<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>elefant &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/elefant/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Mon, 20 Jan 2025 20:11:45 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>elefant &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Elefant duschar med slang – förvånar forskare</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/elefant-duschar-med-slang-forvanar-forskare/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/elefant-duschar-med-slang-forvanar-forskare/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 21 Jan 2025 05:42:06 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Berlin]]></category>
		<category><![CDATA[elefant]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=198232</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Elefanten Mary på Berlin Zoo har inte bara lärt sig att duscha helt själv. Hennes avancerade duschteknik med hjälp av en vattenslang har dessutom förvånat forskare som studerat Marys beteende.
</strong>

Jane Goodall, som levde med schimpanser i 25 år, var bland de första forskarna att notera att djur kan använda verktyg. Hon observerade bland annat hur en schimpans vid namn David använde ett grässtrå för att fiska upp termiter från en termitstack. Sedan dess har forskare upptäckt att många fler djur, som delfiner, kråkor och andra primater, också använder verktyg på olika sätt.

En studie <a href="https://www.cell.com/current-biology/fulltext/S0960-9822(24)01371-X" target="_blank" rel="nofollow noopener">publicerad</a> i Current Biology delger att tyska forskare upptäckt en ny form av verktygsanvändning hos djur. Studien fokuserade framförallt på elefanterna vid Berlin Zoo, där den asiatiska elefanten Mary har utvecklat en teknik för att duscha helt på egen hand, utan hjälp av djurskötare.

Lena Kaufmann, doktorand och en av studiens författare, upptäckte Marys duschbeteende under djurskötarnas morgonrunda, då de sköljde av elefanterna med en slang. När de nådde Mary gav de henne slangen, och hon började skölja av sig själv. Enligt djurskötarna lärde hon sig också detta på egen hand.
<h3>Olika duschtekniker</h3>
Mary använde olika tekniker för att skölja av hela kroppen genom att greppa slangen på olika sätt. För att spola av ryggen höll hon slangen längre från änden och svängde den som ett lasso bakom huvudet.

– <em>Mary är så fantastisk på att duscha</em>, konstaterar Michael Brecht, neurovetare vid Humboldtuniversitetet i Berlin och en av författarna till artikeln, <a href="https://www.nytimes.com/2024/11/08/science/elephants-hose-shower-berlin-zoo.html" target="_blank" rel="nofollow noopener">till</a> The New York Times.

Enligt Kaufmann är en slang "mycket komplex" för ett djur, men spekulerar kring att en elefant kan ha ”en ganska intuitiv förståelse för en slang, eftersom den är superlik snabeln”.

Mary var heller inte den enda elefanten på djurparken som använde slangen. Den yngre elefanten Anchali hade också utvecklat tekniker för att använda den, men istället för att duscha själv syntes hon framförallt använda den för att störa Marys duschar.
<h3>Möjligt sabotage</h3>
Anchali utvecklade två olika tekniker för att avbryta vattenflödet till Marys duschslang. Den ena var att böja slangen för att stoppa flödet, och den andra att använda sin snabel för att trycka ner slangen så att vattnet slutade rinna. Betydelsen av beteendet debatterades flitigt i labbet, enligt Dr. Brecht.

Den yngre elefantens beteende uppstod kort efter att Mary börjat visa aggression mot henne, vilket fick forskarna att spekulera i huruvida det kunde röra sig om en form av hämnd.

https://www.youtube.com/watch?v=p-9zs2VA7P4

För att testa hypotesen gav forskarna Anchali tillgång till två slangar, i hopp om att hon skulle föredra att böja den slang som Mary använde istället för att välja slumpmässigt. Anchali tenderade dock att klämma fast den slang som låg närmast. Forskarna var tveksamma till att dra definitiva slutsatser och menade att beteendet även skulle kunna vara ett sätt för Anchali att få uppmärksamhet medan forskarnas fokus i hög grad låg på Mary.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/elefant-duschar-med-slang-forvanar-forskare/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Här överlistar elefanten elstängslet</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/har-overlistar-elefanten-elstangslet/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/har-overlistar-elefanten-elstangslet/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 20 Sep 2024 15:06:58 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[elefant]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=189314</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Med stor försiktighet lyckas den smarta elefanten lista ut hur den ska ta sig förbi elstängslet.</strong>

Elefanten ses testa det elstängsel som är kring vägen med sin ena fot. Försiktigt drar den foten över stängslet upprepade gånger. Efter en stund hittar den stängslet svaga punkt, nämligen själva stolpen som håller fast trådarna med el.

Då lägger elefanten sin tyngd mot stolpen med sin stora fot och trycker försiktigt ner den mot backen. Sedan vandrar den över stängslet och fortsätter sin färd över vägen. Till synes helt obrydd över trafiken.

&#160;
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">Elephant carefully tests electric fence before removing it <a href="https://t.co/3YMMKpPq8l">pic.twitter.com/3YMMKpPq8l</a></p>
— Nature is Amazing ☘️ (@AMAZlNGNATURE) <a href="https://twitter.com/AMAZlNGNATURE/status/1835692650231410991?ref_src=twsrc%5Etfw">September 16, 2024</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>

&#160;

Den bevisar verkligen att en elefant, ja, den kan man inte överlista och den gör precis som den vill.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/har-overlistar-elefanten-elstangslet/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Sydafrikas sista elefant i fångenskap släpps fri</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/sydafrikas-sista-elefant-i-fangenskap-slapps-fri/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/sydafrikas-sista-elefant-i-fangenskap-slapps-fri/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 22 Aug 2024 09:07:37 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[elefant]]></category>
		<category><![CDATA[Sydafrika]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=187087</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Landets sista elefant i djurpark har släppts tillbaka ut i det vilda efter 40 år i fångenskap. Elefanten Charlie fångades redan som tvååring från Zimbabwes Hwange nationalpark.</strong>

När Charlie fångades in 1984 togs han till Boswell Wilkie Circus där man tränade honom att göra olika trick. Under 2000-talet flyttades han vidare till landets enda nationella zoo.

Under 2019 väcktes frågor om Charlie uppvisade beteende som tydde på lidande och stress, något som inte är helt ovanligt hos djur i fångenskap. På djurparken ska elefanten bland annat ha bevittnat fyra andra elefanters död, samt även sin kalvs bortgång, som då var mindre än en månad gammal. EMS Foundation, som arbetar för djurens rättigheter, har därefter kämpat för att få elefanten fri.

South African National Biodiversity Institute förnekade dock att Charlie mådde dåligt och menade istället att stressbeteendet var något elefanten lärt sig under sina år på cirkus. EMS var dock av uppfattningen att det inte stämde, utan att elefanten faktiskt mådde dåligt i djurparken.

Efter att EMS tillsammans med andra organisationer tillbringat de senaste åren med att förhandla med den sydafrikanska regeringen och lagt fram bevis för lidande beslutades det till slut att Charlie skulle få släppas fri.
<h3>Fri efter 40 år</h3>
Under tisdagen meddelande föreningen att elefanten efter ”<em>en nagelbitande fyratimmars resa till frihet</em>” hade anlänt till sitt nya hem på Shambala Private Reserve, i Limpopo-provinsen. Elefantens nya hem är ett 10 000 hektar stort reservat med en välmående elefantpopulation, välkänt för att framgångsrikt återintegrera djur i det vilda. Charlie kommer dock att noga övervakas av veterinärer och beteendeexperter för att säkerställa att han mår bra.

"<em>Vår dröm är att Charlie i sin egen takt ska lära sig att bli den elefant som han alltid var menad att vara, och att han snart ska möta upp och integreras i det befintliga elefantgemenskapen på Shambala</em>”, skriver EMS Foundation <a href="https://www.namibian.com.na/south-africas-last-zoo-elephant-freed-after-40-years/" target="_blank" rel="nofollow noopener">enligt</a> The Namibian.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/sydafrikas-sista-elefant-i-fangenskap-slapps-fri/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Elefanter begraver sina ungar</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/elefanter-begraver-sina-ungar/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/elefanter-begraver-sina-ungar/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 05 May 2024 06:22:59 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Asien]]></category>
		<category><![CDATA[elefant]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=174632</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Asiatiska elefanter flyttar och begraver sina ungar, enligt en observationsstudie från Indien. Till skillnad från andra elefanter återvände de dock inte till gravplatserna utan tog istället omvägar förbi dessa.
</strong>

Forskare från bland annat Indian Institute of Science Education and Research (IISER) har observerat fem fall där vilda asiatiska elefanter i norra Bengalen begravt sina döda kalvar. Observationerna gjordes under 2022 och 2023.

I studien, som <a href="https://threatenedtaxa.org/index.php/JoTT/article/view/8826" target="_blank" rel="nofollow noopener">publicerats</a> i Journal of Threatened Taxa, såg man att elefanterna bar de döda kalvarna en bit innan de sedan hittade en lämplig plats där ungen begravdes med fötterna uppåt. Områdena där elefanterna lever består av fragmenterade skogar, teplantager och jordbruksmark. Alla kalvar begravdes i bevattningskanaler på teodlingar, hundratals meter från närmaste mänskliga bosättningar.

Vid ett fall brölade och trumpetade flocken högljutt runt den begravda kalven. Vid alla begravningsplatser kunde man se fotspår från mellan 15 till 20 elefanter, vilket tyder på alla hela flocken varit delaktig i begravningen. Det fanns inga tecken på någon mänsklig inblandning.
<h3>Sociala djur</h3>
Elefanter är kända för sin intelligens och sociala beteende. De kan gråta, leka och skratta, enligt <a href="https://www.pandaplanet.se/elefanten-en-kanslig-jatte" target="_blank" rel="nofollow noopener">WWF</a>. men just beteendet kring att begrava sina kalvar har tidigare endast studerats mer flyktigt hos afrikanska elefanter.

Vilda elefanter i både Afrika och Asien är kända för att besöka kadaver i olika stadier av nedbrytning, men denna studie fann annorlunda beteenden från de besättningar som studerades. I alla fem fall "<em>flydde flocken från platsen inom 40 minuter efter begravningen</em>", enligt studien. Senare undvek de även att återvända till platsen utan tog istället omvägar runt denna.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/elefanter-begraver-sina-ungar/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>20 års fängelse för elfenbenshandel</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/20-ars-fangelse-elfenbenshandel/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/20-ars-fangelse-elfenbenshandel/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 13 Sep 2016 10:09:38 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[elefant]]></category>
		<category><![CDATA[elfenben]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=31049</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Förra fredagen dömdes en ringledare inom elfenbenshandeln till 20 års fängelse och motsvarande drygt 1,7 miljoner svenska kronor i böter i en kenyansk domstol, rapporterar Mongabay.</strong>

Mannen, Feisal Ali Mohamed, anklagades i Mombasa år 2014 för att ha ägt och handlat med 2 152 kilo elfenben, motsvarande minst 120 dödade elefanter. Samma år utpekades han som en av de nio mest eftersöka misstänkta med kopplingar till miljöbrott av Interpol . Mohamed lyckades först fly, men greps i december av Interpol i Tanzania.

Domen välkomnas av aktivister:

<em>”Det här är första gången som Kenya har drivit ett åtal för beslag av stora mängder elfenben fullt ut, och sänder ett starkt budskap till tjuvjägare och smugglare att Kenya inte kommer att tolerera deras aktiviteter”,</em> skriver WildlifeDirect i ett uttalande.

&#160;

&#160;

<em>Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/20-ars-fangelse-elfenbenshandel/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Välkänd aktionsfirma tvingas böta för sålda elfenben</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/valkand-aktionsfirma-tvingas-bota-for-salda-elfenben/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/valkand-aktionsfirma-tvingas-bota-for-salda-elfenben/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 27 May 2016 08:48:01 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Christie's]]></category>
		<category><![CDATA[elefant]]></category>
		<category><![CDATA[elfenben]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=29366</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Den anrika brittiska aktionsfirman Christie's tvingas att betala 3 250 pund i böter. Detta för att man sålt otillåtna elfenben.</strong>

Det var i april som Christie's lade upp föremålet, ett elfenben monterat på silverfästen, på sin webbsida för försäljning. Riktpriset var på 1 200 till 1 800 pund.

Men aktionsfirman saknade giltig dokumentation för att sälja elfenbenet. För detta ska man nu böta 3 250 pund, rapporterar nyhetsbyrån Reuters.

<strong>Den 63-åriga ägaren</strong> av elfenbenen som vände sig till Christie's för att sälja objektet, ska åtalas. Aktionsfirman medger att man brustit i sina rutiner och att man kommer att betala böterna.

Elefanten är idag utrotningshotad och dess betar kan vara mycket värdefulla. Att olagligt föra in eller försöka sälja elfenben utan tillstånd inom EU är olagligt och kan leda till böter och fängelse i upp till fyra år.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/valkand-aktionsfirma-tvingas-bota-for-salda-elfenben/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>En av fem elefanter död inom tre år</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/en-av-fem-elefanter-dod-pa-tre-ar/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/en-av-fem-elefanter-dod-pa-tre-ar/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 15 Oct 2014 16:33:10 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[elefant]]></category>
		<category><![CDATA[elefanter]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=20120</guid>

					<description><![CDATA[<span style="font-size: 14pt;"><strong>100 000 elefanter beräknas ha dödats av tjuvjägare under de senaste tre åren. Mellan 2010 och 2012 dödades i snitt 6,8 procent av populationen per år - precis över 20 procent under tre år, enligt en ny studie som publicerats i Proceedings of the National Academy of Sciences.</strong></span>

Det innebär att populationen minskar, eftersom elefanterna bara förökar sig med fem procent om året.

Enligt rapporten nådde jakten en topp 2011 och har avtagit se­dan dess. Varför är svårt att veta, men en teori är att förbudet mot elfenbensauktioner i Kina påverkar. Det infördes så sent som 2011. Liknande massjakt har inträffat förr.

– <em>Jag måste vara optimistisk. Jag har sett allt det här förr på 70- och 80-talen. Då lyckades vi stoppa jakten och savannerna lämnades i fred under 20 år. Jag tror att vi kan göra det igen,</em> säger lam Douglas-Hamilton, medförfattare till studien och grundare av organisationen Save the Elephants.

Men om inte jakten stoppas kan elefanten vara utdöd inom ett århundrade, säger forskare till BBC.

&#160;

&#160;

<em>Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet.</em>

]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/en-av-fem-elefanter-dod-pa-tre-ar/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>1</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Elefanter förstår pekande</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/vetenskap/elefanter-forstar-pekande/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/vetenskap/elefanter-forstar-pekande/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 06 Apr 2014 11:10:27 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[elefant]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=17242</guid>

					<description><![CDATA[<span style="font-size: large;"><strong>Elefanter behöver inte läras upp för att förstå vad en pekning betyder - de begriper det helt på egen hand, enligt en studie som publicerats i Current Biology. </strong></span>

Att peka kan tyckas vara en enkel gest, men de flesta djur, inklusive våra nära släktingar bland människoaporna, begriper det inte alls.

– <em>Genom att visa att afri­kanska elefanter spontant förstår människors pekningar, utan någon träning för att göra det, har vi visat att förmågan att förstå pekningar inte är unik för män­niskor utan har utvecklats även i en art som befinner sig långt från </em><span style="line-height: 1.5em;"><em>primaterna</em>, säger Richard Byrne vid University of St Andrews, som </span><span style="line-height: 1.5em;">arbetat med studien.</span>

&#160;

<em>Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet.</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/vetenskap/elefanter-forstar-pekande/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
