ekosystem – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Mon, 02 Mar 2026 13:58:13 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg ekosystem – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Studie: Fästingmedel för djur hotar ekosystem https://nyadagbladet.se/miljo/studie-fastingmedel-for-djur-hotar-ekosystem/ Mon, 02 Mar 2026 13:58:13 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=222899 Populära läkemedel mot loppor och fästingar på hundar och katter kan skada insekter i naturen, indikerar en färsk fransk studie. Giftiga ämnen utsöndras i husdjurens avföring och sprids i ekosystemen. Läkemedel med isoxazolin lanserades 2013 och blev snabbt populära då de var de första tabletterna som gavs via munnen, och som verkade mot både loppor och fästingar i en månad eller längre. Dessa läkemedel ordineras av veterinärer över hela världen. Men de aktiva substanserna passerar genom husdjurens kroppar och lämnar kroppen via avföringen. Där kan de spridas i naturen och påverka andra insekter. Franska forskare vid VetAgro Sup studerade 20 hundar och 20 katter som ägdes av veterinärstudenter och behandlades med isoxazolinläkemedel under tre månader. De samlade in avföringsprover för att undersöka hur mycket av de giftiga ämnena som insekter som lever av avföring kan utsättas för.

Kvarstår i kroppen länge

Forskarna upptäckte två av fyra aktiva ämnen i husdjurens avföring även efter avslutad behandling. Ämnena kunde finnas kvar i upp till en månad hos hundar och upp till tolv dagar hos katter. Det är särskilt oroande för insekter som livnär sig på avföring, som flugor, dyngbaggar och vissa fjärilar – arter som spelar viktiga roller i ekosystemen genom att återvinna näringsämnen, förbättra markkvaliteten och bidra till bekämpning av skadedjur. [caption id="attachment_189979" align="alignnone" width="640"] Foto: Rene Mensen/CC BY 2.0[/caption] Resultaten, som publicerats i Environmental Toxicology and Chemistry, visar att insekter som lever i dynga kan utsättas för höga nivåer av läkemedlet. "Miljökonsekvensanalysen visade att insekter som lever i dynga kan ha en hög exponering av läkemedlet på grund av medicin som ges till husdjur. Det kan få potentiellt katastrofala konsekvenser för miljömässiga livscykler", skriver forskarna.

Tidigare varningar

Det är inte första gången det varnas för dessa läkemedels miljöeffekter. Europeiska läkemedelsmyndigheten har tidigare uppmärksammat risken för att ämnena kan förorena ekosystem. Tidigare studier har bland annat visat att fågelungar skadas av fästingmedel till husdjur och att läkemedlet kan förgifta vattendrag.]]> Nästan all europeisk jord innehåller bekämpningsmedel https://nyadagbladet.se/miljo/nastan-all-europeisk-jord-innehaller-bekampningsmedel/ Mon, 09 Feb 2026 11:07:52 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=221097 En omfattande europeisk studie visar att rester av bekämpningsmedel finns i omkring 70 procent av undersökta jordar – även utanför jordbruket. Föroreningarna kan kopplas till förändringar i den biologiska mångfalden och påverkar viktiga processer som näringsomsättning och kolinlagring. Studien, som leddes av universitetet i Zürich, bygger på analyser av 373 jordprover från åkrar, skogar och ängar i 26 europeiska länder, däribland Sverige. Forskarna har med DNA-metoder kartlagt den biologiska mångfalden och mätt förekomsten av 63 olika bekämpningsmedel. Resultaten, som publicerats i Nature, visar att omkring 70 procent av jordproverna var kontaminerade med bekämpningsmedel och att det finns ett samband med förändringar i den biologiska mångfalden. Detta gäller särskilt nyttiga markorganismer som är viktiga för näringsomsättning, kolinlagring och därmed också produktionen av livsmedel. — Att fåglar, bin och andra insekter kan påverkas negativt av bekämpningsmedel har varit känt länge. Nu visar vi att bekämpningsmedel också verkar påverka livet i marken och viktiga ekosystemfunktioner, säger Mohammad Bahram, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), som deltagit i studien, i ett pressmeddelande.

Glyfosat vanligast

Svampmedel var de vanligaste substanserna i jordproverna, följt av ogräsmedel och insektsmedel. Glyfosat var det enskilt vanligaste ämnet. Rester hittades även i skogar och ängar där bekämpningsmedel normalt inte används. Detta beror troligen på spridning från närliggande jordbruksmark. Forskarna gjorde inga experiment för att visa hur bekämpningsmedlen påverkar organismer. Men analyserna visar att bekämpningsmedel kan förklara mycket av den variation i biologisk mångfald som de såg. Endast markegenskaper som pH-värde, kolhalt, textur och fuktighet hade större betydelse. [caption id="attachment_187448" align="alignnone" width="640"] Arkivbild. Foto: Greger Ravik/CC BY 2.0[/caption]

Nyttiga organismer påverkas

Bekämpningsmedlen är gjorda för att döda insekter, svampar och ogräs som skadar grödorna. Men studien visar att även många nyttiga markorganismer drabbas. Det gäller svampar, bakterier och nematoder. Särskilt hårt drabbas mykorrhizasvampar som hjälper växter att ta upp näring. Alla organismer minskar inte. Vissa bakterier verkar gynnas när andra organismer försvinner. Det visar att balansen i markens ekosystem rubbas.

Risk för sämre skördar

Studien visar att bekämpningsmedel påverkar gener som är viktiga för hur mikroorganismer omsätter näring i jorden, något som kan göra jorden mindre bördig. I framtiden kan mer gödsel behövas för att få samma skördar. Många bekämpningsmedel bryts ner långsamt. Därför kan effekterna finnas kvar länge. Forskarna menar att dagens sätt att bedöma risker behöver bli bättre. Man bör inte bara titta på enskilda arter utan på hela markens ekosystem och hur det fungerar på lång sikt. — Vi hoppas att våra resultat ska användas i regleringen av bekämpningsmedel för att skydda markens biologiska mångfald, säger Bahram.]]> Höga halter PFAS hos vilda djur https://nyadagbladet.se/miljo/hoga-halter-pfas-hos-vilda-djur/ Sat, 30 Aug 2025 07:46:10 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=212090 I Jämtland har forskare funnit ovanligt höga halter av PFAS hos vilda djur, visar ny forskning vid SLU. Forskningen visar att skogssorkar troligen fått leverskador på grund av evighetskemikalierna. För några år sedan studerade forskarna prover från olika förorenade platser på Frösön i Jämtland. Där hittade de PFAS i både djur, växter och jord. I en ny studie har forskarna nu tittat på hur PFAS påverkar djurens hälsa. Resultaten visar att de höga halterna av PFAS mest troligt har orsakat leverskador hos skogssorken. Mest troligt har halterna ökat sorkarnas mottaglighet för infektion med sorkfeberviruset. Andelen infekterade sorkar i området var bland den högsta som har uppmätts i Sverige. — Skogssork är Europas vanligaste däggdjur och har en viktig roll i ekosystemen. De utgör basföda för många stora rovdjur exempelvis rödräv, pärluggla och mårddjur. Vår studie bekräftar våra farhågor om effekten av de höga PFAS-halterna för sorkarnas och ekosystemens hälsa både här och nu men också på längre sikt, säger Frauke Ecke, universitetslektor vid SLU och professor vid Helsingfors universitet, i ett pressmeddelande.

Första studien i sitt slag

Forskare menar att den högre infektionsrisken även kan påverka människor om man kommer i kontakt med gnagarna. — Vi behöver förstå bättre exakt hur PFAS påverkar sorkarna, andra djur och även människor i PFAS-belastade områden, säger Ecke. Vidare har man hittat höga halter av PFAS hos pärlugglor, men däremot vet man inte hur de påverkas av det än. Eftersom ugglorna är nomadiska och rör sig över stora områden hjälper de dock till att sprida PFAS i landskapet. Studien är den första i sitt slag som faktiskt visar hur PFAS påverkar naturliga system, men forskarna betonar att mer forskning behövs inom ämnet. — PFAS innefattar en grupp industriellt framtagna kemikalier där i dagsläget över 4 700 ämnen ingår. Vi vet att dessa ämnen har en inverkan på levande ting och att de är långlivade, men det finns för lite kunskap i dagsläget om hur upptaget i den terrestra näringskedjan ser ut och där är den här studien ett unikt och viktigt bidrag, säger Lutz Ahrens, professor vid SLU.]]> Forskarnas nya metod för att återställa korallrev: ”Otrolig återhämtning” https://nyadagbladet.se/miljo/forskarnas-nya-metod-for-att-aterstalla-korallrev-otrolig-aterhamtning/ https://nyadagbladet.se/miljo/forskarnas-nya-metod-for-att-aterstalla-korallrev-otrolig-aterhamtning/#respond Sun, 23 Jun 2024 16:02:22 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=175716 Att plantera nya koraller i förstörda rev kan leda till snabb återhämtning, visar forskning. Återställda rev växer lika snabbt som friska rev efter bara fyra år. I Indonesien förstördes stora revområden för 30 till 40 år sedan när man använde sig av så kallat blastfiske, vilket innebär att man använder explosiva material för att döda fisk som man sedan samlar in. Metoden är idag olaglig eftersom den anses vara väldigt skadlig för ekosystem och miljön.  Dessa rev har inte återhämtat sig alls naturligt, men Mars Coral Reef Restoration Programme, som arbetar för att försöka återställa förstörda rev, har transplanterat korallfragment till ett nätverk av sammankopplade så kallade "Reef Stars". Det innebär att man skapar konstgjorda korallrev av exempelvis betong eller andra miljövänliga material. I en studie, som genomfördes av forskare vid University of Exeter i samarbete med Research Center for Oceanography, National Research and Innovation Agency (BRIN) i Indonesien, Mars Sustainable Solutions och Lancaster University, har man studerat hur dessa konstgjorda rev påverkat återhämtningen av de förstörda korallreven. För att göra det utvecklade man en metod för att övervaka revets karbonatbudgetar, alltså de kemiska reaktioner som involverar koldioxid, vatten och mineraler, främst kalciumkarbonat (CaCO3), som är den huvudsakliga beståndsdelen i koraller och skal av marina organismer som ostron och musslor. Genom att göra det kunde man mäta återställningen under några månader, ett år, två år och fyra år, samt både på försämrade och friska platser, visar studien som publicerats i Current Biology.

"Uppmuntrande upptäckt"

Det visade sig att koralltäckningen tredubblades under åren och efter fyra år kunde man restaureringsplatserna inte särskiljas från närliggande friska rev. – Den snabba återhämtningen vi såg är otrolig, säger huvudförfattaren Dr Ines Lange, från University of Exeter i ett pressmeddelande. [caption id="attachment_183233" align="alignnone" width="640"] Ett återställt korallrev. Foto: The Ocean Agency[/caption] Med andra ord innebär det att de restaurerade reven redan efter fyra år växer i samma takt som friska rev. Forskarna betonar dock att restaurering av rev inte kan lösa problemet med att de är allvarligt hotade av klimatförändringarna, men att det ändå visar på att sådana åtgärder kan bidra till att öka motståndskraften hos specifika rev och återställa viktiga funktioner som är avgörande för det marina livet. – Det här är en riktigt uppmuntrande upptäckt, säger Dr Tim Lamont, från Lancaster University. Om vi kan upprätthålla klimatförhållanden som gör det möjligt för koraller att överleva, är det möjligt att återställa även mycket skadade rev till friska, funktionella system inom relativt korta tidsperioder.]]> https://nyadagbladet.se/miljo/forskarnas-nya-metod-for-att-aterstalla-korallrev-otrolig-aterhamtning/feed/ 0 Havsuttrar hjälper viktiga ekosystem https://nyadagbladet.se/miljo/havsuttrar-hjalper-viktiga-ekosystem/ https://nyadagbladet.se/miljo/havsuttrar-hjalper-viktiga-ekosystem/#respond Mon, 29 Jan 2024 07:28:00 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=171334 Populationstillväxten bland havsuttrar förbättrade de marina skogarnas motståndskraft i Kalifornien under förra seklet, visar en studie. Resultaten pekar mot vikten av att bevara och återhämta den hotade sydliga havsuttern som en naturlig lösning för att återställa skadade undervattensekosystem. Marina skogar är undervattenshabitat där särskilda ekosystem bildas. Ofta återfinns tång som växer likt ett träd från havsbotten och brunalgen kelp återfinns också ofta i stora mängder. Marina skogar anses vara ett av de mest produktiva och dynamiska ekosystemen på jorden, men är idag hotade på flera håll. I studien, som gjorts av forskare vid Monterey Bay Aquarium, kunde man se att det skett markanta förändringar i de marina skogarna mellan år 1910 och 2016. För att mäta hur skogarna förändrats använde man sig av historiska undersökningar av skogarna från början av 1900-talet för att göra detaljerade uppskattningar av krontakets utbredning, biomassa och kollagring. Samtidigt korrigerade man för årliga variationer och skillnader i undersökningsmetoder. Under denna tid har krontaken i skogarna ökat längs den centrala delen av kusten. Det är också just i den regionen som den sydliga havsuttern lever och den enda plats där de överlevt efter att nästan ha jagats till utrotning under 1800-talet. På hundra år kompenserade havsutterns gynnsamma inverkan på de marina skogarna längs centralkusten nästan helt för förlusterna av skogarna som skedde i norra och södra Kalifornien, visar studien som publicerats i den vetenskapliga tidskriften PLOS Climate. Det resulterade i endast en liten total nedgång i skogarna i hela landet under den här perioden. – Vår studie visade att marina skogar är mer omfattande och motståndskraftiga mot klimatförändringar där havsuttrar har återbesatt Kaliforniens kustlinje under det senaste århundradet. Där havsuttrar saknas har marina skogar minskat dramatiskt. Faktum är att vi fann att populationsdensiteten för havsutter var den starkaste prediktorn för förändringar i kelpens krontäckning under denna hundraårsperiod, säger huvudförfattaren Teri Nicholson. Mellan 1910 och 2016 minskade endast kelptaket sex procent i hela landet. Tittade man mer regionalt minskade dock krontaken i de norra och södra regionerna med 63 respektive 52 procent. Däremot ökade den nästan överallt längs den centrala kusten, med uppskattningsvis 56 procent av kelpskogens täckning. Studien visar att om uttrarna återvänder till områden i sitt historiska utbredningsområde kan det bidra till att återställa kelpskogar och dessas fördelar på fler platser längs Kaliforniens kust.]]> https://nyadagbladet.se/miljo/havsuttrar-hjalper-viktiga-ekosystem/feed/ 0 Kossan som miljöbov – och hjälte https://nyadagbladet.se/radioreportage/kossan-som-miljobov-och-hjalte/ https://nyadagbladet.se/radioreportage/kossan-som-miljobov-och-hjalte/#comments Thu, 08 Dec 2022 14:15:51 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=138918 I Folkets radios avsnitt "Kossan – miljöbov eller hjälte?" träffar Per Shapiro bonden Martin Sylwan, som gått över till så kallat regenerativt jordbruk. I detta ser man över hela ekosystemets välmående, ett synsätt som ofta saknas i den "klimatsmarta" matproduktionen. Ofta blir kor utmålade som miljöbovar och det används ofta som argument för att fasa ut köttätandet ur samhället för att istället övergå till mer växtbaserat ”kött”, syntetiskt ”kött” eller andra proteinkällor som insekter. En fråga som dock sällan tas upp i matproduktion är huruvida maten kommer från ett välmående ekosystem eller ett sjukt. Mycket av den så kallade ”klimatsmarta” maten produceras nämligen i storskaliga industriella odlingslandskap. I dessa utarmas ekosystemen av bekämpningsmedel, konstgödsel, monokulturer och plöjning. Samtidigt finns en växande trend bland lantbrukare som i stället har sitt fokus på att förbättra livskraften i ekosystemen. Bonden Martin Sylwan är en av dem som övergått till ett regenerativt jordbruk, där man vill bygga upp och förbättra naturliga biologiska processer och kretslopp i och ovan jord. Enligt detta synsätt klingar ordet "hållbarhet" fel när ekosystemen redan är plågade och sjuka. Bland annat flyttas hans kossor och får så gott som dagligen nytt bete för att efterlikna det sätt som betande djur har rört sig i landskapet under eoner av tid på vår planet.   ]]> https://nyadagbladet.se/radioreportage/kossan-som-miljobov-och-hjalte/feed/ 4 11-årige Edvin lärde sig om ekosystem – återställde bäcken https://nyadagbladet.se/miljo/11-arige-edvin-larde-sig-om-ekosystem-aterstallde-backen/ https://nyadagbladet.se/miljo/11-arige-edvin-larde-sig-om-ekosystem-aterstallde-backen/#comments Fri, 29 Jul 2022 11:08:31 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=128416 Efter att ha studerat vad som krävs för att återställa en uttorkad bäck tog Edvin tag i saken. Därtill har han nu även fått kraftbolaget Fortum att släppa fram mer vatten så att fisk och musslor åter kan frodas i bäcken i Runemo i Ovanåkers kommun. Under en fisketur med pappa för några månader sedan blev Edvin Kronberg djupt bekymrad över att bäcken de passerade hade torkat ut. Efter att ha studerat videor hur han praktiskt skulle gå till väga för att återställa bäckens klimat gick han till handling, bland annat genom att bygga en ränna och lägga till stenar och grus enligt en viss metodik - ett projekt som han lagt flera månaders arbete på. – En sån här bäck är väldigt viktig, för fisken gillar att leka i såna här bäckar och föröka sig och växa till sig - sen går de ut i älven utanför, säger Edvin i ett reportage på statskanalen SVT. Bäcken är nu återställd, men Edvin har också fått elbolaget Fortum att lova att släppa igenom tio gånger så mycket vatten för att förbättra miljön. – Jag hoppas att det alltid ska rinna in vatten här och att musslorna inte ska behöva dö och att fisken ska kunna leka och frodas här. Såna saker hoppas jag på, tillägger Edvin.]]> https://nyadagbladet.se/miljo/11-arige-edvin-larde-sig-om-ekosystem-aterstallde-backen/feed/ 4 Viktigt att restaurera ekosystem https://nyadagbladet.se/miljo/viktigt-att-restaurera-ekosystem/ https://nyadagbladet.se/miljo/viktigt-att-restaurera-ekosystem/#comments Fri, 13 May 2016 11:00:29 +0000 http://nyadagbladet.se/?p=28597 Allteftersom naturen för­störs har det växt fram en strävan efter att mildra den negativa påverkan av ekosystemen. Därför genomförs det i dag projekt med ambition att lindra de skador på naturen som har orsakats av människan. I en nordeuropeisk-nordame­rikansk studie, ledd av Umeåforskaren Christer Nilsson, varnas det för att resultaten av ekologiska restaureringar inte dokumenteras tillräckligt. Fors­karna pekar på att löpande och systematiska utvärderingar av kostnader, planering, genomför­ande samt effekter på ekosyste­men är nödvändiga för att ta vara på erfarenheter inför nya restaureringsprojekt. – Vi rekommenderar att ak­törer reflekterar över sina tillämpningar, dokumenterar och sprider sina erfarenheter och slutsatser både när det gäller framgångar och misslyckanden, säger Christer Nilsson, professor vid Umeå universitet. Resultaten publicerades i tid­skriften Ecology and Society. ”Allmänheten gynnas” – I Sverige har vi undersökt restaureringen av Vindelälven och dess biflöden. Den har kana­liserats och byggts om på många sätt under flottningsepoken, och det är den påverkan som restaureringen syftar till att mildra, säger Christer Nilsson. Under flottningsepoken ren­sades Vindelälven i Lappland på sten och den naturliga ström­ningen i älven försvann. Han betonar att allmänheten på många sätt gynnas av restaureringsarbetet - det blir vackrare längs vattendragen och växt- och djurliv främjas. Den kanske vik­tigaste faktorn han hoppas på är att fisket i älven ska bli bättre, men det kan ta många år innan fiskstammar växt till sig. Saknas dokumentation Efter att ha granskat tio projekt i nordliga områden kan forskarna visa på tre viktiga processer: planering, genomförande och övervakning. Utvärderingen måste ske både under och efter restaureringen och justeringar av åtgärder kan vara nödvändiga under restaureringens gång. En rapport är en vanlig form av dokumentation av en utvärderad restaurering. Men många pro­jekt omfattar även en informell utvärdering. Problemet, enligt Nilsson, är att den senare sällan dokumenteras, vilket innebär att lärdomarna inte fullt ut kommer de framtida projekten till godo. – De rapporter av restaureringsresultat som tas fram förblir ofta opublicerade och blir svåra att få tag i. All dokumenterad information bör därför arkiveras i öppna, sökbara databaser.     Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet]]> https://nyadagbladet.se/miljo/viktigt-att-restaurera-ekosystem/feed/ 1