ekonomisk kris – Nya Dagbladet

Svenska arbetslösheten skenar

Redaktionen — Mon, 17 Feb 2025 13:11:54 +0000

I januari ökade antalet arbetslösa med 114 000 till nästan 600 000 jämfört med samma månad 2024. Det innebär att arbetslösheten nu ligger på 10,4 procent – och det förväntas dröja innan den negativa trenden vänder. I januari var 5,1 miljoner människor mellan 15 och 74 år sysselsatta i Sverige – samtidigt som 592 000 befann sig i arbetslöshet. Den definitionen innebär att arbetslösheten ökat från 8,5 procent till 10,4 på bara ett år. – Arbetslösheten ökade i januari. Samtidigt ser vi en minskning i antalet kvinnor utanför arbetskraften, säger Charlotta Olofsson, statistiker på Arbetskraftsundersökningarna på SCB. Antalet långtidsarbetslösa uppgick till 173 000 och sysselsättningsgraden låg på 67,1 procent, jämfört med 67,6 procent för ett år sedan. Vid årsskiftet var omkring 377 000 personer inskrivna hos Arbetsförmedlingen – vilket är cirka 27 000 fler än samma period 2024.

Förväntad ljusning till hösten

Arbetsförmedlingens analysdirektör Eva Samakovlis säger till statstelevisionen, SVT, att ett skäl till att arbetslösheten fortsätter att stiga är att ”hushållens konsumtion utvecklats svagare än vad vi har förväntat oss”. Samtidigt förväntar man sig att den negativa trenden ska vändas – även om det bedöms gå långsamt. – Vår bedömning är att arbetslösheten kommer sluta öka under våren 2025 för att sedan börja minska successivt under hösten 2025.

Hyresgästföreningen larmar: Bostadsbidraget på väg att självdö

Jan Sundstedt — Wed, 25 Dec 2024 14:50:52 +0000

Hyresgästföreningen slår nu akut larm om bostadsbidragets framtid. Deras senaste lägesrapport visar att stödet, som varit oförändrat sedan 90-talet, tappar sin relevans. Inom ett decennium riskerar bostadsbidraget att självdö – om inget görs för att modernisera det. Hyresgästföreningens tredje och sista rapport för året avslöjar alarmerande fakta om bostadsbidraget. Antalet hushåll som får stöd har minskat dramatiskt de senaste två decennierna, trots att befolkningen vuxit med två miljoner. År 1998 fick 10 procent av befolkningen bostadsbidrag, medan andelen idag har krympt till 3 procent. – När bostadsbidraget infördes på 1930-talet var det en viktig reform för att utjämna inkomstskillnader och stötta trångbodda, fattiga barnfamiljer. Idag har bostadsbidraget nästan helt spelat ut sin roll, samtidigt som utsattheten kvarstår och ojämlikheten ökar. Om inget görs kommer bostadsbidraget att ha självdött inom tio år, säger Martin Hofverberg, chefsekonom på Hyresgästföreningen.

Hyresnivåer från 1997 – trots dubblerade hyror

Enligt rapporten har de hyresnivåer som bidraget tar hänsyn till legat fast sedan 1997, trots att hyrorna fördubblats. För en ensamstående vuxen täcker bidraget som mest 5 300 kronor i hyra, men om reglerna följt hyresutvecklingen skulle beloppet ligga på omkring 11 000 kronor. Ragnar Bengtsson är bostadspolitisk utredare på Hyresgästföreningen. – Eftersom bostadsbidraget inte är indexerat utan beroende av aktiva politiska beslut för att höjas så tappar bidraget kopplingen till hyres- och inkomstutvecklingen när de politiska besluten lyser med sin frånvaro. Hyresutvecklingen har sprungit ifrån bostadsbidraget, och menar politiken allvar med att bostadsbidraget ska öka jämlikheten på bostadsmarknaden så måste det kompensera dagens hyror, inte 90-talets.

Trots inflation och hyreschock har antalet hushåll som får bostadsbidrag minskat kraftigt senaste åren, visar granskning i @HemHyra. Bostadsbidraget har urholkats under lång tid, hög tid att det reformeras och höjs i takt med kostnadsökningarna. https://t.co/6Ps5m5IKKn #bopol
— Hyresgästföreningen (@hyresgasterna) March 15, 2024

En skuldfälla för de mest utsatta

Rapporten pekar även på bostadsbidragets roll som en skuldfälla. Varje år blir mellan 35 och 40 procent av de som tar emot bostadsbidrag återbetalningsskyldiga. För unga är siffran ännu högre – hälften måste betala tillbaka, och ofta handlar det om betydande summor. Ett vanligt exempel är att hushåll kan behöva återbetala pengar de fått tidigare under året, om inkomsten ökat senare samma år. Återkraven, som kan dröja flera år, ska betalas inom 30 dagar – annars går ärendet vidare till Kronofogden. – Blotta risken att bli återbetalningsskyldig gör att många hellre struntar i att söka, trots att de har rätt till ett bostadsbidrag som skulle kunna göra skillnad för familjens ekonomi. Det är faktiskt ganska hårresande att bostadsbidraget är utformat på ett sätt som helt kan slå undan benen för en familj med skör ekonomi och för de som allra mest behöver samhällets stöd, säger Ragnar Bengtsson.

Risk för total avveckling

Om utvecklingen fortsätter oförändrad beräknas bostadsbidraget avskaffa sig självt senast 2035. Från 2030 kommer inkomstramarna att vara så snäva att bostadsbidraget i princip endast betalas ut till hushåll med ekonomiskt bistånd, enligt rapporten. Hyresgästföreningens granskning understryker behovet av politiska åtgärder för att anpassa bostadsbidraget till dagens inkomst- och hyresnivåer. Annars, varnar de, kommer ett av de viktigaste verktygen för att minska ojämlikhet på bostadsmarknaden att gå förlorat. Fotnot: Samtliga citat i artikeln är hämtade från Hyresgästföreningens artikel i ämnet, publicerad 2024-12-23

SR måste spara kvarts miljard – säger upp personal

Sofie — Wed, 13 Sep 2023 07:50:37 +0000

Skattefinansierade Sveriges Radio ska spara upp till en kvarts miljard varje år vilket bland annat innebär uppsägningar inom verksamheten. Statliga radion SR har precis som många andra verksamheter påverkats av inflationen och även om man i nuläget har en "budget i balans" kommer man att behöva säkra ekonomin för de kommande åren. "Räntorna har gått från rekordlåga dryga en procent till över fyra. För Sveriges Radios del har hyrorna 2023 ökat med tio procent, årets löneökningar är dubbelt så stora som vår anslagsuppräkning", skriver Cilla Benkö, vd för SR i ett blogginlägg. Det handlar om besparingar på mellan 200 och 250 miljoner per år från och med 2024, något som kommer att ske inom hela företaget. Inom programverksamheten, det vill säga den verksamhet där journalister arbetar, kommer det att bli besparingar på omkring 130 till 150 miljoner kronor. Det blir även hårdare prioriteringar när det gäller innehåll och teknisk utveckling. SR bekräftar också att det kommer att krävas uppsägningar inom verksamheten. "Det är idag för tidigt att säga exakt hur många som kommer att omfattas eller i vilken del av företaget ändringarna kommer att ske men allt tyder på att vi kommer att få genomföra uppsägningar", skriver hon.

Inga sänkta matpriser att vänta

Isac Boman — Thu, 24 Aug 2023 13:28:17 +0000

Enligt branschorganisationens, Livsmedelsföretagen, senaste konjunkturbrev fortsätter försäljningen, lönsamheten och kostnaderna i negativ riktning. Allt talar också för att matpriserna ligger kvar på historiskt höga nivåer även framöver. Enligt rapporten landar försäljningen av svenskproducerade livsmedel för årets andra kvartal på index 29 – där 50 är en neutral utveckling, och detta är det svagaste resultat som uppmätts under de 14 år som data samlats in från landets livsmedelsproducenter. – Utifrån ett strikt kostnadsperspektiv finns det väldigt lite som talar för en bred och ihållande sänkning av livsmedelspriserna. Min bedömning är att de högre prisnivåerna vi nu upplever håller i sig tills vidare, säger Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen i ett pressmeddelande. För svenska livsmedelsproducenter blir i princip allting dyrare – särskilt inköp av råvaror, transporter, el och gas. Sju av tio företag anser att den svaga svenska kronan påverkar deras verksamhet negativt eller mycket negativt. – Man hade möjligtvis kunnat tänka sig att nackdelarna med den svaga kronan på hemmaplan skulle kompenseras av fördelar på exportmarknaden. Men så verkar tyvärr inte vara fallet. 60 procent av våra exporterande medlemmar upplever inte att kronans låga värde har bidragit positivt till försäljningen på exportmarknaden under det senaste året. Exporten fortsatte också att minska under andra kvartalet i år, fortsätter Eckerdal. Under andra kvartalet 2023 hade bara vart femte medlemsföretag på sin sista sålda vara hunnit komma ikapp sina kostnadsökningar – övriga fyra av fem företag hade inte lyckats kompensera för de skenande kostnaderna. Enligt branschorganisationen behöver producenterna egentligen höja priserna ännu mer än vad de redan gjort och mycket talar också för att priserna på mat ”ligger kvar på historiskt höga nivåer”. – Ett alltmer extremt väder och en fortsatt växande global befolkning är två makrotrender som kommer att hålla uppe kostnaderna på livsmedelsråvara även på längre sikt. För svensk del förvärras situationen av kronans ständigt minskande värde. Under de här förutsättningarna ser jag det som osannolikt att livsmedelspriserna ska sjunka tillbaka till nivåerna som förelåg innan Rysslands invasion av Ukraina eller än mindre innan pandemin, menar chefsekonomen vidare.

Skenande priser får fler att överväga självmord

Isac Boman — Wed, 24 May 2023 04:28:58 +0000

Allt fler britter känner att de inte kan hantera de ständigt stigande levnadsomkostnaderna och välgörenhetsorganisationer varnar för att många överväger att ta sina liv. Personer med kroniska sjukdomar och funktionsnedsättningar pekas ut som särskilt utsatta. Välgörenhetsorganisationer i Storbritannien, som stöttar personer med funktionsnedsättningar eller kroniska sjukdomar, uppmanar landets myndigheter att se över välfärdssystemet. Man menar att myndigheterna måste skydda de mest sårbara och att många sjuka som redan innan haft svårt att klara sina kostnader nu har sett dessa tredubblas – en ökning man helt enkelt inte klarar av. MS-sjuka Sioned Williams berättar exempelvis att hon under vintern tvingats stänga av uppvärmningen för att ha råd att köra sin son som har inlärningssvårigheter till aktiviteter och möten. För att hålla sig varm gick hon istället omkring inomhus med flera lager kläder och varma vattenflaskor. Hon säger också att utrustning kopplad till hennes sjukdom snabbt blivit mycket dyrare. – De säger att stress är en av de värsta sakerna med MS, och stressen i samband med levnadsomkostnaderna gör mig sjukare. Jag vet helt enkelt inte hur vi ska klara oss om allt går så fort som det gör, förklarar hon. Cat Shorney-Jones som arbetar med MS-sjuka beskriver hur människor på grund av den stigande inflationen blivit ”oerhört desperata”. – De måste välja mellan att värma upp huset eller äta, eller tanka bränsle i bilen för att åka till möten. Kvinnor i 80-årsåldern vittnar om hur de tvingats stänga av uppvärmningen och istället ta på sig varma kläder inomhus – någonting som påminner om hur det var under andra världskriget. Ökade transportkostnader har också gjort funktionsnedsatta människor mer ensamma och isolerade eftersom de inte längre har råd att besöka vänner och familj. Många har vädjat om hjälp och förklarat att de funderat på att ta sina liv. – Ett flertal personer har berättat för oss att de övervägt självmord, bekräftar en talesman för Disability Wales. Det finns viss ekonomisk hjälp att söka i Storbritannien, men organisationer som arbetar med sjuka och fattiga menar att det ofta är krångligt att ansöka, osäkert om man faktiskt blir beviljad samt att beloppen som betalas ut ofta är för små för att göra någon egentlig skillnad. Den brittiska regeringen har dock meddelat att man har för avsikt att inflationsjustera flera av de ekonomiska stöden.

“This is not a trivial piece of economics, this is at the core of the wellbeing of the nation”@MartinSLewis warns of the devastating mental health impacts of the cost of living crisis, telling @Peston that it has caused people to consider taking their own lives#Peston pic.twitter.com/lNG08Mwbtv
— Peston (@itvpeston) May 10, 2023

Journalisten och konsumentrådgivaren Martin Lewis har även han uppmärksammat situationen i Storbritannien och att allt fler överväger att ta sina liv eftersom de känner att de helt enkelt inte har råd att leva längre. – 14 procent av befolkningen har förra året övervägt att ta livet av sig på grund av levnadsomkostnadskrisen. Bland människor som hamnat efter med minst en räkning är siffran över 40 procent och i den gruppen har 13 procent försökt ta sina liv. – Detta är inte en trivial ekonomisk fråga. Detta är kärnan i nationens välbefinnande, fortsätter han.

Bostadspriserna sjunker kraftigt

Jan Sundstedt — Wed, 20 Jul 2022 10:06:03 +0000

Nedgången på bostadsmarknaden fortsätter och det är Stockholmsområdet som leder prisfallet. Prissänkningarna har under flera månader varit konstant och i dagsläget vare sig ses eller spås en ljusning. Bara under juni månad sjönk priserna på bostäder i Stockholm med 4,4 procent enligt nya siffror från Valueguard. Kräftgången på bostadsrättsmarknaden fortgår och tillsvidare tycks en vändning uppåt avlägsen. I spåren av skenande inflation, överbelåning, glädjekalkyler, politiska beslut och en alltmer orolig omvärld kan nu tecken på en bostadsbubbla skönjas. Hans Flink, affärsutvecklingschef vid Svensk Mäklarstatistisk, kommenterar utvecklingen – Storstockholm och centrala Stockholm hade en nedgång med -3 procent senaste månaden och årssiffrorna minskar där till +2 procent respektive +5 procent. Priserna i Storgöteborg och centrala Göteborg minskade med -2 procent och där är nu årssiffrorna +1 procent. Även i centrala och stora delar av Malmö noterar vi en nedgång med -1 procent och en årstakt som minskat till +4 procent, säger Hans Flink. De bakomliggande orsakerna till denna negativa spiral menar Hans Flink bland annat beror på diskrepansen mellan säljare och köpare. – Juni präglades av att säljare och köpare hade svårt att hitta ett prisläge i jämvikt vilket gjorde att antalet affärer var väsentligt lägre jämfört med samma månad både 2021 och 2020. Ser vi till hela första halvåret var antalet sålda bostadsrätter 10 procent lägre än rekordåret 2021 men 9 procent högre än 2020. Antalet sålda villor var 6 procent lägre än 2021 men 2 procent högre än 2020, kommenterar Hans Flink. Mäklarsamfundet och dess vd Jonas Rosén, följer utvecklingen: – Kombinationen av högt utbud, räntehöjningar, stigande levnadskostnader och negativ marknadspsykologi fortsätter att påverka priserna. Våra medlemmar berättar om köpare och säljare vars prisförväntningar allt oftare står långt ifrån varandra, vilket gör att affärerna tar längre tid och fastighetsmäklarna får arbeta ännu hårdare, säger Jonas Rosén.

Bara 4 av 11 miljoner i Sverige arbetar

Per Nordin — Thu, 10 Sep 2020 09:29:51 +0000

På ett halvår har antalet personer med arbete i Sverige sjunkit från 4 360 000 till blott 4 120 000. Det faktum att mindre än 40 procent av befolkningen nu arbetar och förväntas försörja de övriga är en allvarlig situation enligt Svenskt Näringsliv. Det allvarliga läget med snabbt minskande antal personer i arbete beror främst på att många permitterats och sagts upp under de senaste månaderna till följd av coronarepressionens efterverkningar. Därtill har även sjukfrånvaron stigit på grund av olika försiktighetsåtgärder. – Permitteringarna till följd av coronakrisen är inte bara ansträngande för de företag och anställda som har drabbats, utan de innebär också att de som fortfarande är i arbete får högre krav på sig, konstaterar Johan Kreicbergs, ekonom på Svenskt Näringsliv. Den svenska regeringen brukar vanligtvis prata om hur stor andel av befolkningen som är ”sysselsatt”, en siffra som under 2019 var 5 130 000 människor. Problemet är bara att många sysselsatta inte arbetar utan kan vara föräldralediga, sjukskrivna eller av andra skäl borta från arbetet. Antalet människor som arbetar är omkring en miljon färre än antalet sysselsatta. Även om sysselsättningsgraden ännu inte är lika låg som under finanskrisen och krisen på 90-talet, så varnar Kreicbergs att vi mycket snabbt kan nå dit. Detta inte minst eftersom antalet arbetstimmar per person är lägre nu än då. – Nu arbetar mindre än 40 procent av befolkningen, vilket är den lägsta andelen sedan år 2000. Eftersom andelen äldre förväntas öka kraftigt under de kommande åren är detta mycket oroande ur ett försörjningsperspektiv, konstaterar Johan Kreicbergs. Hans lösning är att sätta in åtgärder för att få människor i arbete så snart som möjligt om vi vill ta oss ur krisen utan ännu allvarligare konsekvenser än idag. – Krisen är långtifrån över, men ju snabbare vi får människor i arbete, desto snabbare kommer vi också ur den, säger han.