR. Även i åtskilliga kommuner i Stockholm har man svarat på en enkät från SVT att det gått åt mer mat under luncherna under höstterminen. Det handlar dels om att fler elever kommer till matsalen och äter, men också att de äter mer mat. I en ny undersökning av Bonniertidningen DN har man tittat närmare på förändringarna i barnens matintag och om det kan relateras till det försämrade ekonomiska läget. En enkät skickades ut till Sveriges 290 kommuner, varav 202 svarade. 129 kommuner (eller 63 procent) svarade att det skett förändringar i hur barnen äter och att det kort sagt handlar om att de äter mer. Cecilia Olsson, docent i kostvetenskap vid Umeå universitet, menar att det är "rimligt att anta" att det hänger ihop med den ekonomiska situation som gör att många får svårare att klara sig. – Att det hänger ihop med att det är kärvare i fler hushåll är rimligt att anta, att elever är hungrigare när de kommer till skolan, säger hon till DN. Åtskilliga kommuner är överens om att barnen ofta äter mer på måndagar och fredagar samt efter lov. I Härjedalen tror man också att det kan bero på det tuffa ekonomiska läget i Sverige och att matkostnaderna gör det svårare för familjerna att kunna äta sig mätta. Därför har man beslutat att erbjuda skolmat även under loven. Det gäller alla elever från förskoleklass till trean i gymnasiet. – Skolmaten är det enda målet lagad mat en del barn får under en dag. Ett lov kan vara jobbigt för vissa elever och därför känns det bra att kunna erbjuda skolmat under lovet, säger kostchef Åke Remén i Härjedalens kommun. Fler kommuner är inne på liknande spår. Även i Söderhamns kommun har man märkt en markant skillnad i barnens matintag och därför lämnat in ett medborgarförslag om att servera skolluncher även under loven för att barnen ska slippa gå hungriga. – Många har inte råd med mat till sina barn. Det är vårt ansvar att barnen får skolluncher även under loven, säger Madelene Arbid, som lämnat in förslaget, till SVT.]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/kommuner-barnen-mer-hungriga-i-skolan/feed/ 4